I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat de redan existerande sprickorna i den globala ordningens fundament.

Historiens återkomst: Europa och världsordningens sammanbrott beskriver den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare historiskt sammanhang, mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Martin Kragh upp succén med Det fallna imperiet.

»Bokens främsta styrka är beskrivningen av de komplicerade motiven bakom invasionen av Ukraina [...] Och där finns också Martin Kraghs viktigaste insikt om vår tid, nämligen hur historien inte bara finns till för eftertanke, utan också som en förevändning för våld.« - DN 3/10 2025, Leonidas Aretakis

»Kraghs genomgång är kompakt och tydlig. […] Läsningen låter oss förstå varför vår världsordning blivit en oordning.« - SvD 2/10 2025, Per Enerud

»Historiens återkomst är en folkbildande och tyvärr rykande aktuell bok.« - GP 1/10 2025, Martin Gelin »Kraghs bok är rik på fakta« - Expressen 2/10 2025, Ulla Gudmundson

Majdanupproret 2014, då ukrainarna vände sig mot den sittande Moskvatillvända presidenten, och Rysslands annektering av Krim som följde därpå, var bara den första heta fasen i vad som skulle bli en utdragen konflikt. När den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 stod det klart att vad som stod på spel inte bara var Ukrainas självständighet, utan också den europeiska säkerhetsordning som vuxit fram efter kalla krigets slut.Under mer än ett decennium har historikern och Rysslandskännaren Martin Kragh följt Ukrainakrigets utveckling i tidningsessäer och kommentarer. I denna bok samlas texter skrivna medan händelserna ännu pågår. Här analyseras krigets akuta militära och politiska förlopp såväl som de djupare historiska erfarenheter och maktanspråk som format konflikten. Tillsammans tecknar de bilden av det långa kriget i Ukraina, från Krimannekteringen och striderna i Donbass 2014 till den fullskaliga invasionen 2022 och krigets fortsättning idag.

När Vladimir Putin beskrev Sovjetunionens upplösning som 1900-talets största geopolitiska katastrof formulerade han i en mening en idé som kommit att prägla det moderna Ryssland: att förlusten av imperiet måste kompenseras genom återupprättad ordning och förnyad stormaktsstatus. I Om frihet sjöng jag i en grym tid samlas Martin Kraghs essäer om den ryska idévärld som vuxit fram ur imperiets sammanbrott, om minnet av Sovjetunionen, historieskrivningens politiska kraft och om de stormaktsdrömmar som fortsatt att forma den ryska självbilden. Efter de uppmärksammade böckerna Det fallna imperiet och Historiens återkomst fortsätter Kragh här sin analys av Rysslands historiska roll i världspolitiken.

Den 24 februari 2022 markerar en ny ordning för Europa. Vladimir Putin introducerade sin linje under en säkerhetskonferens i München 2007 och etablerade den med kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014. Med invasionen i Ukraina har han korsat Rubicon.

Martin Kragh tar i sin bok ett helhetsgrepp om Vladimir Putin och den ryska historien, från Tsarrysslands fall till Sovjetunionens upplösning och det postsovjetiska Ryssland. Han berättar sakligt och effektivt om Putins vägval: med ett ojämförligt rikt material av kommunikéer och uttalanden i statlig och oberoende press kan läsaren följa de retoriska manövrarna som skulle leda Europa till krig.

Det fallna imperiet är omistlig läsning för den som vill förstå Vladimir Putins drivkrafter och hans dröm om en rysk stormakt baserad på auktoritär politisk grund.

Med ett nyskrivet kapitel: »Efter den 24 februari 2022«

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Han skriver återkommande för Svenska Dagbladets kultursida om östeuropeisk politik och historia.

I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Det upptrappade våldet i Mellanöstern. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat sprickorna i den regelbaserade världsordningens fundament.

I den här boken beskriver Martin Kragh den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare sammanhang – mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Kragh upp succén med Det fallna imperiet.

Den 24 februari 2022 markerar en ny ordning för Europa. Vladimir Putin introducerade sin linje under en säkerhetskonferens i München 2007 och etablerade den med kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014. Med invasionen i Ukraina har han korsat Rubicon.

Martin Kragh tar i sin bok ett helhetsgrepp om Vladimir Putin och den ryska historien, från Tsarrysslands fall till Sovjetunionens upplösning och det postsovjetiska Ryssland. Han berättar sakligt och effektivt om Putins vägval: med ett ojämförligt rikt material av kommunikéer och uttalanden i statlig och oberoende press kan läsaren följa de retoriska manövrarna som skulle leda Europa till krig.

Det fallna imperiet är omistlig läsning för den som vill förstå Vladimir Putins drivkrafter och hans dröm om en rysk stormakt baserad på auktoritär politisk grund.

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Han skriver återkommande för Svenska Dagbladets kultursida om östeuropeisk politik och historia.

I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Det upptrappade våldet i Mellanöstern. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat sprickorna i den regelbaserade världsordningens fundament.

I den här boken beskriver Martin Kragh den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare sammanhang – mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Kragh upp succén med Det fallna imperiet.

Sedan den industriella revolutionen under 1800-talets andra hälft har Ryssland förändrats drastiskt. Landets erfarenheter i modern tid, med två radikala regimskiften inom loppet av sju årtionden, är i ett europeiskt och globalt perspektiv unika. Ryska och sovjetiska ledare har under denna tidsperiod haft vitt skilda ideologier, strategier och världsåskådningar, och har också präglat sitt lands utveckling i högre grad än andra europeiska ledare i modern tid.

Detta är en översikt av Rysslands ekonomiska och politiska utveckling sedan Alexander II fram till i dag. Under denna tid har Rysslands befolkning genomlevt revolutioner och krig, men också industrialisering, urbanisering och stora reformer.  

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. 

I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat de redan existerande sprickorna i den globala ordningens fundament.

Historiens återkomst: Europa och världsordningens sammanbrott beskriver den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare historiskt sammanhang, mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Martin Kragh upp succén med Det fallna imperiet.

»Bokens främsta styrka är beskrivningen av de komplicerade motiven bakom invasionen av Ukraina [...] Och där finns också Martin Kraghs viktigaste insikt om vår tid, nämligen hur historien inte bara finns till för eftertanke, utan också som en förevändning för våld.« - DN 3/10 2025, Leonidas Aretakis

»Kraghs genomgång är kompakt och tydlig. […] Läsningen låter oss förstå varför vår världsordning blivit en oordning.« - SvD 2/10 2025, Per Enerud

»Historiens återkomst är en folkbildande och tyvärr rykande aktuell bok.« - GP 1/10 2025, Martin Gelin »Kraghs bok är rik på fakta« - Expressen 2/10 2025, Ulla Gudmundson

Majdanupproret 2014, då ukrainarna vände sig mot den sittande Moskvatillvända presidenten, och Rysslands annektering av Krim som följde därpå, var bara den första heta fasen i vad som skulle bli en utdragen konflikt. När den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 stod det klart att vad som stod på spel inte bara var Ukrainas självständighet, utan också den europeiska säkerhetsordning som vuxit fram efter kalla krigets slut.Under mer än ett decennium har historikern och Rysslandskännaren Martin Kragh följt Ukrainakrigets utveckling i tidningsessäer och kommentarer. I denna bok samlas texter skrivna medan händelserna ännu pågår. Här analyseras krigets akuta militära och politiska förlopp såväl som de djupare historiska erfarenheter och maktanspråk som format konflikten. Tillsammans tecknar de bilden av det långa kriget i Ukraina, från Krimannekteringen och striderna i Donbass 2014 till den fullskaliga invasionen 2022 och krigets fortsättning idag.

När Vladimir Putin beskrev Sovjetunionens upplösning som 1900-talets största geopolitiska katastrof formulerade han i en mening en idé som kommit att prägla det moderna Ryssland: att förlusten av imperiet måste kompenseras genom återupprättad ordning och förnyad stormaktsstatus. I Om frihet sjöng jag i en grym tid samlas Martin Kraghs essäer om den ryska idévärld som vuxit fram ur imperiets sammanbrott, om minnet av Sovjetunionen, historieskrivningens politiska kraft och om de stormaktsdrömmar som fortsatt att forma den ryska självbilden. Efter de uppmärksammade böckerna Det fallna imperiet och Historiens återkomst fortsätter Kragh här sin analys av Rysslands historiska roll i världspolitiken.

Den 24 februari 2022 markerar en ny ordning för Europa. Vladimir Putin introducerade sin linje under en säkerhetskonferens i München 2007 och etablerade den med kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014. Med invasionen i Ukraina har han korsat Rubicon.

Martin Kragh tar i sin bok ett helhetsgrepp om Vladimir Putin och den ryska historien, från Tsarrysslands fall till Sovjetunionens upplösning och det postsovjetiska Ryssland. Han berättar sakligt och effektivt om Putins vägval: med ett ojämförligt rikt material av kommunikéer och uttalanden i statlig och oberoende press kan läsaren följa de retoriska manövrarna som skulle leda Europa till krig.

Det fallna imperiet är omistlig läsning för den som vill förstå Vladimir Putins drivkrafter och hans dröm om en rysk stormakt baserad på auktoritär politisk grund.

Med ett nyskrivet kapitel: »Efter den 24 februari 2022«

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Han skriver återkommande för Svenska Dagbladets kultursida om östeuropeisk politik och historia.

I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Det upptrappade våldet i Mellanöstern. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat sprickorna i den regelbaserade världsordningens fundament.

I den här boken beskriver Martin Kragh den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare sammanhang – mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Kragh upp succén med Det fallna imperiet.

Den 24 februari 2022 markerar en ny ordning för Europa. Vladimir Putin introducerade sin linje under en säkerhetskonferens i München 2007 och etablerade den med kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014. Med invasionen i Ukraina har han korsat Rubicon.

Martin Kragh tar i sin bok ett helhetsgrepp om Vladimir Putin och den ryska historien, från Tsarrysslands fall till Sovjetunionens upplösning och det postsovjetiska Ryssland. Han berättar sakligt och effektivt om Putins vägval: med ett ojämförligt rikt material av kommunikéer och uttalanden i statlig och oberoende press kan läsaren följa de retoriska manövrarna som skulle leda Europa till krig.

Det fallna imperiet är omistlig läsning för den som vill förstå Vladimir Putins drivkrafter och hans dröm om en rysk stormakt baserad på auktoritär politisk grund.

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Han skriver återkommande för Svenska Dagbladets kultursida om östeuropeisk politik och historia.

I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Det upptrappade våldet i Mellanöstern. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat sprickorna i den regelbaserade världsordningens fundament.

I den här boken beskriver Martin Kragh den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare sammanhang – mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Kragh upp succén med Det fallna imperiet.

Sedan den industriella revolutionen under 1800-talets andra hälft har Ryssland förändrats drastiskt. Landets erfarenheter i modern tid, med två radikala regimskiften inom loppet av sju årtionden, är i ett europeiskt och globalt perspektiv unika. Ryska och sovjetiska ledare har under denna tidsperiod haft vitt skilda ideologier, strategier och världsåskådningar, och har också präglat sitt lands utveckling i högre grad än andra europeiska ledare i modern tid.

Detta är en översikt av Rysslands ekonomiska och politiska utveckling sedan Alexander II fram till i dag. Under denna tid har Rysslands befolkning genomlevt revolutioner och krig, men också industrialisering, urbanisering och stora reformer.  

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet.