Juridik

”Jag vill berätta från insidan om de människor jag mött. Om de skyldiga och de oskyldiga. Om hur smal livets väg ibland kan vara. Om skuld och ansvar i en värld där allt inte kan beskrivas som svart eller vitt. Om människorna bakom rubrikerna.

Jag vill också berätta om livet som försvarsadvokat. Om mina tankar och moraliska dilemman. Om att försvara dem som lever på livets skuggsida, men också dem som aldrig trott att de skulle behöva anlita en försvarare. Om att faktiskt försöka hjälpa någon som många hatar och föraktar. Om en tid i stormens öga.”

Advokat Johan Eriksson blev känd för allmänheten när han försvarade Rakhmat Akilov efter terrordådet på Drottninggatan. Det här är hans historia om livet som advokat, skildrat genom en rad olika fall som på olika sätt belyser rättvisans svårfångade väsen.

I denna bok beskrivs och diskuteras arbetet i offentlig förvaltning och tjänstemannarollen. Tyngdpunkten i framställningen ligger på ärendehandläggningen i förvaltningsmyndigheter, såväl statliga som kommunala. Här förklaras på ett enkelt sätt inte bara vad myndigheterna måste göra utan också varför och vilka regelverk som styr detta. Myndigheternas verksamhet sätts alltså in i ett större sammanhang. De regler och principer som gäller för ärendehandläggningen kopplas därför även till sådant som myndigheternas ställning i den offentliga organisationen, deras förhållande till politiska organ och domstolar samt deras servicefunktion. Stort utrymme ges även åt offentlighetsprincipen, dvs. reglerna om allmänna handlingar och sekretess.

Förutom till yrkesverksamma inom staten och kommunerna vänder sig boken till högskolestuderande inom de program där det krävs kunskap om de förvaltningsrättsliga regelverken.

Sveriges Rikes Lag gillad och antagen på Riksdagen år 1734, stadfäst av Konungen den 23 januari 1736. Med tillägg av författningar som publicerats i Svensk Författningssamling fram till början av januari 2025.

En systematiskt bearbetad sammanställning av svensk lagstiftning med gällande lagar, förordningar, EU förordningar och andra författningar. Hänvisningar görs till förarbeten, författningar och avgöranden från EU-domstolen, Europadomstolen, Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten), Arbetsdomstolen samt Migrationsöverdomstolen. Författningsregistret och det utförliga sakregistret underlättar sökandet i lagboken.

Lagboksappen 2025 kommer ut i anslutning till den tryckta lagboken. Precis som du är van vid med den tryckta lagboken så kan du bläddra, sätta bokmärken och göra anteckningar – direkt i appen. Allt med riktig lagbokskänsla. Finns att ladda ned i Google play och App Store - bara för dig som köpt årets lagbok. Tillgänglig från januari 2025 till och med januari 2026.

Se ävenJuridik för tolkarSamhällsguiden

Denna femte översedda och ombrutna upplaga innehåller för första gången illustrationerna ur den franska originalutgåvan.

Varför intar fängelset en så dominerande plats i dagens straffsystem? Den frågan står i centrum för Michel Foucaults Övervakning och straff (Surveiller et punir), den kanske mest inflytelserika i hans långa rad av civilisationskritiska undersökningar.

Den övergång från brutala kroppsstraff till fängelsestraff, som upplysningsmännen såg som en seger för humanism och förnuft, vill Foucault tvärtom se som följden av en ny och effektivare disciplinering av människorna. Denna strävan går igen på en rad områden, från 1600-talet och framåt: skolväsendet, arméerna och inte minst fabrikerna. När kroppsstraffen ersätts med fängelsestraff och fångvård innebär det att en äldre form av maktutövning ersätts av en ny och än mer långtgående, som ytterst syftar till människornas fullständiga normalisering och anpassning till det nya produktionssystemets krav. I fängelseinstitutionen får alla dessa tendenser sitt mest fullödiga uttryck.

I ett språk som vibrerar av patos och inlevelse med de förtryckta och plågade illustrerar Foucault sina teser med skakande inblickar i straffets och disciplineringens historia.

I en inledning till boken ger Sune Sunesson en klargörande presentation av Foucaults tänkande.

En paragrafvis kommentar till polislagen. Boken beskriver bland annat polisens uppgifter inom brottsförebyggande arbete, övervakning och brottsutredning, skyldigheten att lämna allmänheten hjälp samt befogenheterna att använda våld, omhänderta personer och utföra kroppsvisitationer. Den sextonde upplagan är uppdaterad med författningsändringar och rättspraxis.

Arbetsrätt 2026 - 1 januari, redovisar hela den aktuella lagtexten i de ”vanligaste” arbetsrättslagarna:

• Medbestämmandelagen (MBL) • Utstationeringslagen • Lagen om anställningsskydd (LAS) • Uthyrningslagen • Främjandelagen • Visselblåsarlagen • Förtroendemannalagen • Arbetstidslagen • Semesterlagen • Studieledighetslagen • Föräldraledighetslagen • Lagen om ledighet för näringsverksamhet • Lagen om ledighet av trängande familjeskäl • Lagen om ledighet för att pga sjukdom prova annat arbete • Diskrimineringslagen • Lagen mot diskriminering av deltid/visstid • Sjuklönelagen • Kvittningslagen • Lagen om offentlig anställning (LOA) • Lagen om rättegången i arbetstvister (LRA)

Arbetsrätt 2026 - 1 januari, innehåller hela lagtexten i de arbetsrättslagar som ingår i lagsamlingen och kommenterar senast gjorda ändringar i dessa lagar.

Följande ändringar har beslutats sedan den förra utgåvan:

Fr o m den 1 december 2025: • Ändring i sjuklönelagen. Följdändring på grund av att bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i socialförsäkringsbalkens 110 kap ändras.

Fr o m den 1 januari 2026: • Ändring i lagen om offentlig anställning. Regler om avstängning av statligt anställda införs. Det innebär att arbetstagare ska kunna stängas av i vissa situationer som har lett till en uppsägning eller som kan antas leda till en uppsägning eller ett avskedande. Ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart och för en viss tid, som får vara högst två månader i taget. En avstängd arbetstagare ska få behålla sin lön och andra anställningsförmåner, om inte annat följer av kollektivavtal.

Fr o m den 1 juli 2028: • Ändringar i föräldraledighetslagen och diskrimineringslagen. Följdändringar på grund av införandet av en tioårig grundskola, då förskoleklassen upphör och ersätts av en ny första årskurs i grundskolan. (Dessa ändringar är inte införda i lagtexterna utan kommer att föras in längre fram i anslutning till ikraftträdandet)

Med Arbetsrätt 2026 - 1 januari, får du de viktigaste arbetsrättslagarna samlade på ett ställe i praktiskt A5-format på 159 sidor. Den är väl lämpad som prisvärt referensmaterial vid utbildning och som handbok för fackliga ombudsmän.

Denna författningssamling innehåller lagar och förordningar, enligt lydelse den 1 juli 2025, för att tillse behovet av lagtext på introduktionskurser och översiktskurser i juridik. Vissa lagar återges endast i utdrag för att bibehålla lättillgängligheten. Boken är primärt framtagen för att användas tillsammans med läroboken "Svensk juridik", men kan med fördel även användas med andra läroböcker.

Lagsamlingen, som nu utkommer för sjuttioandra gången, innehåller praktiskt taget samtliga lagar på skatteområdet som den praktiskt verksamma rådgivaren, domaren, skattetjänstemannen eller studeranden behöver. Förutom gällande lagtext finns också äldre lagtext för inkomstskattelagen och mervärdesskattelagen med. I Skattelagstiftning finns alla väsentliga lagar på skatteområdet. I lagtextsamlingen ingår även lagstiftning med EU-anknytning, som fusionsdirektivet, moder/dotterbolagsdirektivet, ränte/royaltydirektivet och skatteflyktsdirektivet samt utdrag ur EU-fördraget med in- och utträdesartiklarna, EUF-fördraget, liksom OECD:s modellavtal. Efter varje lag finns hänvisningar till propositioner och utskottsbetänkanden för samtliga lagändringar. Skattelagstiftning har särskilda innehållsförteckningar till inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen samt ett lagregister och ett omfattande sakregister för hela boken. Dessutom ingår ett tabellavsnitt med de vanligen efterfrågade sifferuppgifterna.

I Hybris försöker den säkerhets­poli­tiske forskaren Ola Tunander reda ut och besvara några av de mest centrala frågorna om kriget i Ukraina:

Varför startade kriget?

Vad handlar det om?

Vad säger folkrätten?

Hur kommer kriget att sluta?

Andra aspekter av kriget han tar upp är bland annat händelserna på Majdan i Kiev 2014, socialdemokratins säkerhetspolitiska kursomläggning, sprängningen av Nord Stream och massmedias roll som maktpolitiskt instrument.

Ola Tunander är research professor emeri­tus vid PRIO (Peace Research Institute Oslo) i Norge, där han under flera år ledde programmet för utrikes- och säkerhetspolitik. Han har forskat och skrivit om säkerhetspolititiska frågor ­­­sedan 1980-­talet. År 1989 disputerade han på en avhandling om USA:s maritima stra­tegi i norra Europa. Hans böcker har ­använts  på militärhögskolor i Sverige och USA. Författa­rens senast utgivna ­böcker är Navigationsexperten: Hur Sverige lät sig bedras av U 137 (2021), Det svenska ubåtskriget (2019) och Libyenkrigen: Bru­ken av retorikk och bedrag for å ødelegge en stat (2018). Han har även publicerat många artiklar i internatio­nella facktidskrifter.

OLA TUNANDER:»Vad som har förbryllat mig som säkerhets­politisk forskare är att allt det vi lärt oss de senaste 50 åren nu är glömt. Vad som förr var en självklarhet för varje forskare var att förstå hur motparten, "den andra" eller fien­den, ­tänker. Men idag beskrivs den som för­söker göra det som en "Putinversteher" en tysk benämning för någon som "förstår Putin".

Dagens generation har till synes inte haft något behov av att förstå motparten. Och det gäller inte bara forskare utan också flertalet politiker och jour­nalister i väst. De agerar som om de representerar sanningen och är moraliskt överlägsna. De blandar samman världen med väst­världen.  Denna hybris har varit utmärkande för dem som stått i spetsen för USA:s eller västvärldens krig sedan 1990-talet. Den har ­varit osmaklig. Länder som Irak och Libyen blev lagda i ruiner, men det var trots allt möjligt att besegra dem på slagfältet.

När det gäller försöket att besegra Ryssland i Ukraina är dock detta inte möjligt, dels därför att Ryss­land har en betydande militär kapacitet inklusive kärnvapen, dels därför att man, på samma vis som under andra världskriget, uppfattar kriget som "existentiellt".«

Introduktion till straffrätten är en lärobok som vänder sig till läsare som helt saknar förkunskaper i straffrätt. I denna bok ges en översiktlig framställning av väsentliga delar av straffrätten samt, i viss mån, straffprocessrätten.

Läsaren får stifta bekantskap med vissa straffrättsliga termer och begrepp samt introduceras i sättet att läsa och tolka lagbestämmelser i straffrätten.

I denna upplaga har lagändringar beaktats fram till den 1 augusti 2025

Den åttonde upplagan är uppdaterad enligt nya lagar och regler. Det har exempelvis tillkommit omfattande ändringar i konsumentköplagen och dessutom har det kommit en ny patentlag. Inom avsnitt om straff och processrätt avspeglas den senaste utvecklingen på områdena. Till denna bok finns en övningsbok: Juridik – Övningsbok.

Den här boken ger en bred introduktion till juridiken på socialtjänstens område. Utgångspunkten är socialtjänstens mål och principer och särskilda ansvar för att möta vissa slag av behov med insatser – inte minst för att därigenom kunna förverkliga mänskliga rättigheter för enskilda. Genom den nya socialtjänstlagen från år 2025 är den politiska avsikten att förebyggande, tidiga och tillgängliga insatser ska få en framskjuten plats i socialtjänstens verksamhet samtidigt som rättssäkerheten ska värnas.Det är viktigt – såväl för enskilda hjälpbehövande som av rättssäkerhetsskäl – att den som är verksam på socialtjänstens område är förtrogen med de lagar som reglerar verksamheten och kan använda juridiken som ett verktyg i det sociala arbetet. Detta gäller både för de som handlägger enskildas ärenden, för de som ska verkställa beslutade insatser och för socialarbetare som av annan anledning kan behöva hjälpa enskilda att tillvarata sin rätt i kontakt med socialtjänsten.Bokens femte upplaga är kraftigt reviderad och omstrukturerad med utgångspunkt i 2025 års nya socialtjänstlag. Ett nytt kapitel har tillförts om socialtjänstens ansvar samt den straffrättsliga regleringen avseende barn och unga som begår brott.Författarna är akademiskt verksamma jurister med gedigen erfarenhet av forskning och undervisning på de rättsområden som boken omfattar.Therése Fridström Montoya (red.) är docent och universitetslektor i civilrätt vid Juridiska institutionen samt föreståndare för Centrum för forskning om funktionshinder, Uppsala universitet. Tim Holappa (red.) är universitetslektor i förvaltningsrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.Anna-Sara Lind är professor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.Pernilla Leviner är professor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen samt föreståndare för Barnrättscentrum, Stockholms universitet.Malou Andersson är universitetslektor i straffrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.

Folkmord är ett av de mest laddade begreppen i vår samtid. Det är en juridisk term, men medför även moraliska imperativ och kan utgöra ett politiskt vapen. I internationella medier, FN:s olika forum och svensk debatt används ordet med en tyngd som både förpliktigar och splittrar.

Denna bok lyfter fram berättelser, perspektiv och juridiska strider som på olika sätt knyter an till Sverige – men som ännu inte fullt ut återgivits i historieskrivningen. Hur förarbetet till FN:s folkmordskonvention påbörjades i Stockholm 1940 av den polsk-judiske flyktingen Raphaël Lemkin, och hur Sverige under förhandlingarna ville genomföra begränsningar för att konventionen inte skulle omfatta behandlingen av samer. Svenska domstolar har tjänat som plats för genomförande av fyra rättegångar beträffande folkmord.

Anklagelser om folkmord måste granskas med största möjliga noggrannhet. Det handlar inte bara om att ställa skyldiga till svars, utan också om att inte urvattna ett begrepp vars styrka bygger på precision. Samtidigt finns en risk att försiktighet tolkas som passivitet – eller som ett svek mot offren.

Folkmord utges i samarbete med Liberal Debatt och är en del i serien Liberal Idédebatt.

Konkret, tillgänglig och yrkesnära vägledning i hur den nya socialtjänstlagen ska tolkas och tillämpas i praktiken.

Sedan 1 juli 2025 gäller en ny socialtjänstlag (2025:400). Med förändringar i både struktur och innehåll markerar lagen ett nytt steg för socialtjänsten: mer förebyggande arbete, ökad tillgänglighet, starkare barnrättsperspektiv och krav på att verksamheten ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men vad innebär lagen för dig i praktiken, i din yrkesroll?

Den här boken är ett stöd för dig som arbetar med eller studerar socialt arbete. Boken förklarar vad den nya lagen innebär och hur du kan använda den i vardagen – i mötet med enskilda, i handläggning och dokumentation, i samverkan och i beslutsfattande.

Du får bland annat vägledning kring socialtjänstens mål, uppdrag och principer, insatser för personliga och ekonomiska behov, nya möjligheter att ge stöd utan individuell behovsprövning, barnets rättigheter och det förstärkta skyddsansvaret samt kvalitetskrav, kunskapsbaserat arbete och sekretess.

Boken visar hur socialtjänstens uppdrag kan förverkligas i olika lokala kontexter. Med tydliga förklaringar, praktiska exempel och hänvisningar till relevanta förarbeten och andra stödmaterial är den ett verktyg för dig som vill arbeta i linje med lagens intentioner på ett professionellt, respektfullt och flexibelt sätt.

Emilia Danielsson är förbundsjurist och sektionschef på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) med specialisering inom socialrätt och kommunalrätt. Hon har en central roll i att tolka och förklara juridiska förändringar för kommuner och regioner, bland annat i samband med den nya socialtjänstlagen.

Formgivare: Anna Hild.

Sagt om boken "Detta är en bok som på ett tydligt och bra sätt sammanfattar den nya Socialtjänstlagen så som den ser ut 2025 och med de nya förändringar som präglar den. [...] Upplägget är tydligt, språket likaså. Den välskrivna boken erbjuder bra grundläggande orientering, tydliga lagtextförklaringar och hänvisningar till vidare läsning. Helhetsbetyg: 4." /Erika Storme Martinger, BTJ-häftet nr 16 2025

Svensk juridik är en grundläggande lärobok i juridik där författarna på ett modernt, pedagogiskt och överskådligt sätt beskriver stora delar av det svenska rättssystemet. Boken går förhållandevis djupt för att vara en grundläggande lärobok, samtidigt som författarna lagt ner mycket arbete på att anpassa texten till modernt språkbruk. En mängd exempel och förklarande skisser gör det komplicerade mer lättillgängligt. Författarnas ambition är inte endast att läsaren ska få förståelse för juridiken utan även vinna insikt om hur juridiken används och fungerar i praktiken. Boken behandlar följande rättsområden:• Vad är juridik?• Konstitutionell rätt• Förvaltningsrätt• Personrätt• Allmän förmögenhetsrätt• Avtalsrätt• Köprätt• Fastighetsrätt• Ersättningsrätt• Arbetsrätt• Associationsrätt• Immaterialrätt• Marknadsrätt• Fordringsrätt• Sakrätt• Exekutionsrätt• Familjerätt• Straffrätt• Processrätt Svensk juridik kan med fördel användas på juridiska grund- och introduktionskurser, samt övriga liknande utbildningar.