Essäer

När Horace Engdahl är femton år hör han för första gången en viss tonsättning av Frédéric Chopin, en händelse som förändrar hans liv. Stycket väcker hans lust att själv spela piano och öppnar vägen till musiken, som sedan ska bli hans ständiga följeslagare. "Själen och musiken" innehåller fyra essäer om kompositörerna Chopin, Wagner och Brahms samt om poeten Mallarmé. Boken är samtidigt en resa i minnet för att spåra en själs tillblivelse. Resultatet är ett slags självbiografi speglad i konsten och en berättelse om musikens omvälvande kraft.

I dessa dryga fyrtiotalet engagerade och tankeväckande essäer, debattinlägg och politiska betraktelser ställs samtidens stora frågor under lupp.

Författarna Mats Dagerlind, veteran inom alternativmedia, och Håkan Johansson, författare till två tidigare böcker i genren, belyser Sveriges utveckling i ett brett spektrum – från migrationspolitik, kulturkonflikter och ideologiska vägval till mediernas roll och demokratins gränser. Texterna är skrivna med både skärpa och övertygelse, där kritiska perspektiv på det politiska och mediala etablissemanget blandas med idéhistoriska tillbakablickar och samhällsanalys. Här ryms såväl samtidskommentarer som mer djupgående reflektioner över de krafter som formar vår sam- och framtid. Oavsett om läsaren håller med eller säger emot, bjuder boken in till eftertanke och diskussion – något som i en tid av åsiktskorridorer och polarisering är viktigare än någonsin.

En gång förstod vi kulturen som det högsta goda i en modern människas liv. Det som gav mening bortom vardagens slit och upprepning. Nu är vi någon helt annanstans. Sverker Sörlin undersöker i denna nyskrivna essä hur vi kan återupprätta kulturens värde. För vad händer när makten och marknaden visar sig sakna de förmågor som ger mening åt våra liv?

Recensioner och citat om boken:

Slår ett slag för vår förmåga att drömma och förstå världen. – Anna-Maria Carnhede och Zanna Nordqvist, Dagens ETC

Kulturens värde kom i rättan tid. – Tomas Attorp, Gefle Dagblad

En väldigt lärorik, infallsrik och väl­formulerad essä. – Stefan Eklund, Svenska Dagbladet

Bokens problembeskrivande precision är imponerande, men Sörlins stora intellektuella insats – och jag vill understryka: den är stor – består av idéhistoriskt grovarbete. – Victor Malm, Dagens Nyheter

Kulturens värde är en sympatisk och på sörlinskt vis vältalig stridsskrift för ett bredare kulturbegrepp och en omformulerad kulturpolitik. – Thomas Götselius, Expressen

En tankeväckande och inspirerande essä som torde locka läsare med intresse för folkbildning, politik och kultur. Helhetsbetyg 4/5 – Anna Hasselberg, BTJ nr 3 2026

Mycket läsvärd. – Johan Hilton, Göteborgs-Posten

Chenonceaux, det mest berömda av slotten i Loiredalen, var länge ett hem för drottningar och älskarinnor, en scen för kärlek, intriger och maktspel, ett vittne till historiens växlingar. I denna essä  låter Marguerite Yourcenar byggnaden själv träda fram som berättare. 

Med sin sedvanliga klarsyn, inlevelseförmåga och lyhördhet lyfter Yourcenar fram kvinnorna som format platsen genom sekler av skapande, sorg och glädje. Ah, mon beau château är en fascinerande historisk berättelse och samtidigt en meditativ betraktelse över livets betingelser och tidens gång. 

101 Essays: texter som kommer förändra ditt sätt att tänka av Brianna Wiest är en samling reflektioner om varför du bör sträva efter ett syfte istället för passion, hur du hanterar negativt tänkande och vilka fördelar som finns med en daglig rutin. Och inte minst om hur fördomar står i vägen för nya insikter.

Den här boken innehåller såväl redan publicerade texter som nya. Oavsett kommer de få dig att tänka: den här idéen förändrade mitt liv. Med ett direkt tilltal guidas läsaren om hur livets snåriga stigar kan hanteras. 

Författaren Brianna Wiest startade sin egen självutvecklingsresa för ett decennium sedan och började skriva ner allt hon lärde sig på vägen. Hon delade med sig av texterna på sociala medier, och har sedan dess berört miljontals människor med sina filosofiska resonemang.

Tågdrömmar (först publicerad 2002) är trots sitt korta format en närmast episk berättelse. Den beskriver den amerikanska västerns historia och landskap, de kärva skogsarbetarna och brobyggarna, och fångar även hur denna livsstil försvinner. I centrum står Robert Granier, en dag­lönare i början av 1900-talet. Det är i allt väsentligt en vanlig man som lever i ovanliga tider. Granier förlorar sin familj och försöker både minnas det som varit och förstå den nya värld som växer fram runtom honom. Genom hans liv skildras inte bara en människas personliga förluster utan också det sätt som USA omvandlas i stort. Tågdrömmar är ett litterärt mästerverk, en världsskildring i koncentrerad form.

Denis Johnson (1949-2017) var en amerikansk författare. Han debuterade nitton år gammal som poet och kom under sitt författarliv att skriva romaner, noveller och poesi. Därtill vann en rad priser.

Översättning av Enrique de Gregorio.

I Det vilda hoppets geografi utforskar Anita Goldman vår relation till naturen – ett förhållande som präglas av dominans och exploatering. Hon undersöker en civilisation i krig mot jorden eller en civilisation upptagen av krigföring mot jorden, där vi slagit allt levande under oss. Men naturen svarar nu tillbaka med stormar, torka och en massutrotning av arter, medan mänskligheten står förvirrad inför konsekvenserna och söker vägar framåt.Goldman menar att det planetära nödläget är resultatet av den västerländska kulturens natursyn. För att förstå och möta vår tids stora utmaningar måste vi analysera hur vi genom historien har tänkt och talat om naturen, och hur detta har format vårt sätt att leva i och påverka den väv av liv vi är en oupplöslig del av.

I boken tar Goldman läsaren på en tankeväckande resa genom historien och världen. Hon reflekterar över allt från skånska agrarreformers påverkan på landskapet och sociala strukturer, till den amerikanska romantiseringen av vildmarken. Hon granskar också hur trädgården har blivit en symbol för kontroll och makt, och hur jordbrukets utveckling hotar planetens framtid. Genom bibelns berättelse om människan som den första trädgårdsmästaren söker hon efter rötterna till vår separation från naturens väv.Med poetisk och analytisk skärpa skisserar Goldman konturerna av en annan möjlig framtid – det vilda hoppets geografi – där vi återknyter till naturen och bygger en hållbar samexistens med den.

På spårvagnen i Göteborg slår sig Horace Engdahl i slang med David Hume, en skotsk filosof som avled 1776. Deras samtal fortsätter genom hela boken, men avbryts av essäer om olika ämnen som aktualiseras av meningsutbytet i spårvagnen: 1700-talets salongsvärdinnor, Rousseaus paranoia, lyxens idéhistoria och mycket annat. Under alltsammans ligger frågan: Finns det något sådant som gott och ont?

I Fördelen med att bli gammal berättar Carl-Göran Ekerwald om sina upplevelser av att tillhöra åldringarnas skara. Sittande på själva tröskeln till det okända söker författaren, född 1923, klarlägga sina känslor och upplevelser inför det defini­tiva uppbrottet. Han noterar för­visso en allt mer motvillig kropp och ett bitvis opålitligt minne, men kan samtidigt se positiva saker med den tilltagande åldern: Ett långt livs erfarenheter. En cancertumör som inte behöver behandlas. En nyfunnen känsla av autenticitet. En förhöjd livskänsla.

»Nu gäller det bara att leva, att smaka på det rena och oanfrätta män­ni­sko­livets återstående minuter och sekunder. 

För att bli mottagare av denna stora fördel är det klokt att sluta upp att veta och vilja och så långt möjligt bli utom sig . När det surrar för mycket i ens skalle är det ett gott knep att medvetet och aktivt rikta all uppmärksamhet på något fenomen som är närvarande. Lever man här på jorden finns en himmel att betrakta.

Väl påpälsad sitter Gammal på sin altan och följer med blicken molnens rörelser, regndropparna som studsar mot lönnens blad, snökornen som virvlar än från höger, än från vänster. Här är fåglarnas flykt något av en uppen­barelse vad man tidigare inte alls fäste sig vid har nu plötsligt fått en mental tyngd.

Timme på timme. Inte låta sig distraheras. Dyker det upp en förlupen liten tanke bort med den. Och fortsätt att vara »öga« precis så som du var när du nyfödd och häpet kastade en blick ut i den besyn­nerliga och gåtfulla jordiska tillvaron.« CARL-GÖRAN EKERWALD

Carl-Göran Ekerwald är författare till över femtio böcker: romaner, noveller, essäer, biografier och dikter.

Sagt om boken:"Personligt, underhållande, bildande."M Magasin

"Törnvalls bok får mig också att tänka på hjälte­mod, som exempelvis dissidenter i auktoritära regimer – personer som man inte begriper hur de vågar riskera liv och lemmar, inklusive sina familjer, för att stå upp för vad de anser vara rätt. Det krävs en mycket speciell typ av karaktär och rättspatos för att offra sin egen tillvaro och trygghet på det viset. Kan det rentav vara så att utan individer med någon släng av asperger i sin personlighet skulle vi också ha betydligt färre hjältar av den sorten?"Fokus

"Clara Törnvalls bok, en essä med avstamp i hennes egen autismutredning och dito diagnos, kastar nödvändigt ljus över den vuxna autistiska kvinnan som levt ett halvt liv med svårigheter som aldrig fått någon förklaring."

"Törnvall svingar sig stundtals halsbrytande men samtidigt elegant mellan ämnena, zoomar in på de detaljer som är intressanta för att sedan flyga vidare till nästa tuva. Hon skriver med klarhet, stilen präglas av stringens och pedagogisk tydlighet, gör det enkelt för läsaren att lära i ett ämne som för många enbart haft stereotypa 'Rain man'-konnotationer."SvD

 ”…välskriven och viktig blandning mellan sakprosa, intervjubok och personlig essä.””….även om man bör undvika att hajpa autister som superhjältar visar Törnvall att normalitetsanpassningen är ett vanvettigt slöseri med kraften hos dessa vackra hjärnor.”Dagens Nyheter

"Clara Törnvall skriver skarpt om sina erfarenheter"."Ganska snart inser jag att det här är helt rätt bok för mig och andra ignoranta. Liksom för alla som lever med odiagnostiserad eller diagnostiserad autism. Och för alla anhöriga. Ja: faktiskt för alla samhällsvarelser."Aftonbladet

"...en omsorgsfullt och intelligent komponerad bok som fyller ett gapande hål."

"Törnvall är kulturjournalist av den skarpaste sorten, och gör här en stor insats dels genom att föra ett samtal med andra som befinner sig på det högfungerande autismspektrat, och dels att bilda både anhöriga, och andra neurotypiker."

"Läsningen av Clara Törnvalls 'Autisterna' lämnar mig med en känsla av att jag äntligen fyller en del av min stora bildningslucka.

"Den är del av ett kunskapsbygge som ytterst handlar om att få flickor och kvinnor på autismspektrat synliggjorda och uppmärksammade."Dagens ETC

"Men än i dag är den vuxna autistiska kvinnan en person som det är svårt att få grepp om. Hon är vår civilisations gäckande skugga. Om henne handlar den tankeväckande boken 'Autisterna'..."Expressen

Varför skrev poeten Emily Dickinson dikter om havet utan att någonsin ha sett det, varför är Underlandet så främmande för Alice, varför spelar filmstjärnan Daryl Hannah så ofta robot eller sjöjungfru, vad menade filosofen Simone Weil med ”att älska sig själv som en främling” och varför tror tv-publiken att Greta Thunberg skojar?

Autisterna - om kvinnor på spektrat är en personlig essä om kvinnor med högfungerande autism. Boken undersöker hur den autistiska kvinnan har tagit plats i kultur, myter och verklighet. Vem är hon, vem har hon varit och varför har hon varit osynlig så länge? 

Den vuxna autistiska kvinnan är en person som vår tid ännu inte känner. Ända fram till 1980-talet betraktades autism som ett tillstånd reserverat för pojkar. I filmer och tv-serier skildras den begåvade och socialt kantiga kvinnan fortfarande som en kopia av den manliga nörden, med samma intressen för datorspel, Rubiks kub och tågtidtabeller.

Ändå finns kvinnorna, och har alltid funnits, i alla samhällsklasser och kulturer.  Med sin egen autismutredning som ram gör Clara Törnvall en resa bakåt i tiden och ser sin och andras historia med nya ögon.

Autisterna utspelar sig i mottagningsrum på neuropsykiatrin i Hagsätra, i kulturhistorien och vid köksbordet hemma hos helt vanliga autistiska kvinnor. Det är en ögonöppnande bok som ifrågasätter vår syn på normalitet och avvikelse och en grupp kvinnor som hittills varit osynliga i samhället. 

”Jag stoppar ned kikaren i sitt fodral och går hem igen. Fåglarna klarar sig själva. Jag vänder mitt inre öga från det förflutna mot framtiden. För varje steg jag tar öppnar Atlanten upp sig en miljondel av en millimeter. Kontinenterna flyttar på sig och nya kuster formas under de miljoner av år som följer. Kommer storskraken fortfarande ha rufsig nacke när människan är borta?”

Fysikern Ulf Danielsson är känd för sin unika populärvetenskapliga och existentiella röst, både i teve och radio. I den här boken samlar han stilla betraktelser över tidsresor, svarta hål och stjärn- och fågelskådningar. Tillsammans kan de läsas som en profan postilla, som tankar för dagen.

"Häromveckan kom uppdaterade nyutgåvor av två välkända böcker om länderna som geopolitiken och kulturen just nu roterar kring. Göran Rosenbergs ”Friare kan ingen vara” och ”Det förlorade landet” är personliga analyser av modernitetens två stora, idéburna nationsprojekt: USA och Israel, som just nu tycks rasa ihop framför våra ögon. De hör också på rent estetiska grunder till den svenska sakprosans mest betydelsefulla verk." - Viktor Malm, Expressen

I en personligt hållen essä skärskådar Göran Rosenberg vår civilisations största och mest genomgripande utopi: Det förlovade landet, Messiasriket, Sion, Israel. Det förlorade landet är på en gång en spännande idéhistorisk odyssé och en politisk självbiografi. Boken Augustprisnominerades 1996. Till denna utgåva har Göran Rosenberg även skrivit ett nytt förord. "Det förlorade landet" tar vid där "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz" slutar. Bokens titel ger en fingervisning om var författarens egen resa så småningom slutar. Startar gör den i många och skilda utgångspunkter: I en trettonårig pojkes 'uppstigning' till och fostran i det tidiga sextiotalets Israel, 'vår tids Sparta'. I de tusenåriga bibliska och messianska drömmar som närt såväl judendomen som kristendomen. I den emanciperade judendomens, upplysningens, socialismens och nationalismens ideologiska häxkittel. I Förintelsens apokalyptiska skugga. I pionjärsionismens radikala teorier, glödande ansikten och dåliga samveten. I Palestinakonfliktens krig, fördrivningar och erövringar. I 68-vänsterns och palestinarörelsens upproriska och konspiratoriska miljöer. I den laddade skärningspunkten mellan det israeliska nittiotalets nymessianska aggressivitet och dess längtan efter fred och normalisering. ”Rosenberg kartlägger dagens politiska polarisering, en kluvenhet som funnits från början. Han gör en omutlig, komplex, klar och gastkramande analys.” Ur Augustprisjuryns motivering

Vad betyder det att tala allvar? Och varför är det så svårt?

I Allvarligt talat samlar Niklas Rådström sina svar på frågor som ställts till P1-programmet med samma namn. Det handlar om varför man ska ha en hobby, hur man står ut med leda och vart man tar vägen när man dör.

Niklas Rådström har i ett långt författarskap rört sig mellan dikt, dramatik och prosakonst. Här närmar han sig människans villkor i en form som är både personlig och öppen, där det allvarliga får ta plats utan att bli tungt. Eller som han själv skriver: ”Det är helt enkelt roligare att ta saker på allvar.”

Boken är rikt illustrerad av Catharina Günther Rådström.

Ingen annan plats i Sverige har en rikare fjärilsfauna än Stockholms skärgård. Författaren och entomologen Fredrik Sjöberg har i arbetet med denna essäsamling räknat dem alla.

”Enligt mina efterforskningar har totalt 78 dagfjärilsarter siktats i Stockholms skärgård. Rikedom kan mätas på många sätt. Detta är ett av de bästa.”

Trots att boken skildrar alla de dagfjärilar som finns i skärgården så är den inte en fältguide, utan en samling personliga berättelser som lockar, lär och förvånar. Boken är rikt illustrerad med utsökta akvareller från tidigt 1800-tal.

Allt ljus på den kollektiva upplevelsens möjligheter och på teaterrummets revolutionära kraft. Sofia Rönnegård skriver om teater -  men kanske handlar det hon skriver om lika mycket om livet? Hon skriver om sig själv och sina erfarenheter - men kanske handlar det också om dig?

Essäerna "Den kommunikativa närvaron", "Den öppna tomheten" och "Det resonanta rummet" rör sig mellan berättelser ur hennes praktiska yrkeserfarenhet och personliga betraktelser. De är skrivna i ett aktivt hopp som inspirerar och vidgar våra perspektiv på konsten och människan.

Sofia Rönnegård (f. 1974) är skådespelare och har gästat många av landets institutionsteatrar och fria teatergrupper. Hon har även medverkat i en lång rad TV- och filmproduktioner. Rummen vi delar är hennes litterära debut.

"Den stora naturtomten hade en levande atmosfär. På sydsidan klättrade ett mossigt litet berg bland tallar och ekar med livliga nötväckor. I väster anades hemlighetsfulla stigar inne i blåbärsriset, och på norrsidan gränsade tomten brant mot en allmänning med ett glittrande sund som fond. Genom att det inte fanns några inhägnade gränser kändes allt på en gång enskilt och öppet, ungefär som i det lyhörda gamla huset."

Här, i sommarstugans väggar och tak och i den omgärdande naturen, bekantar sig Nina Burton med myror och bin, rävar och ekorrar; arter av olika slag, alla med sina skilda språk. Med smittande nyfikenhet letar hon fram existensen i alla dess former, det mysterium som är livet.

Efter sin lovordade bok om den realistiska romanen, Den blå tvålen, som uppmärksammats på ett sätt som sällan skådats för ett litteraturhistoriskt verk, ger Sara Danius nu ut ett rikt urval essäer och artiklar. Essän om Bonniers kokbok och husmoderns död är redan en klassiker. Sara Danius studerar recepten om ål, hummer och hare och blixtbelyser ett stycke svensk samtidshistoria, lika lärorikt som hejdlöst underhållande. I en annan text beskriver hon sitt tonåriga möte med Sartre och existensens meningslöshet, för att i nästa stund skildra glasbruket Orrefors historia och sin farfar disponentens märkliga öde. Däremellan en skärskådan av Thomas Bernhards sätt att kursivera. Eller texter om fotograferna August Sander och Irving Penn. En utflykt till Hollywood för att besöka 1930-talets tyska kulturemigranter finns det också plats för. Och tillsammans med Tomas Tranströmer får vi vandra genom Stockholm. Därtill skriver hon om ett brett spektrum av författare, från Jane Austen och George Sand till Thomas Mann, Marcel Proust, James Joyce, Walter Benjamin, Italo Calvino, Nathalie Sarraute, Stina Aronson, Torgny Lindgren, Peter Esterhazy, Dubravka Ugresic och andra. I detta omfattande texturval blir Sara Danius originalitet och stilistiska säkerhet synliga i full bredd. Hennes sätt att ömsom lustfyllt ägna sig åt detaljer, ömsom lärt ge de stora perspektiven, är en lycka för läsaren.

Fredrik Sjöberg fick 2004 sitt stora litterära genombrott med Flugfällan. Tillsammans med Flyktkonsten (2006) och Russinkungen (2009) bildar den en halvt självbiografisk trilogi, befolkad av äventyrliga naturforskare och glömda konstnärer, däribland Kamtjatkaresenären René Malaise, akvarellmålaren Gunnar Widforss och daggmaskforskaren, graalmystikern och russinodlaren Gustaf Eisen. Nu utkommer alla tre delar samma volym.

NOMINERADES TILL AUGUSTPRISET 2004

En dag möter Judith Hermann sin före detta psykoanalytiker på gatan, en man som känner hennes inre liv mer än någon annan. De röker en cigarett tillsammans, därefter går han vidare, in på en bar. Hon står kvar. Så inser hon att det finns saker hon måste reda ut, och hon följer efter honom in. Efter romanen Hemma, som blev en stor återkomst för henne i Sverige, är Judith Hermann tillbaka. Det är en bok i skarven mellan självbiografi och essä, skriven med samma skönhet och sensibilitet som hennes romaner. Vi skulle ha talat om allt är en underbart välskriven meditation över det skrivna ordet och livets gång. Författaren går tillbaka i sitt liv, följer i spåren på det skrivna, och försöker förstå vem hon var och vem hon blev.

"Hermanns prosa är som alltid sparsmakad och exakt, men här anas också en ny, friare eller kanske mognare ton. (...) I denna nya bok använder hon sin knivskarpa förmåga att med precision skriva fram stämningar och underströmmar i och mellan människor i ett längre format. Med lyckat resultat. Vi skulle ha talat om allt är en bok som pockar på att läsas uppmärksamt och på allvar."

Recension i BTJ

"Essäerna, ordnade efter årstidernas gång, kombinerar fascinerande faktaupplysningar med författarens, just det, förundran inför den rikedom som livet på jorden innehåller. Citat ur naturpoesi och Hagmans vackra helsidesbilder berikar den sakrika och samtidigt ödmjuka texten" - lektör Johan Brinck i BTJ-häftet nr 13, 2021.

Vad vill fåglarna när de sjunger? Varför byter räkor kön mitt i livet? Hur vet nattviolen när den ska dofta? Är det sant att näbbmusens hjärta kan slå mer än tusen slag i minuten? Och vem bestämmer i myrstacken?

Förundran är en lustfylld och ömsint hyllning i text och bild till det som flyger, simmar, växer, surrar och doftar i naturen omkring oss. 52 korta kåserier, med fakta och förundran inför den storslagna biologiska mångfald som också vi själva är en del av. Och som vi alltmer måste lära oss vörda och vårda.

Stefan Edman är biolog och författare till ett 50-tal böcker om natur och miljö, exempelvis Jordens sång, Planeten Havet och Bråttom men inte kört - frågor och svar om klimatet. Han har mottagit Harry Martinsons jubileumspris och Konungens medalj.  

Tore Hagman har varit yrkesverksam som fotograf med inriktning på natur sedan 1980. För sin fotografiska verksamhet har han erhållit en rad stipendier och utmärkelser och var den förste att utses till Årets Naturfotograf av Naturvårdsverket.

Jamaica Kincaids första trädgård bestod av en liten plätt i gräsmattan framför familjens hus i Vermont. Hon hade fått ett par fröpåsar och några trädgårdsredskap i morsdagspresent, av en familj som inte kunde ana att de satt igång ett intresse som snart skulle överskugga allt annat. På platsen där hon föddes, den karibiska ön Antigua, anlade man inte trädgårdar för njutningens skull. Där var växtligheten antingen vild eller förknippad med arbete, en påminnelse om slaveriet. Men så har Kincaid inte heller anlagt sina trädgårdar som andra. För henne är trädgården tätt förknippad med historien och hennes sätt att se på världen: hon intresserar sig för växternas ursprung och ser likheter mellan hur människor och växter flyttats från platser där de hör hemma och fått nya namn. Att namnge är att äga, menar Kincaid, och ger oss ett bland annat ett nytt perspektiv på Carl von Linnés gärning. Jamaica Kincaids trädgårdsbok är till lika delar essä, memoar och en entusiastisk odlares anteckningar. Med ett vindlande vackert språk som känns igen från hennes romaner berättar hon om sina passioner och sina misslyckanden, hon läser frökataloger och biografier över trädgårdsmästare, hon besöker Monets trädgård och Chelsea Flower Show, och hon åker till Kina för att samla fröer och genom hela boken sätter hon själva idén om trädgården i ett större perspektiv.

JAMAICA KINCAID (f. 1949) är författare till romaner som Lucy, Min mors självbiografi och Annie John. Hon föddes på Antigua men har bott i USA sedan tonåren och lämnar ogärna trädgården i Vermont i nordöstra USA under somrarna. Under många år var hon skribent på den legendariska tidskriften New Yorker, där också hennes trädgårdsskrivande inleddes.

NICLAS NILSSON är en av Sveriges mest ansedda översättare från engelska. Han har tidigare översatt flera av Kincaids romaner, men även författare som George Saunders, Colson Whitehead, Richard Ford, Zadie Smith, Madeline Miller och Anne Sexton.

Andrev Waldens bästa texter.

Andrev Walden tilldelades Augustpriset 2023 för sin romandebut Jävla karlar men hans säregna språk är äldre än så. Som krönikör och essäist har han nominerats till Stora Journalistpriset för sin stilistik och sina oväntade perspektiv på det mänskliga tillståndet. Här samlar han sina bästa texter från Dagens Nyheter åren 2019-2023 i en volym som rymmer allt från den dova klangen av en tiokrona i dammsugaren till den förbjudna drömmen om att hitta ett lik. Och en ovanligt arg gubbe.

ANDREV WALDEN är journalist och illustratör, och arbetar idag som skribent på Dagens Nyheter och driver podden Helvetet med Parisa Amiri. 2018 släpptes hans bokdebut, krönikesamlingen Ditt lilla mörker i ljuset.

"Andrev Walden är en unik röst i den svenska litteraturen." DN 

"Andrev Walden är en briljant stilist, som behandlar valfritt ämne med essäistens skärpa parat med den drivne kåsörens sinne för oväntade vändningar." Jönköpings-Posten 

"Det är spänstigt och vitalt, och välskrivet, briljant helt enkelt." BTJ

LIV & MENING är en essä om hur vi människor berättar våra liv och om hur mening då blir till.

Berättandet – som det sker i eget funderande och skrivande eller i samtal med andra – gör livet klarare på många vis. Samband blir synliga, det som har ägt rum blir begripligt, framtiden blir skönjbar och ett livsmönster kan växa fram med mål och värden.

Dessa och flera andra aspekter av liv och berättande blirbelysta här. Allt på ett åskådligt sätt. Kunskap från berättelseforskning vävs samman med skönlitterära inslag och tänkares tankar om livets grunder.

Boken vänder sig till alla som kommer i kontakt med livsberättelser i sin dagliga gärning och till alla som för egen del synar livet i begrundande stunder.

”Boken lockar till läsestunder med eftertanke”, skriver en bedömare i ett förord, ”och den kan användas i alla sammanhang där man enskilt eller i grupp går på djupet med det egna livet och den egna berättelsen.”

FörfattarpresentationHåkan Jenner är professor emeritus i pedagogik. Han har arbetat med frågor om etik och bemötande i skola och behandling. Sedan många år har han också ett stort intresse för livsberättande – som det tillämpas i forskning och som det kommer till uttryck i mänsklig samvaro. Vid sidan av det yrkesmässiga skrivandet har han medverkat med skönlitterära texter i olika tidskrifter.

Vad har döden haft för betydelse för den skrivande människan? Vad kan världens första råvarukris lära oss om den globala ekonomin och kriser idag? Hur gick det till när den tyska matematikern Emmy Noether förändrade den moderna fysiken i grunden men sedan blev i princip bortglömd? Vad har 1800-talets akrobatikkonst att säga om kapitalismens verkningar och människans gränser? Och hur kan bilden av Onkel Tom i Harriett Beecher Stowes klassiker förklara debatten om rasism i dagens USA?

I Bildningsboxen förklarar och fördjupar Sveriges främsta forskare händelser i historien och samtiden. Essäerna behandlar naturvetenskap, samhällsvetenskap, historia, ekonomi och litteratur men är skrivna i ett personligt och lättillgängligt format. Det är folkbildning av bästa snitt.

Bildningsboxen är ett samarbete mellan Anekdot/Bildningspodden och Norstedts förlag.