Regional planering

Vad är hållbar samhällsplanering? I grund och botten syftar samhällsplaneringen till att garantera alla en långsiktigt hållbar, rättvis och trygg tillvaro. Det handlar om att välja väg för framtiden och att på ett klokt sätt möta utmaningarna till följd av bland annat miljöpåverkan, befolkningsförändringar, nationell och internationell migration, segregering och bostadsbrist.

Samhällsplaneringens teori och praktik beskriver områden med hög relevans för modern samhällsplanering. Läsaren introduceras till planeringens utmaningar och vilka verktyg planerare har att möta dem med. Boken är pedagogiskt utformad, rikt illustrerad och har exempel från olika delar av landet samt internationella utblickar. Den riktar sig i huvudsak till utbildningar i samhällsplanering. Eftersom frågorna är av stort allmänintresse kan boken också vara av värde för såväl praktiskt verkande planerare och offentliga aktörer som för en bred allmänhet med intresse för närmiljöns utformning.

Sagt om boken"Boken Samhällsplaneringens teori och praktik är en samling texter som belyser samhällsplaneringens aktuella frågor och utmaningar samt beskriver de verktyg, institutioner, lagar och processer som styr dess praktik. Texterna behandlar många olika samhällsplaneringsfrågor med intention att ge en ingång till, och möjlighet till fördjupning, inom samhällsplaneringsämnet. Här beskrivs hur planering bedrivs i framför allt Sverige och vilka förutsättningar, direktiv, regelverk, samhällsförändringar och idéer som kommit att prägla planeringspraktiken och som kommit att prägla hur vårt stadslandskap ser ut idag.

De olika kapitlen tar sig an olika nivåerna inom planering; från det lokala, det regionala och till det statliga, vilket också beskrivs genom ett stort antal konkreta exempel. Antologin visar på många olika perspektiv och synsätt som existerar inom samhällsplaneringen idag och här går att läsa om exempelvis hållbarhetsmål, förtätningsproblematik, kustzonsplanering, jämlikhet, gentrifiering, infrastruktursatsningar och om planeringsutmaningar på landsbygden." Ann Legeby, forskare vid KTH Arkitekturskolan, tekn. dr. och lärare, verksam som praktiker på Sweco Architects i Göteborg, ordförande i Föreningen För Samhällsplanering (FFS).

Om författarenGunnel Forsberg (red.) är professor i kulturgeografi med samhällsplaneringsinriktning vid Stockholms universitet. Hennes forskning är inriktad mot regionala utvecklingsfrågor, landsbygdsomvandling och genusgeografiska frågeställningar. Författarna är i huvudsak universitetslärare vid svenska samhällsplanerarutbildningar och deras texter bygger på forskning de bedriver inom området. Därför håller boken genomgående hög vetenskaplig kvalitet.

I denna bok undersöks kulturvård som universitetsämne och samhällspraktik, liksom relationen däremellan.

Kulturvård år ett relativt ungt akademiskt ämne som under en kort tidsperiod har utvidgats med nya professionsinriktningar. Var står ämnet idag? Bokens författare hävdar att kulturvård kan bidra med perspektiv och metoder som krävs för att samhället ska kunna hantera framtidens stora utmaningar.

Kulturvård borde vara centralt i debatten om hållbar utveckling och framtidens samhällsbyggande. Det borde vara en självklar del i arbetet med cirkulär ekonomi, där återanvändning av befintlig bebyggelse är ett självklart fokus. Det handlar om att på ett begripligt sätt tala om relationen mellan kulturvård, kulturarv och kulturmiljö.

Medverkande författare: Gunnar Almevik, Christer Gustafsson, Lars-Eric Jönsson, Eva Löfgren, Ingrid Martins Holmberg, Caroline Owman, Britta Roos och Ola Wetterberg.

Hållbarhet brukar beskrivas i tre dimensioner: den ekonomiska, den sociala och den ekologiska. Men i ett lokalt sammanhang hänger allt ihop, och för att förstå och arbeta för hållbarhet måste man tänka i andra dimensioner.

I den här antologin lyfter forskare från Sveriges lantbruksuniversitet fram en mångfald av helt andra sätt att tänka för att nå hållbarhet. Med utgångspunkt i konkreta platser och exempel diskuteras bland annat identiteter, kollektivt agerande, institutioner, maktrelationer och samhörighet till en plats som grundbultar i arbetet för ett mer hållbart samhälle.

Södermalm är den mest baktalade, föraktade, älskade och mytologiserade stadsdel vi har i det här landet. En plats man egentligen aldrig behöver ha besökt för att ha en åsikt om.

Med 70 års avstånd till Per Anders Fogelströms böcker om Söder är det dags för en ny historia om allt som kom därefter. Historikern Håkan Forsell, känd bland annat från podcasten Staden, använder Södermalm för att fördjupa bilden av urbanitet i Sverige och världen. Hur vissa stadsdelar har förändrats, uppvärderats med ekonomiska och kulturella investeringar och blivit sinnebilder för ett polariserat samhällsklimat.

Söder är en bok om en folklig stadsdel som hamnat i malströmmen av nationell stads- och bostadspolitik och global finansurbanism under andra hälften av 1900- och början av 2000-talet. Men där historien fortfarande lever starkt under ytan.

"Håkan Forsells bok är lika grundad som stadsdelen han skriver om, lärd men lätt, myllrande men tydlig - en sällsynt syntes av akademisk noggrannhet och essäistisk nyfikenhet." - Recension i Dagens Nyheter

"Forsells välformulerade och eftertänksamma röst känns igen i boken; han verkar ha läst varenda tidningsnotis och utredning om stadsdelen och kryddar texten med livfulla citat och egna reflektioner." Forskning & Framsteg

Hans kunskaper är imponerande och hans skildring av hur det moderna Södermalm växte fram är bitvis både intressant och spännande. Jan Jörnmark, Smedjan

"Den som är intresserad av bostadspolitik, arkitektur och hur livet på Söder gestaltat sig under perioden kommer att finna mycket stort nöje i den välskrivna och intressanta boken." - Recension i BTJ

Var möts vi när hemmet blivit kontor och handeln flyttat till nätet?

Vad händer med våra stadskärnor när butiker försvinner – men behovet av gemenskap består?

I Så kan tredje platsen utveckla våra stadskärnor tas läsaren med på en resa genom kaféer, torg, bibliotek, parker och andra vardagsrum utanför hemmet och jobbet – det som sociologen Ray Oldenburg kallade den tredje platsen. Platser där människor möts utan krav, där samtal uppstår spontant och där både demokrati, kreativitet och välmående får fäste.

Med exempel från Sverige och världen, aktuell forskning och personliga berättelser visas hur tredje platser:

- minskar ensamhet och stärker social sammanhållning- bidrar till innovation, entreprenörskap och lokal handel- spelar en avgörande roll för attraktiva och levande stadskärnor  

Boken riktar sig till alla som bryr sig om staden – kommuner, fastighetsägare, företagare, stadsutvecklare och engagerade medborgare – men också till dig som helt enkelt vill förstå varför vissa platser får oss att stanna, prata och må bättre.

Det är en bok om kaffe och samtal, men också om framtidens stad.

Städers bebyggda form är en av våra mest långlivade strukturer. Bebyggelsens form spelar en aktiv roll i att forma stadens invånares vardagsliv. Social segregation, lokala marknader och ekosystemtjänster påverkas av bebyggelseformen.

Byggandet av städer är en av människans mest avancerade ingenjörskonster där tusenåriga erfarenheter samspelar med den senaste teknologin. Stadsbyggande är själva grunden för hur vi lever och interagerar med omvärlden, och en förutsättning för att skapa hållbara livsvärldar för människan och planeten.

Ändå har den kanske viktigaste dimensionen varit dold för oss: hur städers byggda form bildar ett system av samband som sätter ramarna för var vi rör oss och möts, vilka beteenden och sociala band som förstärks. Vår urbana värld flätas samman genom byggda miljöers rum och deras arkitektur.

Hur vi använder stadsbyggandets teknologi har därför en avgörande betydelse för det mesta i våra moderna samhällen.

I Städernas stenar berättar Lars Marcus, professor i urbanmorfologi vid Chalmers, om hur vi skapar närhet i städer och hur det han kallar den andra formen hur en plats läge bestäms av sambanden till resten av staden är lika viktig som utformningen av platsen själv.

Städernas stenar får ljuset att falla på den urbana världen på ett helt nytt sätt. En ögonöppnare och fascinerande läsning för alla som någon gång har vistats i en stad.

Boken är illustrerad och formgiven av Sebastian Wadsted.

I detta spännande verk om stadens arkitektur fångar Lars Marcus komplexiteten i den urbana miljöns byggstenar. Stenarna är både materia och bär en social dimension, en historia och en geografi. Resultatet blir en berättelse om staden som bör läsas av alla som intresserar sig för hur städer blir till och utvecklas; inte minst stadsplanerare, arkitekter och urbanforskare.

Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet.

I Sverige är Jane Jacobs mest känd för att ha revolutionerat den moderna stadsbyggnadsdebatten med boken Life and Death of Great American Cities. Men Jacobs intresse för städers dynamik ledde också till flera betydelsefulla arbeten om ekonomi. I Den spontana staden presenteras för första gången ekonomen Jane Jacobs för en svensk publik.

Economy och Cites (1970) och Cities and the Wealth of Nations (1984) var banbrytande verk, som för första gången på ett systematiskt sätt analyserade städer som täta centrum för marknader, kunskapsutveckling och nyföretagsamhet. Det är med direkt inspiration från de två böckerna som Robert Lucas, Richard Florida och Edward Glaeser sedan fortsatte att arbeta med teoriutveckling om städers betydelse för den moderna ekonomins utveckling.

"Förmodligen finns det ingen enskild tänkare som under de senaste femtio åren har gjort mer för att förändra våra idéer om stadslivets förutsättningar." - Chicago Tribune

Högt ovanför stadens brus vilar Lorensbergs villastad – en gemytlig oas där historiens vingslag ekar mellan de nationalromantiska fasaderna. Här, bakom Götaplatsen i Göteborg, slingrar sig gatorna genom en kuperad terräng, där de röda tegelhusen står som signum för en svunnen epok. Från Albert Lilienbergs genomtänkta stadsplan till byggnadsbestämmelsernas patricierideal har området formats med omsorg, och varje hus bär på sin egen berättelse.

Med handslaget tegel och natursten smälter byggnaderna samman med landskapet, och på Högåsplatsen möts tidens skikt – från de första villorna till nutidens arkitektoniska nytillskott. Denna bok tar dig med på en resa genom ett av stadens mest mytomspunna områden, där konstnärer, företagsledare och akademiker levt sida vid sida i över ett sekel.

Kristian Wedel är en prisbelönt journalist och författare med en unik känsla för Göteborgs historia och atmosfär. Med ett skarpt öga för detaljer och anekdoter har han skrivit flera uppskattade böcker om stadens utveckling. Hans berättarkonst gör denna skildring av Lorensbergs villastad till ett levande stycke Göteborgshistoria.

2021**Augustprisnominerad till Årets svenska fackbok 2021**

Sagt om bokenMönstersamhället är Anneli Rogemans egen historia, samtidigt som den är Sveriges. Den är en glänsande nyckel till samhällsförståelse.Svenska Dagbladet 

Anneli Rogemans skildring av Boliden är en känslig och välskriven bok om en orts uppgång och nedgång i Västerbottens inland. Norrbottens-Kuriren

1924 hittades guld i skogarna utanför det som idag är Boliden i Västerbottens inland. En gruvindustri byggdes upp – och ett samhälle. Gruvbolaget ville locka arbetare, tjänstemän och gruvexperter till ett perfekt samhälle som var rent, snyggt och modernt – ett mönstersamhälle.

Boliden växte fram under samma tid som folkhemmet. I den här bruksmiljön var det bolaget – inte det allmänna – som tog ansvar för tryggheten, men målet var i grunden detsamma. De följdes åt, Bolidens utveckling och det svenska samhällets. Klassamhällets emblem, de auktoritära styrelsesätten, men även samförstånden mellan arbetare och direktörer, mycket var typiskt svenskt. Bolidens själva tillblivelse var unik och guldet gav under flera decennier allt en särskild lyster.

Men vad hände när guldet tog slut? Hur ser Boliden ut idag? Samhället liknar delvis utvecklingen som andra mindre svenska samhällen har genomgått. Särskilt de bruksorter som ligger långt ifrån storstäderna. Men det finns också en del spektakulära skillnader.

Anneli Rogeman växte upp i Boliden, hennes pappa blev chef i gruvbolaget. I Mönstersamhället återvänder hon till sin hemort och skildrar hur samhället skapades, hur det delades upp i klasser och hur det formade människorna som levde och växte upp där. Och om vad som hände när guldet tog slut och nya mönster växte fram i Boliden, mönstersamhället i norra Västerbotten.

Året är 1941. Norge och Danmark är ockuperade av Nazityskland. Sovjetunionen har lagt under sig Baltikum och tvingat Finland till en hård fred efter vinterkriget. Snart ska Tyskland anfalla Sovjet och Sverige blir helt kringränt av krigförande länder. Då fattar några av våra mäktigaste politiker beslutet om landets kanske största satsning någonsin. Att bygga en tunnelbana i Stockholm.

Tunnelbanemiraklet berättar om en vision och en chansning som ledde till ett av världens största tunnelbanesystem sett till invånarantalet. Projektet pågår fortfarande och har haft avgörande betydelse inte bara för Stockholm utan för hela landet.

Pär Isaksson är författare och journalist med mångårig erfarenhet från media, näringsliv och offentlig verksamhet. Han har varit kommunikationschef inom industrin, pressansvarig vid EU i Luxemburg, journalist på tidningen Affärsvärlden och nyhetsbyrån Reuters, samt drivit egen verksamhet med uppdrag åt företag, myndigheter och organisationer.

I denna bok ger sju författare sina olika perspektiv på kulturvård och gestaltning i våra livsmiljöer.

Begreppet och politiken för gestaltad livsmiljö, beslutad av Riksdagen 2018, är en gemensam utgångspunkt. Det råder dock ingen konsensus bland författarna i synen på arkitektur-, form- och designpolitiken. Är Gestaltad livsmiljö som program och perspektiv alls relevant? Vilken vägledning för politikens genomförande ger ansvariga myndigheter? Politikens målsättning är att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Vad krävs för att realisera detta?

Medverkande författare: Gunnar Almevik, Claes Caldenby, Susanne Fredholm, Christer Gustafsson, Karin Hermerén, Johanna Lange och Suzanne Pluntke.

Gunnar Almevik & Christer Gustafsson har på Korpen tidigare utgivit Kulturvård en introduktion.