Lena Kåreland – författare

De senaste åren har det rapporterats om en läskris, om läskultur på nedgång och att barn inte längre läser som de har gjort tidigare. Som en motrörelse har läskampanjer lanserats där nyttan med läsningen och dess demokratiska funktion har framhållits. Hur ska man sortera och värdera bland allt som skrivs och sägs om barns läsning i dag? Finns det någon plats för barnets egen läsglädje bland alla krav och förhoppningar?

En stor del av barns läsande och arbetet med att knäcka läskoden äger rum i skolans svenskundervisning. Barnet och boken bjuder på inblickar i hur det kan se ut i både klassrum och skolbibliotek i dag. Hur är det till exempel att lära sig läsa när man har dyslexi eller om svenska inte är ens modersmål? Flera av bidragen ger också en mer nyanserad och forskningsbaserad bild av digitaliseringen och AI:s möjligheter såväl som hinder när det gäller barns läsande.

Barnet och boken samlar namnkunniga skribenter och forskare som belyser barns läsande utifrån sina skilda perspektiv. Antologin vill också påminna om barnets grundläggande möten med böckernas värld. Därför berättar flera skönlitterära författare om sin barndoms läsning och vad den har betytt för dem genom livet.

Boken diskuterar och problematiserar skilda perspektiv på det språk- och kunskapsarbete som sker tillsammans med barnen i förskola och skolan. Författarna visar hur barn kan få arbeta som kodknäckare, meningsskapare, textbrukare och kritiska analytiker. Boken hjälper läraren att förstå hur man både kan bygga broar till barns språk- och textvärldar och öppna dörrar för barn att göra nya erfarenheter och möta nya textvärldar.

Denna nya upplaga är uppdaterad enligt Lgr 11 och innehåller också ett helt nytt kapitel om hur barns berättande idag tar sig nya former. De digitala hjälpmedlen förändrar sättet barnen skriver och kommunicerar på och det behöver skolan förhålla sig till.

Boken riktar sig framför allt till studenter vid lärarutbildningen och till lärare i förskola och skolans tidiga år. Fokus i boken ligger på svenskämnena, men kan med fördel läsas av alla lärare som är verksamma inom förskola och skola.

Sagt om boken"Redaktör för denna antologi är Karin Jönsson, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola. De sex författarnas bidrag handlar om barnens språk- och kunskapsutveckling i dagens samhälle, med mångfald och tillgång till samt påverkan av digitala källor till barnens språk- och kunskapsvärldar. Alla medförfattare har undervisat vid högskoleutbildning och flera av dem har praktisk erfarenhet av pedagogyrket. Hur kan pedagogerna brygga broar till och förhålla sig till digitala hjälpmedel? Bokens första upplaga utkom 2009 och innehållet i denna andra upplaga är reviderat enligt centralt innehåll i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr11). Boken riktar sig till alla lärare och lärarstudenter, då språkutveckling sker i alla ämnen. Den erbjuder en bred belysning av ett aktuellt ämne och styrkan ligger i att bejaka det digitala samhällets möjligheter till nya vägar i språkutveckling. En informativ och överskådlig innehållsförteckning samt ett sökregister ingår." Publiceras i BTJ-häftet nr 4, 2017. Lektör Eeva-Stiina Sundén

Om författarnaBokens huvudredaktör Karin Jönsson är universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola. Medförfattarna har alla gedigna kunskaper inom sina specialområden och har undervisat vid olika högskolor och universitet. Flera har lång erfarenhet som lärare i grundskolan.

Möt Paris genom flanörens strövtåg i den franska litteraturen. Lena Kåreland berättar om romaner och dikter, tecknar miljöer och lyssnar in röster. Hon lyfter också fram författarnas egna relationer till sin stad, skildrar platser som deras liv kretsat kring och ger ledtrådar till deras vandringar och vattenhål. 

Franska flanörer handlar främst om 1800-talets mytomspunna Paris, århundradet då den franska huvudstaden blev en modern världsmetropol. Staden representerade framsteg och förfining men också fattigdom och prostitution. Här kastade sig Victor Hugos ringare Quasimodo mellan Notre Dames avsatser, här vandrade Charles Baudelaires dandy under gatlyktornas sken och här lät Émile Zola varuhusens skyltfönster glittra i kapp. 

Följ även Honoré de Balzac som kallade flanerandet för en vetenskap och ögats gastronomi, Gustave Flaubert, Guy de Maupassant, bröderna de Goncourt – samt två författare från senare tid: Georges Simenon och Patrick Modiano. 

Lena Kåreland är professor em. i litteraturvetenskap och kritiker i Svenska Dagbladet. Hennes senaste arbeten är Älska, det är allt! George Sand i liv och dikt (2014), Skönlitteratur för barn och unga (2015) och Förbjuden frukt – Litterärt, franskt och kvinnligt (2018).

Simone de Beauvoir, George Sand, Ellen Key, Elisabeth Vigée Le Brun, Eugénie de Guérin och Elsa Beskow är några av alla namn i persongalleriet i Förbjuden frukt, där Lena Kåreland – professor em. och kritiker i Svenska Dagbladet –  tar oss med på en svindlande resa i essäform och ger nya perspektiv på läsekonsten, kvinnligt författarskap och fransk litteratur och kultur.