Litteraturvetenskap

Hur gick det till när latinet blev ett världsspråk? Och hur kommer det sig att vi än idag fascineras av ett språk som inte längre talas? Vid sin storhetstid sträckte sig romarriket över enorma ytor, och med expansionen följde imperiets språk – latinet. Det förenade människor och användes för att sprida information över stora avstånd. När kristendomen etablerades fifick språket ytterligare skjuts, i kyrkliga sammanhang, över ännu större områden.Efter imperiets fall levde latinet vidare, men inte på samma sätt som andra språk. Genom seklerna utvecklades det istället till något annat, något större – en idé så hållbar att den framstår som odödlig.I denna bok berättar Karin Westin Tikkanen, docent i latin, om latinets spännande utveckling. Det blir en berättelse som flätar samman 2 500 års historia om språk, litteratur, politik och religion, från antiken fram till våra dagar.

"I början då jag var en främling som skulle erövra främlingskapet kastade jag mig över det nya språket likt en utsvulten hund över en saftig köttbit. Jag åt upp svenskan. Jag fyllde min mun med ord, tuggade dem, svalde dem. Jag tog vissa ord i min mun som praliner. Fors, älv, flod, fjäll, berg, hav, vik, sol, moln, regn, snö, dag, natt. Jag föll platt för den svenska naturens enstavighet.

Som författare har jag aldrig varit friare än i dessa första dikter då skrivandet inte var bundet vid futtigheter som mening, betydelse, avsikt. Men det är bara en gång i livet man kan skriva på det sättet."

"Om man är invandrare och samtidigt inte beredd att möta det nya med välvilja och intresse, då är man dömd att hamna i samhällets utkanter; och om ett samhälle tar emot nya människor utan att vara berett att möta det nya hos dem, då blir det dömt att få problem.

Allt detta är egentligen självklarheter. Tyvärr verkar det nödvändigt att upprepa dem."

Det är så mycket man inte vet när man lämnar sitt land. Man anar inte att man bär med sig så många strukturer och spår i sin själ och att de slutligen får en att vara och förbli en främling i det nya landet; och när man inte längre är en främling i det nya landet har man blivit en främling för sig själv och då är man främling överallt."

Några smakprov ur Theodor Kallifatides avklarnade och nakna berättelse om främlingens villkor och möjligheter.

Idén om en svensk kulturkanon växte fram ur en politisk och kulturell debatt om gemensamma referenser i samhället. Inspirerad av Danmark har frågan diskuterats i Sverige i flera år, ofta kopplad till skola, integration och nationell identitet. I slutet av 2023 beslutade regeringen att en kulturkanon för Sverige skulle tas fram under ledning av historieprofessor Lars Trägårdh. Kulturkanon lanserades i september 2025 och kommer nu i bokform. Utöver listan över samtliga 100 verk presenteras resultatet av projektet »Folkets kanon«.

Lars Trägårdh har även skrivit ett nytt förord till denna utgåva.

I Avled stilla skildrar Simone de Beauvoir sin mammas död i cancer. Detaljerat beskriver hon hur sjukdomen dag för dag försvagar och förvandlar den livsbejakande kvinnan till en hjälplös och förnedrad spillra av sitt forna jag. Beauvoir berättar rakt och osentimentalt om den komplicerade relationen till mamman, med vars borgerliga livssyn hon hade så lite gemensamt. Det är en berättelse full av moraliska frågeställningar: Gjorde döttrarna rätt i att förtiga mammans tillstånd för henne? Var det rätt att låta läkarna operera henne trots att det bara resulterade i en utdragen och plågsam dödskamp?

Avled stilla gavs ut första gången 1964 och utges nu med ett nyskrivet förord av Kristoffer Leandoer.

SIMONE DE BEAUVOIR (1908–1986) är en av 1900- talets viktigaste författare och tänkare, mest känd för den feministiska klassikern Det andra könet (1950). 1954 tilldelades hon Goncourpriset för Mandarinerna.

»Under läsningen befinner man sig som i sällskap av en klartänkt och förnuftig vän, någon som kan drabbas av sinnesrörelse utan att för den skull kapsejsa i känslosamt kaos.« Lydia Sandgren, DN

»detta är kanske den mest gripande bok jag läst« Kristoffer Leandoer

Juni 1940: Hitlers Wehrmacht har besegrat Frankrike. Gestapo letar efter Heinrich Mann och Franz Werfel, Hannah Arendt, Lion Feuchtwanger och otaliga andra tyska författare som har flytt till Frankrike sedan maktövertagandet 1933. Amerikanen Varian Fry kommer till Marseille för att rädda så många som möjligt.

Det är ett dramatiskt år i den tyska litteraturhistorien. I Nice lyssnar Heinrich Mann på radionyheter medan bomblarmen ljuder. Anna Seghers flyr med sina barn till fots från Paris. Lion Feuchtwanger sitter i ett franskt interneringsläger, medan SS-trupper rycker närmare. Alla kommer de slutligen till Marseille. Här lämnar Walter Benjamin ifrån sig sin nya essä till Hannah Arendt innan han flyr över Pyrenéerna. Här korsas vägarna för en mängd tyska och österrikiska författare, intellektuella och konstnärer. Och här riskerar Varian Fry och hans medhjälpare livet för att smuggla ut dem ur landet.

Uwe Wittstock, född i Leipzig 1955, är litteraturkritiker och författare. Hans stora genombrott kom, även internationellt, med Februari 33: litteraturens vinter, som blev brett uppmärksammad och diskuterad under det svenska valåret 2022. Marseille 1940: den tyska litteraturens flykt tar vid efter den förra boken och är skriven med minst lika stor intensitet och närvaro – och dess aktualitet i samtiden är lika obestridlig.

"Kallsvett sipprar ut från sidorna i Wittstocks bok. Med imponerande detaljrikedom gestaltar han nyckfullhetens terror. Från en dag till en annan kan spelreglerna ändras genom ett eller annat myndighetsdekret [. . .] Marseille år 1940 är en ö i tiden. Men man kan slå broar ända till Tidö slott. Över dem vandrar den byråkratiska brutaliteten." Per Svensson, DN.

"Hans skildring av hur kulturpersonligheter som redan gått i exil från Nazityskland också tvingas fly Frankrike matchar en spänningsroman." Anders Q Björkman, SvD.

"Med ett närmast thrillerartat driv skildrar Wittstock de oppositionellas katt och råtta-lek med Gestapo och SS. Det här är angelägen läsning i vår tid, när fascismen vinner alltmer mark i Europa." Yukiko Duke, Vi Läser.

"Boken kan tveklöst läsas som ren spänningslitteratur och man häpnar över inledningens uppgift om att allt i boken går att belägga och är fritt från fiktiva inslag." Hjalmar Falk, Ord&Bild.

Boken som inspirerade Wes Anderson till filmen »The Grand Budapest Hotel«.

Österrikaren Stefan Zweig (1881-1941) var en av sin tids mest uppburna författare, läst och beundrad världen över, tills den politiska situationen drev honom i landsflykt efter Hitlers maktövertagande och hans böcker förbjöds. På ett hotellrum i Brasilien 1939-41 nedtecknar han fritt ur minnet sin sedermera legendariska skildring av det gamla Europas undergång. Fin de siècles Wien, första världskriget, hyperinflationen, nationalsocialismens uppkomst och vägen fram till krigsutbrottet 1939 - aldrig har denna epok frambesvurits mer levande än i Världen av igår. Här finns även kärleksfulla porträtt av vännerna Rilke, Joyce, Freud och många fler. Efter att ha skrivit detta vittnesbörd till eftervärlden tog Zweig sitt liv tillsammans med hustrun. Boken utkom första gången i Stockholm 1942, mitt under brinnande krig.

»Jag betraktar inte vårt minne som en funktion vilken slumpvis bevarar det ena och slumpvis släpper det andra, utan som en klokt ordnande och sovrande kraft. Allt som man glömmer av sitt liv är i själva verket av en inre instinkt dömt att glömmas bort. Endast det som räddade sig över till minnet har rätt att bevaras åt andra. Må ni, mina minnen, därför tala och välja i mitt ställe och ge åtminstone en spegelreflex av mitt liv, innan det sjunker in i mörkret!« Stefan Zweig

"Det är oupphörligt spirituellt framfört. ++++ Aftonbladet

"Det bästa med Livsboken är nog Atwoods lättsamhet i förhållande till både livet och det konstnärliga skapandet." Aftonbladet

"Självbiografin Livsboken är en svindlande, hallucinatorisk resa genom åtta decennier av vildmarksliv, aktivism, odlande – och skrivande, skrivande, skrivande." Expressen

"Atwood verkar ha haft roligt när hon skrev." KULT Magasin

Nu kommer äntligen Margaret Atwoods efterlängtade memoarer på svenska.

”Varje författare är minst två personer: den som lever och den som skriver. Trots att allt som skrivs måste ha gått genom deras sinnen – eller sinne – så är de inte samma person.”  Så skriver Atwood om det egna dubbla förhållandet till liv och text. Och nu försöker hon för första gången förena de två, genom att skriva sina memoarer.

Med början i en okonventionell och fri barndom i skogarna i norra Québec vecklar Atwood ut berättelsen om sitt liv, där hon knyter samman viktiga ögonblick med de böcker som format hennes litterära landskap – från den grymma skoltiden som blev Kattöga till 1980-talets oroliga Berlin, där hon började skriva Tjänarinnans berättelse. På sidor fyllda av natur, läsning och böcker, politiska vändpunkter och hennes livslånga kärlek till den karismatiske författaren Graeme Gibson, möter vi poeter, björnar, filmstjärnor och större-än-livet-karaktärer som tagna direkt från en Atwood-roman.

När hon utforskar sitt förflutna berättar Atwood mer och mer om sitt skrivande, sambandet mellan verklighet och konst – och hur en av vår tids djärvaste fantasier fungerar.

 "En livsbejakande liten pärla! ... Lycklig kärlek är svårt att skildra. Men Emma Hamberg lyckas över förväntan." Ingalill Mosander, Aftonbladet

"Emma Hamberg är en av våra finaste författare av feelgood ... en alldeles underbar och mycket rolig kärlekshistoria där verkligheten verkligen överträffar dikten!" Kenneth Gysing, Femina (Betyg: 5 av 5)

"Briljant rom-com ... Härliga feelgoodförfattaren Emma Hamberg skildrar ett omtumlande år i sitt liv med massor av humor, ärlighet och acceptans. Låt detta bli en storsäljande stötteroman till alla starksvaga kvinnor." Kerstin Särneö, Tara (betyg: 4 av 5)

"Sorgligt, känsligt och vansinnigt roligt" Lena Jonsson, Skaraborgs Allehanda

1. Jag vakar vid min mans sida medan han svävar mellan liv och död. (Check!)

2. Jag får hem min man levande från sjukhuset! Men med komplicerade hjärnskador. (Check!) 

3. Vi kämpar för vår kärlek i många år, men till slut går det inte längre. (Check!)

4. Vi skiljer oss, men jag vet att jag aldrig kommer kunna träffa någon annan. För det värsta man kan göra är att lämna en sjuk människa i sticket. (Check!)  

5. 1986 är jag i Paris. Där dyker en bedårande yngling upp. Vi hänger bara en dag, men han fyller flera sidor i min tonårsdagbok. Trettio år senare dyker han upp igen. (Check!)

6. Min yngsta dotter fångar hela situationen i en enda mening: "Alla i den här familjen beter sig som fjortisar, utom jag. Som är fjorton." (Check!)

7. Förvirringen är total. (Check!)

8. Jag skriver en bok om mig, mina vänner, mina barn, min exman och den där killen som jag mötte i Paris. Det är en berättelse om kärlek. Hur kärlek förändras, tänds, slocknar, slår till med galen kraft och räddar världen. I alla fall min värld. (Check!)

Emma Hamberg är författare, illustratör, matkreatör och programledare. Resten av allt är vårt handlar om ett omtumlande år i hennes liv och är hennes åttonde bok för vuxna.

Att läsa, snabbt och långsamt, har varit vägen till kultur och bildning i Europa. Men det har aldrig bara handlat om vad som stått i böckerna, utan också om hur vi har läst dem.

Djupläsning och skumläsning har lagt grund för en hel civilisation: ett rikt inre liv, offentlighetens stora samtal och vetenskapliga framsteg. Men tryckkonsten har också skuggsidor: förtryck, folkmord och fake news. I den här boken möter vi nunnor och nazister, revolutionärer och recensenter, poeter och predikanter, arbetare och algoritmer, bibelläsare och byråkrater, tech-entusiaster och tidningsredaktörer. Alla med sina böcker och sina alldeles särskilda sätt att läsa.

Bokens folk är en kulturhistorisk exposé om läsandets, skrivandets och böckernas betydelse. Den hjälper oss att förstå vilka vi är, och vad den digitala revolution som vi just nu genomlever egentligen betyder.

Sagt om boken:

”Infallsrik, påläst och välskriven.”– Maria Schottenius, Dagens Nyheter

”Halldorf håller internationell klass.”– Gabriella Håkansson, Sydsvenskan

”Bokens folk väcker många känslor i mig – läsglädje, tacksamhet, nyfikenhet, frustration – men aldrig någonsin leda.”– Åsa Linderborg, Expressen

”En högst personlig och lärd framställning, som mynnar ut i en stimulerande och provocerande civilisationskritik.” – Björn Linnell, Svenska Dagbladet

Vad innebär det att vara människa? Med Tomas Tranströmers diktvärld som klangbotten och med utblickar mot nutida författare, mot olika tanketraditioner och vetenskapliga upptäckter, närmar vi oss i En oväntad glänta denna fråga. 

Boken knyter an till dagsaktuella utmaningar som vi står inför vad gäller ohälsa och klimathot. Den berör på många sätt Världshälsoorganisationens arbete med existentiell hälsa, som handlar om hur vi förhåller oss till livet, men som länge har stått i skuggan för de mer mätbara aspekterna av hälsa. 

Kanske kan Tomas Tranströmer och bokens andra följeslagare och existentiella reflektioner hjälpa oss att nå en stillhet, reflektera över vad som är väsentligt och vidga ramen för vår tillvaro. Kanske kan de också hjälpa oss att utmana våra invanda bilder av hälsa, som alltför ofta är förknippade med skuld, prestation, en slitsam kamp för att uppnå ett idealtillstånd. 

Boken uppmanar oss att i stället se på hälsa som att hantera livet, med dess glädjeämnen och besvikelser, sår och återhämtning, sjukdomar och åldrande. Och att leva med en ödmjukhet för vad det innebär att vara människa: att aldrig bli färdig.

Anders Rosengren är läkare och professor vid Göteborgs universitet. Han har under många år arbetat med att förena litteratur, existentiella traditioner och medicin för att belysa olika aspekter av hälsa och existens. Det har rönt stor uppmärksamhet, och i forskningssatsningen Livsstilsverktyget, som han startade 2016 för att kombinera vetenskap med existentiella frågor, deltar idag över 100 000 människor. Anders Rosengren har tidigare utkommit med boken Hela livet (2021).

När Elsa Maartman 1893 tar emot Natanael Beskows frieri är hon nitton år, håller på att utbilda sig till teckningslärare och drömmer om en framtid som konstnär. Han är tjugoåtta, går på Konstakademin och pendlar mellan inre ljus och mörker.

Han vill leva i Jesus fotspår, skapa Guds rike på jorden. Hon vill rita allt hon tänker och så vill hon hjälpa Natanael att förverkliga sin vision. De ska leva för de andra.

Äktenskapet blir livslångt, liksom kärleken och deras längtan till varandra. Och längs vägen tar de del i det tidiga nittonhundratalets stora rättvisekamper. För barnen, för kvinnorna, för arbetarna.

I dag är Elsa Beskows böcker fortfarande älskade av stora och små i många länder, medan Natanael är närmast bortglömd, trots att det var han som var den stora kändisen medan de levde.

»Den besvärliga Elin Wägner är skriven med den schwung och stilistiska säkerhet som är Ulrika Knutsons egen ... Wägner framstår som just den sortens kvinnliga revolutionär som vår tid älskar.« Svenska Dagbladet

»Ulrika Knutson gräver sig förbi den etablerade bilden av Elin Wägner ... Knutsons djupa kunskaper om inte bara Elin Wägner, utan också om den tid och de politiska rörelser hon verkade i, gör biografin till yster bildningsfest ... Ett hängivet, nyanserat och fullödigt porträtt av en av den svenska litteraturhistoriens centralgestalter.« Expressen

»Lätt och ledigt lyfter Ulrika Knutson på locket till Wägners omfångsrika skriftproduktion ... Ulrika Knutson skriver avslutningsvis: Vi kommer inte undan henne. Vi behöver henne. Jag instämmer till fullo. Elin Wägners tid är nu.« Sydsvenskan

»Ulrika Knutson har skrivit en spännande biografi om den skarpa profilen Elin Wägner ... en medryckande bok om en rastlös och motsägelsefull intellektuell.« Dagens Nyheter

»Elin Wägner föredömligt porträtterad ... en alldeles utmärkt bok.« Göteborgs-Posten

Elin Wägner var långt före sin tid och det är först nu som tiden hunnit ifatt henne. Som en av Sveriges viktigaste författare under 1900-talet är hon framförallt ihågkommen för klassiska romaner som Norrtullsligan och Pennskaftet. Men inte minst var hon civilisationskritiker.

Wägner utmanade sin samtid, och ansågs besvärlig. Hon var en hård moralist som krävde det omöjliga av sin omgivning kampen för rösträtten, freden, kärleken och miljön skulle gå före allt annat.

Journalisten och författaren Ulrika Knutson har skrivit en engagerad och skarpsinnig bok om Elin Wägner, som tar fasta på hennes mer okända sidor. Det är ett modernt porträtt som berör högaktuella ämnen, som sexuella trakasserier och miljöförstöring. Man kan inte låta bli att undra vad Elin Wägner hade tyckt om me too-uppropet och Greta Thunbergs miljöaktivism?

Ulrika Knutson är en välkänd radioröst och journalist som tidigare har skrivit boken Kvinnor på gränsen till genombrott. Biografin om Elin Wägner är hennes efterlängtade litterära comeback.

"En av de stora förtjänsterna med Astrid Lindgrens dagböcker från åren mellan 1939 och 1945 är att de skildrar det smygande i denna process och upplöser vanföreställningen att det finns en brytpunkt i tiden då vi plötsligt kommer till insikt om att vi har inträtt i ett nytt historiskt skede."

Björn Wiman, DN

Astrid Lindgrens krigsdagböcker är ett unikt verk om Sverige och andra världskriget, med en parallell blick på krigsmaskineriet och vardagen. Hon kämpade genom hela sitt liv mot krig och våld, hennes avsky mot nazism och fascism i alla dess former framgår tidigt i anteckningarna, och att föra dagbok blev ett sätt att försöka förstå det obegripliga. I den här boken samlas 17 dagböcker från krigsåren och det är en mycket personlig skildring av hur dramatiska världshändelser påverkar oss alla. Det här är före Astrid Lindgrens tid som världsberömd författare; den första boken om Pippi Långstrump kom ut samma år som kriget slutade.

Blandat med hennes egna anteckningar innehåller dagböckerna mängder av utklippta artiklar ur svenska tidningar som hon kommenterar. I boken återfinns också bilder av dagboksuppslagen och familjefoton från krigsåren. Ett unikt dokument från en vanlig människa och en av världens mest kända svenskar.

Krigsdagböckerna blev mycket uppmärksammade då de släpptes första gången 2015, och rättigheterna har sålts till mer än 20 länder.

Belönad med Augustpriset 2021 i kategorin Årets fackbok!

Av all litteratur på svenska är ungefär hälften översatt från andra språk. Ändå är dess förutsättningar okända för de flesta. I denna bok tecknas en vindlande exposé över den översatta litteraturen på svenska. Vad gjorde reformationen med den svenska Bibeln? Hur har politik och ideologi villkorat översättarnas verksamhet? Finns det ett korrekt sätt att översätta? Med djupgående kunskap och slående exempel från forntid till nutid visar Nils Håkanson hur synen på översättning har varierat mellan epokerna. Hans bok blir lika mycket en kulturhistorisk fresk, full med udda gestalter och genier, som en insiktsfull handbok i läsning och litteratur.

Nils Håkanson (född 1975) är författare, översättare och förläggare. Utöver romaner har han skrivit en avhandling om rysk litteratur i svensk översättning och verkat som forskningsredaktör för Svenskt översättarlexikon.

"... ljuvligt egensinnig och spränglärd." Kristina Lindquist, Dagens Nyheter.

"Om någon bok kan sägas fylla ett hål i fackboksutgivningen så är det Dolda gudar. Pedagogiskt föredömligt, humoristiskt och stilsäkert." Kristoffer Leandoer, Svenska Dagbladet.

" ... med denna litteraturhistoria -- för det är vad det är -- visar sig sakta gudarna, de dras rent av fram ur historiens mörka garderob, ut i ett efterlängtat och välförtjänt ljus." Claes Wahlin, Aftonbladet.

"Nils Håkansons bildningsfyrverkeri Dolda gudar är med sin originalitet och bågnande kunskap allt man önskar av en Augustvinnare." Annina Rabe, Expressen  

Vad innebär det egentligen att skriva? Det sker i ensamhet men sträcker sig mot läsaren, det upprättar en värld som på samma gång är enskild och allas. Den som skriver drar sig undan det vardagliga livet men skrivandet står som få andra mänskliga verksamheter i dess tjänst. I dialog med litteraturens stora namn utforskar psykoanalytikern Per Magnus Johansson gränsen mellan att läsa och tänka, att tala och tystna, att leva och skriva.

Utan Homeros, Sapfo och Vergilius hade vår litteraturskatt – och därmed våra referensramar – sett helt annorlunda ut. I praktiskt taget allt som skrivs fortfarande i vår tid finns en återklang av klassikerna.

Men det var ingen självklarhet att de antika författarna skulle överleva historiens gång. Tvärtom var krig, bildstormare, naturkatastrofer eller ren glömska ständiga hot om förstörelse. Ett verks överlevnad hängde ofta på en skör tråd: en enda handskrift, en återupptäckt i tid eller helt enkelt ödets förunderliga ingripande.

Här får vi följa deras osannolika överlevnadshistoria, från biblioteket i Alexandria via renässansens jakt på förlorade texter till rekonstruktioner med hjälp av artificiell intelligens.

Nu hotas den antika litteraturen av en ny fiende: liknöjdheten. Varför lägga möda på att läsa tvåtusen år gamla texter när rörliga bilder och snabba meddelande på mobilen skänker omedelbar tillfredsställelse? Boken är en brandfackla för att bekantskapen med de döda diktarna är värd besväret – och, genom att berätta om deras öden, visa varför."Alexander Andrée duckar inte för de mer skabrösa sidorna av dessa historier och som läsare blir man onekligen underhållen"BTJ

Alexander Andrée, klassisk filolog med bakgrund i Stockholm, Rom, Lund, Oxford och Toronto, är verksam i universitets- och museivärlden. Han har publicerat vitt och brett om latinska texter och medeltida handskrifter. Detta är hans första bok för en bred publik.

När Elsa Maartman 1893 tar emot Natanael Beskows frieri är hon nitton år, håller på att utbilda sig till teckningslärare och drömmer om en framtid som konstnär. Han är tjugoåtta, går på Konstakademin och pendlar mellan inre ljus och mörker.

Han vill leva i Jesus fotspår, skapa Guds rike på jorden. Hon vill rita allt hon tänker och så vill hon hjälpa Natanael att förverkliga sin vision. De ska leva för de andra.

Äktenskapet blir livslångt, liksom kärleken och deras längtan till varandra. Och längs vägen tar de del i det tidiga nittonhundratalets stora rättvisekamper. För barnen, för kvinnorna, för arbetarna.

I dag är Elsa Beskows böcker fortfarande älskade av stora och små i många länder, medan Natanael är närmast bortglömd, trots att det var han som var den stora kändisen medan de levde.

En av de stora 1900-talsmemoarerna i ny inbunden utgåva

Stefan Zweigs självbiografiska Världen av igår - som i dag räknas till genrens klassiker - är skriven både som en tidskapsel av hågkomster och som ett memento för framtida generationer. Här återkallas det litterära Wiens guldålder, dess skenbara beständighet, löften, och dess förödande fall. Med levande och färgstarka skildringar av sina resor till Paris, London och Berlin och möten med sin tids stora författare och konstnärer når Zweig in till hjärtat av den europeiska kulturen. Manuset till Världen av igår skickades till förlaget bara en dag innan Zweig tog sitt liv 1942, efter att hans böcker bränts på bokbål av nazisterna och Zweig som både intellektuell och jude tvingats gå i exil. I översättning av Hugo Hultenberg.

STEFAN ZWEIG [1881-1942] föddes i Wien i dåvarande Österrike-Ungern. Han debuterade som poet 1901 och publicerade därefter en mängd romaner, noveller, essäer och levnadsteckningar. 1942 tog han sitt liv i Rio de Janeiro

I Vardagens ting berättar Marguerite Duras i ett femtiotal korta texter om centrala platser och händelser i sitt liv. Om, kärlek, alkoholism, skam och orättvisor – och förstås om att skriva. Själv liknar hon boken vid en stor väg som vill gå överallt på samma gång – en rörlig och levande text, vare sig hon skriver om mötet mellan könen eller om kontro-versiella händelser i bokens samtid. Vardagens ting kom till i samarbete med vännen Jérôme Beaujour och är ett av Duras mest orädda och omtyckta verk.  

Boken gavs ut på franska 1988, översattes till svenska av Katarina Frostenson 1989, men har sedan länge varit slutsåld. Nu ges den äntligen ut igen, i reviderad översättning och med ett nyskrivet förord av Katarina Frostenson.

Nominerad till Stora Fackbokspriset 2024

»En pärla för nördar.« M magasin

»Latin – handbok i odödlighet är […] nästan lika mycket en berättelse om vår civilisations framväxt som om latinet i sig.« Språktidningen

Hur gick det till när latinet blev ett världsspråk? Och hur kommer det sig att vi än idag fascineras av ett språk som inte längre talas?

När romarriket var som störst sträckte det sig över enorma ytor, och med expansionen följde imperiets språk – latinet förenade människor och användes för att sprida information över stora avstånd. När kristendomen etablerades fifick språket ytterligare skjuts, i kyrkliga sammanhang, över ännu större områden.

Efter imperiets fall levde latinet vidare, men inte på samma sätt som andra språk. Genom seklerna utvecklades det istället till något annat, något större – en idé så hållbar att den framstår som odödlig.

I denna bok berättar Karin Westin Tikkanen, docent i latin, om latinets spännande utveckling. Det blir en berättelse som flflätar samman 2 500 års historia om språk, litteratur, politik och religion, från antiken fram till våra dagar.

Moa och Harry Martinson var under 1900-talet Sveriges mest kända och lästa författarpar. Den feministiska arbetarskribenten Moa och den lungsjuke luffarpoeten Harry träffades 1927, flyttade ihop 1928, gifte sig kort därpå och skildes med buller och bång 1940. I Moas torp på Södertörn skrev de totalt nitton böcker, varav flera är moderna klassiker som Mor gifter sig (Moa) och Nässlorna blomma (Harry).

Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd är Ebba Witt-Brattströms hjärtslitande dubbelbiografi över paret Martinson. Det är också en berättelse från kulturens skilda kretslopp: folklitteratur mot höglitteratur. Efter skilsmässan blev Moa folkmoder och bästsäljare, medan Harry 1949 valdes in i Svenska Akademien och fick Nobelpriset 1974. I litteraturhistorien har Moa hamnat i Harrys skugga, men i den här boken framträder de bägge i helfigur, bundna till varandra i passion och litteratur. Deras ödestunga hatkärlek och litterära dialog fortsatte tills döden skiljde dem åt.

Är kvinnan en hona eller en människa? Är mannen en härskare eller en slav? Ska förnuft råda eller den kristna moralen? Frågorna som formulerades under andra halvan av 1800-talet satte Europa i brand, och det var författare och intellektuella i Norden, med namn som Ibsen, Strindberg och Leffler, som tände stubinen.

Alla ville till Köpenhamn, för här fanns alltings centrum, litteraturkritikern Georg Brandes, det moderna Nordens gudfar. Hit drogs också Victoria Benedictsson, en postmästarfru från Hörby, som gjort succé under pseudonymen Ernst Ahlgren. Hennes oförutsägbarhet och självständighet har fascinerat läsare och uttolkare in i våra dagar. Liksom hennes självmord: dog hon av olycklig kärlek till Georg Brandes, resultatet av övergrepp i barndomen eller var självmordet en logisk följd av att ha levt i ett patriarkalt system?

Elisabeth Åsbrink har i sin nya biografi följt Victoria Benedictsson/Ernst Ahlgren tätt i spåren. Från gården på Söderslätt över det klaustrofobiska äkta hemmet i postmästarbostaden i Hörby till rummet på hotell Leopold i Köpenhamn där hennes liv tog slut, när hon bara var trettioåtta år. Det här är en biografi om en tänkande kvinna som försökte spränga könsgränserna och slutade sitt liv i ett crescendo av emotioner, i en tid besatt av litteratur, sex och död.  

Elisabeth Åsbrink är en av våra främsta författare. Hon belönades med Augustpriset för Och i Wienerwald står träden kvar (2011), nominerades 2016 till samma pris för den internationellt prisade 1947, och debuterade skönlitterärt med sin självbiografiska Övergivenheten (2020).  

"I denna utmärkta och synnerligen omfattande biografi ger hon (Elisabeth Åsbrink) en heltäckande bild av författaren och dramatikern Victoria Benedictsson (1850-1888), pseudonymen Ernst Ahlgren, och hennes verksamhet (...) Mitt stora vackra hat är en insiktsfull, gedigen och välskriven presentation av ett författarliv som känns förbluffande aktuellt. På ett nytt sätt framträder också Benedictssons modiga insatser för att göra samhället mer öppet och jämställt." Inger Littberger Caisou-Rousseau, BTJ nr 15, 2022

"Genomgående fyller Åsbrink ut de självbiografiska alstren med tempo, takt och stämningar: en doft av bränt hår från en krustång, ljudet av spårvagnsklockor från Kongens Nytorv, en ljusstrimma på en tjock golvmatta. Så reser sig Benedictssons meningar från papperet och en levd erfarenhet träder fram ur arkivets skugga. Kinder får färg och fantomen talar." Alexandra Borg, DN 

"Att jag tror mig kunna den här his­torien utan och innan spelar ingen roll jag slukar Elisabeth Åsbrinks bok som om jag inte hade en aning om hur den kommer att sluta." Ann Lingebrandt, Sydsvenskan

"Det är en mycket gripande berättelse som framställs hela vägen in i slutet. Jag sugs in och vill hela tiden fortsätta läsa." Jimmy Vulovic, Borås Tidning  

"Elisabeth Åsbrink har skrivit en fängslande biografi över ett fascinerande människoöde." Christian Swalander, Alba

"Elisabeth Åsbrink har skrivit en engagerad bok om Benedictsson som är mycket läsvärd." Ulrika Knutson, GP

"En oupphörligt intressant och ljuvligt välskriven bok." Aftonbladet

Vår nyfikenhet på andra är gränslös. Det kan förklara varför aptiten på biografier aldrig tycks mättas. Några av världens äldsta texter är biografier. Men till en början handlade det inte om att stilla nyfikenhet, utan om helt andra syften.  

Ingrid Elam, som aldrig riktigt ryckts med i biografislukandet, har nu fallit till föga och gjort en djupdykning i historiens lager för att försöka förstå vilka drivkrafter som funnits bakom att läsa liv. Vilka har bevärdigats biografier? Kan en person få två helt olika, men lika sanna, biografier? Vem ska anses vara auktoriteten på en annans liv? Vad avslöjar biografier om tiden och sammanhanget de skrevs i? 

På vägen möter hon så vitt skilda personer som Jesus, drottning Kristina, Adolf Hitler, Zelda Fitzgerald, Booker T. Washington, Taylor Swift och Zlatan Ibrahimović. "Elam förmedlar kunskap med stil"Göteborgs-Posten"Ingrid Elam lyfter blicken från detaljerna, skönjer mönster och drar slutsatser. Det är modigt och spännande."Dagens Nyheter"Lärd och roande djupdykning i biografins fostrande värld."Uppsala Nya tidning"Det höga kunskapsinnehållet förmedlas med en smittande läsglädje som väcker nyfikenhet"BTJ Helhetsbetyg 5/5

I undervisningen i svenska som andraspråk, liksom i svenska, ska eleverna få läsa, reflektera över och samtala om skönlitteratur. Litteraturen ska bidra till språkutveckling, ge estetiska upplevelser och fördjupad förståelse av sig själv, andra och världen. Vad utmärker då litteraturundervisningen i svenska som andraspråk?

Vilka undervisningsformer kan göra det möjligt för elever som ännu inte behärskar svenska fullt ut att uppleva allt skönlitteraturen kan erbjuda? Hur kan skönlitterär läsning dessutom bidra till elevernas andraspråksutveckling?

Denna antologi innehåller arton kapitel skrivna av forskare och verksamma lärare, som ger sina perspektiv på litteraturdidaktik i andraspråksundervisningen. Kapitlen erbjuder många konkreta exempel på undervisningsmodeller och arbetssätt, från de yngsta årskurserna till vuxenutbildningen.

Boken vänder sig till lärare i svenska som andraspråk och svenska samt till lärarstudenter med denna inriktning.

Om författarnaRedaktörer är Mikael Olofsson, Kristina Aldén och Maria Wiksten. Alla är verksamma på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Astrid Lindgrens första sagosamling från 1949 innehåller en mängd berättelser som blivit oförglömliga klassiker. Här får vi lära känna Nils Karlsson-Pyssling, herr Liljonkvast som tar med den sjuke pojke Göran till Skymningslandet, Peter och Petra som hör till det gåtfulla småfolket, den muntra klockgöken Lustig-Gök, den busiga dockan Mirabell som växer upp i ett grönsaksland, Allrakäraste syster och den grymme rövaren Fiolito i berättelsen "Ingen rövare finns i skogen". När boken först kom ut skrev Greta Bolin i Svenska Dagbladet:"I den stund hon skapade sina sagor svävade sagans genius kring henne. Det har blivit en bok fylld av poesi och förtrollning, av humor och allvar. De svenska ungarna har fått en ny sagoberätterska."Boken ingår i Astrid Lindgrens Samlingsbibliotek, en vacker samlarserie som omfattar alla Astrid Lindgrens barn- och ungdomsböcker utgivna av Rabén & Sjögren.