Social välfärd och brottslighet

Per Lindebergs granskning av da Costafallet är en av det senaste decenniets mest uppmärksammade svenska böcker. Nu kommer den som nyutgåva med ett nyskrivet förord.

Året var 1984. I tidningar, radio och tv lärde vi känna dem, de skrämmande gestalterna Obducenten och Allmänläkaren. Under rituella former hade de styckat en prostituerad kvinna på rättsläkarstationen i Solna, sedan hon utsatts för bisarra sexuella våldshandlingar i närvaro av ett litet barn. I vad som har kallats århundradets svenska brottmålsrättegång förklarades de två läkarna skyldiga till styckningen, men kunde trots detta lämna rättssalen som fria män. Rättegången tycktes vara ett bevis för att etablissemanget skyddar sina egna; att den svenska rättvisan gör skillnad mellan uppsatta män och utsatta kvinnor.

I Döden är en man granskas den moderna myt om styckmordsfallet och de två onda männen, som skapades i massmedierna och som utgick från den bild av mordutredningen, som polisen läckte till journalisterna. Här skildras också de försök som gjorts att förhindra en ny rättslig prövning av den påstådda bevisningen i målet. Boken ger en bakgrund till den förnyade juridiska prövning av rättsövergreppen mot Teet Härm och Thomas Allgén, som väntas ta sin början under 2025, drygt fyrtio år efter den första polisinsatsen. Den har även varit en viktig utgångspunkt för Dan Josefsson och Johannes Hallboms uppmärksammade dokumentärserie Det svenska styckmordet som visats under vintern 2024 på SVT.

PER LINDEBERG (f. 1938) är vetenskapsjournalist. Han har tidigare bland annat arbetat med mediefrågor vid ett statligt forskningsråd och särskilt intresserat sig för granskningen av den form av förtäckt opinionsbildning, som kan förekomma i mediernas skenbart objektiva nyhetsrapportering.

"Han lyckas på 650 sidor sticka dolken i samtliga makthavare i det svenska etablissemanget, från politiker, åklagarväsendet, advokaterna, kvinnorörelsen, massmedia till kulturetablissemang."Per Olov Enquist, Expressen

"Ett journalistiskt storverk av ett slag som saknar motstycke eller ens något att jämföra med." Jan Guillou, Aftonbladet

Kriminalpolitiken är idag ett av våra mest debatterade samhällsområden och en central fråga på den politiska agendan.

Lagstiftning, politiska åtgärder och arbetet inom rättsväsendet – från polis och åklagare till domstolar och kriminalvård – präglas av en tydlig moralisk dimension. Här speglas både samhällets värderingar och individens rätt till integritet.

Under de år som har gått sedan förra upplagan av Svensk kriminalpolitik kom (2017) har mycket hänt. Boken ger en fördjupad och tankeväckande analys av den svenska kriminalpolitikens utveckling, från en statligt styrd, institutionsbaserad politik med fokus på straff, via välfärdsstatens sociala ingenjörskonst, till dagens kriminalpolitik som alltmer präglas av liberala styrningsmodeller, kontroll och riskhantering.

I boken diskuteras också hur den förändrade situationen i världen, inte minst flyktingströmmar och hotet från terrorismen, lett till en gradvis sammansmältning av kriminalpolitiken och säkerhetspolitiken. Polisiära begrepp som ”utsatta områden” och ”gangsterparadis” granskas – vilken effekt har de på politiken och samhällsdebatten? Här resoneras också om olika aktuella teoretiska begrepp inom kriminalpolitiken som ”penal populism” och ”den straffande vändningen” och vad dessa kan, eller inte kan, göra för vår förståelse av de kriminalpolitiska skeendena i Sverige. Avslutningsvis tecknar författarna möjliga framtidsscenarier.

Svensk kriminalpolitik vänder sig till kriminologistudenter på såväl grund- som avancerad nivå men också till de som vill förstå kriminalpolitikens dynamik och dess effekter på vårt samhälle.

Om författarnaRobert Andersson är lektor och docent i kriminologi och Roddy Nilsson är seniorprofessor i historisk kriminologi, båda vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Socialt arbete är ett komplext akademiskt ämne och ett dynamiskt verksamhetsfält som berör social ojämlikhet, utsatthet och marginalisering. Socialarbetare behöver teoretiska verktyg för att kunna tänka kring och förstå de sociala problem de på olika sätt möter i sitt arbete. 

Denna antologi, Teorier för socialt arbete, Del 2 – Normalitet, förkroppsligad erfarenhet och motstånd, är den andra av två som lyfter fram betydelsefulla teoretiker inom ämnet socialt arbete. Deras teorier kan användas för att sätta sociala problem som fattigdom, hemlöshet, beroende, fysisk och psykisk ohälsa och våld i nära relationer i ett större sammanhang. De hjälper oss att lyfta blicken från individnivån och ger en mer samhällsövergripande förståelse för människors levnadsvillkor. Antologierna kan fungera som verktygslådor för att utveckla ett teoretiskt tänkande i socialt arbete. 

I denna bok presenteras tretton teoretiker vars teorier belyser hur människor samt sociala interaktioner formas genom samhällets normer och ojämlikhetsstrukturer. Bokens kapitel är indelade i tre teman:  •    Normalitet och andragörande •    Subjektskapande och förkroppsligad erfarenhet •    Kunskap, makt och motstånd

Boken vänder sig i första hand till studenter i socialt arbete, men också till studenter inom andra samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Den är användbar på kurser som handlar om människors levnadsvillkor och sociala problemområden, på kurser som introducerar teorier samt på uppsatskurser. Em Andersson (red.) är fil. dr i sociologi och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Anderssons forskning berör skillnads- och likhetsskapande diskurser och praktiker inom ramen för det svenska välfärdssamhället och tar framför allt utgångspunkt i poststrukturalistiska och postkoloniala perspektiv.

Tina Mattsson (red.) är socionom, genusvetare och docent i socialt arbete och är verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Mattsson är särskilt intresserad av hur maktstrukturer påverkar det sociala arbetets praktik samt hur feministisk och postkolonial teoribildning kan bidra till att utveckla kritiska metoder för ett maktmedvetet socialt arbete.

Julia Bahner är socionom och fil. dr i socialt arbete och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. 

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. 

Tobias Davidsson är socionom och lektor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

Sabine Gruber är professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet. 

Mirjam Hagström har disputerat vid Tema Barn, Linköpings universitet, och är idag verksam vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. 

Marcus Herz är docent i socialt arbete och socionom, verksam vid Göteborgs universitet. 

Jessica Jönsson är socionom och docent i socialt arbete vid Örebro universitet. 

Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö. 

Lars Plantin är utbildad socionom och professor i socialt arbete och är verksam vid institutionen för socialt arbete, Malmö universitet. 

Anna Siverskog är fil. dr i äldre och åldrande och verksam vid avdelningen för socialt arbete, Jönköping university samt vid genusvetenskap, Södertörns högskola. 

Johanna Sixtensson är intresserad av hur maktstrukturer och skillnadsskapande processer manifesteras, upplevs och omförhandlas i människors vardagsliv. Sixtensson är särskilt intresserad av ungdomars erfarenheter och hennes forskning anlägger ofta rumsliga perspektiv. 

Maria Andersson Vogel är fil.dr i socialt arbete och verksam vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. 

Hanna Wikström är docent i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

Therése Wissö är socionom och docent i socialt arbete och är verksam vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet  

Om Lyckade ärenden i socialtjänstenHur går det till när människor som söker hjälp hos socialtjänsten får det stöd de behöver och livet vänder?

I Lyckade ärenden i socialtjänsten berättar socionomer om möten och insatser där professionell kunskap, lyhördhet och medmänsklighet förändrat liv. De berättar om familjer som kommer ur våldscirklar, unga som lämnar kriminalitet bakom sig, barn som får ro i kroppen och kvinnor som hittar trygghet efter år av trauman.

Berättelserna inifrån socialtjänstens många rum visar hur brett och komplext det sociala arbetet är – från Stadsmissionens insatser och försörjningsstöd till orosanmälningar, vårdnadstvister, familjehem, spelberoende, placeringar på SiS-hem och stöd till ensamkommande ungdomar och mycket mer.

Initiativtagare till boken är Susanna Alakoski, författare, socionom och mångårig debattör i socialpolitiska frågor. Hon hade länge efterlyst en bok med utgångspunkt i professionen som visar vad socialt arbete är och kan vara. När ingen nappade startade hon ett upprop och bad yrkesverksamma dela med sig av fall där socialtjänstens insatser gjort skillnad. Resultatet är denna unika antologi med 24 medverkande som ger röst åt en yrkeskår vars arbete sällan hörs eller syns när det lyckas.

Lyckade ärenden i socialtjänsten vänder sig till studerande och yrkesverksamma inom socialt arbete men också till alla som vill läsa om den sida av socialtjänsten som sällan skapar rubriker – den när det går bra.

Redaktör för boken är Susanna Alakoski, författare och socionom. Hon debuterade 2006 med Svinalängorna och har sedan dess skrivit flera romaner, artiklar och essäer med sociala teman. År 2015 utsågs hon till hedersdoktor vid Fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö universitet. År 2021 innehade hon den första gästprofessuren i Moa Martinsons namn vid Linköpings universitet. Susanna Alakoski har även suttit i redaktionen för Socialvetenskaplig tidskrift.

Sagt om boken:”Lyckade ärenden i socialtjänsten är en otroligt förlösande läsning där fokus ligger på just de fallen då det har gått vägen, något som sällan uppmärksammas tillräckligt. […] Socionomerna berättar ur olika perspektiv, vissa beskriver sitt arbete mer organisatoriskt och vissa får vi följa på detaljnivå under ett specifikt fall. [… Det] är en hjärtevärmande och viktig antologi med verkliga berättelser där medmänsklighet, hårt arbete och organisatorisk förmåga gav lyckade resultat, något det borde pratas mer om. Rösterna i berättelserna är starka, det är personligt, äkta och svårt, precis som socialt arbete är.” Helhetsbetyg 5/5.Lovisa Granath Brodin, BTJ-häftet nr 8, 2026

Denna bok handlar om principer mer än om tekniker, om grundläggande kunskap om förändrande samtal snarare än om hur replikerna ska utformas. Syftet är att visa hur samtal i olika yrkesmässiga sammanhang kan bidra till att människor blir bättre på att hantera svåra livssituationer på ett konstruktivt sätt, hur de kan förändra sitt förhållningssätt till sig själva och andra, växa som människor och känna sig stolta över sina livsval.

Samtal i socialt arbete är en grundbok, där både grundläggande principer och praktiska tillvägagångssätt för samtal och förändring beskrivs. Exemplen är i första hand hämtade från socialt arbete, men boken har ett brett anslag och är lämplig för alla som bedriver yrkesmässiga samtal i människoinriktat arbete.

Boken består av fem huvuddelar: den första handlar om teorier om förändrande samtal, den andra om förändringsprinciper, den tredje om relationen som samtalet sker i, den fjärde om samtal med olika klientgrupper och den femte om makt i samtal och om övning i samtal.

Boken

Sagt om boken"Jag tycker att det är en förträfflig bok för socialt arbete och en text som vi hittills inte har haft tillgång till för studenter på grund- och vidareutbildningar. Den skulle verkligen kunna tjäna som en grundläggande text och samtidigt ge uppslag till fördjupning inom olika områden av samtalandet."

Ulrik Molin, socionom, universitetsadjunkt i socialt arbete, psykoterapeut.

"Det är oerhört rikt och rymmer mycket kunskap, erfarenhet och klokskap."

Margareta Hydén, socionom, professor emerita i socialt arbete vid Linköpings universitet, psykoterapeut.

”Utomordentligt väl beskriver författaren den kraft och potential som finns i samtal och belyser på ett utmärkt sätt hur aktuell forskning kan användas i det sociala arbetets praktik. Bokens bredd berikar och författarens erfarenhet och gedigna kunskap gör texten till en fröjd att läsa.” Helhetsbetyg 5 av 5.

Maria Fridstjerna, lektör, ur BTJ-häftet nr 14, 2023.

Om författarenRolf Holmqvist är professor emeritus i klinisk psykologi vid Linköpings universitet. I sin forskning har han ägnat sig åt samtalsrelationens betydelse för behandlingsresultat. Han är psykoterapeut och har bidragit till introduktionen av relationell psykoterapi i Sverige. Han handleder i psykiatriska och sociala verksamheter.

Vem bestämmer vilka förmågor som värderas och vad leder en sådan värdering till, för såväl individen som för samhället?

Samhället är uppbyggt av normer och kategorier som värderar och bedömer vad som är funktionsdugligt eller inte. Det som inte följer dessa normativa föreställningar av funktionalitet blir normbrytande. Att vara normbrytande är i sig inte någonting negativt. Det är när det blir ett utpekande, värderande och marginaliserande som konflikter mellan vad som är normativt rådande och inte kan uppstå.

Personer som utsätts för marginaliserande och avvikande stämplingar på grund av viss funktionalitet placeras ofta in ett fack som fråntar dessa individer omfattande möjligheter att äga sin identitet och fritt utforma sitt "jag". Funktionsduglighet – stämpling, makt och marginalisering utforskar vad funktionsduglighet innebär och vad det gör med människans möjlighet att vara den man vill vara.

Funktionsduglighet berör alla människor i alla typer av situationer, och i boken presenteras tre viktiga teoretiska och praktiska nivåer: teoretisk, individuell och institutionell. Boken riktar sig till studenter inom socialt arbete, beteendevetenskap, psykologi och sociologi, men är även intressant för andra områden där människan är i centrum.

Sagt om boken"Bokens styrka är själva vinkeln: funktionsduglighet. Ordet låter i förstone hårt, närmast cyniskt och brutalt. Men det är en viktig poäng när den levda erfarenheten som funktionsoduglig kan vara just hård och brutal i en tid när funktionsduglighet blir ett krav i samhället. Redaktör Eric Svanelöv bjuder därtill på en välskriven, tankeväckande teoretisk inramning, bokens stabila grund."Jack Lukkerz, lektör, BTJ-häftet nr 6, 2025.

Om författarnaAntologins huvudredaktör är Eric Svanelöv, fil.dr i socialt arbete och lektor vid Mälardalens universitet.

Övriga författare är Hanna Bertilsdotter Rosqvist, Lill Hultman, Håkan Larsson, Finnur Magnússon, Kajsa Nolbeck, Sylvia Olsson, Karin Redelius, Magdalena Sjöberg, Katerina Sparr Holinkova, Jonas Stier och Lena Talman.

I Polisförhör – Metoderna, forskningen och lagen beskriver författaren utförligt hur skickliga förhörsledare arbetar. De ställer frågor, lyssnar, får människor att minnas och lägger pussel. Ibland frågar de efter detaljer, ibland lyssnar de tålmodigt till långa och osammanhängande berättelser. För den oinvigde kan det förefalla som trevande och oorganiserade samtal, men skenet bedrar.Boken presenterar en detaljerad arbetsordning för polisförhör, den så kallade PEACE-modellen. Modellen kan liknas vid en verktygslåda som kan fyllas med en lång rad metoder, var och en anpassad för olika situationer. För att metoderna ska kunna tillämpas optimalt beskrivs även deras teoretiska bakgrund och syften samt praktiska och juridiska begränsningar. Beprövad erfarenhet och forskning fogas i boken samman med juridik och organisatoriska rutiner till en helhet.Metodiken kan vara användbar för alla yrkesgrupper som arbetar med utredande samtal, till exempel socialsekreterare, frivårdsinspektörer och försäkringsutredare. Men boken är i första hand en lärobok för grund- och vidareutbildning av förhörsledare inom Polismyndigheten.Denna andra upplaga är grundligt reviderad och uppdaterad såväl vad gäller forskning som metodutveckling och juridik.Ola Kronkvist är lektor i polisvetenskap och arbetar på Institutionen för polisiärt arbete vid Fakulteten för samhällsvetenskaper på Linnéuniversitetet. Hans forskning är främst inriktad på polisförhör med misstänkta för grova brott, tillförlitlighetsbedömningar, informationsflöde och mänskliga rättigheter i utredningsprocessen. Ola har bakgrund som polis och fritidspedagog. 

I Evidens och kunskap för socialt arbete diskuteras hur olika kunskapsformer — evidens, erfarenhet och klienters perspektiv — väger in i socialt arbete och vad de betyder för professionens uppdrag.

Boken nyanserar kunskapsdiskussionen och kopplar den till socialarbetarens praktiska verklighet. Författarna belyser bland annat:

Boken riktar sig till studenter på socionomprogrammet, yrkesverksamma socialarbetare, beslutsfattare och verksamhetsutvecklare som vill fördjupa sig i kunskapsfrågor inom socialt arbete.

Om författarnaHuvudredaktör är Alexander Björk, socionom och filosofie doktor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Medförfattare är Einar Øverbye, professor vid Institutionen för samhällsvetenskap, Oslo Metropolitan University (OsloMet), samt Mats Ekendahl, Patrik Karlsson, Tommy Lindström och Ulla-Karin Schön, samtliga socionomer och professorer verksamma vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Människobehandlande organisationer är en antologi som ger en bred överblick över välfärdens kärnverksamheter vården, skolan och omsorgen, och beskriver vad som utmärker och skiljer dessa verksamheter från privata företag och organisationer när det gäller uppdrag, organisation, ledarskap och förändringsarbete.

I den första utgåvan från 2015 var utgångspunkten de förändringar som globaliseringen, teknikutvecklingen och marknadiseringen i form av New Public Management (NPM) medfört för de människobehandlande organisationerna. I denna andra utgåva har författarna, förutom att uppdatera och förnya innehållet utifrån aktuell forskning, även tagit hänsyn till andra betydande händelser i omvärlden, som flyktingkrisen i mitten av 2010-talet och coronapandemin. Dessutom har de följt upp det ökande intresset för granskning och kontroll och den växande kritiken mot NPM. Är alternativet en mer tillitsbaserad ledning och styrning inom välfärdssektorn?

Sex nya kapitel har tillkommit. De tar upp kunskapsbildning och forskning om människobehandlande organisationer, migration och flyktingmottagande, hur man hanterar hög belastning inom grässrotsbyråkratier, standardisering och horisontell kunskapsstyrning, chefers roll och vardag inom socialtjänsten samt tillsyn inom social barnavård.

Människobehandlande organisationer vänder sig till studerande på socionom-, läkar-, vård- och lärarutbildningar liksom studerande inom ekonomi, statsvetenskap, psykologi, sociologi och offentlig förvaltning. Den är även avsedd för praktiskt verksamma i människobehandlande organisationer.

Bokens redaktörer Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjer är professorer i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare inom socialt arbete eller angränsande områden vid ett flertal svenska universitet.

Det första som händer Amanda Hällsten när hon börjar som kriminalreporter på Aftonbladet är att hon kontaktas av en person från Foxtrotnätverket: Tja, ring mig.

Det ska komma att fortsätta. Hon är då endast 28 år, har endast jobbat som i journalist i tre år och ska komma att ha en av de värsta gängkriminella i telefonen varje dag. Detta är mitt i den tid som medierna kallade svarta september, den period då det skedde mord, våldsdåd, skjutningar och sprängningar nästan varje dag, ibland flera våldsamma händelser om dagen.

Det blir krig nu är bland annat en berättelse om att vara kriminalreporter och vara i tjänst nästan dygnet runt, åka från skjutning till skjutning, från sprängning till sprängning, från mord till mord, följa de gängkriminellas utspel i sociala medier – men också att träffa människorna som bor i grannhusen, de anhöriga till de skjutna, de som ibland inte haft någonting med gängkriminaliteten att göra. Men Amanda träffar inte bara dem. Hon träffar också tonåringarna som rekryteras till uppdragen och deras anhöriga, hon intervjuar socialarbetare, lärare och poliser.

Amanda Hällstens sitter i reporterbilen mitt i den gängkriminella tryckvågen som drar över Sverige från sommaren 2023 till idag, men tappar aldrig fokus på samhället och möter alla inblandade: gängledarna, människorna som drabbas, musikerna, rättssamhället som på olika sätt försöker stävja kriminaliteten, politikerna och de på fältet som räddar barnsoldaterna ur de kriminellas klor. Hon upptäcker hur kriminaliteten går genom alla samhällsklasser – det är inne att vara kriminell.

Amanda Hällstens Det blir krig nu är en rapport från ett slagfält – men det är också en djupt personlig skildring av att vara ung reporter och kastas in ett gängkrig som har få motsvarigheter i världen.

"Hon skriver med en journalistisk säkerhet vilket gör boken lättillgänglig. (...) Det blir krig nu är en mycket läsvärd bok om gängkriminalitet och en kriminalreporters vardag." BTJ, Daniel Gustavsson

När en man massmördade människor med utländsk bakgrund på SFI-skolan Campus Risbergska bedyrade både polisen och politiker direkt att dådet inte var ideologiskt.

I denna djupt personliga bok skriven månaderna efter massakern skildrar Nicolas Lunabba våldet som riktats mot sådana som hans familj och vänner, från 1990-talets nazistattacker via seriemördaren Peter Mangs till den värsta masskjutningen i modern tid.

Det är en text om blatteprekariatet, om att vara förälder i Sverige. Om Gaza, Malta och östra Lund. Och om den parlamentariska rasismen som pekar ut en viss grupp av människor som problemet.

"Mästerligt" Dagens Nyheter

"Det är en stark och gripande skildring av utvalda samhällsfenomen och politiska resonemang. Läsare som är intresserade av beskrivningar och analyser av vår samtid i ett litterärt format kommer att glädjas av boken. Den är ett viktigt tidsdokument och säkerligen ett centralt inslag i kommande samhällsdebatter." BTJ, Maria Fridstjerna

"Lunabbas text är inte ett reportage så mycket som en anklagelseakt, en kärnfull J'accuse av komprimerad vrede över 115 sidor. (...) I Inte din statsminister berättar han med nerv och precisa bilder om hur rasismen och kulturkriget känns för de miljoner svenskar som är måltavlor." Sydsvenskan

"Lunabba skriver personligt men i sin personliga berättelse ger han en röst åt två miljoner i Sverige med invandrarbakgrund." Flamman

"Det är en mycket, mycket stark skildring." SVT Kulturnyheterna

"En furiös uppgörelse med politiker, polisen och medier." Svenska Dagbladet

"Det är inte heller brandtalen som gör honom till en unik röst, utan den långsamt glödande gestaltningen av vardagens smärta och tvivel." Dagens Nyheter

"En brännande samtidsskildring om rasismen och våldet, med en skarp blick mot media och polisen och politikens ansvar för landets förfall." Arbete

"Om jag hade en skola är det den här vi skulle studera. En viktig och mäktig bok." Monika Fagerholm  

"I boken påminns vi med brutal uppriktighet om de människor som fallit offer för den strukturella rasism som grott och som fått fäste." Arbetarbladet

"Nicolas Lunabba är sedan flera år tillbaka en av Sveriges mest intressanta och skickliga författare, vilket han återigen visar i nya boken." Gellert Tamas

"en högst personlig skildring av vad repressiv politik och rasistiska tongångar på högsta politiska nivå får för konsekvenser, dels en redogörelse över ett samhälle som genom decennier saknat både vilja och förmåga att förstå och hantera högerextremt våld." Socionomen

"Jag kunde inte slita mig Den är otroligt välskriven. Man blir oerhört gripen." Daniel Suhonen

"En viktigare bok har sällan skrivits." Ölandsbladet

Utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete är numera en självklarhet. Men vad innebär det och hur går man tillväga?

För att svara på frågorna har redaktörerna för Utvärdering, uppföljning, och granskning i socialt arbete samlat forskare som utifrån svenska förhållanden förmedlar grundläggande kunskaper inom området. De tar upp olika perspektiv, angreppssätt och metoder. De speglar områdets bredd och har ett problematiserade förhållningssätt för att på så vis tydliggöra olika ansatsers förtjänster och brister.

Antologin är en omarbetad och utvidgad version av Utvärdering i socialt arbete: utgångspunkter, modeller och användning, som utkom 2011, och innehåller ett tjugotal kapitel ordnade i fyra delar:

Del 1 presenterar centrala utgångspunkter och förutsättningar för utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete.

Del 2 tar upp både traditionella och nya utvärderingsmetoder, till exempel programteoretisk utvärdering och ett nytt sätt att göra samhällsekonomisk utvärdering.

Del 3 berör bland annat systematisk uppföljning ur olika perspektiv (nationellt, regionalt, lokalt) och olika aktörsnivåer (individ- och gruppnivå).

Del 4 behandlar bland annat granskningssamhället, dess aktörer och konsekvenser på olika nivåer samt en beskrivning av vad brukarrevision är och hur den kan genomföras. Den sista delen innehåller även en summerande diskussion, där författarna diskuterar för- och nackdelar med uppföljning, utvärdering och granskning.

Björn Blom är professor i socialt arbete vid Umeå universitet. Magnus Larsson är lektor vid Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.Marie-Louise Snellman är lektor i socialt arbete vid Umeå universitet.Carolina Klockmo är forskare på FoU-enheten vid Kommunförbundet Västernorrland.Sheila Zimic är forskare på FoU-enheten vid Kommunförbundet Västernorrland.

Övriga författare är knutna till olika universitet, FoU-enheter och myndigheter.

Sagt om boken:”Det här är en riktig tegelsten som hör hemma hos alla de socialarbetare, chefer och forskare som är intresserade av och värdesätter utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete. [...] Allt sätts i relation till den nya socialtjänstlagen men även allmänna krav på granskning, revision och prestation. Därtill ges maktaspekter och brukardelaktigheten utrymme. Att det är landets främsta experter som författat bokens olika delar avspeglas genom en hög nivå. Detaljerna är många, en nödvändighet i en bok som ger så pass många perspektiv. Samtidigt är texten lätt att ta till sig och boken är även rikligt kompletterad med tabeller och modeller för tydliggörandets skull.” Helhetsbetyg 5/5Jack Lukkerz, BTJ-häftet nr 24, 2025

I denna praktiska handbok presenteras motiverande samtal, MI, på ett tydligt och överskådligt sätt. Läsaren får en grundläggande förståelse för metoden och hur den konkret tillämpas i socialt arbete.

Motiverande samtal är en evidensbaserad samtalsmetod som passar i alla sammanhang när man vill stimulera en annan person att förändra sitt beteende. Såväl socialtjänst och beroendevård, ungdomsvård, kriminalvård, som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Polisen har nytta av att kunna motivera klienter med hjälp av MI. Det kan gälla till exempel att sluta med alkohol och droger eller minska sitt spelande, att söka behandling eller delta i rehabilitering, att söka jobb eller på annat sätt aktivera sig, att ta tag i sina skulder och klara sig själv ekonomiskt eller att ändra en kriminell eller våldsam livsstil, eller andra beteendeproblem.

Boken är uppdaterad enligt MI 4.0 av W.R. Miller och S. Rollnick.

Barbro Holm Ivarsson är leg. psykolog och expert på MI, samt på tobaksavvänjning och förlåtelsearbete.

Liria Ortiz är leg. psykolog, leg. psykoterapeut med KBT-inriktning samt expert på MI och på ämnet att hantera dissonans, eller motstånd som det ofta kallas.

Peter Wirbing är beteendevetare och expert på MI, samt på alkoholproblem och återfallsprevention.

Samtliga har under lång tid varit utbildare i MI och är författare till många olika skrifter, filmer och utbildningsmaterial inom området. De är medlemmar i Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT).

Sagt om boken:

"I denna praktiska handbok presenteras läsaren för MI och dess tillämpning samt relevans i socialt arbete. Författarnas djuplodande kunskaper i ämnet bidrar till ökad förståelse för denna användbara samtalsmetod. [...] Studenter och yrkesverksamma samhälls- och beteendevetare som i sin profession möter människor i behov av beteendeförändring kommer att ha nytta av boken, som är viktig i professionella samtal och motivationsarbete. Helhetsbetyg: 4." Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 9 2024

I Inuti ­laby­rinten beskrivs i minutiös detalj en rad oklara händelser som ­inträffade ­timmarna efter mordet på Olof Palme den 28 februari 1986.

Boken som har blivit mycket uppmärksammad och hyllad utkom första gången 1995 på författarnas eget förlag Grimur. Sedan dess har den utkommit i fyra upplagor. Inför 40-årsdagen av mordet publicerar Karneval förlag boken på nytt.

År 2025 utgav Karneval förlag Den hemliga alliansen: Palmemordet och Stay Behind av Kari Poutiainen som ett komplement till Inuti labyrinten.

Sagt om Inuti labyrinten:

»Inuti labyrinten har tvingat mig att börja fundera över om min tillit till myndig­heters lojalitet mot sin egen stat är så välgrundad som jag vill tro.« Kjell-Olof Feldt, Dagens Nyheter

»Boken liknar en forskningsrapport men kan läsas som en pusseldeckare: ­för­bluf­fande lättläst och försedd med pedagogiska kapitelresuméer för trög­fat­tade.« Lars Linder, Dagens Nyheter

»Jag tror inte att Inuti labyrinten skulle kunna överträffas av någon vitbok.« Elving Gruvedal, f.d. kriminalkommissarie och kriminaltekniker, Polistidningen

»Styrkan i författarnas på många sätt beundransvärda genomgångar av bevisläget är deras obenägenhet att ta en utsaga för given. Man litar inte på någon, dubbelkontrollerar. Resultatet är ofta förödande.« Per Olov Enquist, Expressen

»Inuti labyrinten är det första seriösa försöket att konkret, detalj för detalj, klar­lägga det faktiska förloppet av mordutredningens mest vitala avsnitt. Bokens analys och redovisning av detaljfakta överträffar med bred marginal de officiella utredningar som företagits av två kommissioner, juristkommissionen och Edenmankommissionen.« Jörn Svensson, f.d. ledamot av Edenmankommissionen

» ... en bok om mordutredningen som i fråga om djup, bredd och analys vida överträffar de ambitioner som präglade Marjasinkommissionens arbete måste tas på allvar av var och en som vill bilda sig en uppfattning om vad som faktiskt hänt.« Professor Hans-Gunnar Axberger, f.d. justitieombudsman och ledamot av Marjasinkommissionen, Dagens Nyheter

»Utanför myndigheternas sfär finns det nog idag ingen genomgång/granskning av mordet som kan mäta sig med denna Vilket jobb författarna har utfört! Jag har sällan sett något liknande i Sverige.« Jan Mosander, journalist och författare

Boken utforskar ledarskap inom socialt arbete. Den bidrar med teorier, praktiska verktyg och strategier användbara både i ledarskap och i medarbetarskap. Inledningsvis ger boken en förståelse för organisationer och välfärdsorganisationers utveckling. Till detta kommer en bild av det sociala arbetet som sammanhang och vad det kan innebära att arbeta inom socialt arbete. Boken har ett fokus på relationer, känslomässig kompetens, systemiskt tänkande och ett styrkebaserat perspektiv. Här innefattas betydelsen av att ta tillvara på medarbetares kunskap, resurser och slumrande potential. Frågan är genomgående hur vi kan arbeta för att stärka medarbetare för att de i sin tur kunna bidra till meningsfull förändring för människor i vårt samhälle.

Boken lyfter fram arbetsklimat, kollegial trygghet, känslomässig kompetens och självreflektion som nyckelfaktorer för att människor ska kunna använda sig av sina förmågor på ett konstruktivt sätt. Innehållet vill visa på möjligheter i hur man kan främja tillit, samverkan och ett samskapande där alla medarbetare känner sig inkluderade och stödjer organisationens syfte och mål. Här blir hur man leder i samtal och i förändring en viktig del. För att öka förståelsen för oss själva och för varandra innefattas kommunikationens betydelse och aktuell hjärnforskning som visar på vår socialt konstruerade hjärna.

En stor del av boken har vuxit fram utifrån inspiration från ledare i fältet. Utifrån intervjuer har chefer generöst delat med sig av sina erfarenheter, tankar och konkreta exempel. Boken rekommenderas både till nuvarande och blivande chefer inom socialt arbete. Den rekommenderas också till studerande och medarbetare inom socialt arbete. Att arbeta inom socialt arbete innebär alltid ett självledarskap. Vi står ständigt inför att leda oss själva och andra. Vi står också inför att leda våra egna känslor och i att vara med andra i deras. Ledarskap framträder i skiftande positioner och roller men också i mötet med klienter, i samtal och i samverkan.

Boken Världens bästa jobb ger dig som arbetar med det vardagsnära stödet inom LSS en konkret beskrivning av de viktigaste delarna av ditt arbete. Författarna beskriver olika pedagogiska förhållnings- och arbetssätt. Boken innehåller både reflektionsfrågor och tips och tricks för ditt dagliga arbete som du kommer ha nytta av, och framför allt dina stödtagare.

Att hjälpa andra till att få ett bättre liv är världens bästa jobb och ibland även världens svåraste jobb. Men det är också världens viktigaste jobb. Att arbeta med att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor är att arbeta med mänskliga rättigheter och rätten att leva ett liv som andra.

Jeanette Johansson-Ånmark har över 30 års erfarenhet av socialt arbete i olika former. Hon har arbetat i såväl kommunal socialtjänst som i privat vård och omsorg. 

Therese Waldenborg är arbetsterapeut med en masterexamen i kriminologi. Hon har arbetat i olika verksamheter för personer med autism, intellektuell funktionsnedsättning och närliggande diagnoser.

Svenska advokater i kostym och dräkt har gått från rättens väktare till brottslingarnas förtrogna. Med personlig inblick och avslöjande detaljer skildrar kriminalreportern Fredrik Sjöshult den svenska advokatröta som breder ut sig – en värld där girighet, makt och lojalitet mot gängkriminella suddar ut gränsen mellan rättvisa och brott.

Genom skandalösa exempel, från ”Kungen och Prinsen” i Encrochat-skandalen till kärleksrelationer mellan advokater och gängledare, avslöjas hur Sveriges rättssystem utnyttjas av de som borde försvara det. Hur kunde det gå så långt? Och vad krävs för att stoppa gangsteradvokaternas framfart?

Advokatrötan är en skakande berättelse om maktmissbruk, rättsstatens kris och gängkriminella i kostym.

Nominerad till Guldspaden 2025 för bästa bok.

"Med flera intressanta exempel som Encrochat-fallet eller fall som beskriver kärleksrelationer som utvecklats mellan en advokat och någon mäktig figur i kriminalkretsar erbjuder boken ett högkvalitativt granskande reportage blandat med Sjöshults personliga insikter."

BTJ

"Med tanke på att det handlar om brottsbekämpning är det djupt tragisk läsning som visar att gemene man knappast kan lita till 100 procent på att advokatbyrån som åtar sig civilmålet är hederlig. Samtidigt är berättelserna lika spännande läsning som en påhittad deckare. Återstår en undring: När får Fredrik Sjöshult stora journalistpriset?"

Ölandsbladet

”Statsministermordet är ett mästarprov.”

Dagens Nyheter

"Det här är det bästa som har skrivits om Palmemordet."

Leif GW Persson

”Det bästa som skrivits i ämnet. Utmärkt lektyr för den som bara vill läsa en enda bok om mordet på Olof Palme.”

Jan Guillou, Aftonbladet

När chefsåklagare Krister Petersson vid en presskonferens i juni 2020 meddelade sitt beslut att avsluta utredningen av mordet på Olof Palme, med motiveringen att den misstänkte var avliden, blev det ett kollektivt antiklimax för många svenskar. Alla som minns den där sena februarikvällen 1986, som följt utredningen med dess huvudspår och villospår, skulle de aldrig få något entydigt svar på vad som hände? Något som hjälpte dem att äntligen lämna det här nationella såret och gå vidare?

Hans-Gunnar Axberger återvänder till början och ger oss en bred och detaljerad beskrivning av världens största polisutredning, som redan från början missköttes så grovt att det efter några månader stod klart att förövaren med största sannolikhet skulle komma att klara sig undan.

Vad var det som gick fel? Hur kunde Sveriges statsminister mördas på öppen gata? Och hur kunde så många poliser och utredningstimmar ändå inte leda till en lösning av mordet?

Som huvudsekreterare i statens granskningskommission har Hans-Gunnar Axberger djupare kunskap om Palmeutredningen än de flesta. Statsministermordet är ett oumbärligt stycke nutidshistoria. Det är också en berättelse om Sverige, om vår bild av oss själva, och om vår oförmåga att lära av våra misstag.

Innehåller ett nyskrivet efterord av författaren.

Jag sträckte upp armarna i luften och skakade försiktigt på benen på samma sätt som jag brukade göra inför mina dagliga löparrundor i skogarna runt campus. Sedan var det dags. Jag drog ytterligare ett djupt darrande andetag, kastade mig ut i den mörka natten och sprang som jag aldrig gjort tidigare.

Jacques Mwepu växer upp i ett privilegierat område i Kongo. Men det som varit en lycklig barndom förvandlas snart till en tillvaro präglad av förlust och osäkerhet. När Jacques studerar vid universitetet blir hoten från president Mobutus brutala diktatur alltmer påtagliga, och han måste till slut fly för sitt liv. Det är början på en resa som ska ta honom till ett kallt litet land i norra Europa – och starten på en osannolik karriär som ska göra honom till chef för Sveriges tuffaste fängelse.

I självbiografin Från Kongo till Kumla berättar Jacques Mwepu om sin uppväxt, om flyktingskapet och om verkligheten inne på Sveriges anstalter. Det är en skildring av motståndskraft, hopp och en mans övertygelse om att varje människa kan förändras till det bättre.

"En välskriven thriller och en fantastisk framgångssaga."Dagen

*

Jacques Mwepu har arbetat inom Kriminalvården i nästan trettio år och är idag chef på Kumlaanstalten. Boken är skriven tillsammans med journalisten Anna-Maria Stawreberg.

"Jämfört med Skandiamannen och Christer Pettersson så vill jag nog påstå att han är den mest troliga." Leif GW Persson om Christer A, i SVT:s Veckan"Det glöder om Jon Jordås slagkraftiga bok om Palmemordet"Dagens Nyheter

"Sylvasst och trovärdigt om mordet på Palme"Aftonbladet

"Jordås har skrivit en bok jag länge saknat."Fredrik Sjöberg, Svenska Dagbladet

”Det är en vederhäftig bok … nyanserad … läsvärd.”Hans Gunnar Axberger i Förmiddag med P1 om Den sista boken om mordet på Olof Palme

"Den sista boken om mordet på Olof Palme är en välskriven, läsvärd och föredömligt kortfattad genomgång av utredningsmaterialet."Nerikes AllehandaEfter det förbryllande utpekandet av Skandia-mannen år 2020 började Jon Jordås, dokumentärchef och producent bakom några av Sveriges mest lyssnade true crime-poddar, att gräva i mordet på Olof Palme.

Ur alla tusentals dokument som gjordes tillgängliga när utredningen lades ner framträdde en ny person ur skuggorna: enstöringen som bodde på promenad-avstånd från biografen Grand, och var ägare till en Magnum-revolver. Mannen hade tappats bort i utredningen flera gånger, visade sig på punkt efter punkt stämma in på FBI:s gärningsmannaprofil och var i perioder polisens hetaste spår. Trots detta är han i princip okänd för allmänheten.

Den sista boken om mordet på Olof Palme går igenom utredningen, från början till slut, och kastar ett nytt ljus över natten då Sveriges statsminister mördades.

Jon Jordås är dokumentärchef på produktionsbolaget Filt. Han har bevakat ett stort antal olika kriminalfall som journalist och bland annat jobbat med prisbelönta P3 Dokumentär om Palmeutredningen inifrån.

"Den sista boken om mordet på Olof Palme är en välskriven, läsvärd och föredömligt kortfattad genomgång av utredningsmaterialet."Skånska Dagbladet