Litteraturvetenskap

Idén om en svensk kulturkanon växte fram ur en politisk och kulturell debatt om gemensamma referenser i samhället. Inspirerad av Danmark har frågan diskuterats i Sverige i flera år, ofta kopplad till skola, integration och nationell identitet. I slutet av 2023 beslutade regeringen att en kulturkanon för Sverige skulle tas fram under ledning av historieprofessor Lars Trägårdh. Kulturkanon lanserades i september 2025 och kommer nu i bokform. Utöver listan över samtliga 100 verk presenteras resultatet av projektet »Folkets kanon«.

Lars Trägårdh har även skrivit ett nytt förord till denna utgåva.

Den 6 augusti 1945 faller atombomben över Hiroshima. Minst 60 000 människor mister livet, förmodligen långt fler. Men för Richard Flanagans far, som är krigsfånge i ett arbetsläger i Japan, betyder bomben överlevnad. I "Fråga 7" försöker Richard Flanagan formulera ett svar på den moraliska paradox som historien väcker. Utan Hiroshima hade han aldrig funnits, men bakom varje fråga väntar en ny: utan en roman av H.G. Wells från 1914 hade bomben kanske inte uppfunnits – fysikern Leó Szilárd fick idén efter att ha läst H.G. Wells roman.

Flanagans sökande utvecklas till ett slags litterär kärnreaktion, som försöker bringa reda i den omöjliga ekvation som är livet. "Fråga 7" är en oförglömlig och ojämförlig historia – om liv och öde, kolonialism och arv – från en av vår tids mest betydande internationella författare.

"Det är en fantastiskt rik skildring av enskilda liv och stor historia, med ett språk som når in i läsarsjälen tack vare Niclas Hvals perfekta översättning. Prisbelönt och hyllad i den engelskspråkiga världen – DN:s kritiker håller med: detta är årets bästa bok." DN Kultur

”'Fråga 7', ljuvligt översatt av Niclas Hval, är en makalös liten roman med ett språk som rör sig med en sådan precision mellan verkligheten och fiktionen att den får nästan all annan prosa att framstå som full av tillfälliga ord, 404-fel och döda URL-länkar." Rasmus Landström, Aftonbladet

"Det är otroligt starkt…" Jonas Eklöf, TV4

"…hur sjutton har jag tidigare kunnat missat det här författarskapet?" Torbjörn Flygt, Sydsvenskan

Vad innebär det egentligen att skriva? Det sker i ensamhet men sträcker sig mot läsaren, det upprättar en värld som på samma gång är enskild och allas. Den som skriver drar sig undan det vardagliga livet men skrivandet står som få andra mänskliga verksamheter i dess tjänst. I dialog med litteraturens stora namn utforskar psykoanalytikern Per Magnus Johansson gränsen mellan att läsa och tänka, att tala och tystna, att leva och skriva.

"En av de stora förtjänsterna med Astrid Lindgrens dagböcker från åren mellan 1939 och 1945 är att de skildrar det smygande i denna process och upplöser vanföreställningen att det finns en brytpunkt i tiden då vi plötsligt kommer till insikt om att vi har inträtt i ett nytt historiskt skede."

Björn Wiman, DN

Astrid Lindgrens krigsdagböcker är ett unikt verk om Sverige och andra världskriget, med en parallell blick på krigsmaskineriet och vardagen. Hon kämpade genom hela sitt liv mot krig och våld, hennes avsky mot nazism och fascism i alla dess former framgår tidigt i anteckningarna, och att föra dagbok blev ett sätt att försöka förstå det obegripliga. I den här boken samlas 17 dagböcker från krigsåren och det är en mycket personlig skildring av hur dramatiska världshändelser påverkar oss alla. Det här är före Astrid Lindgrens tid som världsberömd författare; den första boken om Pippi Långstrump kom ut samma år som kriget slutade.

Blandat med hennes egna anteckningar innehåller dagböckerna mängder av utklippta artiklar ur svenska tidningar som hon kommenterar. I boken återfinns också bilder av dagboksuppslagen och familjefoton från krigsåren. Ett unikt dokument från en vanlig människa och en av världens mest kända svenskar.

Krigsdagböckerna blev mycket uppmärksammade då de släpptes första gången 2015, och rättigheterna har sålts till mer än 20 länder.

"Det är oupphörligt spirituellt framfört. ++++ Aftonbladet

"Det bästa med Livsboken är nog Atwoods lättsamhet i förhållande till både livet och det konstnärliga skapandet." Aftonbladet

"Självbiografin Livsboken är en svindlande, hallucinatorisk resa genom åtta decennier av vildmarksliv, aktivism, odlande – och skrivande, skrivande, skrivande." Expressen

"Atwood verkar ha haft roligt när hon skrev." KULT Magasin

Nu kommer äntligen Margaret Atwoods efterlängtade memoarer på svenska.

”Varje författare är minst två personer: den som lever och den som skriver. Trots att allt som skrivs måste ha gått genom deras sinnen – eller sinne – så är de inte samma person.”  Så skriver Atwood om det egna dubbla förhållandet till liv och text. Och nu försöker hon för första gången förena de två, genom att skriva sina memoarer.

Med början i en okonventionell och fri barndom i skogarna i norra Québec vecklar Atwood ut berättelsen om sitt liv, där hon knyter samman viktiga ögonblick med de böcker som format hennes litterära landskap – från den grymma skoltiden som blev Kattöga till 1980-talets oroliga Berlin, där hon började skriva Tjänarinnans berättelse. På sidor fyllda av natur, läsning och böcker, politiska vändpunkter och hennes livslånga kärlek till den karismatiske författaren Graeme Gibson, möter vi poeter, björnar, filmstjärnor och större-än-livet-karaktärer som tagna direkt från en Atwood-roman.

När hon utforskar sitt förflutna berättar Atwood mer och mer om sitt skrivande, sambandet mellan verklighet och konst – och hur en av vår tids djärvaste fantasier fungerar.

Den kända och älskade barnboksförfattaren och konstnären Elsa Beskow (1874-1953) har fängslat många generationers barn med sina livfulla berättelser och lockande bilder. Hur gjorde hon?

Boken Förtrollad vardag visar genom brev, skisser, foton och illustrationer hur Elsa använde inspiration från sitt eget liv i sitt skapande. Med varm medmänsklighet, konstnärlig skicklighet och skimrande fantasi verkade hon för att nå barnen och ge dem ljusa minnen i barndomen.

Bokens rika bildmaterial, biografiska texter och fördjupande avsnitt med olika infallsvinklar ger en sällsynt och fascinerande inblick i Elsa Beskows arbete för att förvandla vardagen från verklighet till fantasi.

I boken medverkar Dag Beskow, Petra Bäni Rigler, Lars Häggström, Eva Nordlinder, Martin Olin, Daniel Prytz, Gitten Skiöld och Eva Söderberg.

Juni 1940: Hitlers Wehrmacht har besegrat Frankrike. Gestapo letar efter Heinrich Mann och Franz Werfel, Hannah Arendt, Lion Feuchtwanger och otaliga andra tyska författare som har flytt till Frankrike sedan maktövertagandet 1933. Amerikanen Varian Fry kommer till Marseille för att rädda så många som möjligt.

Det är ett dramatiskt år i den tyska litteraturhistorien. I Nice lyssnar Heinrich Mann på radionyheter medan bomblarmen ljuder. Anna Seghers flyr med sina barn till fots från Paris. Lion Feuchtwanger sitter i ett franskt interneringsläger, medan SS-trupper rycker närmare. Alla kommer de slutligen till Marseille. Här lämnar Walter Benjamin ifrån sig sin nya essä till Hannah Arendt innan han flyr över Pyrenéerna. Här korsas vägarna för en mängd tyska och österrikiska författare, intellektuella och konstnärer. Och här riskerar Varian Fry och hans medhjälpare livet för att smuggla ut dem ur landet.

Uwe Wittstock, född i Leipzig 1955, är litteraturkritiker och författare. Hans stora genombrott kom, även internationellt, med Februari 33: litteraturens vinter, som blev brett uppmärksammad och diskuterad under det svenska valåret 2022. Marseille 1940: den tyska litteraturens flykt tar vid efter den förra boken och är skriven med minst lika stor intensitet och närvaro – och dess aktualitet i samtiden är lika obestridlig.

"Kallsvett sipprar ut från sidorna i Wittstocks bok. Med imponerande detaljrikedom gestaltar han nyckfullhetens terror. Från en dag till en annan kan spelreglerna ändras genom ett eller annat myndighetsdekret [. . .] Marseille år 1940 är en ö i tiden. Men man kan slå broar ända till Tidö slott. Över dem vandrar den byråkratiska brutaliteten." Per Svensson, DN.

"Hans skildring av hur kulturpersonligheter som redan gått i exil från Nazityskland också tvingas fly Frankrike matchar en spänningsroman." Anders Q Björkman, SvD.

"Med ett närmast thrillerartat driv skildrar Wittstock de oppositionellas katt och råtta-lek med Gestapo och SS. Det här är angelägen läsning i vår tid, när fascismen vinner alltmer mark i Europa." Yukiko Duke, Vi Läser.

"Boken kan tveklöst läsas som ren spänningslitteratur och man häpnar över inledningens uppgift om att allt i boken går att belägga och är fritt från fiktiva inslag." Hjalmar Falk, Ord&Bild.

Moa och Harry Martinson var under 1900-talet Sveriges mest kända och lästa författarpar. Den feministiska arbetarskribenten Moa och den lungsjuke luffarpoeten Harry träffades 1927, flyttade ihop 1928, gifte sig kort därpå och skildes med buller och bång 1940. I Moas torp på Södertörn skrev de totalt nitton böcker, varav flera är moderna klassiker som Mor gifter sig (Moa) och Nässlorna blomma (Harry).

Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd är Ebba Witt-Brattströms hjärtslitande dubbelbiografi över paret Martinson. Det är också en berättelse från kulturens skilda kretslopp: folklitteratur mot höglitteratur. Efter skilsmässan blev Moa folkmoder och bästsäljare, medan Harry 1949 valdes in i Svenska Akademien och fick Nobelpriset 1974. I litteraturhistorien har Moa hamnat i Harrys skugga, men i den här boken framträder de bägge i helfigur, bundna till varandra i passion och litteratur. Deras ödestunga hatkärlek och litterära dialog fortsatte tills döden skiljde dem åt.

I undervisningen i svenska som andraspråk, liksom i svenska, ska eleverna få läsa, reflektera över och samtala om skönlitteratur. Litteraturen ska bidra till språkutveckling, ge estetiska upplevelser och fördjupad förståelse av sig själv, andra och världen. Vad utmärker då litteraturundervisningen i svenska som andraspråk?

Vilka undervisningsformer kan göra det möjligt för elever som ännu inte behärskar svenska fullt ut att uppleva allt skönlitteraturen kan erbjuda? Hur kan skönlitterär läsning dessutom bidra till elevernas andraspråksutveckling?

Denna antologi innehåller arton kapitel skrivna av forskare och verksamma lärare, som ger sina perspektiv på litteraturdidaktik i andraspråksundervisningen. Kapitlen erbjuder många konkreta exempel på undervisningsmodeller och arbetssätt, från de yngsta årskurserna till vuxenutbildningen.

Boken vänder sig till lärare i svenska som andraspråk och svenska samt till lärarstudenter med denna inriktning.

Om författarnaRedaktörer är Mikael Olofsson, Kristina Aldén och Maria Wiksten. Alla är verksamma på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Vad innebär det att vara människa? Med Tomas Tranströmers diktvärld som klangbotten och med utblickar mot nutida författare, mot olika tanketraditioner och vetenskapliga upptäckter, närmar vi oss i En oväntad glänta denna fråga. 

Boken knyter an till dagsaktuella utmaningar som vi står inför vad gäller ohälsa och klimathot. Den berör på många sätt Världshälsoorganisationens arbete med existentiell hälsa, som handlar om hur vi förhåller oss till livet, men som länge har stått i skuggan för de mer mätbara aspekterna av hälsa. 

Kanske kan Tomas Tranströmer och bokens andra följeslagare och existentiella reflektioner hjälpa oss att nå en stillhet, reflektera över vad som är väsentligt och vidga ramen för vår tillvaro. Kanske kan de också hjälpa oss att utmana våra invanda bilder av hälsa, som alltför ofta är förknippade med skuld, prestation, en slitsam kamp för att uppnå ett idealtillstånd. 

Boken uppmanar oss att i stället se på hälsa som att hantera livet, med dess glädjeämnen och besvikelser, sår och återhämtning, sjukdomar och åldrande. Och att leva med en ödmjukhet för vad det innebär att vara människa: att aldrig bli färdig.

Anders Rosengren är läkare och professor vid Göteborgs universitet. Han har under många år arbetat med att förena litteratur, existentiella traditioner och medicin för att belysa olika aspekter av hälsa och existens. Det har rönt stor uppmärksamhet, och i forskningssatsningen Livsstilsverktyget, som han startade 2016 för att kombinera vetenskap med existentiella frågor, deltar idag över 100 000 människor. Anders Rosengren har tidigare utkommit med boken Hela livet (2021).

Poeterna Anna Rydstedt, Lennart Sjögren och Göran Sonnevi har alla en tydlig relation till Öland, vars geografi och geologi de återkommer till i sin diktning. Men landskapet öppnar sig också mot vida perspektiv i tid och rum – lokalt och globalt, historiskt och planetärt bildar ett nät av relationer, där estetiska, humanistiska och naturvetenskapliga kunskapsformer möts.

I Poesi och geografi i människans tid kartlägger Paula Henrikson beröringspunkter mellan de tre författarskapen, men också med andra författare. Genom bokens läsningar framträder en rik bild av deras verk, som låter ana konturerna av en poesins etik.

När Elsa Maartman 1893 tar emot Natanael Beskows frieri är hon nitton år, håller på att utbilda sig till teckningslärare och drömmer om en framtid som konstnär. Han är tjugoåtta, går på Konstakademin och pendlar mellan inre ljus och mörker.

Han vill leva i Jesus fotspår, skapa Guds rike på jorden. Hon vill rita allt hon tänker och så vill hon hjälpa Natanael att förverkliga sin vision. De ska leva för de andra.

Äktenskapet blir livslångt, liksom kärleken och deras längtan till varandra. Och längs vägen tar de del i det tidiga nittonhundratalets stora rättvisekamper. För barnen, för kvinnorna, för arbetarna.

I dag är Elsa Beskows böcker fortfarande älskade av stora och små i många länder, medan Natanael är närmast bortglömd, trots att det var han som var den stora kändisen medan de levde.

"Å, vilken ljuvlig bok det här är!"

Yukiko Duke, Vi läser

"…humoristiskt och svängigt, en lödig bok svällande av associationer och utvikningar."

Maria Schottenius, DN.

”Den mest lärda, mest underhållande och djupsinniga historien om bokens tillblivelse och dess vandring genom seklerna.”

Theodor Kallifatides

En gång i tiden var varje bok ett unikt objekt. Faraoner och kungar skickade bokjägare ut i världen för att finna de eftertraktade verken som sedan samlades som skatter i biblioteken. Den internationella succén Papyrus berättar hur boken uppstod i den antika världen, från Alexandria till Rom, från muntliga berättelser till de papyrusrullar som lade grunden till västvärldens kultur. Irene Vallejo har skrivit en bok som är en hyllning till böcker och läsning, men framför allt en fascinerande och personlig kulturhistoria om det skrivna ordets märkvärdiga tillkomst.

Sven Nordqvist har genom åren sysslat med formskapande på många olika vis. Han studerade till arkitekt vid LTH och var yrkesverksam som sådan innan han gick över till att frilansa som reklamtecknare. Han har även illustrerat läroböcker, affischer och julkort. Därutöver har han arbetat mycket med snickerikonst, men det är framför allt via illustrationerna i hans egna och andras bilderböcker och faktaböcker som vi känner honom bäst. 

Följ med in i Sven Nordqvists bildvärld där han han visar både välkända och okända sidor. Tillsammans med personliga kommentarer får vi en inblick i Svens sätt att arbeta och hur bilderna kommit till. En perfekt konstbok med många detaljer att titta i tillsammans. Finns även tillgänglig på engelska!

En av de stora 1900-talsmemoarerna i ny inbunden utgåva

Stefan Zweigs självbiografiska Världen av igår - som i dag räknas till genrens klassiker - är skriven både som en tidskapsel av hågkomster och som ett memento för framtida generationer. Här återkallas det litterära Wiens guldålder, dess skenbara beständighet, löften, och dess förödande fall. Med levande och färgstarka skildringar av sina resor till Paris, London och Berlin och möten med sin tids stora författare och konstnärer når Zweig in till hjärtat av den europeiska kulturen. Manuset till Världen av igår skickades till förlaget bara en dag innan Zweig tog sitt liv 1942, efter att hans böcker bränts på bokbål av nazisterna och Zweig som både intellektuell och jude tvingats gå i exil. I översättning av Hugo Hultenberg.

STEFAN ZWEIG [1881-1942] föddes i Wien i dåvarande Österrike-Ungern. Han debuterade som poet 1901 och publicerade därefter en mängd romaner, noveller, essäer och levnadsteckningar. 1942 tog han sitt liv i Rio de Janeiro

Att skönlitteratur är betydelsefullt för oss människor är en vanlig åsikt. Många menar också att just barn och ungdomar borde läsa mer än vad de gör. Men frågar man varför det är så kan det vara svårare att ge svar på tal. Att skönlitteratur är betydelsefullt för oss människor är en vanlig åsikt. Många menar också att just barn och ungdomar borde läsa mer än vad de gör. Men frågar man varför det är så kan det vara svårare att ge svar på tal.

Det är liksom självklart. Ofta hamnar försöken att svara i termer av nyttighet och detta gäller även bland svensklärare som ska förklara för eleverna varför litteratur är viktigt. Den typen av läsargument övertygar inte någon och skapar varken intresse för läsning eller läsglädje när man väl läser. De rationella argumenten är dessutom inte alls kopplade till vad forskningen säger om skönlitteraturens potential eller vad praktiska erfarenheter om lyckade läsprojekt i svenska skolor visar. Inte heller till skolans styrdokument. Hur blev det så här?

I den här boken ges en introduktion till litteraturdidaktikens område på ett sätt där forskningsfältets perspektiv möter klassrumspraktikens många möjligheter. Direkt och kortfattat ger författaren inblickar i hur teorier om läsning och litteraturundervisning samspelar med olika sätt att utforma en undervisning där litteraturens unika sätt att utveckla elevers tänkande om sig själva, om andra människor och om den värld de lever i står i centrum. Genom hela boken förs en levande diskussion utifrån autentiska exempel som gör mötet med eleverna ständigt närvarande. I den diskussionen blir det också tydligt varför litteraturläsning och fiktion inte bara är viktigt i skolan och i samhället i stort. Det är vad som gör oss mänskliga.

Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma lärare i svenska.

Sagt om boken"Varför är det viktigt att läsa skönlitteratur i skolan? Hur undervisar man i litteratur? Vad säger forskningen? Vad säger klassrumspraktiken? Och vad är egentligen litteraturdidaktik? Olle Nordberg, litteraturvetare och gymnasielärare i svenska, har skrivit en mycket intressant och matnyttig bok om dessa frågeställningar." Helhetsbetyg: 5. Publicerat i BTJ-häftet nr 19, 2020. Lektör Jonas Herrlin.

Om författarenOlle Nordberg är fil.dr i litteraturvetenskap och universitetslektor i svenskämnets didaktik vid Uppsala universitet. Han är också gymnasielektor i svenska med 20 års erfarenhet av läraryrket och litteraturläsning med ungdomar.