Litteraturvetenskap

*****BRILJANT!*****"Författarna har tagit fasta på kulturkanon som ett folkbildande projekt, och förklarar och presenterar allting i sina historiska sammanhang på ett tydligt och inspirerande vis för alla med intresse för svensk kulturhistoria. En bok att återvända till många gånger då alla kapitel kan läsas helt fristående."Maria Bennmalm, Bibliotekstjänst, BTJ-häftet nr 17, 2026.

Hur mycket kan du om Sveriges kulturkanon?

Har du hört talas om Lasse Lucidor? Har du läst Gösta Berlings saga? Vad är så speciellt med 1634 års regeringsform? Vrickar du tungan på konventikelplakatet ? Och Horologium mirab... vad då?

Kulturkanon består av 100 verk och händelser som på olika sätt präglat Sverige. En del har du kanske full koll på. (Klart att du känner Pippi Långstrump!) Men andra saker minns du kanske bara vagt från skolan – om ens alls. Säkert undrar du varför just de här grejerna valts ut. Vad gör till exempel ett stridsflygplan i en kulturkanon? 

Ja, här finns en del att sätta sig in i. Vare sig du gör det av ren nyfikenhet eller för att du vill glänsa i sociala sammanhang, kan du använda den här boken som en guide eller uppslagsbok för att få bättre koll på Sveriges kulturkanon.

Idén om en svensk kulturkanon växte fram ur en politisk och kulturell debatt om gemensamma referenser i samhället. Inspirerad av Danmark har frågan diskuterats i Sverige i flera år, ofta kopplad till skola, integration och nationell identitet. I slutet av 2023 beslutade regeringen att en kulturkanon för Sverige skulle tas fram under ledning av historieprofessor Lars Trägårdh. Kulturkanon lanserades i september 2025 och kommer nu i bokform. Utöver listan över samtliga 100 verk presenteras resultatet av projektet »Folkets kanon«.

Lars Trägårdh har även skrivit ett nytt förord till denna utgåva.

Vad innebär det att vara människa? Med Tomas Tranströmers diktvärld som klangbotten och med utblickar mot nutida författare, mot olika tanketraditioner och vetenskapliga upptäckter, närmar vi oss i En oväntad glänta denna fråga. 

Boken knyter an till dagsaktuella utmaningar som vi står inför vad gäller ohälsa och klimathot. Den berör på många sätt Världshälsoorganisationens arbete med existentiell hälsa, som handlar om hur vi förhåller oss till livet, men som länge har stått i skuggan för de mer mätbara aspekterna av hälsa. 

Kanske kan Tomas Tranströmer och bokens andra följeslagare och existentiella reflektioner hjälpa oss att nå en stillhet, reflektera över vad som är väsentligt och vidga ramen för vår tillvaro. Kanske kan de också hjälpa oss att utmana våra invanda bilder av hälsa, som alltför ofta är förknippade med skuld, prestation, en slitsam kamp för att uppnå ett idealtillstånd. 

Boken uppmanar oss att i stället se på hälsa som att hantera livet, med dess glädjeämnen och besvikelser, sår och återhämtning, sjukdomar och åldrande. Och att leva med en ödmjukhet för vad det innebär att vara människa: att aldrig bli färdig.

Anders Rosengren är läkare och professor vid Göteborgs universitet. Han har under många år arbetat med att förena litteratur, existentiella traditioner och medicin för att belysa olika aspekter av hälsa och existens. Det har rönt stor uppmärksamhet, och i forskningssatsningen Livsstilsverktyget, som han startade 2016 för att kombinera vetenskap med existentiella frågor, deltar idag över 100 000 människor. Anders Rosengren har tidigare utkommit med boken Hela livet (2021).

”I vissa kretsar var Anna Marias ointresse för skvaller, spetsar och havresoppors konsistens direkt provocerande. En del väninnor hade surnat till. De förstod sig inte på henne. Visste hon inte att intellektuella ambitioner stred mot kvinnans natur? Översätta latin, skriva vers på alexandrin – vem trodde hon att hon var?”

Poeten Anna Maria Lenngren var en centralgestalt i Stockholms kulturliv i slutet av 1700-talet, då försvarare av upplysningens ideal stångades mot starka krafter som ville strypa det fria ordet. Mästerlig i sin språkliga musikalitet slog hon igenom som poet redan i tjugoårsåldern och fick översättningsuppdrag av hovet – allt i ett Sverige där kvinnor var omyndiga och knappt tilläts verka utanför hemmet. I tidningen Stockholms Posten skrev hon kvicka satirer om sin samtid som roar än idag – mer än två hundra år senare. Hon publicerade de flesta av sina poem under anonymitet och när samhällsklimatet hårdnade gjorde hon vad hon kunde för att dölja den bildning som ansågs vara förbehållen männen. I Svenska Akademien kallade man henne ”den osynliga ledamoten”.

Ingrid Carlberg är en av Sveriges mest prisbelönta författare av sakprosa. I denna levande skildring av upplysningens Sverige låter hon den skygga men vasst ironiska Anna Maria Lenngren kliva ut ur skuggorna, se sitt Sverige röra sig från frihetstidens drömmar om mänskliga rättigheter till envälde och censur.

”Redan alldeles oumbärlig … förtjänsterna är enastående” Ivo Holmqvist, Opulens

”Imponerande storverk” Lars Lönnroth, Axess

”Franzéns och Möllers litteraturhistoria lyckas ge kanon en knuff och balansera genrens många krav utan att spränga den. Resultatet är förnyande inom traditionens ramar. Det är välredigerat, kunnigt och stilen akademiskt lättillgänglig … snygg och sparsamt men smakfullt illustrerad” Dan Ringgaard, Aftonbladet

Hela världens litteraturhistoria, från de första skriftsystemen till den senaste medieutvecklingen – detta väldiga ämne har några av Sveriges ledande forskare samlats för att genomlysa, och resultatet är ett unikt, nytt standardverk för alla som studerar eller älskar litteratur. Verk, författare, genrer, publiceringsformer, kritik, läsare – alla litteraturens aspekter får här sin plats. Det väletablerade får samsas med det nyligen upptäckta. Den kronologiska tråden varvas med fördjupningsartiklar om litteraturens förhållande till religion, film, musik, bildkonst, estetik och politik.

Natur & Kulturs litteraturhistoria är lika engagerande berättad som den är vetenskapligt vederhäftig. Den är kompletterad med illustrationer, läshänvisningar och register.

Huvudredaktörer är Carin Franzén och Håkan Möller , professorer i litteraturvetenskap vid Stockholms respektive Göteborgs universitet. Övriga medverkande är Lars Gustaf Andersson, Åsa Arping, Monica Braw, Anders Cullhed, Axel Englund, Otto Fischer, Thomas Götselius, Anne Heith, Stefan Helgesson, Mats Jansson, Stefan Jonsson, Christina Kullberg, Ingela Nilsson, Jesper Olsson, Margareta Petersson, Mattias Pirholt, Tetz Rooke, Lisa Vikström, Cecilia Sjöholm, Johan Svedjedal, Martin Svensson Ekström och Sven-Olov Wallenstein.

"Litteraturhistorisk hjälteinsats där alla ska med. Therese Eriksson läser ett nytt översiktsverk som verkligen vidgar litteraturhistorien."SvD

"De litteraturhistoriska handböckerna är en viktig byggsten i den processen - och Natur & Kulturs litteraturhistoria är ett stort framsteg för världens litteraturhistoria på svenska."GP

Juni 1940: Hitlers Wehrmacht har besegrat Frankrike. Gestapo letar efter Heinrich Mann och Franz Werfel, Hannah Arendt, Lion Feuchtwanger och otaliga andra tyska författare som har flytt till Frankrike sedan maktövertagandet 1933. Amerikanen Varian Fry kommer till Marseille för att rädda så många som möjligt.

Det är ett dramatiskt år i den tyska litteraturhistorien. I Nice lyssnar Heinrich Mann på radionyheter medan bomblarmen ljuder. Anna Seghers flyr med sina barn till fots från Paris. Lion Feuchtwanger sitter i ett franskt interneringsläger, medan SS-trupper rycker närmare. Alla kommer de slutligen till Marseille. Här lämnar Walter Benjamin ifrån sig sin nya essä till Hannah Arendt innan han flyr över Pyrenéerna. Här korsas vägarna för en mängd tyska och österrikiska författare, intellektuella och konstnärer. Och här riskerar Varian Fry och hans medhjälpare livet för att smuggla ut dem ur landet.

Uwe Wittstock, född i Leipzig 1955, är litteraturkritiker och författare. Hans stora genombrott kom, även internationellt, med Februari 33: litteraturens vinter, som blev brett uppmärksammad och diskuterad under det svenska valåret 2022. Marseille 1940: den tyska litteraturens flykt tar vid efter den förra boken och är skriven med minst lika stor intensitet och närvaro – och dess aktualitet i samtiden är lika obestridlig.

"Kallsvett sipprar ut från sidorna i Wittstocks bok. Med imponerande detaljrikedom gestaltar han nyckfullhetens terror. Från en dag till en annan kan spelreglerna ändras genom ett eller annat myndighetsdekret [. . .] Marseille år 1940 är en ö i tiden. Men man kan slå broar ända till Tidö slott. Över dem vandrar den byråkratiska brutaliteten." Per Svensson, DN.

"Hans skildring av hur kulturpersonligheter som redan gått i exil från Nazityskland också tvingas fly Frankrike matchar en spänningsroman." Anders Q Björkman, SvD.

"Med ett närmast thrillerartat driv skildrar Wittstock de oppositionellas katt och råtta-lek med Gestapo och SS. Det här är angelägen läsning i vår tid, när fascismen vinner alltmer mark i Europa." Yukiko Duke, Vi Läser.

"Boken kan tveklöst läsas som ren spänningslitteratur och man häpnar över inledningens uppgift om att allt i boken går att belägga och är fritt från fiktiva inslag." Hjalmar Falk, Ord&Bild.

"Är det dumt att ge sig på tjocka och bra böcker så tidigt i livet att man inte riktigt kan begripa dem? Det tror jag inte. Man kommer ju in i en fascinerande värld och man kan återkomma till den och få klart för sig mycket som man inte begrep från början. Varje omläsning öppnar nya rum i berättelsen. Och den öppnar i bästa fall obekanta rum inom en själv."

Det började med barndomshemmets bokhyllor och Katrineholms stadsbibliotek. I 24 kapitel förmedlar Kerstin Ekman starka upplevelser som läsandet gett henne, och berättar om böcker hon kommit att älska, böcker som vänner, som tröst – och om hur läsa och skriva hör ihop.

Den 6 augusti 1945 faller atombomben över Hiroshima. Minst 60 000 människor mister livet, förmodligen långt fler. Men för Richard Flanagans far, som är krigsfånge i ett arbetsläger i Japan, betyder bomben överlevnad. I "Fråga 7" försöker Richard Flanagan formulera ett svar på den moraliska paradox som historien väcker. Utan Hiroshima hade han aldrig funnits, men bakom varje fråga väntar en ny: utan en roman av H.G. Wells från 1914 hade bomben kanske inte uppfunnits – fysikern Leó Szilárd fick idén efter att ha läst H.G. Wells roman. Flanagans sökande utvecklas till ett slags litterär kärnreaktion, som försöker bringa reda i den omöjliga ekvation som är livet. "Fråga 7" är en oförglömlig och ojämförlig historia – om liv och öde, kolonialism och arv – från en av vår tids mest betydande internationella författare."Det är en fantastiskt rik skildring av enskilda liv och stor historia, med ett språk som når in i läsarsjälen tack vare Niclas Hvals perfekta översättning. Prisbelönt och hyllad i den engelskspråkiga världen – DN:s kritiker håller med: detta är årets bästa bok." DN Kultur”'Fråga 7', ljuvligt översatt av Niclas Hval, är en makalös liten roman med ett språk som rör sig med en sådan precision mellan verkligheten och fiktionen att den får nästan all annan prosa att framstå som full av tillfälliga ord, 404-fel och döda URL-länkar." Rasmus Landström, Aftonbladet"Det är otroligt starkt…" Jonas Eklöf, TV4"…hur sjutton har jag tidigare kunnat missat det här författarskapet?" Torbjörn Flygt, Sydsvenskan

Omistligt om hemlöshet och litteratur./.../ en orädd och underhållande resa in i litteraturhistorien.

Dagens Nyheter

Dynamiskt storverk av fantastisk hjärna.

 Aftonbladet

En passionerad essäbok som väcker läslusten. Varför skriver inte fler om litteratur på det här sättet?

Upsala Nya Tidning

Höjderna känns emellanåt svindlande, litteraturen större och viktigare än på länge.

Svenska Dagbladet

Att läsa hans bok är nästan lika belönande som att läsa de verk som behandlas.

Bernur blogg, Björn Kohlström

Landsflykt och exil är erfarenheter som angår oss alla, oavsett vad vi själva varit med om. Motsättningen mellan nomader och bofasta är grunden i alla myter liksom i våra personligheter: allt vi gör präglas av den dubbla längtan hem och bort.

Berättelserna om förvisning, hemlöshet och flykt har aldrig upphört att fängsla oss, de är själva ryggraden i vår kultur, och Längta hem, längta bort följer dess kurvatur. Fram träder litteraturen som den plats där nomader och bofasta kan mötas, där hemlösheten och rörligheten blivit en tillgång, ett kulturellt kapital.

Längta hem, längta bort rör sig mellan högt och lågt, smalt och brett, verklighetsflykt och fränaste realism, från Paris förnäma salonger till Amerikabåtarnas belamrade tred­jeklassdäck. Oscar Wilde, Rudyard Kipling och Ovidius trängs med Lana Del Rey, J.R.R. Tolkien och Ursula Le Guin. Alla är de flyktingar som söker sig inåt och hemåt eller fångar som vill utåt och bort, med litteraturen som sitt redskap: En bok är en dörr till främmande världar, men den är också dörren hem.

Hur gick det till när latinet blev ett världsspråk? Och hur kommer det sig att vi än idag fascineras av ett språk som inte längre talas? Vid sin storhetstid sträckte sig romarriket över enorma ytor, och med expansionen följde imperiets språk – latinet. Det förenade människor och användes för att sprida information över stora avstånd. När kristendomen etablerades fifick språket ytterligare skjuts, i kyrkliga sammanhang, över ännu större områden.Efter imperiets fall levde latinet vidare, men inte på samma sätt som andra språk. Genom seklerna utvecklades det istället till något annat, något större – en idé så hållbar att den framstår som odödlig.I denna bok berättar Karin Westin Tikkanen, docent i latin, om latinets spännande utveckling. Det blir en berättelse som flätar samman 2 500 års historia om språk, litteratur, politik och religion, från antiken fram till våra dagar.

Boken som inspirerade Wes Anderson till filmen »The Grand Budapest Hotel«.

Österrikaren Stefan Zweig (1881-1941) var en av sin tids mest uppburna författare, läst och beundrad världen över, tills den politiska situationen drev honom i landsflykt efter Hitlers maktövertagande och hans böcker förbjöds. På ett hotellrum i Brasilien 1939-41 nedtecknar han fritt ur minnet sin sedermera legendariska skildring av det gamla Europas undergång. Fin de siècles Wien, första världskriget, hyperinflationen, nationalsocialismens uppkomst och vägen fram till krigsutbrottet 1939 - aldrig har denna epok frambesvurits mer levande än i Världen av igår. Här finns även kärleksfulla porträtt av vännerna Rilke, Joyce, Freud och många fler. Efter att ha skrivit detta vittnesbörd till eftervärlden tog Zweig sitt liv tillsammans med hustrun. Boken utkom första gången i Stockholm 1942, mitt under brinnande krig.

»Jag betraktar inte vårt minne som en funktion vilken slumpvis bevarar det ena och slumpvis släpper det andra, utan som en klokt ordnande och sovrande kraft. Allt som man glömmer av sitt liv är i själva verket av en inre instinkt dömt att glömmas bort. Endast det som räddade sig över till minnet har rätt att bevaras åt andra. Må ni, mina minnen, därför tala och välja i mitt ställe och ge åtminstone en spegelreflex av mitt liv, innan det sjunker in i mörkret!« Stefan Zweig

"En av de stora förtjänsterna med Astrid Lindgrens dagböcker från åren mellan 1939 och 1945 är att de skildrar det smygande i denna process och upplöser vanföreställningen att det finns en brytpunkt i tiden då vi plötsligt kommer till insikt om att vi har inträtt i ett nytt historiskt skede."

Björn Wiman, DN

Astrid Lindgrens krigsdagböcker är ett unikt verk om Sverige och andra världskriget, med en parallell blick på krigsmaskineriet och vardagen. Hon kämpade genom hela sitt liv mot krig och våld, hennes avsky mot nazism och fascism i alla dess former framgår tidigt i anteckningarna, och att föra dagbok blev ett sätt att försöka förstå det obegripliga. I den här boken samlas 17 dagböcker från krigsåren och det är en mycket personlig skildring av hur dramatiska världshändelser påverkar oss alla. Det här är före Astrid Lindgrens tid som världsberömd författare; den första boken om Pippi Långstrump kom ut samma år som kriget slutade.

Blandat med hennes egna anteckningar innehåller dagböckerna mängder av utklippta artiklar ur svenska tidningar som hon kommenterar. I boken återfinns också bilder av dagboksuppslagen och familjefoton från krigsåren. Ett unikt dokument från en vanlig människa och en av världens mest kända svenskar.

Krigsdagböckerna blev mycket uppmärksammade då de släpptes första gången 2015, och rättigheterna har sålts till mer än 20 länder.

 "En livsbejakande liten pärla! ... Lycklig kärlek är svårt att skildra. Men Emma Hamberg lyckas över förväntan." Ingalill Mosander, Aftonbladet

"Emma Hamberg är en av våra finaste författare av feelgood ... en alldeles underbar och mycket rolig kärlekshistoria där verkligheten verkligen överträffar dikten!" Kenneth Gysing, Femina (Betyg: 5 av 5)

"Briljant rom-com ... Härliga feelgoodförfattaren Emma Hamberg skildrar ett omtumlande år i sitt liv med massor av humor, ärlighet och acceptans. Låt detta bli en storsäljande stötteroman till alla starksvaga kvinnor." Kerstin Särneö, Tara (betyg: 4 av 5)

"Sorgligt, känsligt och vansinnigt roligt" Lena Jonsson, Skaraborgs Allehanda

1. Jag vakar vid min mans sida medan han svävar mellan liv och död. (Check!)

2. Jag får hem min man levande från sjukhuset! Men med komplicerade hjärnskador. (Check!) 

3. Vi kämpar för vår kärlek i många år, men till slut går det inte längre. (Check!)

4. Vi skiljer oss, men jag vet att jag aldrig kommer kunna träffa någon annan. För det värsta man kan göra är att lämna en sjuk människa i sticket. (Check!)  

5. 1986 är jag i Paris. Där dyker en bedårande yngling upp. Vi hänger bara en dag, men han fyller flera sidor i min tonårsdagbok. Trettio år senare dyker han upp igen. (Check!)

6. Min yngsta dotter fångar hela situationen i en enda mening: "Alla i den här familjen beter sig som fjortisar, utom jag. Som är fjorton." (Check!)

7. Förvirringen är total. (Check!)

8. Jag skriver en bok om mig, mina vänner, mina barn, min exman och den där killen som jag mötte i Paris. Det är en berättelse om kärlek. Hur kärlek förändras, tänds, slocknar, slår till med galen kraft och räddar världen. I alla fall min värld. (Check!)

Emma Hamberg är författare, illustratör, matkreatör och programledare. Resten av allt är vårt handlar om ett omtumlande år i hennes liv och är hennes åttonde bok för vuxna.

I Avled stilla skildrar Simone de Beauvoir sin mammas död i cancer. Detaljerat beskriver hon hur sjukdomen dag för dag försvagar och förvandlar den livsbejakande kvinnan till en hjälplös och förnedrad spillra av sitt forna jag. Beauvoir berättar rakt och osentimentalt om den komplicerade relationen till mamman, med vars borgerliga livssyn hon hade så lite gemensamt. Det är en berättelse full av moraliska frågeställningar: Gjorde döttrarna rätt i att förtiga mammans tillstånd för henne? Var det rätt att låta läkarna operera henne trots att det bara resulterade i en utdragen och plågsam dödskamp?

Avled stilla gavs ut första gången 1964 och utges nu med ett nyskrivet förord av Kristoffer Leandoer.

SIMONE DE BEAUVOIR (1908–1986) är en av 1900- talets viktigaste författare och tänkare, mest känd för den feministiska klassikern Det andra könet (1950). 1954 tilldelades hon Goncourpriset för Mandarinerna.

»Under läsningen befinner man sig som i sällskap av en klartänkt och förnuftig vän, någon som kan drabbas av sinnesrörelse utan att för den skull kapsejsa i känslosamt kaos.« Lydia Sandgren, DN

»detta är kanske den mest gripande bok jag läst« Kristoffer Leandoer

Poeterna Anna Rydstedt, Lennart Sjögren och Göran Sonnevi har alla en tydlig relation till Öland, vars geografi och geologi de återkommer till i sin diktning. Men landskapet öppnar sig också mot vida perspektiv i tid och rum – lokalt och globalt, historiskt och planetärt bildar ett nät av relationer, där estetiska, humanistiska och naturvetenskapliga kunskapsformer möts.

I Poesi och geografi i människans tid kartlägger Paula Henrikson beröringspunkter mellan de tre författarskapen, men också med andra författare. Genom bokens läsningar framträder en rik bild av deras verk, som låter ana konturerna av en poesins etik.

"Kristoffer Leandoers nya bok är lärd och elegant"Aftonbladet

"Intresseväckande utan att vara tillgjord, lärd utan att vara pretentiös, infallsrik utan att bli förvirrad."Göteborgs-Posten"Oupphörligen intressant och tankeväckande läsning om fiktionens kraft"BTJ ger boken 5 av 5 i betygVad händer när vi läser? 

Är litteratur något som bara finns mellan pärmarna i en bok, eller något som uppstår i själva mötet mellan läsaren och boken? Är boken alltid densamma, eller förändras den med varje ny läsning? Kan två människor överhuvudtaget läsa samma bok? 

Här närmar sig Kristoffer Leandoer litteraturen från ett nytt och oväntat håll där det snart blir tydligt: Det är läsaren som skriver boken. Vi läsare är opålitliga: vi glömmer, vi minns fel. Vi hoppar över och drar ifrån, och vi lägger gärna till de detaljer som författaren glömt.  

Så vad innebär medskapande läsning för kritiker och översättare, för pusseldeckare och bibeltolkare? Vad strök morfar under i Kierkegaards dagbok? Läser vi med ögonen eller öronen? Vilka böcker har diktatorn i sitt bibliotek? Dödade Oidipus verkligen sin pappa?"Den största behållningen med Leandoers bok är just de fria samtal om olika sätt att närma sig en berättelse som han leder in oss på."UNT"Intresseväckande utan att vara tillgjord, lärd utan att vara pretentiös, infallsrik utan att bli förvirrad."Göteborgs-Posten"Kristoffer Leandoer skriver vackert om samarbetet mellan författare och läsare"Dagens Nyheter

"Det är oupphörligt spirituellt framfört. ++++ Aftonbladet

"Det bästa med Livsboken är nog Atwoods lättsamhet i förhållande till både livet och det konstnärliga skapandet." Aftonbladet

"Självbiografin Livsboken är en svindlande, hallucinatorisk resa genom åtta decennier av vildmarksliv, aktivism, odlande – och skrivande, skrivande, skrivande." Expressen

"Atwood verkar ha haft roligt när hon skrev." KULT Magasin

Nu kommer äntligen Margaret Atwoods efterlängtade memoarer på svenska.

”Varje författare är minst två personer: den som lever och den som skriver. Trots att allt som skrivs måste ha gått genom deras sinnen – eller sinne – så är de inte samma person.”  Så skriver Atwood om det egna dubbla förhållandet till liv och text. Och nu försöker hon för första gången förena de två, genom att skriva sina memoarer.

Med början i en okonventionell och fri barndom i skogarna i norra Québec vecklar Atwood ut berättelsen om sitt liv, där hon knyter samman viktiga ögonblick med de böcker som format hennes litterära landskap – från den grymma skoltiden som blev Kattöga till 1980-talets oroliga Berlin, där hon började skriva Tjänarinnans berättelse. På sidor fyllda av natur, läsning och böcker, politiska vändpunkter och hennes livslånga kärlek till den karismatiske författaren Graeme Gibson, möter vi poeter, björnar, filmstjärnor och större-än-livet-karaktärer som tagna direkt från en Atwood-roman.

När hon utforskar sitt förflutna berättar Atwood mer och mer om sitt skrivande, sambandet mellan verklighet och konst – och hur en av vår tids djärvaste fantasier fungerar.

De flesta av oss har en uppfattning om vad teater och dramatik är, men skulle nog ändå ha svårt att formulera hållbara definitioner av vad det är vi föreställer oss. Ofta känner vi igen en dramatisk text bara genom att kasta ett öga på den. Men för att analysera dramatik på djupet behövs flera verktyg och begrepp. Utgångspunkten för den här boken är att kunskap om ett dramas olika verkningsmedel gör det mer givande och spännande att tolka och diskutera det – och gör det lättare att förstå de reaktioner som det väcker hos en själv. I centrum står frågor som berör dramaturgi och dramaanalys, men författaren uppmärksammar även norm, genre och litterär kanon. En rad olika begrepp presenteras och förklaras med belysande exempel från dramatiska verk från antiken till idag, inklusive film och tv-serier. Grundtanken är att något blir intressant först om man ser till den funktion det har, och den effekt det får, i sitt sammanhang. Sten Wistrand är docent i litteraturvetenskap vid Örebro universitet och har lång erfarenhet av undervisning på olika litteraturvetenskapliga kurser, på svensklärarutbildningen och teaterpedagogprogrammet. Han är även verksam som litteratur- och teaterkritiker och har gett ut två barnböcker

Den överlägset vanligaste frågan jag får är: Kan du rekommendera en bra bok om dramaturgi, helst på svenska? Och i alla år har varit varit nja alltså det finns bra dramaturgiböcker, men inte på svenska. Med det var DÅ och nu är NU och nu finns John Yorkes mästerliga Into the Woods i fin översättning av Niklas Darke. 

Alex Haridi, manusförfattare till "Kärlek & Anarki" på Netflix.

Alla manusförfattare kommer att vilja läsa Den odödliga sagan. Alla intriger och arketyper AVSLÖJAS. 

Caitlin Moran, författare   

Mycket spännande bok för alla som är intresserade av historier och som vill skriva själv. Dessutom: en otroligt vacker bok, med ett underbart omslag! Rebecka Edgren Aldén, författare, lärare på Skrivarakademin i Stockholm

Underbar! 

Julian Fellowes, skapare av Downton Abbey

Även om hans bok bara handlar om det fiktiva berättandet är det svårt att läsa den utan att tankarna sliter sig och springer mot verkligheten.

Andrev Walden, DN

Modern dramaturgiklassiker äntligen på svenska i vacker utgåva! 

Kurslitteratur på både Alma Lövs och Biskops Arnös manusutbildningar.

John Yorke håller även regelbundna manuskurser i Sveriges Televisions regi.

Succéseminarium på bokmässan i Göteborg 2019.

Varför liknar de stora klassiska berättelserna och filmerna varandra på ett nästan kusligt sätt? Och hur skapar vi nya historier som kan leva lika länge?    I Den odödliga sagan förklarar dramaturgen John Yorke vad våra mest populära sagor, böcker, filmer och teveserier har gemensamt. Med exempel från antika dramer och teveserier som The wire och True detective visar han hur dramaturgin från de klassiska myterna ständigt går igen och varför berättelserna berör oss. Det är också en grundkurs i berättande där ett dramas alla beståndsdelar gås igenom och förklaras.   

Den odödliga sagan är ett måste för alla som vill skriva manus och böcker. Den kan läsas som en bildad, rolig och ytterst användbar handbok, men också som underhållande kulturhistoria.   John Yorke är grundare av BBC Writer s Academy. Han har även varit dramachef på brittiska Channel 4, och har under sin karriär arbetat med serier som Eastenders, Spooks och Life on Mars.