Bengt Jangfeldt – författare

Allt ifrån Peter den store till Vladimir Putin har frågan om Rysslands förhållande till Väst och västerländska värderingar upptagit och splittrat landet. Samma dualism präglar ett annat särdrag i rysk historia, nämligen relationen mellan härskare och folk. I den koncisa och klargörande Vi och dom. Bengt Jangfeldt om Ryssland som idé lyfter författaren fram den ryska historiens pendelrörelser mellan stagnation och uppbrott, förtryck och töväder, reformer och kontrareformer. Ryssarna ser gärna sitt land som moraliskt överlägset länderna i Väst – en uppfattning starkt påverkad av den ortodoxa kyrkans roll. Genom att redogöra för huvuddragen i den ryska ”civilisationsmyten” hjälper oss Rysslandskännaren Bengt Jangfeldt att förstå inte bara vårt grannlands idéhistoria utan också det speciella i dagens ryska politik och kultur.

Bengt Jangfeldt har två gånger tilldelats Augustpriset, för Svenska vägar till S:t Petersburg (1998) och för sin stora biografi över den ryske poeten Vladimir Majakovskij Med livet som insats (2007).I En rysk historia (2015) berättade han om sitt intresse för rysk kultur och ryska språket – ett intresse som har följt honom genom hela hans yrkesbana.

Så länge människan har skrivit har hon också läst. Men vilka olika sorters läsning finns det och hur har läsningen förändrats genom tiderna? Hur påverkas det litterära läsandet av den digitala verklighet som vi nu lever i, där ett oändligt flöde av underhållning ständigt pockar på vår uppmärksamhet i de digitala enheter vi bär runt på?

Antologin Människan och läsandet ser närmare på dessa och andra frågor kring läsning ur olika perspektiv. I bokens tre partier Tecken, skrift, läsande , Heliga böcker samt Läsande och tolkning finns en samling tankeväckande essäer med hög aktualitet. Vi får läsa om de äldsta skriftsystemen och skriftens betydelse; det handlar bland annat om läsandet som medskapande aktivitet, om kanon, om Litteraturbanken som klassikerprojekt och om läsning som vetenskaplig och kritisk profession. Joel Halldorf skriver om bibelläsning och dess betydelse för politik, kultur och etik i Sverige, Rebecka Kärde tittar på kritikerns roll som läsare och Kristoffer Leandoer ställer frågan om huruvida litteraturen är en existensform.

Namnet Nobel förknippas både i Sverige och utomlands främst med Alfred Nobel.

Inte alla känner till att han tillhörde en familj bestående av rikt begåvade personer. Uppfinningen av nitroglycerin som sprängämne, senare utvecklad till dynamit, gjordes i nära samarbete med fadern, ett universalsnille av en sort som inte längre finns. Immanuel Nobel byggde den första pontonbron över Skurusundet, ritade hus, uppfann undervattensminan, konstruerade ångmaskiner…

I hans spår följde inte bara Alfred utan också dennes bröder Ludvig och Robert. De växte upp i S:t Petersburg, där fadern på 1840- och 50-talen drev en mekanisk verkstad. När Alfred flyttade tillbaka till Sverige blev bröderna kvar. Ludvig drev en av Rysslands framgångsrikaste maskinfabriker och Robert lade grunden till landets största oljebolag. Ludvigs son Emanuel utvecklade sedan det nobelska industriimperiet till ett av landets mäktigaste.

Allt detta försvann i 1917 års revolutionsstorm, då familjen Nobel tvingades lämna Ryssland och i Sovjetunionen försjönk namnet Nobel i total glömska.

Alfred Nobel har med instiftandet av sitt pris nått internationell ryktbarhet. Hans fars och bröders gärningar var minst lika märkliga. Hur snillrikheten fördelades i familjen ”Immanuel Nobel & Söner” är i själva verket en öppen fråga, som denna bok försöker finna svaret på.

Under arbetet med sin stora biografi över Axel Munthes liv och gärning fann Bengt Jangfeldt en mängd gamla fotografier av läkaren och dennes vänkrets på Capri. Några av dessa publicerades i En osalig ande, men långt ifrån alla fick plats. I detta inbjudande album har Bengt samlat de bästa av sina fynd och berättar de fascinerande historierna bakom bilderna. I fokus står Axel Munthes liv på Capri - utgrävningarna och konstsamlandet, uppbyggnaden av Villa San Michele, anläggandet av trädgården, strövtågen på ön och de täta besöken av tidens stora personligheter. Bland annat får vi möta kronprinsessan Victoria, Oscar Wilde, Henry James, Ellen Key, kronprinsen Gustaf Adolf, Anders Zorn, ett antal Capri-bor samt Munthes alla djur med babianen Billy i spetsen. Bengt Jangfeldts entusiasm och kunnighet i ämnet lyser igenom texterna, med säker hand leder han oss bakåt i tiden och delar med sig av intressanta fakta och kuriosa om den mytomspunne läkaren och hans omgivning. Resultatet blir en fantasieggande bildberättelse som skulle kunna vara Munthes egen.

»Vi är båda hemlösa hjärtan, Ni i Ert kungliga fängelse och jag i min enkla omgivning«, skrev Axel Munthe år 1893 till Sverige-Norges kronprinsessa Victoria. De båda hade träffats första gången på Capri två år tidigare. Den unge men redan omtalade svenske läkaren fick därmed en ny, uppburen patient, men även en nära vän.

I En osalig ande berättar Bengt Jangfeldt om apotekarsonen från Oskarshamn som kom att bli drottningens livmedikus och, med Boken om San Michele, Sveriges internationellt mest framgångsrike författare. Fram träder bilden av en mångsidig, karismatisk och motsägelsefull personlighet, en självuppoffrande läkare, älskad och beundrad av många, men också en fruktad maktmänniska och misantrop.   En osalig ande är en unik biografi som bygger på tusentals nyligen upptäckta brev, bland annat mellan Axel Munthe, drottning Victoria och andra medlemmar av kungafamiljen, dagböcker och opublicerade memoarer. Boken är rikt illustrerad.   Bengt Jangfeldt, författare och forskare, belönades 1999 med Augustpriset för sin bok Svenska vägar till S:t Petersburg.

Med livet som insats är ett gripande och fascinerande porträtt av den mytomspunne legenden Majakovskij. Med stor inlevelse och lätt hand skildrar Bengt Jangfeldt inte bara ett stort men tragiskt människoliv utan en hel era i Sovjetunionens mörka historia.Bengt Jangfeldts biografi över Vladimir Majakovskij är berättelsen om en poet som efter revolutionen 1917 blev kommunismens främste härold, som älskade Revolutionen men som vid 36 års ålder tog sitt liv, besviken på utvecklingen i sovjetsamhället och söndersliten av privata konflikter. Med livet som insats bygger till stor del på tidigare okänt källmaterial och är den första omfattande biografin över Majakovskij på något västerländskt språk. Majakovskij levde verkligen med livet som insats, han brann för sin samtid men bemöttes med kyla eller fientlighet från myndigheternas sida. Han besjöng sin musa, Lili Brik, i några av den ryska poesins vackraste kärleksdikter. Triangelrelationen mellan Majakovskij, Lili och hennes man är en av de mest legendomsusade i den ryska litteraturens historia.

Boken fick Augustpriset 2007 för bästa fackbok med motiveringen: "En biografi av internationell klass där författarens förtrogenhet med den ryska verkligheten och kretsen kring Majakovskij får texten att pulsera av liv. Jangfeldts berättelse tillsammans med illustrationerna och lyrikurvalet låter oss komma nära den ryska revolutionens främste poet."

Tre frågor till Bengt JangfeldtOm du med tre ord skulle beskriva Majakovskij - vilka skulle du då välja?Genial, självutlämnande, desperat.Vad överraskade mest under arbetet med boken? Kom det fram något som gjorde dig förvånad?Det som överraskade mig mest var hur svårt det var att skriva en biografi över en person som jag trodde mig känna väl redan innan. Den omfattande nya forskning jag tvingades till för att kunna skriva boken gav mig en delvis ny bild av Majakovskij, hans omgivning och hans epok. Slutligen, varför ska man läsa Med livet som insats?Därför att Majakovskij är en genial poet, därför att hans livsöde och epoken han levde i är exceptionella, därför att många fakta tidigare varit okända. Den som är intresserad av Majakovskij har dessutom knappast något val, eftersom det inte fi nns någon annan biografi över honom...PresscitatLysande om Vladimir Majakovskij.     //Svenska DagbladetRevolutionens poet har fått en mästerlig levnadsteckning i Bengt Jangfeldts nya biografi.    //Dagens Nyheter

Capri är berömt för sin magiska skönhet, men också mytomspunnet på grund av de många fascinerande personligheter som vallfärdat dit. Under romartiden var ön kejserligt residens, sedan föll den i en törnrosasömn på grund av sin svårtillgänglighet. När kommunikationerna förbättrades under 1800-talet började besökarna strömma till. Först kom konstnärer och författare, sedan följde kungligheter, miljonärer och excentriker. I dag är det snarare de stora mängder turister som sätter sin prägel på ön. 

Bengt Jangfeldt berättar initierat och kunnigt om de människor och företeelser som bidragit till Capris ryktbarhet: eremitprästen Anselmo på Monte Solaro, Anacapris skyddshelgon Sant Antonio, ett flertal svenska konstnärer och författare som inspirerats av ön, Graham Greene och hans rosenträdgård, andra berömda besökare som Hermann Göring, Henry James, Dwight D. Eisenhower, Maxim Gorkij och Vladimir Lenin, samt naturligtvis Axel Munthe och drottning Victoria.  Boken utkommer även i engelsk översättning. 

Capri är berömt för sin magiska skönhet, men också mytomspunnet på grund av de många fascinerande personligheter som vallfärdat dit. Under romartiden var ön kejserligt residens, sedan föll den i en törnrosasömn på grund av sin svårtillgänglighet. När kommunikationerna förbättrades under 1800-talet började besökarna strömma till. Först kom konstnärer och författare, sedan följde kungligheter, miljonärer och excentriker. I dag är det snarare de stora mängder turister som sätter sin prägel på ön. 

Bengt Jangfeldt berättar initierat och kunnigt om de människor och företeelser som bidragit till Capris ryktbarhet: eremitprästen Anselmo på Monte Solaro, Anacapris skyddshelgon Sant Antonio, ett flertal svenska konstnärer och författare som inspirerats av ön, Graham Greene och hans rosenträdgård, andra berömda besökare som Hermann Göring, Henry James, Dwight D. Eisenhower, Maxim Gorkij och Vladimir Lenin, samt naturligtvis Axel Munthe och drottning Victoria. 

Boken utkommer även på svenska, Capri. Kulturhistoriska skisser.

Allt sedan Peter den store fram till Vladimir Putin har frågan om Rysslands förhållande till Väst och västerländska värderingar upptagit och splittrat landet. En liknande dualism präglar ett annat särdrag i rysk historia, nämligen relationen mellan härskare och folk. 

I den koncisa och klargörande Us and Them. Bengt Jangfeldt on the Idea of Russia lyfter författaren fram den ryska historiens pendelrörelser mellan stagnation och uppbrott, förtryck och töväder, reformer och kontrareformer. Ryssarna ser gärna sitt land som moraliskt överlägset länderna i Väst – en uppfattning starkt påverkad av den ortodoxa kyrkans roll i landet. Genom att redogöra för huvuddragen i den ryska civilisationsmyten hjälper Rysslandskännaren Bengt Jangfeldt oss att förstå inte bara vårt grannlands idéhistoria utan också det speciella i dagens ryska politik och kultur.