Barn- och ungdomslitteratur

När Elsa Maartman 1893 tar emot Natanael Beskows frieri är hon nitton år, håller på att utbilda sig till teckningslärare och drömmer om en framtid som konstnär. Han är tjugoåtta, går på Konstakademin och pendlar mellan inre ljus och mörker.

Han vill leva i Jesus fotspår, skapa Guds rike på jorden. Hon vill rita allt hon tänker och så vill hon hjälpa Natanael att förverkliga sin vision. De ska leva för de andra.

Äktenskapet blir livslångt, liksom kärleken och deras längtan till varandra. Och längs vägen tar de del i det tidiga nittonhundratalets stora rättvisekamper. För barnen, för kvinnorna, för arbetarna.

I dag är Elsa Beskows böcker fortfarande älskade av stora och små i många länder, medan Natanael är närmast bortglömd, trots att det var han som var den stora kändisen medan de levde.

En bilderbok kan vara lika komplex som en roman, berättad i ett behändigare format. Bra bilderböcker väcker känslor och nyfikenhet, stimulerar språk, fantasi och lockar till reflekterande samtal. Följ med och utforska bilderboken som ett kraftfullt undervisningsredskap, såväl som dörröppnare till litteraturen som för kunskapsutveckling inom övriga ämnen.

Bilderbokens mångfald och möjligheter F–3 är en lustfylld handbok som visar hur bilderboken har sin plats som en självklar ingång till pedagogiska aktiviteter med utgångspunkt i läroplanen, inte minst genom att berika arbetet med språk, identitet och allas lika värde. Här ges mängder av boktips för läsare från 6 år och uppåt, sorterade utifrån teman och perspektiv. Forskning, metodik och klassrumspraktik går hand i hand när Agneta Edwards sätter på oss »glasögon« för att betrakta bilderboken ur olika synvinklar: som litteratur, som konst, som pedagogiskt verktyg och – förstås – som läsupplevelse!

Boken riktar sig särskilt till dig som undervisar i förskoleklass och årskurs 1–3, men är relevant även för lärare på mellan- och högstadiet som vill veta mer om hur bilderboken kan användas vid allt från boksamtal till kreativt skrivande och bildanalys. Ytterst handlar det om att ge alla elever möjlighet att upptäcka litteraturen.

Sagt om boken:

”Boken lyfter litteraturpedagogiska förhållningssätt men ger även bilderboksteoretisk baskunskap utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Framför allt är den en stark inspirationskälla till att lyfta fram bilderboken i många skiftande sammanhang och undervisningssituationer. Lästipsen är aktuella och inte minst i den avslutande delen lämnas förslag på titlar utifrån olika teman. Boken är rikt illustrerad med bokomslag i faksimil som underlättar orienteringen bland alla de boktips som författaren så generöst delar med sig av i samtliga avdelningar. Den avslutande litteraturlistan är uppdelad i olika genrer. Boken vänder sig till lärare i förskoleklass och framåt i utbildningen. Helhetsbetyg: 5.”Ulf Malmqvist, BTJ-häftet nr 8, 2023

Boksamtal med bilderböcker är en fördjupning och utveckling av avsnittet om boksamtal i författarens tidigare bok, Bilderbokens mångfald och möjligheter, (Natur & Kultur, 2008).

Den nya metodboken Boksamtal med bilderböcker ger inspiration och förslag på hur du kan läsa och leda ett samtal med din barngrupp utifrån en bilderbok. Boken inleds med tankar om vad ett boksamtal är, varför det är viktigt och hur boksamtalet kan kopplas till läroplanen. Första delen innehåller också råd och tips för hur du lägger upp boksamtalet, till exempel hur du väljer böcker och förbereder dig, och hur man kan ställa frågor på ett sätt som bjuder in till samtal.

I andra delen finns exempel på boksamtal utifrån fyra sinsemellan väldigt olika bilderböcker: Lilla H hälsar på, av Ann Forslind, Gå och bada, Mister Räf!, författare Stefan Casta, illustratör Staffan Gnosspelius, Jag rymmer, av Eva Lindström samt Per Gustavssons Skuggsidan. Där finns också förslag på andra böcker, både titlar som passar för nybörjare på boksamtal och bilderböcker som erbjuder större utmaningar.

Boksamtal med bilderböcker riktar sig främst till dig som arbetar i förskolan med barn från 3 år och uppåt. Även i förskoleklassen och de första skolåren kan du använda samma metodik, och många av de föreslagna böckerna går att läsa på flera plan och passar därför olika åldrar.

Till boken finns en handledning som är tänkt som utgångspunkt för att genom samtal och praktiska övningar få en fördjupad insikt kring bokens innehåll. Du kan ladda ner studiehandledningen här.

Pixiboken 70 år!

Detta älskade lilla bokformat hyllas här i en jubileumsutgåva som rymmer pixiomslag från starten 1955 till nu.

Generationer av barn har läst, tummat och kanske sölat ner dessa kvadratiska godbitar till böcker.

Följ med på en nostalgisk resa tillbaka till bandomens högläsningsstunder. Många har sin egen personliga favorit som skjutsar en rakt tillbaka till barndomens sulky och högläsningsstunder.

Bläddra och njut av denna härliga färggranna kavalkad av pixiomslag. Utöver bokomslagen finner du ett nostalgidoftande förord av radiomakaren och författaren Kalle Lind samt ett faktakapitel där pixiforskaren Maria Nilson tecknar formatets något brokiga historia. Boken är även strösslad med intressant pixikuriosa - dyk in i en del av litteraturhistorien med fenomenet Pixi!

"Vilken skatt denna bok är för alla som intresserar sig för bilderböcker." - Smålandsposten

"ett inspirerande uppslagsverk om skapandets mödosamma och mångskiftande vägar" - Dagens Nyheter

Hur skapar man spänning i -- och mellan -- text och bild? Hur växer en berättelse fram? Vad händer mellan skiss och färdig bild?

I den här boken får vi möta några av världens främsta bilderboksmakare. De delar frikostigt med sig om sina lärdomar och erfarenheter och vi får också följa hur bilderböcker blivit till, från A till Ö. Det här är alltså en unik samling bilderbokskunskap för alla som är intresserade av mediet. Redaktör för boken är Sam McCullen som driver bloggen Picturebook makers samt bilderboksplattformen dPictus.

Vad ska man tänka på när man skriver för barn? Är det andra saker än när man skriver för vuxna? Vad är ens en barnbok? Och hur blir de riktigt bra?

Konsten att skriva barnböcker är en essäbok som djupdyker i det specifika i att skriva för barn: Vad man bör och inte bör och inte kan låta bli att tänka på. Utifrån sina egna erfarenheter och tankar och en hel del efterforskningar närmar sig författarna svaret på frågan: Men hur gör man då?

Det är en bok för dig som läser, skriver, vill skriva eller bara bryr dig om böcker för barn och unga. Läs från pärm till pärm eller hoppa fram och tillbaka mellan de olika delarna, hitta svaren som passar just dig. Att skapa barnböcker är ingen exakt vetenskap, det är en konst och ett hantverk, som vilket annat skrivande som helst. Bara lite roligare.

Sara Ohlsson skriver böcker för barn och ungdomar i olika åldrar och Klara Bjelkenäs har varit redaktör för en stor mängd barn- och ungdomsböcker, bland annat böcker som Sara har skrivit. Tillsammans har de skrivit Konsten att skriva barnböcker, med omslag och illustrationer av Lisen Adbåge.

Konsten att skriva barnböcker ingår i bokserien Böcker om böcker. Det är böcker för vuxna om barnlitteratur, av de som själva skapar den.

Sven Nordqvist har genom åren sysslat med formskapande på många olika vis. Han studerade till arkitekt vid LTH och var yrkesverksam som sådan innan han gick över till att frilansa som reklamtecknare. Han har även illustrerat läroböcker, affischer och julkort. Därutöver har han arbetat mycket med snickerikonst, men det är framför allt via illustrationerna i hans egna och andras bilderböcker och faktaböcker som vi känner honom bäst. 

Följ med in i Sven Nordqvists bildvärld där han han visar både välkända och okända sidor. Tillsammans med personliga kommentarer får vi en inblick i Svens sätt att arbeta och hur bilderna kommit till. En perfekt konstbok med många detaljer att titta i tillsammans. Finns även tillgänglig på engelska!

Astrid Lindgrens första sagosamling från 1949 innehåller en mängd berättelser som blivit oförglömliga klassiker. Här får vi lära känna Nils Karlsson-Pyssling, herr Liljonkvast som tar med den sjuke pojke Göran till Skymningslandet, Peter och Petra som hör till det gåtfulla småfolket, den muntra klockgöken Lustig-Gök, den busiga dockan Mirabell som växer upp i ett grönsaksland, Allrakäraste syster och den grymme rövaren Fiolito i berättelsen "Ingen rövare finns i skogen". När boken först kom ut skrev Greta Bolin i Svenska Dagbladet:"I den stund hon skapade sina sagor svävade sagans genius kring henne. Det har blivit en bok fylld av poesi och förtrollning, av humor och allvar. De svenska ungarna har fått en ny sagoberätterska."Boken ingår i Astrid Lindgrens Samlingsbibliotek, en vacker samlarserie som omfattar alla Astrid Lindgrens barn- och ungdomsböcker utgivna av Rabén & Sjögren.

Ulf Stark var en av våra mest älskade barnboksförfattare, skapare av oförglömliga läsupplevelser såsom Dårfinkar och dönickar, Kan du vissla Johanna? och Rymlingarna. Han var också en flitig skribent och debattör som alltid tog tillfället i akt att lyfta barnbokens potential att fånga en förhöjd livskänsla.

I år skulle Ulf Stark ha fyllt 80 år. Det vill vi uppmärksamma genom att publicera en samling klokskap att fundera på, inspireras av eller ta spjärn emot, om man så vill det centrala är att barnlitteraturen förtjänar att tas på allvar som litteratur i sin egen rätt. Hur gör man då det? Jo, genom att tänka på allt.

Man måste tänka på allt ingår i bokserien Böcker om böcker. Det är böcker för vuxna om barnlitteratur, av de som själva skapar den. Tidigare i serien har vi givit ut Berätta med bilder av Olof Landström, Samtal med Kitty Crowther av Véronique Antoine- Andersen och Bilderboksmakare, ett unikt samlingsverk där några av världens främsta bilderboksmakare medverkar.

Vad betyder hemmet? 

Inom feminismen betraktas hemmet ofta som instängt och hindrande -- en tvångströja för kvinnan. Och rent allmänt finns en etablerad syn på hemmet som en omgärdad och stillastående motpol till det brusande livet ute i världen. 

Men stämmer dessa föreställningar? Mer kunskaper behövs om hur hemmet har fungerat, upplevts och beskrivits i olika tider och sammanhang. Här är skönlitteraturen ett givande forskningsfält. 

Birgitta Theander har gjort en djupdykning i 1900-talets flickböcker och undersökt hur hemmet framstår här. Är det ett fängelse, en tillflykt, eller rentav ett äventyr? Själva husen, med alla sina detaljer som dörrar, hissar och tapeter, kan ge vinkar om hemmens innebörder. 

Vi möter kända bostäder som Kulla-Gullas torp och Annes Grönkulla. Men här presenteras också många idag bortglömda flickhem väl värda en bekantskap. Som jämförelse undersöks dessutom hur hemmet framställs i pojkböcker från samma tid. 

Hemmet bär på djupa betydelser, det visar inte minst flicklitteraturens många ruskiga, vackra, hemlighetsfulla, föränderliga, konfliktladdade, originella -- kort sagt hänförande hus.   

Birgitta Theander är doktor i litteraturvetenskap och har tidigare publicerat Älskad och förnekad: Flickboken i Sverige 1945--65 och Till arbetet! Yrkesdrömmar och arbetsliv i flickboken 1920--65. 

De senaste åren har det rapporterats om en läskris, om läskultur på nedgång och att barn inte längre läser som de har gjort tidigare. Som en motrörelse har läskampanjer lanserats där nyttan med läsningen och dess demokratiska funktion har framhållits. Hur ska man sortera och värdera bland allt som skrivs och sägs om barns läsning i dag? Finns det någon plats för barnets egen läsglädje bland alla krav och förhoppningar?

En stor del av barns läsande och arbetet med att knäcka läskoden äger rum i skolans svenskundervisning. Barnet och boken bjuder på inblickar i hur det kan se ut i både klassrum och skolbibliotek i dag. Hur är det till exempel att lära sig läsa när man har dyslexi eller om svenska inte är ens modersmål? Flera av bidragen ger också en mer nyanserad och forskningsbaserad bild av digitaliseringen och AI:s möjligheter såväl som hinder när det gäller barns läsande.

Barnet och boken samlar namnkunniga skribenter och forskare som belyser barns läsande utifrån sina skilda perspektiv. Antologin vill också påminna om barnets grundläggande möten med böckernas värld. Därför berättar flera skönlitterära författare om sin barndoms läsning och vad den har betytt för dem genom livet.

I avhandlingen Störande litteraturundervisning. Litteratur, ­demo­krati och värdegrundsarbete utforskar ­Louise Almqvist skönlitteraturens ­potential att möjlig­göra demokratiska diskussioner, med hjälp av ­queertemporala perspektiv och läsarrespons­teori. Avhandlingen behandlar sex skönlitterära verk, romaner såväl som bilderböcker, samt en mängd tidigare läsningar av böckerna; allt från forskning till forumkommentarer. De tidigare ­läsningarna kontrasteras mot varandra, samt störs av alternativa (queera) tolkningar. Sammantaget skisseras en litteraturundervisning som behandlar värdegrundsfrågor med syftet att aktivt utmana deltagarnas tolkningar och ge dem möjlighet att utöva demokrati. Avhandlingen bidrar med nya perspektiv på verken, på litteraturundervisning och på värdegrundsarbete.

Under 2000-talet har gotik blivit en betydande del av barn- och ungdomslitteraturen. Liksom gotiska romaner för vuxna står barnlitterär gotik i relation till sin samtids tankevärld och idéer. I Hemsökt barndom undersöker litteraturvetaren Peter Kostenniemi hur barnet gestaltas i gotisk barnlitteratur och hur det förhåller sig till samtida föreställningar om barndom. Med ett specifikt fokus på skandinavisk utgivning lyfter studien fram ett ofta förbigånget material. Genom nedslag i spökhistorier, zombielitteratur och andra gotiska subgenrer diskuteras hur texterna bildar en vrångspegel där bilder av barnet både reproduceras och ifrågasätts. Uppfattningar om barnets frihet, agens och kompetens bearbetas i de gotiska texterna samtidigt som normativ utveckling och relationer till vuxenvärlden problematiseras. Bilderna av barnet som framträder präglas av gotikens karaktäristiska ambivalens, vilket synliggör en samtidens dragkamp mellan olika, stundtals motstridiga idéer om vad som kännetecknar barndom under 2000-talet.    

Peter Kostenniemi (f. 1980) är litteraturvetare verksam vid Stockholms universitet. Hemsökt barndom. Bilder av barnet i gotisk barnlitteratur är hans doktorsavhandling. 

"Jag bara lever på och tycker att man ska behandla var dag som om den var den enda man har", sa Astrid Lindgren som avled 2002, vid 94 års ålder.Orden "Denna dagen, ett liv" följde henne hela vägen genom livet, kärleken och konsten, som ett mantra och en mening med människans oförskämt korta liv: Grip det, njut av det, använd det!Denna dagen, ett liv är den första nordiska Astrid Lindgren-biografin på fyrtio år. Den bygger på en mängd okända och aldrig tidigare publicerade brev, dagböcker och fotografier, samt på samtal med Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman, som på nära håll följde sin berömda mors karriär och kluvenhet inför berömmelse, rikedom, ensamhet, makt - och män.

"Boken är mycket tilltalande, bilderna är många... Författarens hållning är föredömlig: initierad, engagerad och med respektfull distans ger hon inblickar i Astrid Lindgrens världar."

BTJ om första upplagan

"En intim och insiktsfull berättelse om en av våra största författare"

BTJ, Emilia Zotevska

Det här är en kombination av biografi och guide med ut gångspunkt i de platser i Stockholm där Astrid Lindgren bott och arbetat och som inspirerat till många av hennes berättelser. Utan Tegnérlunden ingen Mio min Mio, utan gravstenen hon såg på Norra begravningsplatsen ingen Bröderna Lejonhjärta.

Boken utgår kronologiskt från adresser, parker, arbetsplatser med mera. Den innehåller historia, kuriosa, allvar och inte minst humor, värme och kloka ord. Även kartor och tre promenader i Astrid Lindgrens fotspår. Följ med Astrid Lindgrens liv i Stockholm! Boken är rikt illustrerad med cirka 100 fotografier och illustrationer i svartvitt och färg. Detta är en reviderad nyutgåva av första utgåvan från 2012.

ANNAKARIN JOHANSSON är utbildad journalist. Hon har själv bott i Vasastan och där väcktes idén till denna bok.

"Här är en skattkista, karta och kompass i bokform som får Astrid Lindgrens Stockholm attbrusa mellan raderna och borra sig in i läsarens nu. En sorts hybrid mellan enå ena sidan engagerad och respektfull biografi å andra sidan rik ochtilltalande guide där Astrid Lindgren är både kärna och krona, såväl startpunktsom målgång.

Det är en bok som ger liv åt de platser, utsikter och pärlor runt om i vackraStockholm som på ett eller annat vis präglat eller påverkat hennesförfattarvärld.

Vad sägs om att ta en tur mellan husen i Vasastan och ana Karlsson på taket närdu lyfter blicken mot det blå? Och väl där strosa förbi författarens egen vråpå Dalagatan 46, överväldigas av hennes närvaro och nypa dig i armen av densmått sagolika overklighetskänslan?

Jag säger: JAAA TACK! En bok att famna, en värld att fyllas av och ett författarskap att ständigtåtervända till självklart fylla läsarhjärtat med. Kort sagt: mer AstridLindgren åt folket!"

Carolines bokhylla

Väck läslusten i skolan! är en bok för dig som jobbar med barn och unga. Här delar Anne-Marie Körling med sig av sina tankar om läsningen, lärarrollen och litteraturen. Hon fördjupar sig i kraften som finns i högläsning, varje unges inneboende önskan om att lyckas och den glädje som finns i att få leda elever in i läslusten. Ett helt kapitel ägnas åt konkreta tips på hur du kan jobba med att väcka läslusten i just din skola. Och svar på frågan om hur läsning kan bidra till en av vår tids största skolfrågor den om ordning och reda finns också med.    

Anne-Marie Körling är legitimerad lärare och har tidigare varit Sveriges nationella läsambassadör. Hon har haft expertuppdrag för bla Skolverket och SPSM och har mottagit Svenska Akademiens svensklärarpris.

SVT:s nyinspelning av "Vi på Saltkråkan" hade premiär i oktober 2025 – och intresset för Astrid Lindgrens älskade värld har på nytt vaknat till liv. "Vi på Saltkråkan" är en av Astrid Lindgrens mest folkkära fantasivärldar, som TV-serie, filmer och bok. Redan från början var den en stor succé, inte bara i TV – boken var den i Lindgrens dittillsvarande utgivning som såldes bäst vid utgivningen.

I "Den rätta knycken" undersöker Johan Svedjedal mekanismerna bakom ett av den svenska barnlitteraturens stora mediala fenomen. Han urskiljer också en underskattad bok med sofistikerad berättarteknik, en berättelse om kärlek som bakom den färgrika idyllen och situationskomiken bär på allvarliga ärenden om människors ansvar mot världen och varandra.

Den svenska barn- och ungdomslitteraturens historia sträcker sig över mer än 700 år, och här får den sin första ingående genomlysning. Verket ger en ny, spännande och ofta överraskande bild av barn- och ungdomslitteraturens förutsättningar och skiftande uttryck genom olika tider och presenterar mängder av nya texter och bilder.

I två band behandlas allt från berättande skönlitteratur, sagor, lyrik, visor, dramatik, bilderböcker, tecknade serier och barntidningar till läseböcker, ABC-böcker, religiösa skrifter och faktaböcker. Olika vittnesmål om läsning, såväl klotter som teckningar och läsarundersökningar, ger plats åt läsarnas röster och perspektiv.

Inte minst ger verket nya perspektiv på bildens betydelse i barn- och ungdomslitteraturen, och därför är verket rikt illustrerat, både med bilder ur barn- och ungdomsböcker och med bilder som placerar böckerna i tidens samhälle och kulturella miljö.Den svenska barn och ungdomslitteraturens historia är skriven av Sveriges främsta kännare, ledda av Boel Westin, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet (huvudredaktör), och Åsa Warnqvist, docent i litteraturvetenskap och chef för Svenska barnboksinstitutet (redaktör). Verket ingår i Svenska barnboksinstitutets skriftserie.

Syftet med boken är att inspirera till och ge stöd för ett språkutvecklande arbetssätt, där ett aktivt textarbete med faktabilderböcker får ett större utrymme i förskolans pedagogik. Alla barn behöver erbjudas en rik språkmiljö, där högläsning och samtal om det lästa ingår som en viktig daglig rutin.

Flera studier har visat att när man högläser böcker med fakta för barn, uppstår fler samtal om texten och förklaringar av svåra ord än vid läsning av berättande bilderböcker. Därför är det viktigt att båda textgenrerna används i balans med varandra.

Genom att högläsa och samtala om faktabilderböcker tillägnar sig barnen ämneskunskaper, samtidigt som de utvecklar sitt språk. Det sker med andra ord både en språk- och kunskapsutveckling. Barnen lär sig att ”hitta språket i ämnet”.

Det är dags att läsa Astrid Lindgrens texter med moderna vetenskapliga ögon! Astrid Lindgrens berättelser har under lång tid haft en given plats i skolans undervisning. Nya läsningar av Astrid Lindgrens författarskap befäster detta men visar samtidigt att det finns många olika sätt att läsa Lindgrenberättelserna och att det finns mycket mer att upptäcka i dem.

Antologin belyser hur läsningen av Astrid Lindgrens texter påverkas av samtida perspektiv utifrån bland annat genus-, etnicitet- och flickforskning. Boken tar ett samlat grepp på Astrid Lindgrens författarskap och visar hur man kan arbeta med texterna i klassrummet.

Genom antologin får läsaren exempel på nya teoretiska ingångar. Här finns exempelvis en ekokritisk läsning av Ronja Rövardotter, ett intermedialt perspektiv på mamma Alma, liksom en jämförelse mellan grundskolans flitigt lästa LasseMaja-svit och Kalle Blomkvist. Vidare diskuteras frågor som hur text och bild hänger samman, vad en klassiker är samt vad som händer vid bearbetning av texter. Författarna visar hur man kan läsa Astrid Lindgrens berättelser på olika sätt och därigenom få en större förståelse för hur de är skrivna, i vilken kontext de finns och har funnits samt hur man själv bidrar till en text vid läsningen.

Antologin belyser att det är viktigt att prata om det man läser och hur man läser. Genom litteratursamtalen kan vi flytta blicken och upptäcka något nytt. Därför finns det i slutet av varje artikel i antologin också diskussionsfrågor som stöd för att diskutera och arbeta vidare med texterna.

Sagt om boken"Vi bjuds på moderna tolkningar av Lindgrens verk såsom en ekokritisk syn på Ronja Rövardotter och maktstrukturell titt på detektivromaner för barn utifrån Kalle Blomqvist. Texterna är relativt akademiskt hållna men välskrivna. Nästan alla kapitel avslutas med diskussionsfrågor. Innehållet är förvisso intressant men väldigt anpassat för bokens huvudmålgrupp. Är man bara allmänt intresserad av Lindgrens verk finns det mer lämpliga böcker. Men denna skulle helt klart kunna bli en kursbok på lärar- och litteraturvetenskapsutbildningar." Daniel Gustavsson, lektör, BTJ-häftet nr 3, 2016.

Om författarnaBokens redaktörer Helene Ehriander och Martin Hellström är lektorer i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. De har under flera år undervisat på kurser i Astrid Lindgrens författarskap. Övriga författare är framför allt disputerade och doktorander verksamma vid olika universitet.