Gustaf Almkvist – författare

Brott är straffbelagda gärningar som är beskrivna i lag eller annan författning. Men för den som vill förstå innebörden av en brottsdefinition räcker det sällan att läsa lagtexten. Lagen blir begriplig först när den sätts in i ett sammanhang. Om brotten är en lärobok i den svenska straffrättens speciella del. Ett stort antal brottstyper både i och utanför brottsbalken presenteras tematiskt och analyseras i ljuset av aktuell forskning. Genomgående behandlas skyddsintressen, bestämmelsernas uppbyggnad utifrån begrepp och rekvisit samt de tolkningsproblem som kan uppstå när abstrakta regler ska tillämpas på konkreta gärningar. Boken är skriven för juridikstudenter, men vänder sig till alla som vill veta vad som är kriminaliserat och hur. Om brotten är skriven av Gustaf Almkvist, Malou Andersson, Anna Sonnsjö Andersson, Tova Bennet, Annika Suominen, Erik Svensson och Linnea Wegerstad. Samtliga författare är verksamma som lärare och forskare i straffrätt vid de juridiska fakulteterna i Lund, Stockholm och Uppsala.

En vanlig rättsverkan av brott är att egendom som har med brottet att göra förverkas till staten. Detta sker av olika skäl, tar sig skilda uttryck och kan skifta betydligt i ingripandegrad. Ibland är det en närmast rutinartad sanktion, som när narkotika, knivar och andra farliga föremål ska oskadliggöras. I andra situationer kan förverkande rikta sig mot ett brottsutbyte eller värdefull egendom som på något sätt är kopplad till brott, till exempel en bil eller ett varuparti. Ett beslut om förverkande kräver då ofta en noggrann bedömning av vad det egentligen finns grund att förverka. Sanktionens förhållande till brottets andra rättsverkningar måste också beaktas. Allmänna bestämmelser om förverkande infördes i Sverige på 1940-talet, men har inte varit föremål för en samlad behandling sedan dess. De senaste åren har EU-samarbetet medfört en omfattande utvidgning av möjligheterna till förverkande. I Förverkande av egendom undersöks de olika formerna av förverkande var för sig. Den viktiga gränsdragningen mellan förverkande och straff problematiseras genomgående. Dessutom undersöks allmänna frågor om hos vem förverkande kan ske, i vilka situationer förverkande bör underlåtas och vilka processuella regler som gäller vid förverkande. I ett avslutande kapitel analyseras förverkandesanktionens grunder.