Språkvetenskap och lingvistik

Hur kan grammatikundervisning bidra till att barn blir självständiga och säkra språkbrukare? Hur kan läraren ledsaga sina elever att göra språkliga upptäckter? Och vilken språklig kompetens krävs av läraren? Kreativ grammatikundervisning försöker besvara dessa frågor. Språket är något annat än bara rätt och fel, ett svar i facit eller ett sorteringsintrument. Språket är något för alla, en personlig egendom som man kan känna glädje i att utforska och som hjälper den växande individen att förstå sig själv och omvärlden. Kreativ grammatikundervisning innebär att eleverna uppmuntras att undersöka språket – att pröva och skapa. Denna bok repeterar och fördjupar de grundläggande delarna av grammatiken, där läsaren kan se hur viktiga lärares grammatiska kunskaper är och vilka funktioner de fyller för barns språkutveckling. Med stor kreativitet får läsaren hjälp att knäcka den grammatiska koden; att först bygga upp kunskapen och sedan förstå hur allt hänger ihop. Genomgående finns en stark koppling till undervisning med många autentiska exempel och metodtips, samt även kopplingar till flerspråkighetsperspektiv. Kreativ grammatikundervisning är tänkt att ge lärarstudenter och yrkesverksamma lärare nödvändiga ämneskunskaper, och samtidigt visa hur man kan arbeta med grammatik på ett kreativt och inspirerande sätt – alltså grammatikdidaktik när den är som bäst. Bokens tredje upplaga är uppdaterad i enlighet med den senaste läroplanen, Lgr22. Jessica Eriksson är gymnasielärare och universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Karlstads universitet. Annelie K. Johansson är legitimerad grundskolelärare (åk 1–7), lärarutbildare med fokus på läs- och skrivutveckling och doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Camilla Grönvall Fransson är gymnasielärare, doktorand i nordiska språk och universitetsadjunkt vid Mälardalens universitet.

Er det ikke nostalgi at tro, at svenskere og danskere kan kommunikere på nabosprog? Efter bekendelserne fra både förbundskaptenen (landstræner) för herrarnas fotbollslandslag, Jon Dahl Tomasson, og forfatter Alex Schulman, er det vel efterhånden blevet slået fast med syvtommersøm, at vi ikke forstår hinanden. "Så er den ged barberet", som danskerne siger. Lets speak English from now on? Danskerne er tilsyneladende de bedste i Norden til at navigere på hverdagsengelsk, og de gør det gerne, men undersøgelser viser også, at de uformelle samtaler på arbejdspladser, uddannelsessteder, i foreninger osv. typisk foregår på dansk. Vil man være en del af fællesskabet, er der altså kun én vej. En større nordisk undersøgelse viser heldigvis, at der højst skal et par måneders sprogbad til, og så er man godt klædt på til at gå ombord i et nabosprog. I denne bog forsøger forfatteren at afmontere de benspænd (krokben), som den svensktalende typisk oplever i mødet med dansktalende. Det drejer sig først og fremmest om den største sten i sprogforståelsen, nemlig den danske udtale, og den lidt mindre sten, det lumske ordforråd. Mange ord deler vi allerede, men der er også ord og vendinger, der komplicerer kommunikationen danskere og svenskere imellem. Sidst i bogen introducerer forfatteren dansk grammatik og syntaks i et kontrastivt perspektiv.  

Lone Koldtoft har været adjunkt i dansk sprog og litteratur ved Lunds universitet siden 2001. Hun er uddannet fra Københavns Universitet i dansk og kunsthistorie med studie- og forskerophold i Uppsala, Tórshavn og Northfield, Minnesota. Før årene i Lund var hun ansat på en lærerhøjskole i København (nuværende KP) og to år ved Gdask Universitet. En kort periode arbejdede hun desuden som journalist på Det Fri Aktuelt. Siden nullerne har Lone Koldtoft forsket i den danske filosof Søren Kierkegaard, men har de senere år primært beskæftiget sig med det svensk-danske sprogmøde og formidlingen af dansk sprog i Sverige.  

Centrum för Öresundsstudier vid Lunds universitet utgår från idén om gränsen som både barriär och motor. Vi är en plattform för kritisk diskussion av frågor som aktualiseras i gränsregioner och särskilt i en transnationell gränsregion som Öresund. Denna bokserie är en del av vår verksamhet. Klogere på dansk sprog. En håndsrækning til svensktalende är bok nr 44 i serien Centrum för Öresundsstudier. Serieredaktör är Johanna Rivano Eckerdal.  

Sociolingvistik riktar sig till alla som är intresserade av språkets sociala sida.

Sociolingvistiken utforskar förhållandet eller det ömsesidiga beroendet mellan språk och samhälle och tar fasta på språkets sociala funktion. Det är ett mångfasetterat ämne med många olika forskningsfält, och i den här introduktionsboken presenteras viktiga områden av olika författare.

Sociolingvistik används som kurslitteratur på olika språksociologiska och sociolingvistiska kurser vid universitet och högskolor, men den riktar sig också till andra som är intresserade av språkets sociala sida. Boken uppskattas bland annat för att den ger en heltäckande bild av ämnet och har en tydlig struktur.

Under de tio år som har gått sedan förra upplagan av Sociolingvistik kom har mycket hänt, och i den här tredje upplagan inkluderas forskning och teorier från de senaste åren. Några kapitel är helt nyskrivna, och i stället för ett kapitel om ungdomsspråk finns nu Språk och ålder som inte bara tar upp ungdomars språk och samtalsstil utan också andra åldersgruppers språkbruk. Dessutom tillkommer två kapitel, nämligen Förortsförankrat tal och Namnens sociolingvistik.

Redaktör:

Övriga författare:

Texter har olika stil. En del känns strikta och formella, andra konstnärligt känslosamma och ytterligare andra hafsiga och ovårdade. Att känna stilen är lätt, men det är svårare att sätta fingret på hur den skapas. Det sker nämligen inte bara genom ordval, utan också genom meningsbyggnad och skiljetecken.

Den här boken handlar just om det senare: hur en skribent genom att variera sin syntax och interpunktion kan åstadkomma rätt läsupplevelse. Boken går igenom och förklarar stilistiskt viktiga fenomen, som asyndes, ofullständiga meningar, vänstertyngd, hypotax och kommatering. Men den förutsätter inga förkunskaper i grammatik, utan lär lugnt och vänligt ut alla de grunder och begrepp som behövs i analysen.

Med tydliga förklaringar och exempel från kända författare illustreras effekterna av vanliga stilgrepp. Ibland görs också små utflykter till stilistikens mest spännande utmarker, där man kan hitta såväl kanslirosetter som Carl Bildt-adverbial.

Detta är skribentens guide till syntaxen, och Ylva Byrman är din ciceron genom stilistiken och grammatiken.     

Ylva Byrman är lektor i svenska språket vid Göteborgs universitet och språkexpert i Sveriges radios Språket i P1. Hon har undervisat i skrivande och stilistik sedan 2007.

Hur gick det till när latinet blev ett världsspråk? Och hur kommer det sig att vi än idag fascineras av ett språk som inte längre talas? Vid sin storhetstid sträckte sig romarriket över enorma ytor, och med expansionen följde imperiets språk – latinet. Det förenade människor och användes för att sprida information över stora avstånd. När kristendomen etablerades fifick språket ytterligare skjuts, i kyrkliga sammanhang, över ännu större områden.Efter imperiets fall levde latinet vidare, men inte på samma sätt som andra språk. Genom seklerna utvecklades det istället till något annat, något större – en idé så hållbar att den framstår som odödlig.I denna bok berättar Karin Westin Tikkanen, docent i latin, om latinets spännande utveckling. Det blir en berättelse som flätar samman 2 500 års historia om språk, litteratur, politik och religion, från antiken fram till våra dagar.

Semantik är läran om betydelsen hos ord och andra språkliga uttryck. Men betydelsen är inte något som ligger orubbligt fast. Den bestäms ytterst av språkanvändarna, alltså den mening vi människor lägger in i orden och uttrycken och hur vi använder dem. Språkliga betydelser avspeglar människans kunskaper, olika uppfattningar, känslor och attityder till omvärlden och hur dessa förändras över tid.

Fokus i boken ligger på ordet ur ett flertal perspektiv: ord och betydelse, ordförrådet, ord och grammatik, att överföra ords betydelser, att leka med ord, ord och attityd, ord och nya betydelser.

Genom att studera orden och semantiken lär man sig också mer om människan.  

Sören Sjöström är fil.dr i allmän språkvetenskap och docent emeritus vid Göteborgs universitet. Han har tidi­gare givit ut Semantisk förändring hur ord får nya betydelser (2001) och Språkets struktur, betydelse och användning (2006).

Det är inte särskilt vågat att påstå att Sara Lövestam är det mest intressanta som hänt det svenska språket på senare år. Ingen har som hon lyft fram och levandegjort det, gett oss verktyg att vårda och använda. I bok efter bok har hon stimulerat oss språkväktare samtidigt som hon pekat på vikten av att kunna och att vårda vårt språk. Lasse Winkler, Alba

Du har blivit antagen till språkpolishögskolan. Du har fått din rödpenna och ser fram emot att börja arrestera språkmissbrukare med de klassiska orden "det heter faktiskt" .

Men hur ligger det till med Luciasången, är det förlät eller förgät? Hur hårt ska man bestraffa en särskrivare, och vilket kommateringsreglemente är det som gäller?

Handbok för språkpoliser är din vän i en värld där ligister svär på engelska och språket är i ständigt förfall.

Sara Lövestam är författare, lärare, språkvetare och en flitigt anlitad föreläsare. Hon skriver krönikor i en mängd tidningar, och tillsammans med Patrik Hadenius utgör hon tv-inslaget Språkakuten i TV4 Nyhetsmorgon. Hon är också ständig domare i radiotävlingen Lantzkampen i P1.

Hennes grammatikböcker har blivit stora succéer där hon med humor och pedagogisk skicklighet lockat in sina läsare i språklärans värld.

Vi nås av politiska budskap mest varje dag. Ofta gör vi det via sociala medier, där tempot är högt och inläggen korta. Lösryckta rubriker, yttranden och filmklipp delas och blir virala, men sammanhanget underförstås eller klipps bort. 

Möjligheten att underförstå saker är ett exempel på praktisk språklig ekonomi - vi slipper förklara allting, hela tiden. Den vi talar med förstår oftast vad vi menar ändå. Men underför­ståddheter kan även användas i helt andra syften. 

Den här boken handlar om vad språket gör i politiken: hur sakförhållanden, förutsättningar och värderingar kan förmed­las språkligt utan att hävdas öppet. Avsikten behöver inte vara att manipulera någon, men det kan ändå bli effekten för den som inte noterar det outsagda och underförstådda. Vår egen bekräftelsebias har också betydelse - när det underförstådda stämmer med våra övertygelser tar vi det ofta till oss utan att blinka. Kanske löper vi därför störst risk att bli manipulerade när vi lyssnar på dem vi stödjer politiskt eller brukar litar på. 

Boken vill rusta läsaren med en skärpt uppmärksamhet, begrepp och konkreta verktyg för att bena ut skillnaderna mellan vad som sägs i klartext och vad som underförstås.  Exemplen är tagna från hela den politiska skalan; även om politiker och partier underförstår olika saker så är strategi­erna desamma. 

Vi som möter politiska budskap behöver vässa vår politiska läsförståelse, vår politiska litteracitet. Och i alla samman­hang har vi nytta av ett större underförstånd.  

Anna W. Gustafsson är docent och lektor i svenska vid Lunds universitet. I sin forskning har hon bland annat undersökt politiskt språkbruk, ordförståelse, samtal i olika sammanhang och användningen av metaforer. Hon har mångårig erfarenhet av att undervisa i kurser i text- och diskursanalys.

”Ana ugglor i mossen” är ett stående uttryck som vi tar till när vi inte vill vara tråkiga och helt enkelt säga ”ana oråd”. Den språkvetenskapliga termen för sådana uttryck är idiom. Det finns tusentals sådana i det svenska språkets kollektiva minne. Några av dem har varit i bruk i hundratals år, andra har tillkommit på senare tid. De ser oskyldiga ut till dess att man börjar titta närmare på dem. Då öppnar sig de märkligaste perspektiv.

Detta är en bok om några av författarens favoritidiom och om det ljus de kastar över språket och den mänskliga naturen

Hur skapar vi en språkmiljö i förskolan som ger varje barn förutsättningar till ett väl utvecklat språk?

Språklig förebild i förskolan visar hur ditt eget språkande – i varje vardaglig situation i förskolan – kan göra avgörande skillnad för barns språkutveckling, tänkande, delaktighet och framtida lärande, med stöd i både forskning och praktik. Genom exempel på kognitivt och språkligt utmanande samtal, slutna frågor och öppna frågor synliggörs hur pedagogens språkande formar barns delaktighet, motivation och engagemang.

Så hur kan vi språka och kommunicera i förskolan för att stärka barns identitetsutveckling och självbild? Och hur skapar vi en språkmiljö som ger varje barn förutsättningar till ett väl utvecklat språk? Utvecklingen av kommunikation, språk och samspel är central genom hela barndomen. Med språket kan vi kan signalera delaktighet, respekt och trygghet. Att arbeta med språk och kommunikation är ett värdegrundsarbete.

Boken handlar om att vara samtalspartner till barn och hur vi vuxna kan utvecklas som språkliga förebilder. Författaren beskriver hur barn utvecklar sitt språk och sin kommunikation och belyser hur språknäring, språkrika interaktioner och språklig agens påverkar barns språkutveckling redan från spädbarnsåldern och tidig barndom.

Språklig förebild i förskolan vidgar förståelsen för varför och hur vi behöver tänka som språkliga förebilder. Den ger också konkreta tips på hur vi kan arbeta för att stimulera barnens språkutveckling, till exempel genom vårt sätt att ställa frågor, kroppsspråket, samarbetet med vårdnadshavarna, högläsning eller responsivitet. Eftersom barn speglar sig och sitt språkande i vuxna behöver pedagogen rikta sin uppmärksamhet mot sig själv som samtalspartner istället för att fokusera på barnet.

Denna andra upplaga är uppdaterad med ny barnspråks- och förskoleforskning och har en stärkt vetenskaplig grund i linje med den nya läroplanens krav.

Karolina Larsson är leg. logoped, doktor i medicinsk vetenskap och författare. Hon arbetar som språk-, läs- och skrivutvecklare i Halmstads kommun, där hon också bedriver forskning om språk och interaktion i förskolan. Karolina driver det egna företaget Ut med språket AB, där hon anlitas som föreläsare, skribent och konsult inom språk-, läs- och skrivutveckling.

Formgivare: Anna Hild.

Sagt om boken:"Boken är skriven med stor kunskap och starkt engagemang. Den är vetenskapligt förankrad men även praktiknära i sitt tilltal. De tre delarna rymmer kapitel med en mängd underrubriker, vilket gör den lättläst och behändig att orientera sig i. [...] ...framför allt ger Karolina Larsson konkreta tips på hur vi som språkliga förebilder kan stimulera barnens språkutveckling. Litteratur- och referenslista avslutar. Föregående upplaga bör ersättas med denna. Helhetsbetyg: 5."/Ulf Malmqvist, BTJ-häftet nr 7 2026

Den nazistiska propagandan infiltrerade det vardagliga talet, omformade ordens betydelser och utarmade uttrycksmöjligheterna. Det nya språkbruket åt sig in i människorna och blev en oupplöslig beståndsdel av deras identitet och verklighetsuppfattning. LTI är inte bara ett klarsynt vittnesmål från Hitlers Tyskland, utan också en oumbärlig läsning om förhållandet mellan språk, tanke och makt.

Nyutgåva med en genomarbetad översättning av Tommy Andersson och ett utvidgat förord med en nyskriven del av Charlotta Brylla & Otto Fischer.

Victor Klemperer (1880-1960) var professor i romanska språk vid tekniska högskolan i Dresden. På svenska finns sedan tidigare hans dagböcker från Hitlertiden, Intill slutet vill jag vittna. Dagböcker 1933-1945.