Regional planering

Södermalm är den mest baktalade, föraktade, älskade och mytologiserade stadsdel vi har i det här landet. En plats man egentligen aldrig behöver ha besökt för att ha en åsikt om.

Med 70 års avstånd till Per Anders Fogelströms böcker om Söder är det dags för en ny historia om allt som kom därefter. Historikern Håkan Forsell, känd bland annat från podcasten Staden, använder Södermalm för att fördjupa bilden av urbanitet i Sverige och världen. Hur vissa stadsdelar har förändrats, uppvärderats med ekonomiska och kulturella investeringar och blivit sinnebilder för ett polariserat samhällsklimat.

Söder är en bok om en folklig stadsdel som hamnat i malströmmen av nationell stads- och bostadspolitik och global finansurbanism under andra hälften av 1900- och början av 2000-talet. Men där historien fortfarande lever starkt under ytan.

"Håkan Forsells bok är lika grundad som stadsdelen han skriver om, lärd men lätt, myllrande men tydlig - en sällsynt syntes av akademisk noggrannhet och essäistisk nyfikenhet." - Recension i Dagens Nyheter

"Forsells välformulerade och eftertänksamma röst känns igen i boken; han verkar ha läst varenda tidningsnotis och utredning om stadsdelen och kryddar texten med livfulla citat och egna reflektioner." Forskning & Framsteg

Hans kunskaper är imponerande och hans skildring av hur det moderna Södermalm växte fram är bitvis både intressant och spännande. Jan Jörnmark, Smedjan

"Den som är intresserad av bostadspolitik, arkitektur och hur livet på Söder gestaltat sig under perioden kommer att finna mycket stort nöje i den välskrivna och intressanta boken." - Recension i BTJ

Vad är hållbar samhällsplanering? I grund och botten syftar samhällsplaneringen till att garantera alla en långsiktigt hållbar, rättvis och trygg tillvaro. Det handlar om att välja väg för framtiden och att på ett klokt sätt möta utmaningarna till följd av bland annat miljöpåverkan, befolkningsförändringar, nationell och internationell migration, segregering och bostadsbrist.

Samhällsplaneringens teori och praktik beskriver områden med hög relevans för modern samhällsplanering. Läsaren introduceras till planeringens utmaningar och vilka verktyg planerare har att möta dem med. Boken är pedagogiskt utformad, rikt illustrerad och har exempel från olika delar av landet samt internationella utblickar. Den riktar sig i huvudsak till utbildningar i samhällsplanering. Eftersom frågorna är av stort allmänintresse kan boken också vara av värde för såväl praktiskt verkande planerare och offentliga aktörer som för en bred allmänhet med intresse för närmiljöns utformning.

Sagt om boken"Boken Samhällsplaneringens teori och praktik är en samling texter som belyser samhällsplaneringens aktuella frågor och utmaningar samt beskriver de verktyg, institutioner, lagar och processer som styr dess praktik. Texterna behandlar många olika samhällsplaneringsfrågor med intention att ge en ingång till, och möjlighet till fördjupning, inom samhällsplaneringsämnet. Här beskrivs hur planering bedrivs i framför allt Sverige och vilka förutsättningar, direktiv, regelverk, samhällsförändringar och idéer som kommit att prägla planeringspraktiken och som kommit att prägla hur vårt stadslandskap ser ut idag.

De olika kapitlen tar sig an olika nivåerna inom planering; från det lokala, det regionala och till det statliga, vilket också beskrivs genom ett stort antal konkreta exempel. Antologin visar på många olika perspektiv och synsätt som existerar inom samhällsplaneringen idag och här går att läsa om exempelvis hållbarhetsmål, förtätningsproblematik, kustzonsplanering, jämlikhet, gentrifiering, infrastruktursatsningar och om planeringsutmaningar på landsbygden." Ann Legeby, forskare vid KTH Arkitekturskolan, tekn. dr. och lärare, verksam som praktiker på Sweco Architects i Göteborg, ordförande i Föreningen För Samhällsplanering (FFS).

Om författarenGunnel Forsberg (red.) är professor i kulturgeografi med samhällsplaneringsinriktning vid Stockholms universitet. Hennes forskning är inriktad mot regionala utvecklingsfrågor, landsbygdsomvandling och genusgeografiska frågeställningar. Författarna är i huvudsak universitetslärare vid svenska samhällsplanerarutbildningar och deras texter bygger på forskning de bedriver inom området. Därför håller boken genomgående hög vetenskaplig kvalitet.

Var möts vi när hemmet blivit kontor och handeln flyttat till nätet?

Vad händer med våra stadskärnor när butiker försvinner – men behovet av gemenskap består?

I Så kan tredje platsen utveckla våra stadskärnor tas läsaren med på en resa genom kaféer, torg, bibliotek, parker och andra vardagsrum utanför hemmet och jobbet – det som sociologen Ray Oldenburg kallade den tredje platsen. Platser där människor möts utan krav, där samtal uppstår spontant och där både demokrati, kreativitet och välmående får fäste.

Med exempel från Sverige och världen, aktuell forskning och personliga berättelser visas hur tredje platser:

- minskar ensamhet och stärker social sammanhållning- bidrar till innovation, entreprenörskap och lokal handel- spelar en avgörande roll för attraktiva och levande stadskärnor  

Boken riktar sig till alla som bryr sig om staden – kommuner, fastighetsägare, företagare, stadsutvecklare och engagerade medborgare – men också till dig som helt enkelt vill förstå varför vissa platser får oss att stanna, prata och må bättre.

Det är en bok om kaffe och samtal, men också om framtidens stad.

Högt ovanför stadens brus vilar Lorensbergs villastad – en gemytlig oas där historiens vingslag ekar mellan de nationalromantiska fasaderna. Här, bakom Götaplatsen i Göteborg, slingrar sig gatorna genom en kuperad terräng, där de röda tegelhusen står som signum för en svunnen epok. Från Albert Lilienbergs genomtänkta stadsplan till byggnadsbestämmelsernas patricierideal har området formats med omsorg, och varje hus bär på sin egen berättelse.

Med handslaget tegel och natursten smälter byggnaderna samman med landskapet, och på Högåsplatsen möts tidens skikt – från de första villorna till nutidens arkitektoniska nytillskott. Denna bok tar dig med på en resa genom ett av stadens mest mytomspunna områden, där konstnärer, företagsledare och akademiker levt sida vid sida i över ett sekel.

Kristian Wedel är en prisbelönt journalist och författare med en unik känsla för Göteborgs historia och atmosfär. Med ett skarpt öga för detaljer och anekdoter har han skrivit flera uppskattade böcker om stadens utveckling. Hans berättarkonst gör denna skildring av Lorensbergs villastad till ett levande stycke Göteborgshistoria.

Året är 1941. Norge och Danmark är ockuperade av Nazityskland. Sovjetunionen har lagt under sig Baltikum och tvingat Finland till en hård fred efter vinterkriget. Snart ska Tyskland anfalla Sovjet och Sverige blir helt kringränt av krigförande länder. Då fattar några av våra mäktigaste politiker beslutet om landets kanske största satsning någonsin. Att bygga en tunnelbana i Stockholm.

Tunnelbanemiraklet berättar om en vision och en chansning som ledde till ett av världens största tunnelbanesystem sett till invånarantalet. Projektet pågår fortfarande och har haft avgörande betydelse inte bara för Stockholm utan för hela landet.

Pär Isaksson är författare och journalist med mångårig erfarenhet från media, näringsliv och offentlig verksamhet. Han har varit kommunikationschef inom industrin, pressansvarig vid EU i Luxemburg, journalist på tidningen Affärsvärlden och nyhetsbyrån Reuters, samt drivit egen verksamhet med uppdrag åt företag, myndigheter och organisationer.

I Sverige är Jane Jacobs mest känd för att ha revolutionerat den moderna stadsbyggnadsdebatten med boken Life and Death of Great American Cities. Men Jacobs intresse för städers dynamik ledde också till flera betydelsefulla arbeten om ekonomi. I Den spontana staden presenteras för första gången ekonomen Jane Jacobs för en svensk publik.

Economy och Cites (1970) och Cities and the Wealth of Nations (1984) var banbrytande verk, som för första gången på ett systematiskt sätt analyserade städer som täta centrum för marknader, kunskapsutveckling och nyföretagsamhet. Det är med direkt inspiration från de två böckerna som Robert Lucas, Richard Florida och Edward Glaeser sedan fortsatte att arbeta med teoriutveckling om städers betydelse för den moderna ekonomins utveckling.

"Förmodligen finns det ingen enskild tänkare som under de senaste femtio åren har gjort mer för att förändra våra idéer om stadslivets förutsättningar." - Chicago Tribune

2021**Augustprisnominerad till Årets svenska fackbok 2021**

Sagt om bokenMönstersamhället är Anneli Rogemans egen historia, samtidigt som den är Sveriges. Den är en glänsande nyckel till samhällsförståelse.Svenska Dagbladet 

Anneli Rogemans skildring av Boliden är en känslig och välskriven bok om en orts uppgång och nedgång i Västerbottens inland. Norrbottens-Kuriren

1924 hittades guld i skogarna utanför det som idag är Boliden i Västerbottens inland. En gruvindustri byggdes upp – och ett samhälle. Gruvbolaget ville locka arbetare, tjänstemän och gruvexperter till ett perfekt samhälle som var rent, snyggt och modernt – ett mönstersamhälle.

Boliden växte fram under samma tid som folkhemmet. I den här bruksmiljön var det bolaget – inte det allmänna – som tog ansvar för tryggheten, men målet var i grunden detsamma. De följdes åt, Bolidens utveckling och det svenska samhällets. Klassamhällets emblem, de auktoritära styrelsesätten, men även samförstånden mellan arbetare och direktörer, mycket var typiskt svenskt. Bolidens själva tillblivelse var unik och guldet gav under flera decennier allt en särskild lyster.

Men vad hände när guldet tog slut? Hur ser Boliden ut idag? Samhället liknar delvis utvecklingen som andra mindre svenska samhällen har genomgått. Särskilt de bruksorter som ligger långt ifrån storstäderna. Men det finns också en del spektakulära skillnader.

Anneli Rogeman växte upp i Boliden, hennes pappa blev chef i gruvbolaget. I Mönstersamhället återvänder hon till sin hemort och skildrar hur samhället skapades, hur det delades upp i klasser och hur det formade människorna som levde och växte upp där. Och om vad som hände när guldet tog slut och nya mönster växte fram i Boliden, mönstersamhället i norra Västerbotten.

Att svenska kommuner ska lösa komplexa samhällsutmaningar genom nytänkande och innovation är en given uppfattning idag. Men hur ser det ut i praktiken när kommunerna ska sam­arbeta internt och externt kring innovation med målet att skapa hållbara och attraktiva städer?

Författarna i den här boken ger unika inblickar i skeendet när idéer om sådan samverkan letar sig in i kommunerna. Sedan 2013 har sex kommuner från Lund i söder till Kiruna i norr tillsammans med myndigheten Vinnova provat olika sätt att bygga upp och förvalta innovationsplattformar. Satsningen har vuxit dynamiskt över tid och utvecklats till en lärandeprocess för samverkansstyrning.

Här beskriver forskarna som medverkat i projektet en rad utgångspunkter för att kunna styra, leda och organisera för inno­vation i samverkan. Deras analyser rör sig mellan system-, organisations- och individnivå och ger en nyanserad bild av såväl rollfördelning och erfarenheter som utmaningar och möjligheter. Boken är intressant för alla som arbetar med utvecklingsfrågor i eller tillsammans med kommuner kring innovationsprojekt och initiativ för omställning.

Medverkande: Jessica Algehed, Anna Bengtson, Erica Eneqvist, Heiti Ernits, Christian Jensen, Chelsey Jo Huisman, Magnus Johansson, Emily Wise.

 I Samhällsomställningen står staden i centrum. Inte bara som byggd miljö, utan som en avgörande kraft i Sveriges moderna historia och framtida utveckling. Trots att majoriteten av oss lever urbana liv har stadens roll länge varit underordnad i samhällsdebatten.

Men städerna är där omställningen måste börja. De förbrukar oproportionerligt mycket resurser, breder ut sig över värdefull jordbruksmark och är särskilt sårbara för klimatförändringarnas effekter. Ojämlikheten inom städer växer men här finns också potentialen till förändring.

Den här boken visar hur vi genom en systematisk stadsomvandling från småorter till storstäder och urbana nätverk kan forma ett mer hållbart samhälle. Det handlar om att tänka nytt kring markanvändning, trafikflöden och resursfördelning. Om att läka staden och länka den samman både med sig själv och med sin omvärld.

Samhällsomställningen är en engagerande och insiktsfull essäsamling för alla som vill förstå stadens roll i den stora omställningen vi står inför.

Carl-Johan Engström är professor emeritus i stadsutveckling vid KTH. Under sex decennier har han varit ansvarig för stadsutvecklingen i Uppsala, svarat för introduktion av plan- och bygglagen och naturresurslagen vid Boverket samt varit verksam som konsult, rådgivare och planerare i en rad svenska kommuner. Han har vidare varit ordförande i Arkitektförbundet och Föreningen för samhällsplanering samt redaktör för tidskriften PLAN.

»ger råd och skissar på vad som bör göras och även hur förändringarna bör ske. Denna väl genomarbetade essäsamling vänder sig till en bred målgrupp av beslutsfattare och engagerade samhällsmedborgare.« Christer Olsson, BTJ nr 15, 2025

Det blir allt viktigare att väga in klimatanpassning i samhällsplaneringen. Stora skogsbränder, översvämningar och torka har redan förekommit och kan i allt högre grad komma att drabba Sverige. Någon allmän debatt om läget räcker inte för att mildra effekterna av sådana incidenter. För att ha metoder till hands och kunna hantera konsekvenserna av klimatförändringen är det nödvändigt att integrera de här frågorna i offentlig planering och beslutsfattande.

I den här översikten ger Carina Keskitalo en koncis och tydlig sammanfattning av den stora mängd kunskap runt klimatanpassning som tagits fram av olika myndigheter och sakkunniga för att användas i samhällsplanering. Med illustrativa exempel och idéskisser är boken tänkt att stötta studenter under utbildning och bistå yrkesverksamma i exempelvis kommuner som ska integrera klimatanpassning i sitt arbete.

Hållbarhet brukar beskrivas i tre dimensioner: den ekonomiska, den sociala och den ekologiska. Men i ett lokalt sammanhang hänger allt ihop, och för att förstå och arbeta för hållbarhet måste man tänka i andra dimensioner.

I den här antologin lyfter forskare från Sveriges lantbruksuniversitet fram en mångfald av helt andra sätt att tänka för att nå hållbarhet. Med utgångspunkt i konkreta platser och exempel diskuteras bland annat identiteter, kollektivt agerande, institutioner, maktrelationer och samhörighet till en plats som grundbultar i arbetet för ett mer hållbart samhälle.

Vad händer när arkitekten inte längre är något annat än finanskapitalismens lilla köttsliga AI-algoritm?

Den fjärde urbana revolutionen är en bok om Angereds plats. I historien. I världen. I tankesystemen och i maktstrukturerna. Om du följer med så går vi längs arkitekturens och stadsbyggnadskonstens sandiga historia från Çatal Hüyük till i dag och till i morgon och till Angered. Det finns så många platser. En del heter Manchester. Andra heter Telefonplan, Upplands-Väsby, Nuulanki. På en del platser heter samhällsbygget Babylon eller Fatehpur Sikri. På andra heter det Gårdsten, Rannebergen, Hjällbo, Hammarkullen. Jag har varit på alla platser. För att jag ville veta hur det gemensamma huset ser ut. Hur socialismen ser ut. Världen vi bygger åt oss själva. Den fjärde urbana revolutionen är en utställning i Angereds konsthall. Den handlar om vad vi är värda. Värde som sociala relationer mellan ting. Mellan bilder och hus. Men vem äger värdet? I dag har huset blivit ett värdepapper att bo i. Så vad gör finansialiseringen av arkitekturen med oss som människor? Vad händer när arkitekten inte längre är något annat än finanskapitalismens lilla köttsliga AI-algoritm?  Den fjärde urbana revolutionen är ett monster. Förort, småstad och landsbygd. Kan vi leva med det monstret? 

LARS MIKAEL RAATTAMAA, född 1964, debuterade 1989 med diktsamlingen Ur krakars gäld. Han har erhållit flera priser, bland annat Sveriges Radios Lyrikpris och Aftonbladets litteraturpris.

Det här är berättelsen om Egnahemsbolaget och egnahemsrörelsens framväxt i Göteborg. Här skildras rörelsens utveckling och roll för göteborgaren och stadsutvecklingen, hela tiden med Sveriges bostadspolitik som fond. Du följer egnahemsrörelsen från slutet av 1800-talet i ett fattig-Sverige där trångboddheten var utbredd till självbyggeriets dagar på 30- och 40-talet. Boken följer sedan utvecklingen decennium för decennium via 50- och 60-talets nyckelfärdiga hus och spännande experimentbostäder, 60-och 70-talets radhusmattor till de första flerbostadshusen med bostadsrätter fram till idag, där fokus ligger på att bygga i de hyresrättsdominerade miljonprogramsområden. Här är tillförseln av bostadsrätter och småhus en pusselbit för att få en mer hållbar stadsutveckling.

Många av de personer som varit delaktiga i egnahemsrörelsens och Egnahemsbolagets utveckling presenteras. Du kan läsa om bidragen från såväl Whites grundare Per-Axel Ekholm och Sidney White, stadsplanearkitekten Erik Friberger, kommunalfullmäktiges ordförande på 30-talet Malte Jacobsson som trädgårdsarkitekten Ulla Molin och Uno Åhren, en av funktionalismens främsta företrädare i Sverige och många fler. Boken är framtagen för att belysa att Egnahemsbolaget nu byggt 10 000 egna hem, och samtliga bostadsområden som byggts sedan 1933 finns kartlagda här.

Stockholms skönhet hyllas ofta, men denna skönhet är inget permanent tillstånd. Stadens kvaliteter håller på att förstöras. Vad händer? Vem är ansvarig? Alexis Pontvik tar här ett unikt helhetsgrepp om Stockholms gestalt och beskriver både identiteten och den pågående förstörelsen av Sveriges huvudstad.

I bokens första del beskriver Pontvik vad Stockholms stenstads identitet grundar sig på. Inte minst hur den vuxit fram i form av ett intrikat möte mellan natur och bebyggelse. De faktorer som enligt Pontvik utgör stadens identitet både beskrivs och åskådliggörs visuellt. Fokus är inte på historiska sammanhang, utan på stadens form och gestalt. Den andra delen består av en kritisk uppgörelse med den förändring som staden genomgått under de senaste 30 åren och som inneburit att stora värden gått förlorade. Pontvik menar att beslut som åsidosätter grundläggande principer har fattats och styrt Stockholms stadsbyggande i flera sekler. Hans resonemang bygger på diverse projekt och uttalanden av politiker och tjänstemän, samt på hans egna erfarenheter och reflektioner. Han resonerar kring allmänhetens svaga intresse och myndigheters avsaknad av kompetens och förståelse för stadens helhet och gestalt.

Alexis Pontvik är född i Stockholm och utbildad på Gewerbeschule Bern, Staatliche Kunstakademie Düsseldorf och Architectural Association, London. Han har alltsedan 90-talet varit en kritisk röst mot den urbana utvecklingen som sker i Stockholm. Mellan 19872018 var han lärare och professor i stadsbyggnad vid KTH i Stockholm. Han har även drivit Pontvik Arkitekter AB, varit konsult på stadsbyggnadskontoret i Stockholm, och arbetat med bland annat Södra Station, Hammarby Sjöstad och Nordvästra Kungsholmen. Under femton år var han konsult för Sida, med olika uppgifter på Västbanken och Gaza, samt i Östafrika och Sri Lanka. Pontvik är ledamot i Kungliga Akademien för de fria konsterna.

En stad är en geografisk plats som består av byggnader, infrastruktur och administrativa institutioner. Men staden består också av de människor som genom tiderna har byggt, bott och levt i och mellan husen. Staden har inte blivit till av sig själv. Den har gjorts, och den görs kontinuerligt, av olika grupper av människor med skilda intressen. Denna antologi handlar om att göra stad. 

Staden är inte uniform. Den karaktäriseras snarare av asymmetri, rörelse och dynamik där idéer, tankar, handlingar möter det fysiska och materiella. När Stockholm beskrivs syftas ofta på det centrala eller staden som helhet. Den här antologin tar i stället avstamp i de perifera delarna av Stockholm, i den urbana utkant som i dagligt tal kallas förorten eller orten rätt och slätt.  Genom konkreta exempel från, bland annat, Flemingsberg, Skärholmen, Bredäng, Hagsätra, Järvaområdet och Husby belyser antologin hur människor, företag och institutioner är delaktiga i att göra stad i olika konstellationer, med varierande innehåll och på olika skalnivåer. 

Antologin är skriven av forskare och samverkanspartners knutna till Södertörns högskola i Flemingsberg i södra Stockholm. Under fyra år har de studerat och diskuterat stadens dynamiska utveckling i ett unikt samverkansprojekt.