Språkvetenskap och lingvistik

Varför talar och skriver vi som vi gör? För att svara på det behöver vi gå tillbaka i historien. Till en början är utformningen av det svenska språket en angelägenhet för kyrkan, med reformationen och Gustav Vasas bibelöversättning 1526. Med stormaktstiden växer det administrativa och juridiska språket, med upplysningen och frihetstiden kommer det vetenskapliga och politiska språket. Och till sist, genom folkskolan, medierna och folkhemmet, omfattas nästan alla av ett gemensamt språk. Utvecklingen har gått mot ett allt enklare, mer standardiserat, begripligare och jämlikare språk. 

Vasas testamente. En historia om språket vi kallar svenska tar avstamp i den första svenska översättningen av Nya testamentet och slutar med 1900-talets du-reform. Däremellan gör språkvetaren Patrik Hadenius nedslag i de nordiska språkens gemensamma grund och varför de sprack upp, i brevspråket, i dagboksskrivande och bloggar, dialekter och främmande språks inflytande, i fint och fult tal. Såväl Carl von Linné som Sven Jerring och Blondinbella dyker upp i denna berättelse om svenskans framväxt och tillstånd. 

Sociolingvistik riktar sig till alla som är intresserade av språkets sociala sida.

Sociolingvistiken utforskar förhållandet eller det ömsesidiga beroendet mellan språk och samhälle och tar fasta på språkets sociala funktion. Det är ett mångfasetterat ämne med många olika forskningsfält, och i den här introduktionsboken presenteras viktiga områden av olika författare.

Sociolingvistik används som kurslitteratur på olika språksociologiska och sociolingvistiska kurser vid universitet och högskolor, men den riktar sig också till andra som är intresserade av språkets sociala sida. Boken uppskattas bland annat för att den ger en heltäckande bild av ämnet och har en tydlig struktur.

Under de tio år som har gått sedan förra upplagan av Sociolingvistik kom har mycket hänt, och i den här tredje upplagan inkluderas forskning och teorier från de senaste åren. Några kapitel är helt nyskrivna, och i stället för ett kapitel om ungdomsspråk finns nu Språk och ålder som inte bara tar upp ungdomars språk och samtalsstil utan också andra åldersgruppers språkbruk. Dessutom tillkommer två kapitel, nämligen Förortsförankrat tal och Namnens sociolingvistik.

Redaktör:

Övriga författare:

Texter har olika stil. En del känns strikta och formella, andra konstnärligt känslosamma och ytterligare andra hafsiga och ovårdade. Att känna stilen är lätt, men det är svårare att sätta fingret på hur den skapas. Det sker nämligen inte bara genom ordval, utan också genom meningsbyggnad och skiljetecken.

Den här boken handlar just om det senare: hur en skribent genom att variera sin syntax och interpunktion kan åstadkomma rätt läsupplevelse. Boken går igenom och förklarar stilistiskt viktiga fenomen, som asyndes, ofullständiga meningar, vänstertyngd, hypotax och kommatering. Men den förutsätter inga förkunskaper i grammatik, utan lär lugnt och vänligt ut alla de grunder och begrepp som behövs i analysen.

Med tydliga förklaringar och exempel från kända författare illustreras effekterna av vanliga stilgrepp. Ibland görs också små utflykter till stilistikens mest spännande utmarker, där man kan hitta såväl kanslirosetter som Carl Bildt-adverbial.

Detta är skribentens guide till syntaxen, och Ylva Byrman är din ciceron genom stilistiken och grammatiken.     

Ylva Byrman är lektor i svenska språket vid Göteborgs universitet och språkexpert i Sveriges radios Språket i P1. Hon har undervisat i skrivande och stilistik sedan 2007.

Hur gick det till när latinet blev ett världsspråk? Och hur kommer det sig att vi än idag fascineras av ett språk som inte längre talas? Vid sin storhetstid sträckte sig romarriket över enorma ytor, och med expansionen följde imperiets språk – latinet. Det förenade människor och användes för att sprida information över stora avstånd. När kristendomen etablerades fifick språket ytterligare skjuts, i kyrkliga sammanhang, över ännu större områden.Efter imperiets fall levde latinet vidare, men inte på samma sätt som andra språk. Genom seklerna utvecklades det istället till något annat, något större – en idé så hållbar att den framstår som odödlig.I denna bok berättar Karin Westin Tikkanen, docent i latin, om latinets spännande utveckling. Det blir en berättelse som flätar samman 2 500 års historia om språk, litteratur, politik och religion, från antiken fram till våra dagar.

Hur kan grammatikundervisning bidra till att barn blir självständiga och säkra språkbrukare? Hur kan läraren ledsaga sina elever att göra språkliga upptäckter? Och vilken språklig kompetens krävs av läraren? Kreativ grammatikundervisning försöker besvara dessa frågor. Språket är något annat än bara rätt och fel, ett svar i facit eller ett sorteringsintrument. Språket är något för alla, en personlig egendom som man kan känna glädje i att utforska och som hjälper den växande individen att förstå sig själv och omvärlden. Kreativ grammatikundervisning innebär att eleverna uppmuntras att undersöka språket – att pröva och skapa. Denna bok repeterar och fördjupar de grundläggande delarna av grammatiken, där läsaren kan se hur viktiga lärares grammatiska kunskaper är och vilka funktioner de fyller för barns språkutveckling. Med stor kreativitet får läsaren hjälp att knäcka den grammatiska koden; att först bygga upp kunskapen och sedan förstå hur allt hänger ihop. Genomgående finns en stark koppling till undervisning med många autentiska exempel och metodtips, samt även kopplingar till flerspråkighetsperspektiv. Kreativ grammatikundervisning är tänkt att ge lärarstudenter och yrkesverksamma lärare nödvändiga ämneskunskaper, och samtidigt visa hur man kan arbeta med grammatik på ett kreativt och inspirerande sätt – alltså grammatikdidaktik när den är som bäst. Bokens tredje upplaga är uppdaterad i enlighet med den senaste läroplanen, Lgr22. Jessica Eriksson är gymnasielärare och universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Karlstads universitet. Annelie K. Johansson är legitimerad grundskolelärare (åk 1–7), lärarutbildare med fokus på läs- och skrivutveckling och doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Camilla Grönvall Fransson är gymnasielärare, doktorand i nordiska språk och universitetsadjunkt vid Mälardalens universitet.

Den nazistiska propagandan infiltrerade det vardagliga talet, omformade ordens betydelser och utarmade uttrycksmöjligheterna. Det nya språkbruket åt sig in i människorna och blev en oupplöslig beståndsdel av deras identitet och verklighetsuppfattning. LTI är inte bara ett klarsynt vittnesmål från Hitlers Tyskland, utan också en oumbärlig läsning om förhållandet mellan språk, tanke och makt.

Nyutgåva med en genomarbetad översättning av Tommy Andersson och ett utvidgat förord med en nyskriven del av Charlotta Brylla & Otto Fischer.

Victor Klemperer (1880-1960) var professor i romanska språk vid tekniska högskolan i Dresden. På svenska finns sedan tidigare hans dagböcker från Hitlertiden, Intill slutet vill jag vittna. Dagböcker 1933-1945.

Att läsa, snabbt och långsamt, har varit vägen till kultur och bildning i Europa. Men det har aldrig bara handlat om vad som stått i böckerna, utan också om hur vi har läst dem.

Djupläsning och skumläsning har lagt grund för en hel civilisation: ett rikt inre liv, offentlighetens stora samtal och vetenskapliga framsteg. Men tryckkonsten har också skuggsidor: förtryck, folkmord och fake news. I den här boken möter vi nunnor och nazister, revolutionärer och recensenter, poeter och predikanter, arbetare och algoritmer, bibelläsare och byråkrater, tech-entusiaster och tidningsredaktörer. Alla med sina böcker och sina alldeles särskilda sätt att läsa.

Bokens folk är en kulturhistorisk exposé om läsandets, skrivandets och böckernas betydelse. Den hjälper oss att förstå vilka vi är, och vad den digitala revolution som vi just nu genomlever egentligen betyder.

Sagt om boken:

”Infallsrik, påläst och välskriven.”– Maria Schottenius, Dagens Nyheter

”Halldorf håller internationell klass.”– Gabriella Håkansson, Sydsvenskan

”Bokens folk väcker många känslor i mig – läsglädje, tacksamhet, nyfikenhet, frustration – men aldrig någonsin leda.”– Åsa Linderborg, Expressen

”En högst personlig och lärd framställning, som mynnar ut i en stimulerande och provocerande civilisationskritik.” – Björn Linnell, Svenska Dagbladet

Ludwig Wittgensteins ungdomsverk Tractatus logico-philosophicus har aldrig upphört att intressera och fascinera. I numrerade korta aforismer formuleras här en sammanhängande bild av världen, tänkandet och språket, som haft ett djupgående inflytande på modern filosofi, och som fortfarande diskuteras och tolkas på nya sätt. I språket drar Wittgenstein en knivskarp gräns för vad vi kan veta, tänka och säga, samtidigt som han tycks öppna för en livsfilosofi med övertoner av mystik. 

Anders Wedbergs översättning av Tractatus har varit svensk standard under lång tid. Den presenteras här i reviderad och språkligt moderniserad version. 

”Ana ugglor i mossen” är ett stående uttryck som vi tar till när vi inte vill vara tråkiga och helt enkelt säga ”ana oråd”. Den språkvetenskapliga termen för sådana uttryck är idiom. Det finns tusentals sådana i det svenska språkets kollektiva minne. Några av dem har varit i bruk i hundratals år, andra har tillkommit på senare tid. De ser oskyldiga ut till dess att man börjar titta närmare på dem. Då öppnar sig de märkligaste perspektiv.

Detta är en bok om några av författarens favoritidiom och om det ljus de kastar över språket och den mänskliga naturen

Er det ikke nostalgi at tro, at svenskere og danskere kan kommunikere på nabosprog? Efter bekendelserne fra både förbundskaptenen (landstræner) för herrarnas fotbollslandslag, Jon Dahl Tomasson, og forfatter Alex Schulman, er det vel efterhånden blevet slået fast med syvtommersøm, at vi ikke forstår hinanden. "Så er den ged barberet", som danskerne siger. Lets speak English from now on? Danskerne er tilsyneladende de bedste i Norden til at navigere på hverdagsengelsk, og de gør det gerne, men undersøgelser viser også, at de uformelle samtaler på arbejdspladser, uddannelsessteder, i foreninger osv. typisk foregår på dansk. Vil man være en del af fællesskabet, er der altså kun én vej. En større nordisk undersøgelse viser heldigvis, at der højst skal et par måneders sprogbad til, og så er man godt klædt på til at gå ombord i et nabosprog. I denne bog forsøger forfatteren at afmontere de benspænd (krokben), som den svensktalende typisk oplever i mødet med dansktalende. Det drejer sig først og fremmest om den største sten i sprogforståelsen, nemlig den danske udtale, og den lidt mindre sten, det lumske ordforråd. Mange ord deler vi allerede, men der er også ord og vendinger, der komplicerer kommunikationen danskere og svenskere imellem. Sidst i bogen introducerer forfatteren dansk grammatik og syntaks i et kontrastivt perspektiv.  

Lone Koldtoft har været adjunkt i dansk sprog og litteratur ved Lunds universitet siden 2001. Hun er uddannet fra Københavns Universitet i dansk og kunsthistorie med studie- og forskerophold i Uppsala, Tórshavn og Northfield, Minnesota. Før årene i Lund var hun ansat på en lærerhøjskole i København (nuværende KP) og to år ved Gdask Universitet. En kort periode arbejdede hun desuden som journalist på Det Fri Aktuelt. Siden nullerne har Lone Koldtoft forsket i den danske filosof Søren Kierkegaard, men har de senere år primært beskæftiget sig med det svensk-danske sprogmøde og formidlingen af dansk sprog i Sverige.  

Centrum för Öresundsstudier vid Lunds universitet utgår från idén om gränsen som både barriär och motor. Vi är en plattform för kritisk diskussion av frågor som aktualiseras i gränsregioner och särskilt i en transnationell gränsregion som Öresund. Denna bokserie är en del av vår verksamhet. Klogere på dansk sprog. En håndsrækning til svensktalende är bok nr 44 i serien Centrum för Öresundsstudier. Serieredaktör är Johanna Rivano Eckerdal.  

Ny upplaga av välkänd lärobok i fonetik

Alla som undervisar i svenska som andraspråk behöver kompetens i andraspråksinriktad fone­tik. Den här boken är skriven just för er.

Bosse Thorén har under många år arbetat med att göra uttalsundervisningen effektivare och mer lätt­illgänglig för både lärare och inlärare, genom att förenkla och prioritera inom svenskans uttalslära. 

Svensk fonetik och uttalsundervisning innehåller såväl teori som didaktiska tillämpningar. Till de flesta kapitel hör ett avsnitt där de aktuella uttals­dragen sätts in i ett and­ra­språksperspektiv, och många av exemplen finns som ljudfiler på morfem.se.

Förhoppningen är att boken ska ge metodisk och didaktisk vägledning och underlätta för lärare att planera uttalsundervisningen för olika åldersgrupper i sfi, svenska som andraspråk och svenska som främmande språk. 

Bosse Thorén har lång erfarenhet av undervisning i sfi och svenska som andraspråk och fortbildning av lärare. Han är fil.dr i fonetik och har aktivt forskat inom svensk prosodi och dess koppling till begriplighet. Han är för närvarande knuten till Högskolan Dalarna.

Aldrig tidigare i historien har migrationen varit så omfattande. Denna nya situation påverkar skolan i världens länder på ett genomgripande vis. I en skolkontext som präglas av språklig, kulturell och religiös mångfald krävs undervisning som hjälper alla elever att nå sina mål. Med stöd i svensk och internationell forskning förklarar Jim Cummins, världens ledande forskare på området, vad lärare kan göra för att hjälpa flerspråkiga elever att lyckas. Boken stakar därmed ut vägen mot en likvärdig skola.

Det är alltså en bok som är mycket användbar för de flesta lärare, skolledare och skolpolitiker i Sverige. Boken har en bred ansats och behandlar flerspråkighet i skolan ur flera olika aspekter. Ett genomgående budskap är att det går att förändra även en mycket utmanande situation till det bättre med relativt små medel. Vidare menar Cummins att den traditionella tanken att ge flerspråkiga barn stöd för att klara en enspråkig skola måste förändras till en gemensam insikt om att vi har en självklart flerspråkig skola, vilket innebär ett pedagogiskt skifte.

Det är inte särskilt vågat att påstå att Sara Lövestam är det mest intressanta som hänt det svenska språket på senare år. Ingen har som hon lyft fram och levandegjort det, gett oss verktyg att vårda och använda. I bok efter bok har hon stimulerat oss språkväktare samtidigt som hon pekat på vikten av att kunna och att vårda vårt språk. Lasse Winkler, Alba

Du har blivit antagen till språkpolishögskolan. Du har fått din rödpenna och ser fram emot att börja arrestera språkmissbrukare med de klassiska orden "det heter faktiskt" .

Men hur ligger det till med Luciasången, är det förlät eller förgät? Hur hårt ska man bestraffa en särskrivare, och vilket kommateringsreglemente är det som gäller?

Handbok för språkpoliser är din vän i en värld där ligister svär på engelska och språket är i ständigt förfall.

Sara Lövestam är författare, lärare, språkvetare och en flitigt anlitad föreläsare. Hon skriver krönikor i en mängd tidningar, och tillsammans med Patrik Hadenius utgör hon tv-inslaget Språkakuten i TV4 Nyhetsmorgon. Hon är också ständig domare i radiotävlingen Lantzkampen i P1.

Hennes grammatikböcker har blivit stora succéer där hon med humor och pedagogisk skicklighet lockat in sina läsare i språklärans värld.

Detta är en nyöversättning (2021) av ett av de mest inflytelserika verken i modern filosofi. Filosofiska undersökningar  utkom postumt 1953, och är den viktigaste framställningen av Ludwig Wittgensteins sena filosofi, där han bland annat introducerar begrepp som språkspel och familjelikhet . På ett prövande och eftertänksamt sätt rör sig verket utan tydliga avbrott mellan filosofins kärnfrågor: språk och mening, tänkande, förståelse, avsikt, varseblivning och förnimmelse.

Många reflektioner handlar om hur ord används, ibland i form av påminnelser om hur vi faktiskt talar, ibland i form av påhittade exempel. Andra innehåller små dialoger kring ett filosofiskt problem eller reaktioner på en vilseledande filosofisk bild. Några innehåller obesvarade frågor eller behandlar filosofins egenart.

För översättningen svarar professor emeritus Lars Hertzberg och professor Martin Gustafsson, både verksamma vid Åbo Akademi.

Denna andra upplaga av Flerspråkiga barns villkor i förskolan belyser hur förskolan som en utbildningsinstitution kan stärka en språkutveckling som är funktionell för barn som växer upp i ett globalt samhälle. I boken teoretiseras undervisning för språklärande i dagens komplexa språkekologier. Samverkan mellan hem och förskola betraktas som en del av sådan undervisning. Vidare resoneras specifikt kring hur flera språk i undervisning kan framträda i svensk förskoleutbildning. Boken illustrerar också hur kompetensutbildning och utvecklingsprojekt i förskolan har bidragit till sådan undervisning.

Flerspråkiga barns villkor i förskolan riktar sig till studenter och yrkesverksamma inom förskolan, men också till föräldrar med barn i förskoleverksamhet och andra som är intresserade av flerspråkighet och lärande.

Om författaren:Anne Kultti är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om jämlika lärandemöjligheter i förskolan.