Sanna berättelser

Syskonen Angie och Polly är djupt upprörda när de anländer till fosterhemsmamman Cathy. Deras äldre halvsyster, Ashleigh, har anklagat deras pappa för något fruktansvärt, och de två yngre syskonen har omhändertagits för deras egen säkerhet.

Cathy försöker lugna tjejerna, men de är otröstliga. De längtar efter sin mamma och pappa, som de älskar innerligt. Vid en första anblick verkar tjejerna ha blivit väl omhändertagna, men när de så småningom känner sig trygga och börjar öppna upp sig blir det tydligt att något är väldigt fel. En kommentar som fälls i förbifarten blir början på ett händelseförlopp som förändrar allt.

Cathy Glass har varit familjehemsförälder i över tjugofem år och har under denna tid tagit emot fler än etthundrafemtio barn i olika åldrar och med varierande bakgrund. Hon håller kurser för familjehemsföräldrar och tar fram nya arbetsmetoder och riktlinjer. Cathy har tre egna barn, varav ett, Lucy, adopterades efter en lång tids familjehemsplacering.

NOMINERAD TILL GULDSPADEN 2024 Tidigt på julaftons morgon 2022 kommer en pappa in till barnakuten i Lund med sin sexåriga dotter i famnen. Flickan är tunt klädd, djupt nedkyld och knappt vid medvetande. Hon har druckit ättika, förklarar pappan medan läkarna kämpar för att rädda hennes liv. Men sjukhuspersonalen misstänker snart att det han säger inte är hela sanningen. För varifrån kommer de många skadorna på flickans kropp? När den erfarna åklagaren Ingegerd Jigin tillsammans med polisen börjar gräva i hur flickans tillvaro har sett ut inser de att hon levt under ohyggliga omständigheter – inlåst i familjens tvättstuga. I Flickan och ättikan berättar journalisten Maria Rydhagen hela historien om kampen för att ge den skadade flickan upprättelse. Det visar sig att flickan inte bara har svikits av sina föräldrar. Andra vuxna, vård- och skolpersonal i hennes omgivning, har sett varningstecken. Trots det får hon inte hjälp förrän katastrofen redan är ett faktum.* Maria Rydhagen är författare och journalist på Expressen. Hon har under lång tid följt fallet med flickan och ättikan i sin roll som reporter.

I ETT SISTA KRAFTTAG om livet, levererar jag det jag vill sätta punkt för. Du håller i din hand berättelsen om mitt liv. Ett helt vanligt liv som tog en omväg, för att bli ett förvånansvärt underbart sjukt liv, men tillsammans med en parasit som snart sätter punkt för allt.

Kan man tacka en dödlig sjukdom för att den gjorde livet till det bästa liv jag kunnat få? Trots att det tar slut ett halvt liv för tidigt?

Ja, med rätt fokus, lite jävlaranamma och en god vilja, kan jag säga: Tack livet för cancern. Tack för att jag förstod min egen dödlighet och såg till att ta vara på mitt liv.

Ett helt jäkla perfekt liv. Inte trots, utan tack vare sjukdomen. Det här är min berättelse om hur jag snart stänger mina ögon och tackar sjukdomen för det bästa liv jag kunnat få. Jag hoppas att den kan inspirera dig till att leva ditt liv.

September 2025

Madeleine Erichsen

"Tänk dig att flaskmata en nyfödd harpalt. Tänk dig att den bor i ditt hem, trummar med tassarna på ditt täcke för att få din uppmärksamhet. Tänk dig att den som vuxen sover i huset om dagarna och springer fritt om nätterna och till slut får egna ungar i din trädgård. Allt det här hände mig."

Under pandemin lämnar den politiska rådgivaren Chloe Dalton London för landsbygden och hittar en nyfödd men skadad harpalt. Hon tar hem den, trots att vilda harar sällan överlever i fångenskap. Mot alla odds växer en djup och ömsint relation fram. Haren lever fritt om nätterna och återvänder till Chloe varje dag. Trots rädsla för rävar, rovfåglar och människor, försöker Chloe aldrig hålla haren inomhus. För varje gång den lämnar huset vet Chloe att det kan vara sista gången. Men att hålla kvar haren vore ett annat slags död.

Haren och jag är en fängslande och vackert skriven berättelse om en oväntad vänskap mellan människa och djur. Chloe Dalton delar med sig av sina upplevelser av att uppfostra en vild hare, samtidigt som hon väver in reflektioner om natur, tillit och vår bristande förståelse för det vilda liv som finns alldeles intill oss.

Boken har nominerats till flera prestigefulla priser och utsedd till Årets bok av bland andra The Sunday Times, The Observer och Financial Times. CHLOE DALTON är författare, politisk rådgivare och expert på utrikespolitik. Hon har arbetat i över ett decennium inom det brittiska parlamentet och på Utrikes-och samväldeskontoret, där hon har varit rådgivare och skribent åt flera framstående personer. Hon delar sin tid mellan London och sitt hem på den engelska landsbygden. Haren och jag är hennes debutbok.

Vinnare av Wainwright Prize Book of the Year Vinnare av Wainwright Prize for Nature Writing Nominerad till British Book Awards Book of the Year Nominerad till The Women s Prize for Non-Fiction Nominerad till The Hatchards and Biographers Club Best First Biography Prize

"Detta är underbar läsning" 5/5 BTJ

"En bladvändare" Naturmorgon i P1

"Betagen läser man om Chloe Dalton, hos vilken insikten djupnar om att månaderna med haren bara är 'en liten ö i tiden'. Den korta tidsskärvan öppnar hela naturen för henne." UNT "En fascinerande, tänkvärd berättelse om relationen mellan människa och djur." Aftonbladet

" Enastående bok om Sharabis 491 dagar som gisslan" Sydsvenska Dagbladet

Den 7 oktober 2023 stormade Hamas-terrorister kibbutzen Be’eri och krossade det liv som Eli Sharabi hade byggt tillsammans med sin fru, Lianne, och deras tonårsdöttrar, Noiya och Yahel. Han uthärdade 491 dagars fångenskap i Gazas tunnlar – hela tiden med hopp om att en dag återförenas med sina nära och kära. I denna första bok skriven av en frigiven israelisk gisslan berättar Sharabi om överlevnad under ofattbara förhållanden – svält, isolering, fysisk misshandel och psykiskt våld. Men det är också en berättelse om styrka, om motståndskraft och om att aldrig ge upp. Den handlar om kamratskapet som formas i fångenskap, den stilla kraften i tro och en mans obevekliga beslut att välja livet, om och om igen. "En av de mest fängslande och skoningslösa böcker du någonsin kommer att läsa" Daily Telegraph

Jag förstår nu varför svenskar gillar hundar så mycket. Det är enda gången de vågar prata med en främling utan alkohol i kroppen.

Min skämtsamma spaning på X resulterade i en storm av hat och hot, och en hård insikt om att jag inte betraktas som svensk.

I Sverige är vi nästan tre miljoner som är födda utomlands eller har två utrikesfödda föräldrar. Vi barn bär våra föräldrars skal och förväntas förtjäna vår plats i samhället. Trots att Sverige är det enda land vi kallar vårt.

I bygget av vårt gemensamma samhälle väcks en avgörande fråga: Vad är det som ska hålla oss samman? Arvet som rinner i blodet eller de värderingar vi väljer att försvara tillsammans?

Första generationens svensk gestaltar utmaningen i att navigera mellan två kulturer och banar väg för en ny och bredare svenskhet. Elaf Ali är journalist och författare. Det här är hennes tredje bok.

I boken "Uteliggaren som blev advokat" berättar Stefan Olafsson med journalisten Gustav Gelin hela den osannolika historien om sin dramatiska livsresa.

I tio år lever Stefan Olafsson som hemlös narkoman. Han försörjer sig genom stölder och inbrott, sover i portuppgångar och soprum, och åker in och ut på anstalter. Men när han en natt räddar livet på 80-åriga Heidi på Östermalm tar livet en annan vändning. Steg för steg påbörjar han den långa resan mot ett helt nytt liv, med nykterhet och studier på juristlinjen.

Idag är Stefan tillbaka på samma häkten, rättssalar och fängelser där han själv suttit som brottsling, men nu på andra sidan, som framgångsrik försvarsadvokat.

Rapport från kräftsäsongen är en rapport i dubbel bemärkelse. Från säsongen då kräftan ljustras röd i Kastrulln (för att citera Carl Michael Bellman), och säsongen i livet då den inre kräftan gör sig påmind. Richard Swartz ger en sorglustig redogörelse för möten med vårdens representanter, tjuvlyssnar på samtal och monologer i väntrum, skissar på cancerns etymologi och antika historia.

Livet med en inre kräfta är en tillvaro som kan vara både grå och utan smak. Som röda bloss i texten lyser då minnen från kräftfisken i barndom och ungdom, minnen av familjemedlemmar och släktingar, några egendomliga, andra mycket kära, vissa både och.

Richard Swartz, mångårig centraleuropeisk korrespondent för Svenska Dagbladet och krönikör i Dagens Nyheter, är en av den svenska prosans verkliga mästare på att fånga människor och ögonblick, vilket han visat inte minst i de senaste årens svenska utgåvor av Ostron i Prag och Loppmarknad.

"En djupt originell författare lutar sig över det stora schaktet. Läsaren känner sig intensivt levande." SvD 

"Detta är farlig prosa; underbar, men hardcore /.../ Denna bok har betytt mycket för mig, och jag hoppas att den ska göra det för många andra läsare." Ulrika Knutson, Dagens Nyheter 

I Avled stilla skildrar Simone de Beauvoir sin mammas död i cancer. Detaljerat beskriver hon hur sjukdomen dag för dag försvagar och förvandlar den livsbejakande kvinnan till en hjälplös och förnedrad spillra av sitt forna jag. Beauvoir berättar rakt och osentimentalt om den komplicerade relationen till mamman, med vars borgerliga livssyn hon hade så lite gemensamt. Det är en berättelse full av moraliska frågeställningar: Gjorde döttrarna rätt i att förtiga mammans tillstånd för henne? Var det rätt att låta läkarna operera henne trots att det bara resulterade i en utdragen och plågsam dödskamp?

Avled stilla gavs ut första gången 1964 och utges nu med ett nyskrivet förord av Kristoffer Leandoer.

SIMONE DE BEAUVOIR (1908–1986) är en av 1900- talets viktigaste författare och tänkare, mest känd för den feministiska klassikern Det andra könet (1950). 1954 tilldelades hon Goncourpriset för Mandarinerna.

»Under läsningen befinner man sig som i sällskap av en klartänkt och förnuftig vän, någon som kan drabbas av sinnesrörelse utan att för den skull kapsejsa i känslosamt kaos.« Lydia Sandgren, DN

»detta är kanske den mest gripande bok jag läst« Kristoffer Leandoer

När Anitha Clemence som vuxen förlorar sina adoptivföräldrar uppstår ett vakuum. Ingen kan längre berätta hennes historia och nu måste hon göra det hon dragit sig för hela livet: Hon börjar nysta i de mysterier som omgärdar hennes adoption. Som 2-åring rycktes hon från ett kloster i Indien och flögs nedsövd till Sverige – men vad låg egentligen bakom? Spåren leder tillbaka till Kerala, där hon av en nunna får höra avslöjanden om skam, skandaler och undangömda familjehemligheter. Med hjälp av privatdetektiver och DNA-databaser tar hon sig närmare sanningen, men en fråga kvarstår: Vill hennes biologiska mamma ens bli hittad? ”Familjehemligheter” är en sann och hudlös berättelse om arv, miljö och kampen för att förstå sin egen identitet.

Är man dömd att vara en relations-fuckup bara för att man blev det av sin uppväxt? Och om det går att bryta sina mönster - hur i hela världen gör man? Vi 70-80-och 90-talister tycks vara de första generationerna som gör upp med barndomens såriga anknytningsmönster och att vara först är alltid tufft. Vår föräldrageneration badar i förnekelse, försvar och tycks ständigt gaslighta oss i våra upplevelser, medan vi famlar mellan psykiatri och i terapi. Jag vill inte bli som min morsa men hur blir jag en annan?! Är mina daddy issues kroniska? Och är verkligen yoga och antidepressiva bäst för att må lite bättre i spåren av sin uppväxt? 

Boken tar avstamp i att Cissi vill bryta med sin pappa, sin enda kvarvarande förälder, men bestämmer sig för att ge relationen en sista chans. Läsaren får följa med på resan genom skrikande familjeterapi och ärr som spricker upp - alltihop samtidigt som hon själv pluggar till relationsterapeut. 

Cissi Wallin, född 1985 i Uddevalla, har tidigare gett ut den bästsäljande självbiografin Allt som var mitt - historien som inte får berättas. Nu skriver hon den råa och o-hurtiga självhjälpsbok hon själv saknat

I Mörkerspår följer läsaren polisinspektör Simon Häggström och hans kollegor i arbetet som spanare på Sveriges bakgator. De gör razzior på sexbiografer och strippklubbar i Stockholm, träffar unga kvinnor som säljer sig både via sugardating och via sidor som Onlyfans. I boken träffar vi även männen som köper sex och som till varje pris vill undvika att avslöjas. Jakten på hallickarna och sexköparna är brutal, i deras ljusskygga värld kan vad som helst hända. Boken inkluderar även nytt unikt fotomaterial ur författarens eget arkiv som inte tidigare visats.

SIMON HÄGGSTRÖM är författare och polisinspektör vid Stockholmspolisen. Sedan 2008 har han arbetat som polis med inriktning mot prostitution och människohandel. Fackböckerna Skuggans lag kom 2016 och Nattstad 2017. Han romandebuterade 2019 med Flickorna som sprang. Hans böcker har sålt i ca 200 000 exemplar.

»Redan nu är det lika bra att säga som det är: boken är briljant! Häggström kan konsten att skriva fram berättelser som griper tag och väcker känslor« BTJ, Betyg 5 av 5

"Den 27 april sa Paul att han ville återvända som ett spöke.

Jag skriver spökberättelser.

Också breven han skrev är spöken."

En bok om spöken: en kärleksmemoar är Siri Hustvedts mest personliga bok – ett ömsint och gripande porträtt av de fyrtiotre år hon tillbringade tillsammans med sin man, författaren och filmskaparen Paul Auster, från deras första möte i 1980-talets New York till hans död 2024.

Det är en berättelse fylld av kärlek, sorg och minne, med invävda dagboksanteckningar från månaderna från Pauls sjukdomsbesked till hans begravning, mejl till vänner under hans behandling, små lappar han skickade under årens lopp, samt tre kärleksbrev som Siri skrev till Paul 1981, när deras förhållande befann sig i ett kritiskt skede.

I boken ingår också Paul Austers allra sista text – trettiofem sidor ur det som skulle bli en samling brev till deras nyfödda barnbarn, Miles, född den 1 januari 2024.

En bok om spöken är en djupt personlig kärleksmemoar om vad det innebär att dela ett liv, om sorgen som rubbar vår tidsuppfattning, och om de ord som vi lämnar efter oss. Siri Hustvedt visar hur dialogen mellan två människor kan fortsätta även efter döden – och hur kärleken kan fortsätta att vara närvarande när en älskad gått bort.

Det här är historien om en pojke som fann sin fristad i färgen, och som växte upp till att bli en av vår tids mest lovande akvarellkonstnärer. För när ångesten trängde sig på fann Maxi Svensson lugnet i måleriet. Vi bjuds in i hans värld, från de första trevande penseldragen, via mötet med förebilden Lars Lerin och de tidiga utställningarna, till idag då han studerar vid en av Europas mest prestigefyllda konstskolor i Florens, Italien.

Berättelsen varvas med ett urval av Maxis 100 mest älskade akvareller – från själfulla landskap till blomsterexplosioner och porträtt med nerv och närvaro.

Det här är mer än en bok om konst. Det är en berättelse om mod, uthållighet och drömmen om att få vara den man är. En bok att förlora sig i, och hämta styrka ur.

”Statsministermordet är ett mästarprov.”

Dagens Nyheter

"Det här är det bästa som har skrivits om Palmemordet."

Leif GW Persson

”Det bästa som skrivits i ämnet. Utmärkt lektyr för den som bara vill läsa en enda bok om mordet på Olof Palme.”

Jan Guillou, Aftonbladet

När chefsåklagare Krister Petersson vid en presskonferens i juni 2020 meddelade sitt beslut att avsluta utredningen av mordet på Olof Palme, med motiveringen att den misstänkte var avliden, blev det ett kollektivt antiklimax för många svenskar. Alla som minns den där sena februarikvällen 1986, som följt utredningen med dess huvudspår och villospår, skulle de aldrig få något entydigt svar på vad som hände? Något som hjälpte dem att äntligen lämna det här nationella såret och gå vidare?

Hans-Gunnar Axberger återvänder till början och ger oss en bred och detaljerad beskrivning av världens största polisutredning, som redan från början missköttes så grovt att det efter några månader stod klart att förövaren med största sannolikhet skulle komma att klara sig undan.

Vad var det som gick fel? Hur kunde Sveriges statsminister mördas på öppen gata? Och hur kunde så många poliser och utredningstimmar ändå inte leda till en lösning av mordet?

Som huvudsekreterare i statens granskningskommission har Hans-Gunnar Axberger djupare kunskap om Palmeutredningen än de flesta. Statsministermordet är ett oumbärligt stycke nutidshistoria. Det är också en berättelse om Sverige, om vår bild av oss själva, och om vår oförmåga att lära av våra misstag.

Innehåller ett nyskrivet efterord av författaren.

Elin Kjos fick obotlig lungcancer nyss fyllda 33. Under de sista åren hittade hon ett sätt att vara stark, lycklig och levande trots att sjukdomen ville något annat. Elins sätt att angripa livet och dela med sig fångade hundratusentals personer som följde henne i sociala medier.

Hennes tvillingsyster Ida tog på sig den svåraste uppgiften någonsin: att skriva klart boken om Elin. Det blev en historia om att välja ljus och älska livet, trots allt. Men också om systerskap och att vara den som blir kvar.

»Ett mästerverk.« Aftonbladet

»Sällan har ett Augustpris varit mer välförtjänt.« SvD

»Man glömmer tid och rum när man börjat läsa boken. Som en deckare – men på riktigt.«

Norrbottens-Kuriren

1897 ger sig tre män i väg mot Nordpolen i en ballong.

Snart befinner de sig i en vit mardröm. Trettiotre år senare hittas deras döda kroppar på en öde ö i ishavet.

I snart hundra år har man försökt lösa en av polarhistoriens största gåtor. Vad hände på Vitön? Varför dog de tre medlemmarna i Andrée-expeditionen?

Bea Uusma bestämmer sig för att ta reda på svaret. Hon gräver i arkiv och i Arktis permafrusna jordlager. Söker efter sanningen i laboratorieprov och packlistor. Kullkastar gamla teorier och finner nya bevis. Hon följer konsertpianisten som undrar vart hennes fästman tog vägen, och vars händer inte kan sluta skaka.

Expeditionen. Min kärlekshistoria är också en berättelse om Bea själv. Hur kan man bli så besatt av en gammal polarexpedition att man ägnar sitt liv åt att följa i dess igensnöade fotspår?

2013 tilldelades Expeditionen Augustpriset i fackboksklassen.

NOMINERAD TILL AUGUSTPRISET 2025

”Patrik Svensson har skrivit ett poetiskt och helt unikt kapitel i den svenska arbetarlitteraturen.”

- Nina Asarnoj, Kulturnytt Sveriges Radio

"Den har redan en omistlig plats i den svenska arbetarklassens historieskrivning" – Kristian Ekenberg, Gefle Dagblad

”Jag kunde knappt slita mig från Patrik Svenssons bok om statarsamhället.”

- Maria Schottenius, Sydsvenskan

"Boken är inte en roman, men jag har läst få spänningsromaner som varit lika livfullt spännande och gripande som Patrik Svenssons grundligt researchade och överväldigande bok." Per Enerud - UNT

”Det är vackert, oavlåtligt spännande och förbannat bra skrivet.”

- Carsten Palmær, Dagens ETC

"Patrik Svensson berättar bättre än de allra, allra flesta svenska fackboksförfattare. Han vet precis var han ska sätta punkt, vilken detalj som är betydelsebärande och har en blick som är lika skärskådande på strukturnivå som den är medkännande när den vilar på den enskilde." – Johan Hilton, GP

"Svenssons förmåga att med lätt hand återge komplicerade förlopp är som vanligt imponerande. Det är en fängslande historia han lyckats skildra." – Emi-Simone Zawall, SvD

----

”Strax efter klockan sju på morgonen den 26 februari 1942 sprang en ung kvinna på en snötäckt grusväg vid Rosenhälls gård. Hon hade sömnrufsigt hår och bara ett tunt nattlinne på kroppen. Ingen tröja eller kappa, inga skor på fötterna.”

Krigsvintern 1942 är en av de kallaste någonsin. På gården Rosenhäll i Skåne försöker drängen Elof Nilsson, hans fru Matilda och den stora barnaskaran klara sig från en dag till nästa. De är statare, och har rotat sig efter ett kringflackande liv präglat av umbäranden. Men det är inte bara kylan som påverkar dem denna vinter. Något större har tagit sin boning i den annars så blide och omtyckte Elof. En oro, ett förtätat moln i bröstet som ska driva honom till den ohyggliga gärningen på morgonen den 26 februari.

Långt senare når delar av berättelsen om denna händelse Patrik Svensson, som bestämmer sig för att ta reda på vad som egentligen döljer sig bakom historien om Elof. ”Den barmhärtige mördaren” är en minutiös genomlysning av ett omskakande människoöde, men också en skildring av en grupp människor som alltför väl visste sin plats och förstod att den var förutbestämd och evig.

Spänning, spioner, kärlek och svek i en sann berättelse från det kalla krigets delade Berlin.

I september 1961 riskerar den 22-åriga studenten Joachim Rudolph allt för att fly från den brutala diktaturens Östberlin. Några månader senare plockar han upp en spade på västsidan och börjar gräva en tunnel tillbaka för att hjälpa så många han kan till friheten. Det här är den osannolika berättelsen om Tunnel 29, de modiga människorna som byggde den, spionen som förrådde dem och det amerikanska tv-bolaget som finansierade räddningsaktionen.

”Tunnel 29” är thrillerartad dokumentär läsning, nutidshistoria med genklang i samtiden och de murar som byggs runtom i världen idag. Baserad på succépodden från BBC Radio med över 5 miljoner nedladdningar. Utsedd till Book of the year av The Economist 2021.

”Verkligheten överträffar allt! ...fruktansvärt spännande!” Go'kväll

”...oupphörligt fängslande...ett rörande och inspirerande bevis på civilkurage...” Alingsås Tidning

”Oj vilken bladvändare den brittiska journalisten Helena Merriman har skrivit. Tunnel 29 måste vara en av de mest spännande böcker jag har läst på många år.” Socialpolitik

”...en fascinerande berättelse - - - Helena Merriman har skrivit en högintressant och mycket genomarbetad dokumentär historisk bok med thrillerkänsla. Om en tid inte så långt från oss – och som fortfarande kastar sina skuggor. Tunnel 29 blir en välgjord, gripande och tankeväckande true crime-story, med spionageinslag, Berlinmuren och kalla kriget som ingredienser.” BTJ

Under åren kring 1980 inleder Agneta Stark och Sven Lindqvist en kärleksrelation med förhinder. Han är redan gift och hon har andra historier. Men även under perioder då de avstår från att ses skriver de brev, ibland flera gånger om dagen, och slutligen förenas de ändå och lever som livskamrater i fyra decennier. Deras intensiva brevväxling rymmer allt, från dagspolitik, litteratur och arbete till kärleksjoller, förebråelser, erotik och - framför allt - »en särskild närhet«, en gemenskap som tycks överleva vad som helst. Under dessa år genomgår Sven Lindqvists författarskap också en drastisk förändring. Efter samhällsengagerade böcker om såväl jordbruk i Latinamerika som demokrati på arbetsplatsen inleder han en inre resa och skriver i tät följd En älskares dagbok och En gift mans dagbok.

Agneta Stark, född 1946 i Stockholm, är en svensk feministisk ekonomiforskare, författare och samhällsdebattör som mellan 2004 och 2010 var rektor vid Högskolan Dalarna. Hon har skrivit krönikor i Svenska Dagbladet och Dagens Arbete, är nu vass och uppskattad krönikör i Dagens ETC och föreläser om ekonomi och samhällsfrågor i jämställdhetsperspektiv.

"Årets mest romantiska bok, århundradets mest romantiska brevväxling? Jag avundas alla som har denna otroliga läsupplevelse framför sig." Valerie Kyeyune Backström, Expressen.

"Mellan bokens pärmar lever tidens intellektuella debatt upp på nytt, i intimare och uppriktigare skrud [. . .] Lindqvist och Stark ägnar sig åt varandra och åt världen med ett närmast hypnotiskt allvar. Deras brevkonst består av en särskild form av uppmärksamhet - ett outtröttligt koncentrerat betraktande och formulerande av allt som omger dem." Samuel Levander, DN. 

". . . denna underbara brevsamling." Thomas Götselius, Expressen.

"Det är fantastisk läsning som hade blivit outhärdlig och pinsam om de inte vore sådana briljanta skribenter [. . .] Boken visar hur vacker kärleken är, och hänsynslöst egoistisk, grym och självutplånande." Peter Kadhammar, Aftonbladet.

". . . boken är en dans utförd av två jämnstarka partners som ömsom för och följer [. . .] Det hela är, helt enkelt, väldigt sexigt och romantiskt." Karin Pettersson, Aftonbladet.

"Man läser boken helt motståndslöst, och jag älskar den förbehållslöst [. . .] ja, det är privat, men också: ja, det är litterärt, i en ekvation som inte borde gå ihop." Björn Kohlström, Bernur.

"Efterhand suddas även stil­skillnaderna ut. Språket blir ett språk, med gemensam syntax, endemisk för deras brevväxling. Referenserna är efter ett tag så inarbetade, så väletablerade, att det räcker med blott ett ord eller en anspelning för att båda (och deras läsare) ska förstå vad som avses. " Henrik Sahl Johansson, SvD

Christer Friman delar med sig av sina erfarenheter av att adoptera två gatuhundar i ”Zappo – en gatuhunds berättelse”. När Christers fru Lena ringer honom på jobbet och berättar att de fått möjlighet att adoptera en hund förstår han först ingenting, men snart är Zappo en självklar del av deras liv. Zappo bär på traumatiska erfarenheter som gör att han inte kan behandlas som vilken hund som helst. Christer och Lena anpassar vardagen efter sin nya familjemedlem och med tiden växer ett starkt band fram som förändrar dem alla.Detta är en ärlig och öppen skildring av vad det kan innebära att adoptera en gatuhund. Författaren reflekterar över en resa som blev mycket mer utmanande än de någonsin kunnat föreställa sig, men som de inte ångrar. Manuset har en tydlig kronologisk struktur med en stark röd tråd, där läsaren får lära känna Zappo i samma takt som Christer och Lena. Språket är lättsamt och personligt, vilket gör berättelsen tillgänglig och engagerande. ”Zappo – en gatuhunds berättelse” har stor potential att hjälpa andra blivande hundägare, samtidigt som den erbjuder djupare existentiella funderingar om relationer mellan människor och djur som kan tilltala en bredare läsekrets.

Christer Friman har arbetat som grundskollärare i över tjugoåtta år.Det han brinner för har alltid varit skriv- och läsutvecklingen hos sina elever. Under ett antal år hade han en mycket välbesökt blogg; Tangentdansen, som en del av sitt dagliga arbete och skrev även en läromedelsbok inom området Att skriva sig till läsning. Under några års tid var Christer även ute och föreläste runt om i Sverige inom det området.Christer har även skrivit tre barn- och ungdomsböcker som är i genren fantasy/zombie, som var ett led i ett försök att få pojkar i mellanstadieåldern att bli mer intresserade för att läsa böcker, vilket han såg i sitt yrke fanns behov av.Böckerna är en avslutad trilogi om Fabian och Zombien Zack.

Jag kan ha fel är Björn Natthiko Lindeblads självbiografiska berättelse om hur han lämnar en löftesrik karriär som ekonom för att bli buddhistisk skogsmunk, och hur han efter sjutton år i klosterlivet återvänder till Sverige. Vilsen, utan jobb eller pengar, kraschar han rakt in i en depression. Men tack vare sina lärdomar och en generös omvärld hittar han vägen framåt och blir med tiden en uppskattad meditationslärare och föreläsare. 2018 diagnosticerades Björn med den obotliga sjukdomen ALS. I Jag kan ha fel berättar han med värme, humor och djup om sina egna tillkortakommanden, vad livet lärt honom och om vad som framstår som allra viktigast när allt går mot sitt slut. I januari 2022 avled Björn Natthiko Lindeblad efter att ha levt med nervsjukdomen ALS i många år.

Vad hjälper oss att leva ett friare liv? Hur kan vi skapa tröst och tillit i vår egen tillvaro? Och hur gör vi för att livet skall kännas mer som en öppen hand, och mindre som en knuten näve?

Boken är skriven i nära samarbete med Björns två vänner och kolleger Caroline Bankler och Navid Modiri.

”Den 11 oktober 2018 knackar det på dörren till vårt hem. De tre poliserna behöver inte säga något. Jag ser det i deras ögon. Jag vet redan vad de kommer att säga. Dagen jag fasat för så länge är här.”

När Jenny träffar James och ser det blå ljuset i hans ögon vet hon att det kommer att bli de två. Hon dras med i hans livsglädje, men snart inser hon att där också finns en skugga. Det som börjar som en lätt depression växer sig allt djupare in i James tills han till slut bara kan se en enda utväg – att ta sitt eget liv. Ensam kvar med fyra barn tvingas Jenny konfrontera allt hon inte ville se: sjukdomens kalla ansikte, medberoendets grepp och vårdens svek.

"När livet går sönder" är en gripande berättelse om psykisk ohälsa, kärlek som inte räcker – och om kraften att leva vidare när det värsta har hänt.

Jenny Hamrén är livscoach, föreläsare och kursledare inom personlig utveckling. Tidigare arbetade hon i många år som undersköterska på Karolinska sjukhuset i Stockholm. Frida Funemyr är journalist och fotograf och har jobbat för landets främsta tidningar i snart 30 år. Hon har tidigare varit medförfattare till bland annat boken "Ärren bär jag med stolthet" (Norstedts) som vann Storytel Awards i kategorin fakta 2023.

"En av de stora förtjänsterna med Astrid Lindgrens dagböcker från åren mellan 1939 och 1945 är att de skildrar det smygande i denna process och upplöser vanföreställningen att det finns en brytpunkt i tiden då vi plötsligt kommer till insikt om att vi har inträtt i ett nytt historiskt skede."

Björn Wiman, DN

Astrid Lindgrens krigsdagböcker är ett unikt verk om Sverige och andra världskriget, med en parallell blick på krigsmaskineriet och vardagen. Hon kämpade genom hela sitt liv mot krig och våld, hennes avsky mot nazism och fascism i alla dess former framgår tidigt i anteckningarna, och att föra dagbok blev ett sätt att försöka förstå det obegripliga. I den här boken samlas 17 dagböcker från krigsåren och det är en mycket personlig skildring av hur dramatiska världshändelser påverkar oss alla. Det här är före Astrid Lindgrens tid som världsberömd författare; den första boken om Pippi Långstrump kom ut samma år som kriget slutade.

Blandat med hennes egna anteckningar innehåller dagböckerna mängder av utklippta artiklar ur svenska tidningar som hon kommenterar. I boken återfinns också bilder av dagboksuppslagen och familjefoton från krigsåren. Ett unikt dokument från en vanlig människa och en av världens mest kända svenskar.

Krigsdagböckerna blev mycket uppmärksammade då de släpptes första gången 2015, och rättigheterna har sålts till mer än 20 länder.