Geovetenskap

Ingen fråga tycks så seglivad och omtvistad inom svensk politik som kärnkraftens vara eller icke vara. Ena stunden är alla övertygade om energislagets överlägsenhet, nästa stund vänder opinionen, inte sällan påverkad av de olyckor vi kommit att förknippa med kärnkraften – som Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Tomas Ramberg visar hur kärnkraften genom åren fyllts med politisk laddning från de mest oväntade håll, beroende på hur de politiska vindarna blåser för dagen. Att dagtinga med sin övertygelse är med sitt rika persongalleri en vindlande och underhållande historia om den nyckfulla politiska kultur som format Sverige de senaste femtio åren.

”Ramberg är bra på att fånga läsaren i detta rafflande spel och samtidigt ge henne samhällspolitiska kunskaper (...) Det är sann folkbildning i ett av vår tids stora politiska trätoämnen.” /Helle Klein, Dagens Nyheter

Erika Bjerström blir SVT:s första globala klimatkorrespondent 2019. Under åren som följer ser hon hur klimatfrågan politiseras och hur debatten börjar präglas av desinformation, hot och påhopp. När Bjerström lämnar uppdraget 2024 har hon blivit en av Sveriges mest utsatta journalister.

Demokratin dör i hettan är en skakande journalistisk skildring av vad som hände de där åren – då klimat- och demokratikrisen började förstärka varandra. Den visar att klimatet fått en framskjuten plats i det högerpopulistiska narrativet om den styrande eliten, som åberopas i de upptrappade attackerna mot fria medier, forskare, klimatlagar och domstolar – och används för att vinna valröster. Samtidigt har etablerade partier börjat backa från sina ambitiösa klimatåtgärder.

Vägvalet är potentiellt ödesdigert. För om världens demokratier inte kan hantera klimatkrisen, kan de då överleva den? Med ökande spänningar i en allt hetare värld är det vi nu upplever i värsta fall bara början.

Med ett förord av Åsa Wikforss.

Ingen fråga tycks så seglivad och omtvistad inom svensk politik som kärnkraftens vara eller icke vara. Ena stunden är alla övertygade om energislagets överlägsenhet, nästa stund vänder opinionen, inte sällan påverkad av de olyckor vi kommit att förknippa med kärnkraften – som Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Tomas Ramberg visar hur kärnkraften genom åren fyllts med politisk laddning från de mest oväntade håll, beroende på hur de politiska vindarna blåser för dagen. Att dagtinga med sin övertygelse är med sitt rika persongalleri en vindlande och underhållande historia om den nyckfulla politiska kultur som format Sverige de senaste femtio åren.

”Ramberg är bra på att fånga läsaren i detta rafflande spel och samtidigt ge henne samhällspolitiska kunskaper (...) Det är sann folkbildning i ett av vår tids stora politiska trätoämnen.” /Helle Klein, Dagens Nyheter

Likt allt annat på planeten är skogen något som vi velat tämja. Men den har visat sig vara en svår best att hålla under kontroll.

Det är något märkligt med granen. Egentligen gör den absolut ingenting för att vinna vår kärlek. Den är rent fysiskt ogästvänlig, en invasiv art som närmast kan liknas vid ogräs. För fyra tusen år sedan smög den sig in österifrån och växer långsamt men obönhörligt även i skugga och trängsel.

Idag är den grunden för svensk skogsvård och svensk export. Och i centrum för en av våra viktigaste högtider.

Granarnas tid är en kultur- och idéhistorisk berättelse om vårt mest ovälkomna träd. Men också om skogsbruket i stort och vårt förhållningssätt gentemot naturen. Med sin djupa kunskap om träden levandegör Mårten Lind de inneboende motsättningar som gör skogen till en plats så laddad av betydelse.

"Granarnas tid är en lärobok med prosans alla förtjänster, som inte går i något annat ledband än det egna förnuftets."Svenska dagbladet

"Sprittande nyfikenhet och halsbrytande berättarlust"Expressen"Lind återger en spektakulär idéhistorisk debatt om granen verkligen är det svenskaste som finns, eller om den är en invasiv art."BTJ, betyg 5/5"En helt underbar liten pärla till essäbok om skogen, träden, livet, framtiden och det stora allt som vi alla ingår i: naturen."Göteborgs-Posten"På lättsam prosa ringar Mårten Lind in den ofta hätska skogsdebatten, och berättar om granen – vårt "ogästvänliga, surmulna folksjälsträd"Värmlands folkblad"Jag är imponerad av den här nya boken, främst för dess förmåga att med ett livligt och fantasirikt språk fånga så mycket av komplexiteten i vårt samspel med granskogen på bara ett par hundra sidor."Borås tidning

"Författaren är något så ovanligt som en djupt insatt och rationell sorts trädkramare som kan konkretisera klimatförändringarnas, inför mänskligheten likgiltiga, effekter."KULT Magasin

"Mårten Lind kan konsten att se det vackra i ett kalhygge"UNT

Mårten Lind är doktor i svampgenetik och har arbetat i många år som forskare och föreläsare om skogssjukdomar vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hans första bok När almen tystnar utkom 2023 och belönades med Disapriset.

Om När almen tystnar:

”Mårten Lind visar sig vara en skönlitterär begåvning och en fin berättare. Till och med fotnötterna läser jag med väldigt stor behållning. Jättefin bok.”

Sveriges Radio

”Trädpatologen Mårten Lind lyckas skriva underhållande om almsjuka, utan att ta udden av allvaret i denna trädens pandemi. Här bjuds läsaren på både kultur- och naturhistoria.”

Svenska Dagbladet

”När jag läst ut Mårten Linds bok går jag ut och betraktar den meterhöga plantan. Den har överlevt vintern. Och jag funderar på om jag inte också borde plantera en alm.”

Göran Greider, Aftonbladet

Vad är hållbar samhällsplanering? I grund och botten syftar samhällsplaneringen till att garantera alla en långsiktigt hållbar, rättvis och trygg tillvaro. Det handlar om att välja väg för framtiden och att på ett klokt sätt möta utmaningarna till följd av bland annat miljöpåverkan, befolkningsförändringar, nationell och internationell migration, segregering och bostadsbrist.

Samhällsplaneringens teori och praktik beskriver områden med hög relevans för modern samhällsplanering. Läsaren introduceras till planeringens utmaningar och vilka verktyg planerare har att möta dem med. Boken är pedagogiskt utformad, rikt illustrerad och har exempel från olika delar av landet samt internationella utblickar. Den riktar sig i huvudsak till utbildningar i samhällsplanering. Eftersom frågorna är av stort allmänintresse kan boken också vara av värde för såväl praktiskt verkande planerare och offentliga aktörer som för en bred allmänhet med intresse för närmiljöns utformning.

Sagt om boken"Boken Samhällsplaneringens teori och praktik är en samling texter som belyser samhällsplaneringens aktuella frågor och utmaningar samt beskriver de verktyg, institutioner, lagar och processer som styr dess praktik. Texterna behandlar många olika samhällsplaneringsfrågor med intention att ge en ingång till, och möjlighet till fördjupning, inom samhällsplaneringsämnet. Här beskrivs hur planering bedrivs i framför allt Sverige och vilka förutsättningar, direktiv, regelverk, samhällsförändringar och idéer som kommit att prägla planeringspraktiken och som kommit att prägla hur vårt stadslandskap ser ut idag.

De olika kapitlen tar sig an olika nivåerna inom planering; från det lokala, det regionala och till det statliga, vilket också beskrivs genom ett stort antal konkreta exempel. Antologin visar på många olika perspektiv och synsätt som existerar inom samhällsplaneringen idag och här går att läsa om exempelvis hållbarhetsmål, förtätningsproblematik, kustzonsplanering, jämlikhet, gentrifiering, infrastruktursatsningar och om planeringsutmaningar på landsbygden." Ann Legeby, forskare vid KTH Arkitekturskolan, tekn. dr. och lärare, verksam som praktiker på Sweco Architects i Göteborg, ordförande i Föreningen För Samhällsplanering (FFS).

Om författarenGunnel Forsberg (red.) är professor i kulturgeografi med samhällsplaneringsinriktning vid Stockholms universitet. Hennes forskning är inriktad mot regionala utvecklingsfrågor, landsbygdsomvandling och genusgeografiska frågeställningar. Författarna är i huvudsak universitetslärare vid svenska samhällsplanerarutbildningar och deras texter bygger på forskning de bedriver inom området. Därför håller boken genomgående hög vetenskaplig kvalitet.

"Ett viktigt ramaskri, personlig, välskriven" - Svenska Dagbladet

Maja Alskog Bredberg är journalisten som tog steget in i näringslivet för att göra skillnad. Som prisbelönt PR-strateg jobbade hon med storbolagens hållbarhetsarbete, minglade bland makthavare på Rivieran och klättrade i karriären.  

Men på en alptopp i Davos fick hon nog. När det blev tydligt att det storskaliga förändringsarbetet för en bättre värld - som företagen pratade så vitt och brett om i reklamen - mest var tomma ord. Och hon hade hjälpt till att sprida det.  

Det blev början på en resa. Bort från kommersen, stressen och konsumtionen, tillbaka till en natur som hon aldrig hunnit lära känna. Tillbaka till dårörten, till mirabellen, till svartkålens krusning.  

TILL VÄXTEN är en berättelse om vårt samhälles besatthet av ekonomisk tillväxt och skeva idéer om framgång. Den handlar om dyra handväskor, smutsiga händer och hur de färska tomaterna rullar ner på våra svenska tallrikar, oavsett säsong. Om de papperslösa arbetarna i Europas köksträdgård Almería - en växthusstad av plast i södra Spanien, stor nog att synas från rymden. Om marknadens logik och daggmaskens incitament. Om kunskap som gått förlorad och att lära sig odla på nytt. Den handlar om jorden, denna förunderliga värld som pågår precis under oss, som föder oss och som vi alla ska återvända till.  

Det är en skildring full av inre och yttre konflikter, på vägen från maktens finrum till leriga åkrar och gödselhögar. Ledd av insikten att ett litet frö rymmer mer kraft än vilken börs-vd som helst.

Hur skulle det se ut om naturen hade egna rättigheter? Om berg, hav, floder och skogar betraktades som rättssubjekt och skyddades av lagar, på liknande sätt som människan?

Naturlagen tar ett helt nytt grepp om klimatkrisen, miljöfrågan och vår planet. I boken argumenterar författarna Henrik Hallgren och Pella Thiel för varför naturen borde ha juridiska rättigheter, och visar hur denna idé vinner alltmer utrymme samtidigt som den radikalt utmanar etablerade föreställningar om hur världen ser ut, vilka vi människor är och vad utveckling innebär. Författarna tydliggör hur västerländsk rättsfilosofi genom århundraden betraktat naturen som en motståndare snarare än en medspelare, och hur våra lagar och domstolar skulle kunna arbeta för en rättvisare och mer hållbar värld om vi i stället betraktade planeten som en helhet.

Naturlagen behandlar den stundande ekologiska krisen som en existentiell kris som ger oss möjlighet att skapa en ny vision för mänsklighetens och civilisationens utveckling. Henrik Hallgren och Pella Thiel beskriver ett paradigmskifte, där naturens rättigheter fungerar som en bro mellan det samhällssystem vi har idag och en helt ny världsbild.

”Vi håller på att nå en social tipping point. Fyra krafter – sociala rörelser, en ny ekonomisk logik, teknisk utveckling och politiskt handlande – håller redan på att knuffa samhället över en tippningspunkt som gör att vi hamnar i självförstärkande goda cirklar, i ”En jord för alla”-värld.”

För fem decennier sedan chockade boken Tillväxtens gränser världen genom att visa att befolkningsökning och industriell tillväxt hotade mänskligheten.

Idag inser allt fler att vi balanserar på randen till avgrunden: Jorden har passerat flera gränser för hållbarhet och en utbredd ojämlikhet orsakar instabilitet såväl på planeten som i samhället. Det är lätt att känna att det inte finns någon utväg. Finns någon väg framåt? En jord för alla är en hoppfull plan för en bättre framtid.

Genom att använda kraftfull datormodellering presenterar en ledande grupp forskare och ekonomer från hela världen fem vändpunkter som skulle möjliggöra välstånd för alla på jorden under en enda generation. En tydlig väg framåt för att starta om vårt globala ekonomiska system så att det fungerar både för människor och den plats vi lever på.

En jord för alla visar en djup vision för osäkra tider och en karta för en bättre framtid. Den är en överlevnadsguide för mänskligheten som är obligatorisk läsning för alla som är intresserade av livet på vår bräckliga planet.

Johan Rockström i TV4 Nyhetsmorgon

Författarna:Johan Rockström är chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research. Han ledde det forskarlag som lade fram den inflytelserika idén om planetära gränser.

Sandrine Dixson-Declève är medordförande i Romklubben och har över trettio års erfarenhet av ledarskap inom klimat, hållbarhet, innovation och energi.

Owen Gaffney är strateg, författare, filmskapare och global hållbarhetsanalytiker vid Stockholm Resilience Centre och Potsdam Institute for Climate Impact Research.

Jayati Ghosh är en internationellt erkänd utvecklingsekonom och professor vid University of Massachusetts.

Jørgen Randers är professor emeritus i klimatstrategi på Handelshøyskolen BI i Oslo och världsledande på skärningspunkterna mellan ekonomi, miljö och mänskligt välbefinnande. Han var en av författarna till Tillväxtens gränser 1972.

Per Espen Stoknes leder Center for Sustainability and Energy på Handelshøyskolen BI. Han var norsk riksdagsledamot 2017–2018.

“An extraordinary book at an extraordinary time”Ban Ki-moon

“Essential reading”Thomas Piketty

De älskar sin storslagna natur. De kämpar globalt för mänskliga rättigheter och mot krig och fattigdom. Norrmännen, de hederliga och jämställda. Men i en tid då planetens framtid står på spel trampar landet samtidigt gasen i botten med rekordinvesteringar i olja – även på nya, känsliga platser på jorden. Journalisten Lisa Röstlund prisades för boken Skogslandet om den svenska skogsindustrin. Nu granskar hon den norska oljeutvinningen och det som miljömässigt sägs väga upp för den: djuphavsgruvbrytningen, vindkraften, den grönare laxindustrin, klimatkompensationen och koldioxidinfångningen. Hon tar sig in i fossilbranschens värld av bubbel och ballonger, besöker Norges hotade Jurassic Park och möter människor som står på olika sidor i kampen om det som finns kvar att bevara.

Nominerad till Guldspaden 2025 för bästa bok.

"Lisa Röstlund bok om Norges 'gröna' olja är lysande."

Göteborgs-Posten

”Norgeparadoxen [är] en utmärkt lektion i hur fossilindustrin fungerar. Med glasklar skärpa visar den att inte bara Norge, utan hela världen, behöver en fullskalig blodtransfusion."

Aftonbladet

"Röstlund flår den norska samhällskroppen och det svider, eftersom det låter likadant här. Om skogen, ålen, sillen, våtmarkerna, kärnkraften, rennäringen, gruvorna. … Röstlund tecknar levande personporträtt. Vi får träffa människor i deras vardag. Snabba skisser som ska säga att han eller hon har ett liv som du, en längtan som du. Jag tycker om de här avsnitten. Norgeparadoxen är en grundligt genomförd journalistisk text."

Dagens Nyheter

"… men i gengäld skriver Röstlund fram ett mäktigt, polyfont tidsdokument som vittnar om hur världen hanterar klimatkrisen år 2025. Hur vi alla tycks ha fastnat i Norgeparadoxen."

Sydsvenskan

"I kölvattnet av att ha läst Norgeparadoxen är det svårt att inte provoceras."

Dagens arbete

"… när jag läser journalisten Lisa Röstlunds fullständigt lysande, förtvivlade och lågmält arga reportagebok 'Norgeparadoxen'."

Göteborgs-Posten

Om en å, naturskildring av Birgitta Lillpers i ny bok

I en poetiskt lärorik natur- och kulturskildring låter Birgitta Lillpers läsaren följa Enån genom det nordliga Dalalandskapet, präglat av skog och myr. Ån och dess omgivningar är även fokus i det omfattande bildmaterialet, där författarens foton ackompanjeras av ett antal historiska bilder.

Enån är ett litet vattendrag som rinner upp i en tjärn intill Åberga by, för att efter två mils vindlande men beslutsamt lopp falla ut i Orsasjön. »Om en å« följer Enån på denna färd genom det nordliga Dalalandskapet, präglat av skog och myr.   Texterna bygger dels på omfattande forskning i arkiv och lokalhistorisk litteratur, dels på många timmar vid ån – till fots och på skidor. Själva ån och dess omgivningar har också fått vara det viktiga i bokens omfattande bildmaterial, som utgörs av författarens foton samt ett antal historiska bilder.

Enån har, genom många sekler, haft stor betydelse för den fattiga bondebefolkningens överlevnad. Längs dess stränder tog många sitt hö, och vattnet drev kvarnar och sågar. Men också växtlighet, blommor, dricksvatten, baptistdop, militärhästbeten, dikning, torrläggning, språkfrågor, vandringsstavar och mycket annat möter läsaren i denna varsamt formgivna skildring.

Världspolitiken har alltid styrts av geografiska förutsättningar: floder, berg, hav, råvaror naturliga gränser och källor till välstånd. Med utgångspunkt i tio kartbilder förklarar den prisbelönta utrikeskorrespontenten Tim Marshall världen på ett sätt som öppnar ögonen för geografins makt historisk, i nutid och i framtiden. Geografins makt har legat på New York Times bestsellerlista och sålt i över en miljon exemplar. Nu finns den äntligen på svenska.  

Sverige håller på att förändras. Det snöar mindre, regnar mer och har blivit varmare. Ändå tänker många svenskar att klimatförändringar är något som drabbar andra människor i andra delar av världen. Så är det inte.

Redan idag har den globala uppvärmningen hotat vår tillgång på mat, gett oss nya sjukdomar och parasiter samt påverkat vår roll i världspolitiken. Och det är förmodligen bara början.

I Världen som väntar tecknar klimatjournalisten Peter Alestig på ett nyskapande sätt en bild av hur våra liv kommer att påverkas på sätt vi inte kunnat föreställa oss. Hur slår extremvädret mot vår hälsa och ekonomi? Hur ska vi klara energiförsörjningen när fossila bränslen fasas ut? Och hur försvarar vi demokratin när klimatfrågan ställer människor mot varandra?

»En bragd ... Att boken dessutom är forskningstung men lättillgänglig, övertygande utan pekpinnar, gör bedriften än större.«Dagens Nyheter

*

Peter Alestig (f. 1982) är klimatredaktör på Dagens Nyheter. Han har länge bevakat frågor om klimat och hållbarhet, samt arbetat som Afrikakorrespondent. Tidigare har han gett ut boken Fem år av fångenskap.

Framtidig är en inspirerande och praktisk guide för oss som behöver navigera framtiden utan facit, med andra ord: Alla.

Världen går igenom genomgripande förändring, men våra tankemönster och metoder gör det inte. Att tänka framtidigt innebär att inte fastna i hur världen är, utan att öva sig i hur den skulle kunna bli. Att vara framtidig är att visa vägen genom handling.  

Boken är din träningsplats för att tänka bortom nuet. Här möter du ditt framtida jag, lär dig använda framsynens verktyg och förstå och rikta kraften i tekniksprång. För där teknologier som artificiell intelligens möter hållbarhet finns både framtidens idéer, banbrytande innovationer och en värld värd att anstränga sig för.

Framtiden skickar redan signaler, de framtidiga upptäcker dem.  

– Förstå varför prognoser slutat fungera, och framsyn är framtidens verktyg.– Vad av det vi gör idag, påverkar framtiden? – Upptäck och agera på det som skymtar vid horisonten. – Vilka trender och megatrender driver morgondagens utveckling? – Vad i våra hjärnor hindrar oss från att tänka nytt?– Varför hoppfull realism är viktigt vid förändring, och vad olika mindset gör med vår handlingskraft. – Hur mötet med ditt framtida jag påverkar vad du prioriterar att göra idag.Judith Wolst är entreprenör, författare, rådgivare och en av Sveriges mest anlitade föreläsare inom teknik, framtidsfrågor och hållbar utveckling.