Litteraturvetenskap

Anne Carson tilldelades Nobelpriset i litteratur 2026.

I Eros den bitterljuva, hennes debut från 1986 och idag en klassiker, möts kärlek, begär, poesi och den antika grekiska litteraturen.

Vad händer med oss när vi begär någon eller något vi inte kan få? I Eros den bitterljuva undersöker Anne Carson uppkomsten av begreppet eros i det antika Grekland genom att läsa tidens poesi och dess förhållande till begär. Redan här framträder hennes särpräglade förmåga att låta antiken och samtiden belysa varandra.

I Eros den bitterljuva möter vi Anne Carson som essäist och antikforskare, i en bok om kärlek, begär och eros och om litteraturens sätt att gestalta det vi längtar efter.

På svenska finns också Röd självbiografi, Röd doc> och Makens skönhet utgivna av Albert Bonniers Förlag.

”I vissa kretsar var Anna Marias ointresse för skvaller, spetsar och havresoppors konsistens direkt provocerande. En del väninnor hade surnat till. De förstod sig inte på henne. Visste hon inte att intellektuella ambitioner stred mot kvinnans natur? Översätta latin, skriva vers på alexandrin – vem trodde hon att hon var?”

Poeten Anna Maria Lenngren var en centralgestalt i Stockholms kulturliv i slutet av 1700-talet, då försvarare av upplysningens ideal stångades mot starka krafter som ville strypa det fria ordet. Mästerlig i sin språkliga musikalitet slog hon igenom som poet redan i tjugoårsåldern och fick översättningsuppdrag av hovet – allt i ett Sverige där kvinnor var omyndiga och knappt tilläts verka utanför hemmet. I tidningen Stockholms Posten skrev hon kvicka satirer om sin samtid som roar än idag – mer än två hundra år senare. Hon publicerade de flesta av sina poem under anonymitet och när samhällsklimatet hårdnade gjorde hon vad hon kunde för att dölja den bildning som ansågs vara förbehållen männen. I Svenska Akademien kallade man henne ”den osynliga ledamoten”.

Ingrid Carlberg är en av Sveriges mest prisbelönta författare av sakprosa. I denna levande skildring av upplysningens Sverige låter hon den skygga men vasst ironiska Anna Maria Lenngren kliva ut ur skuggorna, se sitt Sverige röra sig från frihetstidens drömmar om mänskliga rättigheter till envälde och censur.

Under tusentals år har människor fascinerats av fabler. I korta berättelser skildrar fabellitteraturen dråpliga scener och situationer, oftast med talande djur som aktörer. Fablerna ger sin läsare moraliska råd och tankeställare: om hur man maximerar en fördel, om hur man undviker en fara, om hur det går till här i världen.

Den klassiska fabeltraditionen nådde Sverige under medeltiden och hade sin storhetstid under 1700-talet. Fablerna användes länge i skolornas latinundervisning och blev genom översättningar och bearbetningar ett levande inslag i svensk litteratur.

Hundra fabler på svenska presenterar ett rikt urval ur genrens svenskspråkiga historia, alltifrån den första fabelsamlingen på svenska till helt nya fabler skrivna i vår digitaliserade nutid. Bland författarna och översättarna finns många anonyma eller bortglömda litteratörer, men också några av deras mest uppburna kolleger – Anna Maria Lenngren, August Strindberg, Selma Lagerlöf, Gunnar Ekelöf – som alla utifrån sin historiska position ingjutit kreativitet i fabelkonsten.

Urval, kommentarer och ordförklaringar av Erik Zillén, som också har författat en längre introduktion till boken. Inledning av Mats Malm.

Den 6 augusti 1945 faller atombomben över Hiroshima. Minst 60 000 människor mister livet, förmodligen långt fler. Men för Richard Flanagans far, som är krigsfånge i ett arbetsläger i Japan, betyder bomben överlevnad. I "Fråga 7" försöker Richard Flanagan formulera ett svar på den moraliska paradox som historien väcker. Utan Hiroshima hade han aldrig funnits, men bakom varje fråga väntar en ny: utan en roman av H.G. Wells från 1914 hade bomben kanske inte uppfunnits – fysikern Leó Szilárd fick idén efter att ha läst H.G. Wells roman. Flanagans sökande utvecklas till ett slags litterär kärnreaktion, som försöker bringa reda i den omöjliga ekvation som är livet. "Fråga 7" är en oförglömlig och ojämförlig historia – om liv och öde, kolonialism och arv – från en av vår tids mest betydande internationella författare."Det är en fantastiskt rik skildring av enskilda liv och stor historia, med ett språk som når in i läsarsjälen tack vare Niclas Hvals perfekta översättning. Prisbelönt och hyllad i den engelskspråkiga världen – DN:s kritiker håller med: detta är årets bästa bok." DN Kultur”'Fråga 7', ljuvligt översatt av Niclas Hval, är en makalös liten roman med ett språk som rör sig med en sådan precision mellan verkligheten och fiktionen att den får nästan all annan prosa att framstå som full av tillfälliga ord, 404-fel och döda URL-länkar." Rasmus Landström, Aftonbladet"Det är otroligt starkt…" Jonas Eklöf, TV4"…hur sjutton har jag tidigare kunnat missat det här författarskapet?" Torbjörn Flygt, Sydsvenskan

»Litteratur spelar en viktig roll i våra liv, ofta utan vår vetskap. Den ger oss förutsättningar att utforska både oss själva och andra, att definiera och omdefiniera vilka vi är, vilka vi skulle kunna bli och hur världen skulle kunna se ut.» Medan vi läser bygger vi föreställningsvärldar och det är detta bygge Judith Langers bok handlar om. Hon har framför allt ägnat sin forskning åt hur barn och unga utvecklar sitt läsande och skrivande och vad det betyder för deras lärande. Hon ser det också som sin uppgift att visa hur man i själva undervisningen går till väga för att hjälpa fram en sådan utveckling. I mötet med texten bygger läsaren, medvetet eller omedvetet, föreställningsvärldar för att skapa sammanhang och mening. Dessa världar utvecklas och förändras under läsningens gång. Misslyckas vi med detta bygge förlorar läsningen mycket av sin mening. Judith Langer diskuterar olika faser i detta bygge och olika strategier för att hjälpa elever att röra sig mot en djupare förståelse och visa vägar till hur litteratur kan brukas för en intensivare social, personlig, kritisk och kognitiv utveckling. Det handlar om att skapa klassrum där verkliga möten sker mellan elevens värld och textens, där frågor ställs för att utforska den litterära erfarenheten. Judith Langer vill få oss att inse att litteraturen kan göra oss till bättre tänkare.

 "En livsbejakande liten pärla! ... Lycklig kärlek är svårt att skildra. Men Emma Hamberg lyckas över förväntan." Ingalill Mosander, Aftonbladet

"Emma Hamberg är en av våra finaste författare av feelgood ... en alldeles underbar och mycket rolig kärlekshistoria där verkligheten verkligen överträffar dikten!" Kenneth Gysing, Femina (Betyg: 5 av 5)

"Briljant rom-com ... Härliga feelgoodförfattaren Emma Hamberg skildrar ett omtumlande år i sitt liv med massor av humor, ärlighet och acceptans. Låt detta bli en storsäljande stötteroman till alla starksvaga kvinnor." Kerstin Särneö, Tara (betyg: 4 av 5)

"Sorgligt, känsligt och vansinnigt roligt" Lena Jonsson, Skaraborgs Allehanda

1. Jag vakar vid min mans sida medan han svävar mellan liv och död. (Check!)

2. Jag får hem min man levande från sjukhuset! Men med komplicerade hjärnskador. (Check!) 

3. Vi kämpar för vår kärlek i många år, men till slut går det inte längre. (Check!)

4. Vi skiljer oss, men jag vet att jag aldrig kommer kunna träffa någon annan. För det värsta man kan göra är att lämna en sjuk människa i sticket. (Check!)  

5. 1986 är jag i Paris. Där dyker en bedårande yngling upp. Vi hänger bara en dag, men han fyller flera sidor i min tonårsdagbok. Trettio år senare dyker han upp igen. (Check!)

6. Min yngsta dotter fångar hela situationen i en enda mening: "Alla i den här familjen beter sig som fjortisar, utom jag. Som är fjorton." (Check!)

7. Förvirringen är total. (Check!)

8. Jag skriver en bok om mig, mina vänner, mina barn, min exman och den där killen som jag mötte i Paris. Det är en berättelse om kärlek. Hur kärlek förändras, tänds, slocknar, slår till med galen kraft och räddar världen. I alla fall min värld. (Check!)

Emma Hamberg är författare, illustratör, matkreatör och programledare. Resten av allt är vårt handlar om ett omtumlande år i hennes liv och är hennes åttonde bok för vuxna.

”Redan alldeles oumbärlig … förtjänsterna är enastående” Ivo Holmqvist, Opulens

”Imponerande storverk” Lars Lönnroth, Axess

”Franzéns och Möllers litteraturhistoria lyckas ge kanon en knuff och balansera genrens många krav utan att spränga den. Resultatet är förnyande inom traditionens ramar. Det är välredigerat, kunnigt och stilen akademiskt lättillgänglig … snygg och sparsamt men smakfullt illustrerad” Dan Ringgaard, Aftonbladet

Hela världens litteraturhistoria, från de första skriftsystemen till den senaste medieutvecklingen – detta väldiga ämne har några av Sveriges ledande forskare samlats för att genomlysa, och resultatet är ett unikt, nytt standardverk för alla som studerar eller älskar litteratur. Verk, författare, genrer, publiceringsformer, kritik, läsare – alla litteraturens aspekter får här sin plats. Det väletablerade får samsas med det nyligen upptäckta. Den kronologiska tråden varvas med fördjupningsartiklar om litteraturens förhållande till religion, film, musik, bildkonst, estetik och politik.

Natur & Kulturs litteraturhistoria är lika engagerande berättad som den är vetenskapligt vederhäftig. Den är kompletterad med illustrationer, läshänvisningar och register.

Huvudredaktörer är Carin Franzén och Håkan Möller , professorer i litteraturvetenskap vid Stockholms respektive Göteborgs universitet. Övriga medverkande är Lars Gustaf Andersson, Åsa Arping, Monica Braw, Anders Cullhed, Axel Englund, Otto Fischer, Thomas Götselius, Anne Heith, Stefan Helgesson, Mats Jansson, Stefan Jonsson, Christina Kullberg, Ingela Nilsson, Jesper Olsson, Margareta Petersson, Mattias Pirholt, Tetz Rooke, Lisa Vikström, Cecilia Sjöholm, Johan Svedjedal, Martin Svensson Ekström och Sven-Olov Wallenstein.

"Litteraturhistorisk hjälteinsats där alla ska med. Therese Eriksson läser ett nytt översiktsverk som verkligen vidgar litteraturhistorien."SvD

"De litteraturhistoriska handböckerna är en viktig byggsten i den processen - och Natur & Kulturs litteraturhistoria är ett stort framsteg för världens litteraturhistoria på svenska."GP

Världen av igår -- den illustrerade och kommenterade jubileumsutgåvan (736 sidor)

Österrikaren Stefan Zweig var en av sin tids mest uppburna författare, läst och beundrad världen över, tills den politiska situationen drev honom i landsflykt och hans böcker förbjöds. I exilen nedtecknar han fritt ur minnet sin sedermera legendariska skildring av det gamla Europas undergång. Fin de siècles Wien, första världskriget, hyperinflationen, nationalsocialismens uppkomst och vägen fram till krigsutbrottet 1939 -- aldrig har denna epok frambesvurits mer levande än i Världen av igår. Här finns även kärleksfulla porträtt av vännerna Rilke, Joyce, Freud och många fler. Efter att ha skrivit detta vittnesbörd till eftervärlden tog Zweig sitt liv, oförmögen att uthärda tidens brutalitet. Boken utkom första gången i Stockholm 1942, mitt under brinnande krig.

I denna rikt illustrerade jubileumsutgåva, med anmärkningar och efterord av Zweigexperten Oliver Matuschek, får läsaren följa med bakom kulisserna till en av 1900-talets mest berömda memoarer.

Vad innebär det att vara människa? Med Tomas Tranströmers diktvärld som klangbotten och med utblickar mot nutida författare, mot olika tanketraditioner och vetenskapliga upptäckter, närmar vi oss i En oväntad glänta denna fråga. 

Boken knyter an till dagsaktuella utmaningar som vi står inför vad gäller ohälsa och klimathot. Den berör på många sätt Världshälsoorganisationens arbete med existentiell hälsa, som handlar om hur vi förhåller oss till livet, men som länge har stått i skuggan för de mer mätbara aspekterna av hälsa. 

Kanske kan Tomas Tranströmer och bokens andra följeslagare och existentiella reflektioner hjälpa oss att nå en stillhet, reflektera över vad som är väsentligt och vidga ramen för vår tillvaro. Kanske kan de också hjälpa oss att utmana våra invanda bilder av hälsa, som alltför ofta är förknippade med skuld, prestation, en slitsam kamp för att uppnå ett idealtillstånd. 

Boken uppmanar oss att i stället se på hälsa som att hantera livet, med dess glädjeämnen och besvikelser, sår och återhämtning, sjukdomar och åldrande. Och att leva med en ödmjukhet för vad det innebär att vara människa: att aldrig bli färdig.

Anders Rosengren är läkare och professor vid Göteborgs universitet. Han har under många år arbetat med att förena litteratur, existentiella traditioner och medicin för att belysa olika aspekter av hälsa och existens. Det har rönt stor uppmärksamhet, och i forskningssatsningen Livsstilsverktyget, som han startade 2016 för att kombinera vetenskap med existentiella frågor, deltar idag över 100 000 människor. Anders Rosengren har tidigare utkommit med boken Hela livet (2021).

Idén om en svensk kulturkanon växte fram ur en politisk och kulturell debatt om gemensamma referenser i samhället. Inspirerad av Danmark har frågan diskuterats i Sverige i flera år, ofta kopplad till skola, integration och nationell identitet. I slutet av 2023 beslutade regeringen att en kulturkanon för Sverige skulle tas fram under ledning av historieprofessor Lars Trägårdh. Kulturkanon lanserades i september 2025 och kommer nu i bokform. Utöver listan över samtliga 100 verk presenteras resultatet av projektet »Folkets kanon«.

Lars Trägårdh har även skrivit ett nytt förord till denna utgåva.

*****BRILJANT!*****"Författarna har tagit fasta på kulturkanon som ett folkbildande projekt, och förklarar och presenterar allting i sina historiska sammanhang på ett tydligt och inspirerande vis för alla med intresse för svensk kulturhistoria. En bok att återvända till många gånger då alla kapitel kan läsas helt fristående."Maria Bennmalm, Bibliotekstjänst, BTJ-häftet nr 17, 2026.

Hur mycket kan du om Sveriges kulturkanon?

Har du hört talas om Lasse Lucidor? Har du läst Gösta Berlings saga? Vad är så speciellt med 1634 års regeringsform? Vrickar du tungan på konventikelplakatet ? Och Horologium mirab... vad då?

Kulturkanon består av 100 verk och händelser som på olika sätt präglat Sverige. En del har du kanske full koll på. (Klart att du känner Pippi Långstrump!) Men andra saker minns du kanske bara vagt från skolan – om ens alls. Säkert undrar du varför just de här grejerna valts ut. Vad gör till exempel ett stridsflygplan i en kulturkanon? 

Ja, här finns en del att sätta sig in i. Vare sig du gör det av ren nyfikenhet eller för att du vill glänsa i sociala sammanhang, kan du använda den här boken som en guide eller uppslagsbok för att få bättre koll på Sveriges kulturkanon.

Den nyaste och bästa översättningen av boken.

Österrikaren Stefan Zweig (1881-1941) var en av sin tids mest uppburna författare, läst och beundrad världen över, tills den politiska situationen drev honom i landsflykt efter Hitlers maktövertagande och hans böcker förbjöds. På ett hotellrum i Brasilien 1939-41 nedtecknar han fritt ur minnet sin sedermera legendariska skildring av det gamla Europas undergång. Fin de siècles Wien, första världskriget, hyperinflationen, nationalsocialismens uppkomst och vägen fram till krigsutbrottet 1939 - aldrig har denna epok frambesvurits mer levande än i Världen av igår. Här finns även kärleksfulla porträtt av vännerna Rilke, Joyce, Freud och många fler. Efter att ha skrivit detta vittnesbörd till eftervärlden tog Zweig sitt liv tillsammans med hustrun. Boken utkom första gången i Stockholm 1942, mitt under brinnande krig.

»Jag betraktar inte vårt minne som en funktion vilken slumpvis bevarar det ena och slumpvis släpper det andra, utan som en klokt ordnande och sovrande kraft. Allt som man glömmer av sitt liv är i själva verket av en inre instinkt dömt att glömmas bort. Endast det som räddade sig över till minnet har rätt att bevaras åt andra. Må ni, mina minnen, därför tala och välja i mitt ställe och ge åtminstone en spegelreflex av mitt liv, innan det sjunker in i mörkret!« Stefan Zweig

Vad är egentligen berättelser? Hur är de konstruerade? Hur skapar de effekt och betydelse?

Fiktionsberättelser har alltid varit en viktig del i människans tillvaro. Genom dem söker vi mening och sammanhang i livet. I denna bok ges en översiktlig presentation av perspektiv och begrepp som lägger grunden för fördjupade samtal och utredande skrivande om epikens formvärld.

Boken riktar sig i första hand till studenter på lärarutbildning och i litteraturvetenskap. Den fungerar samtidigt som en ingång till nya sätt att se och diskutera för alla som har ett intresse för frågan om hur fiktionsberättelsen säger vad den säger.

Boken har ett praktiskt fickformat.

Christer Ekholm är lektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och har lång erfarenhet av undervisning inom litteraturvetenskap och på svensklärarutbildningen.

Den 6 augusti 1945 faller atombomben över Hiroshima. Minst 60 000 människor mister livet, förmodligen långt fler. Men för Richard Flanagans far, som är krigsfånge i ett arbetsläger i Japan, betyder bomben överlevnad. I "Fråga 7" försöker Richard Flanagan formulera ett svar på den moraliska paradox som historien väcker. Utan Hiroshima hade han aldrig funnits, men bakom varje fråga väntar en ny: utan en roman av H.G. Wells från 1914 hade bomben kanske inte uppfunnits – fysikern Leó Szilárd fick idén efter att ha läst H.G. Wells roman. Flanagans sökande utvecklas till ett slags litterär kärnreaktion, som försöker bringa reda i den omöjliga ekvation som är livet. "Fråga 7" är en oförglömlig och ojämförlig historia – om liv och öde, kolonialism och arv – från en av vår tids mest betydande internationella författare."Det är en fantastiskt rik skildring av enskilda liv och stor historia, med ett språk som når in i läsarsjälen tack vare Niclas Hvals perfekta översättning. Prisbelönt och hyllad i den engelskspråkiga världen – DN:s kritiker håller med: detta är årets bästa bok." DN Kultur”'Fråga 7', ljuvligt översatt av Niclas Hval, är en makalös liten roman med ett språk som rör sig med en sådan precision mellan verkligheten och fiktionen att den får nästan all annan prosa att framstå som full av tillfälliga ord, 404-fel och döda URL-länkar." Rasmus Landström, Aftonbladet"Det är otroligt starkt…" Jonas Eklöf, TV4"…hur sjutton har jag tidigare kunnat missat det här författarskapet?" Torbjörn Flygt, Sydsvenskan

Hur gick det till när latinet blev ett världsspråk? Och hur kommer det sig att vi än idag fascineras av ett språk som inte längre talas? Vid sin storhetstid sträckte sig romarriket över enorma ytor, och med expansionen följde imperiets språk – latinet. Det förenade människor och användes för att sprida information över stora avstånd. När kristendomen etablerades fifick språket ytterligare skjuts, i kyrkliga sammanhang, över ännu större områden.Efter imperiets fall levde latinet vidare, men inte på samma sätt som andra språk. Genom seklerna utvecklades det istället till något annat, något större – en idé så hållbar att den framstår som odödlig.I denna bok berättar Karin Westin Tikkanen, docent i latin, om latinets spännande utveckling. Det blir en berättelse som flätar samman 2 500 års historia om språk, litteratur, politik och religion, från antiken fram till våra dagar.

Anne Carson has been acclaimed by her peers as the most imaginative poet writing today. In a recent profile, The New York Times Magazine paid tribute to her amazing ability to combine the classical and the modern, the mundane and the surreal, in a body of work that is sure to endure. In Men in the Off Hours, Carson offers further proof of her tantalizing gifts. Reinventing figures as diverse as Oedipus, Emily Dickinson, and Audubon, Carson sets up startling juxtapositions: Lazarus among video paraphernalia, Virginia Woolf and Thucydides discussing war, Edward Hopper paintings illuminated by St. Augustine. And in a final prose poem, she meditates movingly on the recent death of her mother. With its quiet, acute spirituality and its fearless wit and sensuality, Men in the Off Hours shows us a fiercely individual poet at her best.

Utan Homeros, Sapfo och Vergilius hade vår litteraturskatt – och därmed våra referensramar – sett helt annorlunda ut. I praktiskt taget allt som skrivs fortfarande i vår tid finns en återklang av klassikerna.

Men det var ingen självklarhet att de antika författarna skulle överleva historiens gång. Tvärtom var krig, bildstormare, naturkatastrofer eller ren glömska ständiga hot om förstörelse. Ett verks överlevnad hängde ofta på en skör tråd: en enda handskrift, en återupptäckt i tid eller helt enkelt ödets förunderliga ingripande.

Här får vi följa deras osannolika överlevnadshistoria, från biblioteket i Alexandria via renässansens jakt på förlorade texter till rekonstruktioner med hjälp av artificiell intelligens.

Nu hotas den antika litteraturen av en ny fiende: liknöjdheten. Varför lägga möda på att läsa tvåtusen år gamla texter när rörliga bilder och snabba meddelande på mobilen skänker omedelbar tillfredsställelse? Boken är en brandfackla för att bekantskapen med de döda diktarna är värd besväret – och, genom att berätta om deras öden, visa varför.

"Lika spännande som ett Indiana Jones-äventyr"FOKUS"Alexander Andrée duckar inte för de mer skabrösa sidorna av dessa historier och som läsare blir man onekligen underhållen"BTJ

Alexander Andrée, klassisk filolog med bakgrund i Stockholm, Rom, Lund, Oxford och Toronto, är verksam i universitets- och museivärlden. Han har publicerat vitt och brett om latinska texter och medeltida handskrifter. Detta är hans första bok för en bred publik.

I Avled stilla skildrar Simone de Beauvoir sin mammas död i cancer. Detaljerat beskriver hon hur sjukdomen dag för dag försvagar och förvandlar den livsbejakande kvinnan till en hjälplös och förnedrad spillra av sitt forna jag. Beauvoir berättar rakt och osentimentalt om den komplicerade relationen till mamman, med vars borgerliga livssyn hon hade så lite gemensamt. Det är en berättelse full av moraliska frågeställningar: Gjorde döttrarna rätt i att förtiga mammans tillstånd för henne? Var det rätt att låta läkarna operera henne trots att det bara resulterade i en utdragen och plågsam dödskamp?

Avled stilla gavs ut första gången 1964 och utges nu med ett nyskrivet förord av Kristoffer Leandoer.

SIMONE DE BEAUVOIR (1908–1986) är en av 1900- talets viktigaste författare och tänkare, mest känd för den feministiska klassikern Det andra könet (1950). 1954 tilldelades hon Goncourpriset för Mandarinerna.

»Under läsningen befinner man sig som i sällskap av en klartänkt och förnuftig vän, någon som kan drabbas av sinnesrörelse utan att för den skull kapsejsa i känslosamt kaos.« Lydia Sandgren, DN

»detta är kanske den mest gripande bok jag läst« Kristoffer Leandoer

En av de stora 1900-talsmemoarerna i ny inbunden utgåva

Stefan Zweigs självbiografiska Världen av igår - som i dag räknas till genrens klassiker - är skriven både som en tidskapsel av hågkomster och som ett memento för framtida generationer. Här återkallas det litterära Wiens guldålder, dess skenbara beständighet, löften, och dess förödande fall. Med levande och färgstarka skildringar av sina resor till Paris, London och Berlin och möten med sin tids stora författare och konstnärer når Zweig in till hjärtat av den europeiska kulturen. Manuset till Världen av igår skickades till förlaget bara en dag innan Zweig tog sitt liv 1942, efter att hans böcker bränts på bokbål av nazisterna och Zweig som både intellektuell och jude tvingats gå i exil. I översättning av Hugo Hultenberg.

STEFAN ZWEIG [1881-1942] föddes i Wien i dåvarande Österrike-Ungern. Han debuterade som poet 1901 och publicerade därefter en mängd romaner, noveller, essäer och levnadsteckningar. 1942 tog han sitt liv i Rio de Janeiro

Juni 1940: Hitlers Wehrmacht har besegrat Frankrike. Gestapo letar efter Heinrich Mann och Franz Werfel, Hannah Arendt, Lion Feuchtwanger och otaliga andra tyska författare som har flytt till Frankrike sedan maktövertagandet 1933. Amerikanen Varian Fry kommer till Marseille för att rädda så många som möjligt.

Det är ett dramatiskt år i den tyska litteraturhistorien. I Nice lyssnar Heinrich Mann på radionyheter medan bomblarmen ljuder. Anna Seghers flyr med sina barn till fots från Paris. Lion Feuchtwanger sitter i ett franskt interneringsläger, medan SS-trupper rycker närmare. Alla kommer de slutligen till Marseille. Här lämnar Walter Benjamin ifrån sig sin nya essä till Hannah Arendt innan han flyr över Pyrenéerna. Här korsas vägarna för en mängd tyska och österrikiska författare, intellektuella och konstnärer. Och här riskerar Varian Fry och hans medhjälpare livet för att smuggla ut dem ur landet.

Uwe Wittstock, född i Leipzig 1955, är litteraturkritiker och författare. Hans stora genombrott kom, även internationellt, med Februari 33: litteraturens vinter, som blev brett uppmärksammad och diskuterad under det svenska valåret 2022. Marseille 1940: den tyska litteraturens flykt tar vid efter den förra boken och är skriven med minst lika stor intensitet och närvaro – och dess aktualitet i samtiden är lika obestridlig.

"Kallsvett sipprar ut från sidorna i Wittstocks bok. Med imponerande detaljrikedom gestaltar han nyckfullhetens terror. Från en dag till en annan kan spelreglerna ändras genom ett eller annat myndighetsdekret [. . .] Marseille år 1940 är en ö i tiden. Men man kan slå broar ända till Tidö slott. Över dem vandrar den byråkratiska brutaliteten." Per Svensson, DN.

"Hans skildring av hur kulturpersonligheter som redan gått i exil från Nazityskland också tvingas fly Frankrike matchar en spänningsroman." Anders Q Björkman, SvD.

"Med ett närmast thrillerartat driv skildrar Wittstock de oppositionellas katt och råtta-lek med Gestapo och SS. Det här är angelägen läsning i vår tid, när fascismen vinner alltmer mark i Europa." Yukiko Duke, Vi Läser.

"Boken kan tveklöst läsas som ren spänningslitteratur och man häpnar över inledningens uppgift om att allt i boken går att belägga och är fritt från fiktiva inslag." Hjalmar Falk, Ord&Bild.