Dick Claésson – författare

Så länge människan har skrivit har hon också läst. Men vilka olika sorters läsning finns det och hur har läsningen förändrats genom tiderna? Hur påverkas det litterära läsandet av den digitala verklighet som vi nu lever i, där ett oändligt flöde av underhållning ständigt pockar på vår uppmärksamhet i de digitala enheter vi bär runt på?

Antologin Människan och läsandet ser närmare på dessa och andra frågor kring läsning ur olika perspektiv. I bokens tre partier Tecken, skrift, läsande , Heliga böcker samt Läsande och tolkning finns en samling tankeväckande essäer med hög aktualitet. Vi får läsa om de äldsta skriftsystemen och skriftens betydelse; det handlar bland annat om läsandet som medskapande aktivitet, om kanon, om Litteraturbanken som klassikerprojekt och om läsning som vetenskaplig och kritisk profession. Joel Halldorf skriver om bibelläsning och dess betydelse för politik, kultur och etik i Sverige, Rebecka Kärde tittar på kritikerns roll som läsare och Kristoffer Leandoer ställer frågan om huruvida litteraturen är en existensform.

”VAD SÖKER NI? Språk som tecknar rummets tillkomst och upplösning. Språk som tvingar skeenden som hela tiden upphör som hela tiden blir till. (Nattens slut och början.) En fras återkommer. Inte en igenkännbar rytm. Men en inspelning som hela tiden börjar, slutar, börjar.”

Ur avgrunden hörs nu ett dovt ljud tecknar, med sexhundrasjuttioåtta diktrader och tre fotografier, en fristående lyrisk fortsättning på Goethe viskar i Schillers öra (2023).