Geovetenskap

Likt allt annat på planeten är skogen något som vi velat tämja. Men den har visat sig vara en svår best att hålla under kontroll.

Det är något märkligt med granen. Egentligen gör den absolut ingenting för att vinna vår kärlek. Den är rent fysiskt ogästvänlig, en invasiv art som närmast kan liknas vid ogräs. För fyra tusen år sedan smög den sig in österifrån och växer långsamt men obönhörligt även i skugga och trängsel.

Idag är den grunden för svensk skogsvård och svensk export. Och i centrum för en av våra viktigaste högtider.

Granarnas tid är en kultur- och idéhistorisk berättelse om vårt mest ovälkomna träd. Men också om skogsbruket i stort och vårt förhållningssätt gentemot naturen. Med sin djupa kunskap om träden levandegör Mårten Lind de inneboende motsättningar som gör skogen till en plats så laddad av betydelse.

"Granarnas tid är en lärobok med prosans alla förtjänster, som inte går i något annat ledband än det egna förnuftets."Svenska dagbladet

"Sprittande nyfikenhet och halsbrytande berättarlust"Expressen"Lind återger en spektakulär idéhistorisk debatt om granen verkligen är det svenskaste som finns, eller om den är en invasiv art."BTJ, betyg 5/5"En helt underbar liten pärla till essäbok om skogen, träden, livet, framtiden och det stora allt som vi alla ingår i: naturen."Göteborgs-Posten"På lättsam prosa ringar Mårten Lind in den ofta hätska skogsdebatten, och berättar om granen – vårt "ogästvänliga, surmulna folksjälsträd"Värmlands folkblad"Jag är imponerad av den här nya boken, främst för dess förmåga att med ett livligt och fantasirikt språk fånga så mycket av komplexiteten i vårt samspel med granskogen på bara ett par hundra sidor."Borås tidning

"Författaren är något så ovanligt som en djupt insatt och rationell sorts trädkramare som kan konkretisera klimatförändringarnas, inför mänskligheten likgiltiga, effekter."KULT Magasin

"Mårten Lind kan konsten att se det vackra i ett kalhygge"UNT

Mårten Lind är doktor i svampgenetik och har arbetat i många år som forskare och föreläsare om skogssjukdomar vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hans första bok När almen tystnar utkom 2023 och belönades med Disapriset.

Om När almen tystnar:

”Mårten Lind visar sig vara en skönlitterär begåvning och en fin berättare. Till och med fotnötterna läser jag med väldigt stor behållning. Jättefin bok.”

Sveriges Radio

”Trädpatologen Mårten Lind lyckas skriva underhållande om almsjuka, utan att ta udden av allvaret i denna trädens pandemi. Här bjuds läsaren på både kultur- och naturhistoria.”

Svenska Dagbladet

”När jag läst ut Mårten Linds bok går jag ut och betraktar den meterhöga plantan. Den har överlevt vintern. Och jag funderar på om jag inte också borde plantera en alm.”

Göran Greider, Aftonbladet

Erika Bjerström blir SVT:s första globala klimatkorrespondent 2019. Under åren som följer ser hon hur klimatfrågan politiseras och hur debatten börjar präglas av desinformation, hot och påhopp. När Bjerström lämnar uppdraget 2024 har hon blivit en av Sveriges mest utsatta journalister.

Demokratin dör i hettan är en skakande journalistisk skildring av vad som hände de där åren – då klimat- och demokratikrisen började förstärka varandra. Den visar att klimatet fått en framskjuten plats i det högerpopulistiska narrativet om den styrande eliten, som åberopas i de upptrappade attackerna mot fria medier, forskare, klimatlagar och domstolar – och används för att vinna valröster. Samtidigt har etablerade partier börjat backa från sina ambitiösa klimatåtgärder.

Vägvalet är potentiellt ödesdigert. För om världens demokratier inte kan hantera klimatkrisen, kan de då överleva den? Med ökande spänningar i en allt hetare värld är det vi nu upplever i värsta fall bara början.

Med ett förord av Åsa Wikforss.

Robert Macfarlane utforskar i denna vackra bok en uråldrig men högst aktuell tanke: att floder inte bara är vatten i landskap utan levande väsen, värda att älskas, lyssnas till – och skyddas. Med sin karakteristiska poetiska stil tar Macfarlane med oss på tre storslagna resor: genom Ecuadors molnskogar, Indiens sargade vattenvägar och Kanadas vilda floder. Parallellt löper berättelsen om den stillsamma bäck som rinner nära hans hem – och genom hans liv. Har floden ett liv? utgör en fängslande väv av reseskildring, naturhistoria och idévärld. En bok som öppnar våra ögon, vidgar våra hjärtan och påminner oss om att människans öde sedan tidens början är sammanbundet med flodernas. Den brittiske forskaren Robert Macfarlane anses vara en av vår tids allra främsta naturskildrare. Han har som författare blivit känd för sina poetiska och djupt reflekterande böcker om landskap, språk och människans relation till naturen. Hans verk, däribland Underland, har hyllats internationellt, blivit prisbelönta och översatta till många språk.

"För att ha blottlagt ett sjukt underjordiskt rotsystem där storföretag, myndigheter och politiker flätas samman i en hänsynslös rovdrift på den svenska skogen. " Guldspaden 2023 för årets bok

"Lisa Röstlunds reportage är ett yxhugg rätt in i den svenska folksjälen." Dagens Nyheter

"Boken är en utförlig redogörelse för olika perspektiv och vinklar som finns i konflikten som råder kring den svenska skogen." Aftonbladet

"Journalisten Lisa Röstlund har skrivit en högaktuell granskning i bokform." Tidningen Ångermanland

"Oerhört spännande kastar man sig som läsare hela tiden vidare ... Röstlunds bok borde skapa en mental skogsbrand i hela Sverige." Smålandsposten

"Röstlund fläker upp hela denna fråga, som så ofta mörkas av starka industriintressen, och låter den detonera – inte med slagord utan med minutiös journalistik." Göran Greider

"En skandal skildrad som en spännande deckare. … Lisa Röstlund har ägnat flera år åt att gräva i ödesfrågan: hur skogen ska användas för att lösa klimatkrisen och det akuta hotet mot den biologiska mångfalden. En bok som inte går att läsa utan att bli rasande på de ljugande skogsbolagen och ohederliga forskare. ETC

I skogslandet Sverige pågår en strid. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner – snart återstår bara hyggen och plantager. Skogsbolag och andra forskare säger tvärtom: vi har aldrig haft så mycket skog som nu. Och mitt i brinnande klimat- och biologisk mångfalds-kris är man djupt oense om hur skogen ska användas för att bäst möta och bidra till att lösa den.

När journalisten Lisa Röstlund granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Hon finner hemliga dokument och möter rädda människor som bara vågar uttala sig anonymt, men också de som väljer att prata öppet. Om självmord. Om dödshot mellan grannar. Om etablerade och välrenommerade forskare som mobbas ut. Och om vetenskapsmän som smider planer ihop med industrin. Granskningen vävs in i hennes vardag och väcker svåra frågor.

Mottagare av Lubbe Nordström-priset 2023.

Mottagare av Guldspaden 2023 för årets bok.

Motivering:

”I sin senaste bok Skogslandet granskar journalisten Lisa Röstlund skogslandet Sverige och de strider som finns i samhället angående synen på skogen och dess roll i samhället, klimatet och ekonomin. När hon granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Men trots svåra frågor så håller hon fast i sitt uppdrag som grävande journalist och belyser frågan om skogens värde och skogsindustrins påverkan från flera olika sidor och perspektiv. Vi ser att Lisa verkar i Ludvig Nordströms anda genom att skildra människor i landet som talar om och upplever sig för små för att ta kampen mot de stora bolagen, människor som påverkas i sin vardag av de konflikter som pågår kring den svenska skogen och hur detta väcker många svåra frågor”.

Mottagare av Stiftelsen Klockrosens stipendium 2023.

Motivering:

"Lisa Röstlund tilldelas Klockrosens stipendium för sin bok Skogslandet som på vacker prosa och med gedigna efterforskningar berättar om svenskt skogsbruk. Med klara belägg visar hon sambanden mellan partsintressen och en resulterande och farlig utarmning av naturen."

Stiftelsen Klockrosen grundades 2020 av makarna Börje Frelin och Kerstin Ekman.

Det sideriska Amerika. Den rena cirkulationens lyriska karaktär i motsats till den europeiska analysens melankoli. Den omedelbara förbländningen i det vektoriella, det signalerande, det vertikala, det rumsliga. Ställd mot den kulturella blickens febrila distans. Obscenitetens glädje, den blottlagda obsceniteten, den uppenbara makten, simuleringens makt. Blicken! Den horisontella från bilen; den vertikala från flygplanet; den elektroniska från tele­visionen; den geologiska från öknarna; den »stereo­lytiska« från megastäderna; den transpolitiska från maktspelet, allt som strömmar från det maktmuseum som Amerika har blivit för världen.

Den franske filosofen Jean Baudrillard (1929-2007) reste till USA och nedtecknade sina intryck, tankar, analyser och observationer i boken Amerika (1986). Det är en filosofisk resedagbok, sociologisk betraktelse, en samling aforismer och kultur­spekulativ essä. Idag på många sätt lika aktuell som när den skrevs. 

Johan Öberg har översatt till svenska och i ett utblickande efterord av Daniel Pedersen beskrivs Baudrillards analys mot dagens situation.

Försöker du få andra att ställa om? Är du hållbarhetschef, regional utvecklare, energi- och klimatrådgivare, hållbarhetsstrateg, organisationsutvecklare? Arbetar du på ett miljökontor, på en klimatorganisation, ett konsultbolag eller i en gräsrotsrörelse? Eller har hållbarhetsfrågorna helt enkelt hamnat på ditt bord, utan att du bad om det? 

Då är du vad vi kallar omställningsmäklare. Och den här boken är för dig. 

Omställningsmäklare mäklar omställning, som fredsmäklare mäklar fred.

After speaking to the international public for close to fifteen years about sustainability, climate scientist Dr. Nicholas realized that concerned people were getting the wrong message about the climate crisis. Yes, companies and governments are hugely responsible for the mess we're in. But individuals CAN effect real, significant, and lasting change to solve this problem. Nicholas explores finding purpose in a warming world, combining her scientific expertise and her lived, personal experience in a way that seems fresh and deeply urgent: Agonizing over the climate costs of visiting loved ones overseas, how to find low-carbon love on Tinder, and even exploring her complicated family legacy involving supermarket turkeys. In her astonishing book Under the Sky We Make, Nicholas does for climate science what Michael Pollan did more than a decade ago for the food on our plate: offering a hopeful, clear-eyed, and somehow also hilarious guide to effecting real change, starting in our own lives. Saving ourselves from climate apocalypse will require radical shifts within each of us, to effect real change in our society and culture. But it can be done. It requires, Dr. Nicholas argues, belief in our own agency and value, alongside a deep understanding that no one will ever hand us power--we're going to have to seize it for ourselves.

"Ett viktigt ramaskri, personlig, välskriven" - Svenska Dagbladet

Maja Alskog Bredberg är journalisten som tog steget in i näringslivet för att göra skillnad. Som prisbelönt PR-strateg jobbade hon med storbolagens hållbarhetsarbete, minglade bland makthavare på Rivieran och klättrade i karriären.  

Men på en alptopp i Davos fick hon nog. När det blev tydligt att det storskaliga förändringsarbetet för en bättre värld - som företagen pratade så vitt och brett om i reklamen - mest var tomma ord. Och hon hade hjälpt till att sprida det.  

Det blev början på en resa. Bort från kommersen, stressen och konsumtionen, tillbaka till en natur som hon aldrig hunnit lära känna. Tillbaka till dårörten, till mirabellen, till svartkålens krusning.  

TILL VÄXTEN är en berättelse om vårt samhälles besatthet av ekonomisk tillväxt och skeva idéer om framgång. Den handlar om dyra handväskor, smutsiga händer och hur de färska tomaterna rullar ner på våra svenska tallrikar, oavsett säsong. Om de papperslösa arbetarna i Europas köksträdgård Almería - en växthusstad av plast i södra Spanien, stor nog att synas från rymden. Om marknadens logik och daggmaskens incitament. Om kunskap som gått förlorad och att lära sig odla på nytt. Den handlar om jorden, denna förunderliga värld som pågår precis under oss, som föder oss och som vi alla ska återvända till.  

Det är en skildring full av inre och yttre konflikter, på vägen från maktens finrum till leriga åkrar och gödselhögar. Ledd av insikten att ett litet frö rymmer mer kraft än vilken börs-vd som helst.

Välkommen till Sverige! Visste du att berg höga som Anderna en gång stod där Stockholm nu ligger? Eller att stora delar av Stockholms skärgård består av förstenad aska från gigantiska urtida vulkaner?

Marken vi går på bär på en lång historia. Idag kan vi stå på uråldrig havsbotten bland vårt lands högsta toppar, eftersom kolossala krafter en gång i tiden har skjutit upp Sveriges fjällkedja och lagt den ovanpå en ännu äldre bergskedja.

I Vättern kan du se stenbumlingar som byggdes av jordens äldsta livsformer och rovdinosaurier i Skåne har efterlämnat fotspår.

Sverige har utsatts för både dödlig kyla och outhärdlig hetta, och berggrunden är naturens klimatstabilisator. Det vet vi tack vare geologin. Vad kan då geologi lära oss om den pågående klimatförändringen?En berättelse om Sverige tar dig med på en resa genom tre miljarder år, där geologiska krafter gång på gång har format landskapet, skapat rikedomar av malm och mineral och lagt grunden för vårt välstånd. Det är både en historielektion i geologisk tid och en hyllning till den mäktiga svenska naturen.

BTJ ger omdömet "Mycket bra"

"[...] Boken är kunnigt och intresseväckande skriven, och rekommenderas för den allmänintresserade, men även för lärare som vill göra exkursioner, eller för sällskap med intresse för – bokstavligt talat – marken de står på. [...]"

Lektör Jens Jakobsson, BTJ-häfte nr 3, 2026

Alla pratar om klimathotet. Men bakom klimatkrisen hotar en annan, mycket mer närliggande kris tillväxtens slut och civilisationens sammanbrott. Och vi rör oss mot den i svindlande hastighet. 

Jonathan Jeppsson är chef för Aftonbladets grävredaktion och har tidigare skrivit den hyllade och prisbelönta boken Åtta steg mot avgrunden. Här fortsätter han sin jakt på svar och färdas in mot kollapsens innersta väsen. En omvälvande rapport påstår att vi är så nära att det till och med finns ett årtal: 2040. Men spåren leder också tillbaka till 70-talet och barndomens dolda orsakssamband. Vad är det för skuld som gömts undan? Hur kunde ett barn bara spårlöst försvinna? Och vad är det för märkligt flimmer vi ser runt omkring oss? 

Mot kollapsens hjärta är en omskakande berättelse om vad som väntar oss när civilisationen bryter samman. Men det är också en resa in i glömskans rike - och en drabbande skildring av en pappa som bär på nycklarna till en annan värld. 

"Ärendet är just att i egenskap av journalist granska systemet - att, som han skriver, inte kapitulera inför frågans komplexitet. Det lyckas han med, inte bara på grund av sin djuplodande kunskap, utan också tack vare den lätta och precisa prosan; utflykterna till barndomens landskap är lika enkelt och osentimentalt presenterade som hjärncellsdata och begrepp som exponentialfunktion. Efteråt lämnas man omsluten av kollapsens mörker, men med känslan av att ha fått en ny typ av mörkerseende: man kan nu skönja konturerna av hur allting hänger ihop. Det är ingen vacker syn, likväl är den helt och hållet livsavgörande. Helhetsbetyg: 5 av 5." BTJ, Linda Boodh

"Journalistiskt är 'Mot kollapsens hjärta' ett mastodontarbete, som inte blir mindre av att Jeppsson (...) i sin berättelse om civilisationens sönderfall väver in en gripande historia om den kollaps som samtidigt sker i hjärnan på hans alzheimersjuke far. Parallellerna mellan den privata och den samhälleliga katastrofen fördjupar framställningen (...). Faderns resa genom det svenska folkhemmet och hans stegvisa försvinnande in i dimman är ett äreminne i sin egen rätt. 'Mot kollapsens hjärta' är en i ordets rätta bemärkelse systemkritisk bok. Det hedrar Jonathan Jeppsson att han väljer att inte avsluta den med de sedvanligt hurtfriska ropen om framtiden men också att han inte lägger sig platt inför sin egen förtvivlan. (...) Hans bok är i sig en motståndshandling." Aftonbladet, Björn Wiman

"'Mot kollapsens hjärta' skapar eftertanke. (...) I 'Mot kollapsens hjärta' finns en parallell historia om Jonathan Jeppssons pappas alzheimersjukdom. Det är en vacker historia som känns igen på många sätt. Föräldrarna som alltid funnits där, som är på väg bort. De blir skröpligare och orkar inte vara samma personer som de var i vår barndom. Det fungerar utmärkt som allegori över den globala civilisationens färd mot undergången." ETC, Herman Geijer

"Den som läst Jonathan Jeppson tidigare känner igen sig.Klimatkrisen är värre än vi tror, de tekniska lösningarna som samhället hoppas på är luftslott som skingras av en sådan enkel sak som att räkna på de horribla mängder metaller och energi som den "gröna omställningen" behöver på global skala. Men Jeppsons bok skiljer sig från huvudfåran i genren (...). Parallellt med dystopin finns två personliga berättelser: ett stilistiskt briljant porträtt av pappans Alzheimer; en om ett tvillingsyskon som dog vid födseln." Göteborgs-Posten, Jonas Gren

"I sin bok Mot kollapsens hjärta om tillväxtens slut och civilisationens sammanbrott går författaren Jonathan Jeppsson i dialog med var och en av vad han menar är klimatfrågans förlamande sagor om tillståndet och försöker än en gång - det här är hans andra bok på temat - knacka på dörren till människans vadderade sängkammare. Hallå, viskar han, vill ni se ett stycke verklighet också?" Ord & Bild, Magnus Linton