Filosofi

”Med djup kunskap, pedagogisk skärpa och stilistisk lätthet tecknar Thurfjell såväl idéhistorien som dagens situation.” – Göteborgsposten

”Anspråkstagen är ingen självhjälpsbok, men det är en utsträckt hand i essäform.” – Aftonbladet

”Det finns mycket i Thurfjells resonemang som är värt att stanna kvar vid och låta den egna spaden sjunka ner i.” –  Svenska Dagbladet

”David Thurfjell tillhör den meningskrisande generationens föräldrageneration. Mellan raderna i boken ekar en pappas desperata ’vad har jag gjort för fel.’” –  Uppsala Nya Tidning

”Han gestaltar sina resonemang på ett empatiskt och ödmjukt sätt som skapar förtrolighet med läsaren och gör att det är berikande att läsa hans böcker. Tonen är opolemisk och öppen. Språket är jordnära även när det är intellektuella resonemang som ska fördjupas.” –  Helhetsbetyg 5 av 5  BTJ

Idag ser vi hur känslan av meningslöshet ökar i vår del av världen, speciellt bland unga. Detta trots att vårt materiella välstånd vuxit. Varför är det så? Vad kan vi göra för att finna mening i tillvaron, och hur hjälper vi dem som inte gör det?

I Anspråkstagen vänder sig David Thurfjell till religionshistorien för att få svar. Oavsett om det finns någon högre mening med existensen eller inte har vi människor en förmåga att uppleva livet som om det gjorde det, konstaterar han. Även under de mest förtvivlade omständigheter har vi genom historien alltid skapat sammanhang som odlat den förmågan. Frågan är om vi idag, utan att backa bandet, kan ta hjälp av denna uråldriga erfarenhet för att hitta en väg framåt.

Det blir en resa på jakt efter mening längs vindlande vägar i den mänskliga erfarenhetens utkanter. För känslan av mening är inget som lätt låter sig kontrolleras. Det är en känsla som måste lockas fram indirekt, och sökas längs de subtila rottrådar av tillhörighet som förbinder människan med hennes omvärld.

På bara några decennier har psykiatriska diagnoser blivit en självklar del av vår vardag. ADHD, autism, depression, utmattning och ångest präglar samtalet om vilka vi är och varför vi mår och agerar som vi gör. Men vad säger diagnosexplosionen egentligen om vår samtid? I Vem är normal? undersöker Fredrik Svenaeus varför allt fler människor får psykiatriska diagnoser. Är vi verkligen sjukare än tidigare? Eller använder vi diagnoser för att förstå livsproblem som egentligen handlar om något annat? Med utgångspunkt i medicin, filosofi, psykologi och samtidshistoria tecknar Svenaeus en ny bild av vår tids psykiska lidande. Resultatet är en skarp och tankeväckande uppgörelse med föreställningen att människans svårigheter alltid kan förklaras av hjärnan.

Vetenskapsteori ger en grundläggande presentation av ämnet, framför allt hur teorierna kan belysa det praktiska vårdarbetet och hur de kan tillämpas där.

Med utgångspunkt från konkreta exempel diskuterar författaren de centrala vetenskapsteoretiska riktningarna, bland annat positivism, hermeneutik, fenomenologi och kritisk teori. Han beskriver dessutom utförligt de mest väsentliga nyckelorden, exempelvis kunskap, sanning, bevisföring, teori, objektivitet, förståelse och förklaring.

Den tredje upplagan är uppdaterad och uppfyller kunskapskraven i ämnet vetenskapsteori. Med belysande exempel från hälso- och sjukvården förmedlas vetenskapsteorin på ett klart och precist språk med särskilt fokus på att förankra ämnet i praktiken.

Boken är främst tänkt som en grundbok i vetenskapsteori för studenter på program och kurser inom hälso- och sjukvård.

Om författarenJacob Birkler är fil.mag. i filosofi och psykologi och lektor vid Köpenhamns universitet.

"En lovsång till ödmjukhet och förundran", Jan Gradvall, DI Weekend.

"Bornemark presenterar en kritik som både är ödmjuk och rakbladsvass, och framför allt konstruktiv [ ] 'Saklig' är vanligtvis ett tråkigt och torrt ord; så är inte fallet hos Bornemark. Här är sakligt stringent", Dagens Nyheter.

"Det som gör Bornemarks bok verkligt angelägen är att hon påminner oss om att människan inte kan reduceras till en kalkylerande maskin. Och kanske är det en av filosofins främsta uppgifter: att påminna oss om att vi är människor. Samt att lära oss hur lite vi egentligen vet", Svenska Dagbladet.

"Djuplodande och direkt, vass och varierad, relevant och bitvis rolig, så kan boken sammanfattas", Opulens.

"Uppfriskande", Göteborgs-Posten.

"Det är trösterikt och ganska ovanligt. Det är helt enkelt på tiden att filosofer börjar tala [ ] Hon menar, och det har hon rätt i, att en del verksamheter inte kan fungera optimalt utan det hon kallar omdöme [ ] Bornemark argumenterar övertygande", Theodor Kallifatides, Dagens ETC.

Vid varje ny ö väntar en ny horisont.  

För varje ny upptäckt, för varje nytt hinder, inser vi hur mycket vi fortfarande inte känner till. Så hur ska vi leva med att vi, trots vetenskapens odiskutabla framsteg, aldrig kommer att besitta all kunskap?

Jonna Bornemarks svar är att utveckla det mänskliga omdömet, det som pressats ned av förpappring, floskelproduktion och digitaliseringstro, i jakt på kontroll och mätbarhet. I boken får vi lära känna dessa hinder, men också omdömets många möjligheter och värde samt hur vi ska främja det. Efter Det omätbaras renässans blev förpappring ett nyord. Efter att ha läst Horisonten finns alltid kvar kommer vi bland annat att prata om Den manualiserande klassen och igelkottarna.

I Horisonten finns alltid kvar tar Bornemark hjälp av bland andra filosoferna Aristoteles, Cusanus och Hannah Arendt för att finna handfasta råd för hur vi ska hjälpas åt att utveckla vårt omdöme. Gör mikromotstånd. Gör makromotstånd. Våga skriva jag. Våga tro på varandra.

Jonna Bornemark visar vägen till hur vi kan skapa ett mänskligare samhälle och leva ett mänskligare liv. Jonna Bornemark är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Boken innehåller även hennes redan klassiska Högtidstal vid Riksmötets öppnande 2019.

Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola, är en ofta förekommande gäst i P1, i bland annat Filosofiska rummet och med ett uppskattat Sommar 2017. Efter framgångarna med föreläsningarna om Det omätbaras renässans kallades hon rockstjärnefilosof .

Under belägringen av Aquileia, omgiven av krigiska markomanner och kvader, började den romerske kejsaren Marcus Aurelius skriva ned sina tankar. Resultatet blev denna odödliga samling reflexioner om hur man finner själslig styrka och därmed ett sätt att förhålla sig till världen, både utom och inom en själv.

I snart tvåtusen år har Marcus Aurelius Självbetraktelser inspirerat och hjälpt människor i livets alla skeden. Det är en tidlös text om moralen, livet och döden och många anser än idag att verket är ett av de allra främsta inom västerländsk litteratur.

Förord av Sven-Eric Liedman

Dagens auktoritära populism ska inte förstås som liberalismens motsats, utan som en konsekvens av liberalismens egna inneboende motsägelser. Det är vad Slavoj Žižek hävdar i den här boken. Med utgångspunkt i den populistiska högerns samtida triumfer visar Žižek hur en radikalt marknadsorienterad libertarianism – som avvisar sociala, etiska och institutionella begränsningar i frihetens namn – tenderar att ge upphov till ökade former av statlig kontroll, censur och undantagspolitik.I essäer om vår tids teknofeodalism, den digitala övervakningsekonomin och framväxten av auktoritära kapitalistiska regimer blottlägger han hur frihetens språk används för att legitimera nya former av dominans. När marknaden upphöjs till högsta princip förvandlas löftet om individuell frigörelse gradvis till ett system av kontroll. Det vi bevittnar är inte en återgång till 1900-talets fascism, utan framväxten av en ny auktoritär ordning, formad av vår egen tids ekonomiska och politiska logik.

I ständig dialog med tänkare från Platon och Aristoteles till Martin Heidegger och Walter Benjamin försökte Hannah Arendt förstå sin egen tid. Hon sökte ursprunget till andra världskrigets fasor, totalitarismen och förintelsen, men också den samhälleliga förflackning som följde på krigsslutet: den tilltagande konformismen, byråkratins utbredning, den ängsligt självupptagna massmänniskan och den genuina politikens tillbakadragande. I Hannah Arendt: Politiskt tänkande i mörka tider skildrar idéhistorikern Anders Burman Arendts liv och tänkande. Det är en berättelse om en egensinnig uttolkare av den auktoritära politik och rusande teknikutveckling som präglade hennes värld – och på allt fler sätt även vår.

En vacker bok som skänker tröst i oroliga tider!

En fin present till den du älskar, inklusive dig själv!

En vardagsfilosofisk tankebok, en modern fabel och en hjärtevärmande berättelse om vänskap och gemenskap.

Rikt illustrerad med vackra akvareller. Illustratören Charlie Mackesys bilder har berört en hel värld. I debutboken ”Pojken, mullvaden, räven och hästen” bjuder han in till en sagolik skogspromenad med fyra vänner som diskuterar vad som är viktigt i livet på riktigt: Vad är mod? När är du lycklig? Och finns det något problem som inte blir lite bättre av att äta tårta?

En bok för alla, om modet att våga be om hjälp och värdet av att vara snäll, mot sig själv och mot andra. Och, minst lika värdefullt, om kärleken till tårta!

Boken gavs ut i Storbritannien första gången 2019 och är nu den bok som haft flest förstaplaceringar på The Sunday Times försäljningstopplista någonsin. Den animerade kortfilmen baserad på boken har prisats med såväl Bafta som Oscar. I Sverige har den också blivit en bästsäljare som år efter år hittar nya läsare som berörs av de fyra vännernas promenad.

– – – – – – – – – –

”Det här är bland det finaste jag har läst. En hyllning till vänligheten och kärleken. – – – Det är nästan den enda bok man behöver.” Go’kväll

”…det var länge sedan jag läste något som gjorde mig så glad och eftertänksam… de fyra vännernas filosofiska tankar och resonemang fick mig att tänka bra, glada och tacksamma tankar.” Blekinge Läns Tidning

”Tröst, råd och visdom för stora och små.” Norra Skåne

”Den här golvade mig!” Amelia Adamo, M-magasin

I dagens samhälle finns mängder av system i form av rutiner, regler, algoritmer och ansvarsbeskrivningar som ska hjälpa människor att ta ansvar. Ändå ser vi gång på gång hur människor snarare gömmer sig bakom dessa system för att slippa handla. Ansvar reduceras till följsamhet och medmänsklighet förvandlas till risk.

I Moraliskt ansvar: Att vara medmänniska undersöker Louise Bringselius relationen mellan människa och system. Hon visar hur system kan skapa rättvisa och trygghet, men också hur de kan göra oss passiva och moraliskt distanserade. Idag dominerar en systemcentrerad syn på ansvar som gör att vi riskerar att tappa bort det viktigaste ett samhälle har: modet att handla för att hjälpa en medmänniska.

Detta är en bok som uppmanar oss att värna om vår moraliska kompass, genom att skapa utrymme för samvete, sympati, omdöme och karaktär. Louise Bringselius rör sig från det abstrakta till det konkreta och utvecklar principer som hjälper oss att navigera i det moraliska landskapet, både som arbetsgivare och som individer. Med boken öppnar hon dörren till ett mänskligare samhälle. Särskilt relevant är den i samtal om ansvar och handlingskraft i företag och myndigheter samt i beredskapsarbete. Den berör även etiska aspekter kring artificiell intelligens.

Louise Bringselius har en docentur från Lunds universitet och är verksam som forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Under de senaste åren har hon tagit en ledande position som debattör i frågor om förvaltning och arbetsliv i Sverige. Hon har skrivit flera uppmärksammade böcker, bland annat boken Psykologisk trygghet (2023, Volante), arbetat som forskningsledare för regeringen och föreläst för tusentals människor.  

En filosofisk kritik mot samtidens mätbarhetssamhälle.

Vi lever i en tid av siffror och statistik med en övertro på att alla problem går att lösa genom att spalta upp, mäta och kvantifiera. När vårt förnuft bara handlar om att räkna blir såväl våra liv som samhället i stort alltmer omänskligt. Allt och alla blir siffror och det finns inget utrymme för omdöme eller eftertanke. Vi kan idag därför tala om ett pedanternas världsherravälde.

I Det omätbaras renässans gör filosofiprofessorn Jonna Bornemark just det. I boken tar hon sig an allt från vårdkris och new public management till vår syn på konst och religion. Med hjälp av tre renässansfilosofer visar hon på möjliga utvägar till ett mer humanistiskt, levande och rent av magiskt liv.

Makt angår oss alla. Vi hittar det i vardagen och i forskares teorier, i våra algoritmer och i våra folkrörelser – svårt att ta på men alltid lika relevant. I den andra uppdaterade upplagan lyfter författarna upp nya exempel och utvidgar analysen av nutida fenomen vad gäller makt, från nya sätt att organisera sig till den automatiserade makten.

Sagt om boken"Makt har ofta presenterats som något diffust och abstrakt i samhällsvetenskaplig litteratur. Här har författarna lyckats med konststycket att skriva en bok som på ett intresseväckande sätt diskuterar makt högst påtagligt och allmängiltigt."Malin Åkerström, professor i sociologi vid Lunds universitet

BeGreppbartBeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Om författarnaAlf Rehn är professor i innovation, design, och företagsledning vid SDU – Syddansk Universitet, men siktar på att uppnå professorsgrad även i patafysik, så snart världen är mogen. Mats Börjesson är professor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, han delar denna förhoppning – och aspirerar på samma titulering.

År 1972 utkom en bok med titeln "Från Platon till Lenin: de politiska idéernas historia" skriven av idéhistorikern Sven-Eric Liedman, sedermera känd professor och författare till uppmärksammade böcker som "I skuggan av framtiden: modernitetens idéhistoria" (Augustvinnare 1997) och "Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper".

"Från Platon till ..." har blivit något av ett standardverk om de ledande politiska tänkarna genom tiderna. Boken har följt med sin tid, och under åren har titeln ändrats i takt med ämnets uppdatering. Vid förra titelbytet fick den heta "Från Platon till kriget mot terrorismen" medan denna femtonde omarbetning bär titeln "Från Platon till demokratins kris". Så gott som allt som handlar om tiden efter 1945 är nytt.

Tankens pilgrimer behandlar medeltiden. En grundläggande tanke hos Ronny Ambjörnsson är att kulturmöten spelar en viktig roll, att nya idéer ofta uppstår i mötet mellan olika religioner, världsbilder och sätt att leva. Miljöer där sådana möten varit möjliga har också på olika sätt varit kreativa.

I det medeltida Europa utgjorde t ex mellersta och södra Spanien en sådan miljö. Där möttes tre kulturer, den muslimska, den judiska och den kristna. Här översattes lärda arbeten från arabiska och hebreiska till latin och spreds till övriga Europa. Den världsbild som utvecklades vid de medeltida universiteten i det kristna Europa var inspirerad av judiska och muslimska tänkare. Muslimsk och judisk idéhistoria får därför stort utrymme liksom den bysantinska kulturen, som utgör bakgrund till den ryska och östeuropeiska idéhistorien.

Även i Västeuropa spelar mötet mellan olika kulturer en central roll. Vid sidan av den latinska traditionen tar Ronny Ambjörnsson upp de keltiska och nordiska tankevärldarna. Det är t ex i mötet mellan keltiskt sagostoff och kristen människosyn som den nordfranska riddarromanen utvecklas. De nordiska eddadikterna är också en del av det europeiska kulturarvet. De rymmer ett tänkande som har paralleller inte bara i andra folks myter utan även i den filosofiska traditionen.

Sociala och allmänt kulturella förhållanden tas också upp. Miljön för de lärda studierna, klostren och universitetens värld beskrivs ingående liksom de världsliga hoven och den ridderliga miljön.

Boken inleds med ett avsnitt som skildrar de kulturgeografiska förutsättningarna för medeltidens intellektuella liv: kommunikationernas utveckling och sjövägarnas och vandringsledernas roll. Medeltidens lärda var ständigt på vandring mellan olika kloster och lärosäten. Bokens titel syftar på detta förhållande.

Om friheten, utgiven 1859, anses av många vara liberalismens mest centrala verk och har haft oöverskådligt inflytande på det politiska tänkandet. Här diskuterar John Stuart Mill hur statens makt över individen bör begränsas i det demokratiska samhället och landar bland annat i den omdebatterade skadeprincipen, att alla är fria att vara och göra som de vill så länge de inte skadar andra. Han hinner också beröra bland annat den individuella frihetens historia, yttrandefrihetens värde och hur individuell kreativitet kan uppmuntras i större samhällen.

Denna återutgivning av Alf Ahlbergs översättning innehåller också ett efterord av Carl-Göran Ekerwald.

Vetenskapsteori är egentligen något av det viktigaste man kan ägna sig åt. Det handlar om grunden för all vår kunskap. Vad är egentligen sant? Den frågan undkommer ingen människa som tar livet på allvar!

Vetenskapsteori för nybörjare ger en introduktion till det vetenskapliga sättet att tänka. Boken ger läsaren förutsättningar att kritiskt ifrågasätta såväl vetenskapliga som mer vardagliga texter. Den innehåller också mängder av konkreta exempel som gör de teoretiska resonemangen tydliga och lätta att ta till sig.

Denna tredje upplaga är kraft igt omarbetad med nya kapitel och en ny struktur: del 1 med teori, del 2 med exempel och del 3 med en sammanfattning som knyter ihop resonemangen.

Boken kräver inga förkunskaper. Den vänder sig till alla med intresse för vetenskap och lämpar sig för kurser på universitet och annan postgymnasial utbildning där vetenskapliga frågor diskuteras.

Om författarnaTorsten Thurén är docent i journalistik och fil.lic. i historia. Han har under många år varit verksam vid institutionen för Journalistik, Medier och Kommunikation vid Stockholms universitet (JMK).

En central uppgift för socialarbetare är att på olika sätt hjälpa och stödja människor att leva bra liv. Att påstå detta kan verka okontroversiellt, men tänker man efter inser man snart att påståendet väcker flera frågor: Vad är ett bra liv? Hur kan och får en människa agera för att hjälpa andra att uppnå detta mål? Kan ändamålet helga medlen, eller finns det gränser för hur en människa får hjälpa andra? Hur kommer man fram till vad som är bra för en annan människa – vilken information och vilka kunskaper behövs? Och vilket ansvar har vi egentligen för andras välfärd? Har vi någon skyldighet att hjälpa andra? Har samhället? Detta är frågor som är centrala för socialt arbete. Det är också frågor som har sysselsatt filosofer under de senaste 2 000 åren.Den här boken ger en samlad och lättfattlig introduktion till hur olika filosofer har tänkt kring frågorna och hur de har besvarat dem. Ämnen som behandlas är argumentationsanalys, kunskapsteori, vetenskapsteori, moralfilosofi och politisk filosofi. Med hjälp av konkreta exempel hämtade från socialt arbete visar författaren att filosofernas resonemang och perspektiv är av intresse för dagens socialarbetare.Peter Nilsson är socionom och filosofie doktor i teoretisk filosofi. Han är verksam vid Högskolan Dalarna, där han undervisar på socionomprogrammet och på kurser i filosofi. I sin forskning har han intresserat sig för frågor om empati och medlidande, omsorg och altruism.

"Det är en rik, underbar bok, fylld av mänsklig värme i ett svalnande universum."Göran Greider, Aftonbladet

”Vi behöver fler röster som Julia Ravanis: kunniga, entusiastiska, nördiga och generösa. Skönheten i kaos är en mycket lyckad debut.”Göteborgsposten

”Hennes välskrivna bok i behändigt format får gärna inspirera fler experter att skriva lätt om tunga ämnen.”Expressen

Skönheten i kaos tar ner den teoretiska fysiken på jorden och jämför den med mänskliga erfarenheter. Förklaringar av svarta hål, sammanflätade elektroner och strängteori varvas med reflektioner om längtan och frustration, om att bli kär och känna andra människors blick på en själv.

Det här är ett litterärt försök att förstå skönheten i det kaos som präglar den moderna fysiken – liksom erfarenheten av att leva i det 21:a århundradet.

”Ravanis bok har just det lite skissartade, sökande, som en bra essä ska ha. Den erbjuder öppningar för reflektion och samtal, inte färdiga lösningar och facit. Den fungerar både som en ingång för läsare som inget alls vet om ämnet och en utgångspunkt för vidare samtal om fysik, litteratur, relationer och, ja, allt.”Svenska Dagbladet

"Verktygslära för filosofer" låter måhända motsägelsefullt. Man föreställer sig gärna att filosofer ägnar sig åt ett slags ren tankeverksamhet, utan behov av verktyg eller metodhandledningar. Men i själva verket finns det åtskilliga rent hantverksmässiga färdigheter som en filosof måste tillägna sig. Hon måste lära sig att hitta rätt i litteraturen för att se vad andra har skrivit i samma ämne. Hon behöver träna sig i filosofisk argumentation och i att uttrycka en filosofisk tankegång i skrift. Liksom i andra akademiska ämnen måste hon lära sig hur citat och källhänvisningar kan utformas.

Denna bok är avsedd som en kombinerad lärobok och referensbok i dessa färdigheter. Den är främst menad för dem som ska skriva akademiska uppsatser eller avhandlingar i filosofi.

Den första delen tar upp frågor kring ämnesval och inläsning och de bibliografiska hjälpmedel som står till buds. Den andra delen ställer frågan om det finns en särskild filosofisk metod, behandlar definitioner och språkanalys kompletterat med en praktisk metod för filosofiskt definitionsarbete. Här ryms även kapitel om formalisering, texttolkning och källkritik. Den tredje delen ger handfasta råd och anvisningar om hur man kommer igång i skrivprocessen samt ger hjälp i frågor om disposition, citatteknik, och källhänvisningar. Den fjärde delen slutligen behandlar allehanda frågor kring publicering, från publicering i internationella tidskrifter till populärfilosofi. 

I den femte upplagan är texten i sin helhet genomsedd och aktualiserad. Två kapitel har tillkommit, kapitel 1 som ställer frågan vad filosofi  är och kapitel 13 som behandlar radikalt tvivel som filosofisk metod.

Sven Ove Hansson är professor i filosofi vid KTH, Stockholm. 

Nikomachiska etiken är Aristoteles viktigaste moralfilosofiska arbete. Boken är inte bara en odödlig klassiker utan även mycket inflytelserik i modern filosofi, där den utgör en huvudkälla till den så kallade dygdetiken. Aristoteles frågar vad det innebär att leva ett gott, lyckligt liv, vilket leder honom till en undersökning av de karaktärsegenskaper, dygder, som utmärker den goda människan. Han diskuterar dygdens allmänna karaktär, som medelväg mellan två extremer (modet är till exempel medelvägen mellan feghet och dumdristighet), men också många särskilda dygder, såsom frikostighet, rättvisa och självbehärskning. Utförlig behandling får även vänskapens och njutningens natur och deras roll i ett bra liv.

Det goda livet fullbordas i handlingar som leds av fronesis, klokheten eller det goda omdömet. Mot slutet av verket framhäver Aristoteles även ett annat liv än handlingslivet, nämligen det betraktande livet, som han menar förverkligar det gudomliga i människan.

Charlotta Weigelt professor i filosofi vid Södertörns högskola har översatt verket och står även för en innehållsrik inledning och förklarande noter. Hon har tidigare översatt Aristoteles Fysik och arbetar för närvarande med en översättning av Metafysiken.