Joel Halldorf – författare

»Han är en ljusglimt i gudaskymningen.« - DN»Halldorf är förmodligen vår främste samtida pedagog när det gäller att förklara de långa och stora linjerna i relationen mellan religion och politik.«- Dagen»Därför, jag vågar faktiskt påstå det, är Makten och det heliga nödvändig läsning. Vi är många som talar om behovet av ökad bildning. Halldorf levererar den.«- ExpressenReligionen är tillbaka på den politiska scenen. Det märks i Washington och Moskva, i Mellanöstern och till och med i Sverige. Varför har politiska ledare, efter år av sekularisering, åter börjat anamma religionen som politisk kraft? Och varför tycks det fungera? Joel Halldorf menar att det hänger samman med att ideologierna förlorat sin attraktionskraft och politiken sina visioner. Luften har gått ur 1900-talets stora rörelser eftersom de tappat kontakt med det han kallar det heliga – något bortom uppdelningen mellan religiöst och sekulärt, som inte bara skänker livet mening utan också kan ge politiska rörelser kraft och riktning. I Makten och det heliga analyserar Halldorf den religiösa våg som sveper över världspolitiken och frågar vad som driver den – och hur den kan hanteras.

Att läsa, snabbt och långsamt, har varit vägen till kultur och bildning i Europa. Men det har aldrig bara handlat om vad som stått i böckerna, utan också om hur vi har läst dem.

Djupläsning och skumläsning har lagt grund för en hel civilisation: ett rikt inre liv, offentlighetens stora samtal och vetenskapliga framsteg. Men tryckkonsten har också skuggsidor: förtryck, folkmord och fake news. I den här boken möter vi nunnor och nazister, revolutionärer och recensenter, poeter och predikanter, arbetare och algoritmer, bibelläsare och byråkrater, tech-entusiaster och tidningsredaktörer. Alla med sina böcker och sina alldeles särskilda sätt att läsa.

Bokens folk är en kulturhistorisk exposé om läsandets, skrivandets och böckernas betydelse. Den hjälper oss att förstå vilka vi är, och vad den digitala revolution som vi just nu genomlever egentligen betyder.

Sagt om boken:

”Infallsrik, påläst och välskriven.”– Maria Schottenius, Dagens Nyheter

”Halldorf håller internationell klass.”– Gabriella Håkansson, Sydsvenskan

”Bokens folk väcker många känslor i mig – läsglädje, tacksamhet, nyfikenhet, frustration – men aldrig någonsin leda.”– Åsa Linderborg, Expressen

”En högst personlig och lärd framställning, som mynnar ut i en stimulerande och provocerande civilisationskritik.” – Björn Linnell, Svenska Dagbladet

Döden är människans grundvillkor, våra rädslors fixpunkt och förutsättningen för våra strävanden. Idéer om döden präglar alla kulturer och har gett upphov till såväl världsreligioner som lokala myter. I sekulära miljöer är dödens tillvaro dock mer undanskymd. Livsförlängande åtgärder har ersatt tanken om döden som meningsfull i sig eller en passage in i det okända. Denna volym täcker hela spektrumet av dödens skepnader med global spännvidd och historiskt djup; från några av de tidigast nedtecknade poetiska texterna via religiösa källskrifter och schamanistiska praktiker till rådande filosofiska och vetenskapliga perspektiv.

I tjugofyra essäer utforskar svenska och inter­nationella experter olika vägar att närma sig döden. Bidragen omfattar egyptiska och sumeriska dödsriken, de stora religionernas etik, antika och moderna teorier om själen och medvetandet samt konstnärliga och litterära gestaltningar. I centrum för denna rikligt bildsatta antologi står frågan om vad historien kan lära oss inför vårt eget umgänge med döden och de döda. Boken finns även i engelsk utgåva.

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land, men sökandet efter det heliga finns som en underström också i det sekulära.

I Gud: Jakten undersöker teologen Joel Halldorf de religiösa dimensionerna av vår samtid – i såväl politik och konsumtion som religion och radikalisering. Han placerar sekulära fenomen sida vid sida med religiösa rörelser som amerikansk kristen höger, islam, pingstväckelse och Knutbyförsamlingen och menar att det inte är så stor skillnad på det religiösa och sekulära som vi ofta antar. När människor påstår att de avgudar en kändis eller att fotboll är deras religion, är det bara slentrianmässiga uttryck eller menar de faktiskt vad de säger?

Alla drabbas vi då och då av existentiell svindel, och vi söker svar på eviga frågor som: Vem är jag, vad är meningen – och finns det något som är värt att kalla heligt?

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land, men sökandet efter det heliga finns som en underström också i det sekulära. Det menar författaren och teologen Joel Halldorf som i sin bok Gud: Jakten följer de existentiella strömmar som flyter genom vår kultur.

Halldorf undersöker de religiösa dimensionerna av vår samtid – i såväl politik och konsumtion som religion och radikalisering. Han placerar så kallade sekulära fenomen sida vid sida med religiösa rörelser som amerikansk kristen höger, islam, pingstväckelse och Knutby-församlingen och argumenterar för att det inte är så stor skillnad på det religiösa och sekulära som vi ibland antagit.

Alla drabbas vi då och då existentiell svindel, och vi söker svar på eviga frågor som: Vem är jag, vad är meningen – och finns det något som är värt att kalla heligt?

Tiotalet inleddes med populismens genombrott och slutade med en världsvid pandemi. Däremellan präglades årtiondet av allt från flyktingkris och Greta Thunbergs klimataktivism till Donald Trumps presidentskap, metoo och de massiva Black Lives Matter-demonstrationerna. 

        Kvällstidningsteologi är en högaktuell samtidshistoria som ger läsaren chansen att återuppleva och försöka förstå tiotalet. Hur var det att leva i detta dramatiska decennium? I boken vävs teologen Joel Halldorfs främsta texter från årtiondet samman med nyskrivna återblickar. Vi får återvända till de mest avgörande händelserna, samtidigt som Halldorf synliggör de andliga och existentiella trender som formar vår tid.

Genom sina texter i bland annat Expressen har Halldorf bidragit till levande samtal och debatter om religionernas betydelse i vår tid. Med kultursidan som predikstol skriver hans färgstarkt och tillgängligt om allvarliga ting en genre som han själv kallar för kvällstidningsteologi. Han skapar engagemang och väcker känslor, såväl inom kyrkan som i samhället i stort.

Joel Halldorf (f. 1980) är docent i kyrkohistoria och verksam vid Enskilda Högskolan Stockholm. Han skriver regelbundet i Expressen, Dagen, Axess och Fokus och har även medverkat i en rad tv- och radioprogram. Hans forskning handlar om religionen i det moderna samhället och han är författare till en rad böcker på detta tema. De senaste är Gud: Jakten och Gud: Återkomsten.  

Joel Halldorf är en av Sveriges viktigaste intellektuella. Med absolut gehör för sin samtid blottlägger han liberalismens och sekularismens smärtpunkter.

Karin Olsson, kulturchef Expressen, om Gud: Återkomsten

Den bästa formen av originalitet har den som hämtar något vi alla har fått i våra arkiv, men som vi glömt bort. Joel Halldorf har den sortens originalitet. Det är därför hans texter så ofta både överraskar och övertygar

Johan Hakelius, redaktör för Fokus och spanare i P1

Joel Halldorf är en predikant. Men vem är inte det? Och vi behöver resonerande predikanter. Jag tror dock att han är lite mer konservativ än han riktigt vill erkänna, annat än för Gud. Jag lsäer honom ofta!

Göran Greider, författare och skribent

Så länge människan har skrivit har hon också läst. Men vilka olika sorters läsning finns det och hur har läsningen förändrats genom tiderna? Hur påverkas det litterära läsandet av den digitala verklighet som vi nu lever i, där ett oändligt flöde av underhållning ständigt pockar på vår uppmärksamhet i de digitala enheter vi bär runt på?

Antologin Människan och läsandet ser närmare på dessa och andra frågor kring läsning ur olika perspektiv. I bokens tre partier Tecken, skrift, läsande , Heliga böcker samt Läsande och tolkning finns en samling tankeväckande essäer med hög aktualitet. Vi får läsa om de äldsta skriftsystemen och skriftens betydelse; det handlar bland annat om läsandet som medskapande aktivitet, om kanon, om Litteraturbanken som klassikerprojekt och om läsning som vetenskaplig och kritisk profession. Joel Halldorf skriver om bibelläsning och dess betydelse för politik, kultur och etik i Sverige, Rebecka Kärde tittar på kritikerns roll som läsare och Kristoffer Leandoer ställer frågan om huruvida litteraturen är en existensform.

Tack för maten!Bordsbönen kan vid en första anblick verka obetydlig. Men en enkel bordsbön kan i längden hjälpa oss att se på våra kroppar, på naturen och på våra bordsgrannar med mer tacksamhet och ödmjukhet. Den kan påminna oss om att inte ta livet, maten och varandra för givna. Bordsbönen är som en hemlig skatt. Gode Gud välsigna maten, amen innehåller: - Över 60 bordsböner för olika tillfällen, både klassiska och nyskrivna, för vuxna och för barn, vissa tonsatta och andra illustrerade. - Festfixarknep, fakta, samtalstips för barnen, vännerna eller gästerna, roliga bordslekar och mycket mer. - Fördjupande texter om ämnen kopplade till bordsbön, som tacksamhet, tillit och jämlikhet. Tankar kring frågor som: Ska vi be bordsbön när vi har besök? Hur gör vi när vi äter på restaurang? Vad har egentligen bordsbönen för funktion om måltider mest är förknippade med ångest eller konflikter? Medverkande: Johanna Gustavsson, bokscout och litteraturvetare, Joel Halldorf, docent i kyrkohistoria samt kultur- och ledarskribent, Esther Kazen, pastor och generalsekreterare för Sveriges ekumeniska kvinnoråd, Anne Lamott, amerikansk författare och talare, Kristian Lundberg, författare och litteraturkritiker, Lina Mattebo, journalist, skribent och redaktör, Åsa Molin, teol kand, lärare och författare, John Sjögren, kulturskribent, litteraturkritiker och författare och Norman Wirzba, brittisk professor i teologi, ekologi och lantliv samt låtskrivare, bönskrivare och illustratör Josephine Flatebö.

Ikonoklasm, eller bildstormande, är en del av vår historia: från förstörelsen av religiösa bilder under den tidiga kristendomen till dagens nedrivning av statyer på sydstatsgeneraler och slavhandlare. Bilder, byggnader och föremål som strider mot religiös eller ideologisk övertygelse måste förstöras. De som utför rensningen, ikonoklasterna, är övertygade om att de utför en reningsaktion. Det förflutna välts över ända i en önskan att börja om från början. 

De olika bidragen till antologin Ikonoklasm förkastandet av det förflutna visar med all önskvärd tydlighet konsekvenserna. Inte bara ovärderliga kulturskatter utan också människoliv går förlorade när fanatismen får fritt spelrum. Vi ser det när Islamiska staten slår sönder flera tusen år gamla museiföremål, när Maos rödgardister bränner böcker och förföljer oliktänkande under den kinesiska kulturrevolutionen eller när ryska bolsjeviker spränger kyrkor och skändar ikoner.  Exemplen på de destruktiva krafternas skadegörelse genom seklen kan mångfaldigas. Att ikonoklasmens stridsrop ljuder så starkt i vår tid visar på dess fortsatta lockelse. Ikonoklasm förkastandet av det förflutna är en varningsklocka, ett larm för hotet mot det demokratiska samhällets tolerans och öppenhet. 

Ikonoklasm, eller bildstormande, är en del av vår historia: från förstörelsen av religiösa bilder under den tidiga kristendomen till dagens nedrivning av statyer på sydstatsgeneraler och slavhandlare. Bilder, byggnader och föremål som strider mot religiös eller ideologisk övertygelse måste förstöras. De som utför rensningen, ikonoklasterna, är övertygade om att de utför en reningsaktion. Det förflutna välts över ända i en önskan att börja om från början. 

De olika bidragen till antologin Ikonoklasm: förkastandet av det förflutna visar med all önskvärd tydlighet konsekvenserna. Inte bara ovärderliga kulturskatter utan också människoliv går förlorade när fanatismen får fritt spelrum. Vi ser det när Islamiska staten slår sönder flera tusen år gamla museiföremål, när Maos rödgardister bränner böcker och förföljer oliktänkande under den kinesiska kulturrevolutionen eller när ryska bolsjeviker spränger kyrkor och skändar ikoner.  Exemplen på de destruktiva krafternas skadegörelse genom seklen kan mångfaldigas. Att ikonoklasmens stridsrop ljuder så starkt i vår tid visar på dess fortsatta lockelse. Ikonoklasm är en varningsklocka, ett larm för hotet mot det demokratiska samhällets tolerans och öppenhet.