Therése Fridström Montoya – författare

Det är många fler än jurister som tillämpar lagar i sitt arbete och därför behöver veta hur det ska göras. Denna bok ger en introduktion till juridisk metod, lagstiftningens systematik, olika typer av normer och hur statens, regionernas och kommunernas verksamheter styrs. Juridisk metodbok för socialarbetare och andra offentliganställda riktar sig till studenter som läser utbildningar med juridiska inslag och yrkesgrupper som tillämpar rättsregler men som för den sakens skull varken ska bli eller är jurister. Eftersom socionomer är den yrkesgrupp som näst efter jurister är rättstillämpare i störst utsträckning, är exemplen främst utformade med tanke på denna yrkesgrupp. Boken innehåller också handfasta tips om hur

juridiska problem identifieras lagar, förarbeten och praxis söks gällande rätt fastställs juridiska beslut fattas myndighet utövas.

Förutom socionomer är boken skriven med tanke på bland annat blivande och yrkesverksamma samhälls- och beteendevetare, ekonomer, hälso- och sjukvårdspersonal, teknologer samt andra som arbetar inom offentlig sektor. I denna sjätte upplaga har bokens innehåll uppdaterats och i viss mån omarbetats och utökats efter värdefulla synpunkter från pedagoger och studenter. Därigenom är vår förhoppning att Juridisk metodbok för socialarbetare och andra offentliganställda är än mer tillgänglig och användbar för rättstillämpande icke-jurister.

Denna lärobok i förvaltningsrätt sätter fokus på ett antal samhällsområden som brukar hänföras till den speciella förvaltningsrätten. De områden som behandlas är migration, skola, miljö, polis, socialförsäkring, socialtjänst samt hälso- och sjukvård (inkl. tvångsvård). Både formella och materiella bestämmelser behandlas. Syftet är att ge en introduktion och samtidigt problematisera och fördjupa vissa frågor i förhoppningen att väcka läsarens intresse för ytterligare fördjupning inom dessa områden. I fokus står de bestämmelser som ger myndigheter makt att vidta olika åtgärder riktade mot den enskilde och vilka rättssäkerhetsgarantier som finns till skydd för denne. Boken är avsedd att användas på kurser där förvaltningsrätten, både den allmänna och speciella, studeras. Målgruppen är således bland annat studenter som läser juridik och statskunskap. Framställningen kan även vara till nytta för praktiskt verksamma, både jurister och icke-jurister. Förhoppningsvis kan även en intresserad medborgare ha användning av boken, bland annat i sina kontakter med myndigheter.

Regler om sekretess och tystnadsplikt gäller inom både offentligt och enskilt bedriven verksamhet på socialtjänstområdet. I den här boken redogörs först kortfattat för offentlighetsprincipen och för bestämmelserna om sekretess i allmänhet. Därefter behandlas de grundläggande bestämmelserna om sekretess som gäller inom socialtjänsten, följt av en presentation av vissa sekretessbrytande bestämmelser som reglerar förutsättningarna för socialtjänsten att lämna uppgifter till andra myndigheter. Även utlämnande av uppgifter till vårdnadshavare, god man, förvaltare och andra enskilda tas upp. Temat för boken är hur uppgifter får lämnas från socialtjänsten till en annan aktör, även om det i boken också finns vissa beskrivningar av hur socialtjänsten kan få del av uppgifter.

I denna fjärde upplaga har kapitlet om utlämnande av uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna genomgått en större omarbetning och har även kompletterats med nya sekretessbrytande bestämmelser. Hänsyn har också tagits till den nya socialtjänstlagen.

Boken kan med fördel användas av både praktiskt verksamma tjänstemän och studenter på exempelvis socionomutbildningen.

Principen om allas likhet inför lagen betraktas, såväl politiskt som rättsligt, som en viktig utgångspunkt för samhällslivet. Den ska exempelvis, enligt svensk grundlag, prägla alla sammanhang där offentlig makt utövas. Att likhet inför lagen står för något viktigt är enkelt att vara överens om, men det är i ett nästa led betydligt svårare att enas om vad som faktiskt ska följa ur begreppet, vad det ska innebära. Bland annat begreppets starka känslomässiga kraft har medfört att det anses ha politisk sprängkraft, varför lagstiftarens hållning till det har varit och kanske fortfarande är ambivalent. Begreppet är också så öppet att det kan ges många betydelser och användningar. Därför har också i boktiteln försiktigtvis smugits in ett (o). Diskussioner i termer av likhet inför lagen glider gärna in i större frågor och en ständigt pågående debatt om vad som ska anses vara godtagbar likhet och rättvisa i samhället.

Denna lärobok ger en överskådlig introduktion till frågor om likhet inför lagen med såväl rättsfilosofiska som praktiska ingångar. Bokens exempel är till stor del hämtade från den offentliga rätten i bred bemärkelse, med tonvikt på allmän förvaltningsrätt, socialrätt och straffrätt. Begreppets varierande innebörder följs genom olika historiska faser och rättsområden. Även det närliggande begreppet diskriminering behandlas, liksom det ökande antal rättighetskonventioner som anknyter till likhetsrelaterade frågor.

Homo juridicus handlar om en grundläggande fråga, nämligen hur människor förväntas vara som aktörer i rätten. Vem faller innanför respektive utanför den rättsliga ramen – vem anses ha eller inte ha rättshandlingsförmåga, processbehörighet eller ansvarsförmåga? Ur svaren på dessa frågor kan en människosyn utläsas som kan problematiseras. Att den rättsliga människan förväntas ha vissa egenskaper eller förmågor har konsekvenser. Några sådana diskuteras i denna bok, bland annat i ljuset av grundläggande rättsliga värden såsom frihet och likabehandling. Homo juridicus är en bok för alla som är intresserade av människosyn i rätten: studenter, yrkesverksamma och forskare i juridik, eller inom andra områden.