Per Magnus Johansson – författare

Vad innebär det egentligen att skriva? Det sker i ensamhet men sträcker sig mot läsaren, det upprättar en värld som på samma gång är enskild och allas. Den som skriver drar sig undan det vardagliga livet men skrivandet står som få andra mänskliga verksamheter i dess tjänst. I dialog med litteraturens stora namn utforskar psykoanalytikern Per Magnus Johansson gränsen mellan att läsa och tänka, att tala och tystna, att leva och skriva.

I Strindbergsfejden deltog närmare 300 debattörer som skrev över tusen tidningsartiklar. Detta är fortfarande Sveriges mest hektiska kulturdebatt. August Strindberg skrev själv drygt 50 i en rad aktuella samhällsfrågor. Men det som gjorde debatten så intensiv var att han hade fyra frontlinjer, och dessa retade upp det etablerade och konservativa Sverige år 1910.

Strindbergs fyra frontlinjer var kungahuset, Svenska Akademien, Verner von Heidenstam och Sven Hedin. I artikeln Faraon-dyrkan angreps den sedan länge utbredda kulten av krigarkungen Karl XII. Svenska Akademien tyckte Strindberg var en krets för inbördes beundran. Verner von Heidenstam, som var dess största försvarare, skrev ren smörja tyckte Strindberg i artikeln Två Konungar. Upptäcktsresande Sven Hedin var på mångas läppar, honom gjorde Strindberg narr av i Upptäckar-Humbug.

Detta var inte August Strindbergs första fejd. Redan 1884 ställdes han inför domstol för att han hade häcklat Svenska kyrkans heliga sakrament nattvarden. Denna bok ger även en inblick i striden som följde efter novellen "Dygdens lön". Boken innehåller också ett urval utvalda dikter och brev, också av Strindbergs egen hand.

Dessutom har idé- och lärdomshistorikern och psykoanalytikern Per Magnus Johansson skrivit en essä som avslutning, om denna omtalade och omskrivna Strindbergsfejd, "Samhällskritiker med satir som vapen". Tomas Lindelöw presenterar urvalet av texter i bokens förord.

Karl Marx och Sigmund Freud -- aktuella, kontroversiella. Ständigt dödförklaras de för att i nästa ögonblick åter hamna högst upp på dagordningen. Deras inflytande på eftervärlden har varit enormt men också motsägelsefullt. Varför fortsätter de att engagera oss? Varför är de fortsatt aktuella? Med lätt och sakkunnig hand tecknas här ett panorama över två av historiens mest inflytelserika personer.

I Psykopatologi presenteras en aktuell och vetenskapligt förankrad kunskap om psykopatologi utifrån tre centrala psykologiska teorier: biologisk psykologi

Vad säger psykologin egentligen om människan som individ? Under ämnets relativt korta historia som vetenskap har flera olika teorier och tillämpningar vuxit fram – teorier som både lånat idéer och tagit avstånd från varandra.

I Personlighetspsykologi presenteras de läror som fått störst genomslag – humanistisk, kognitiv och beteende-, psykoanalytisk och egenskapsteori – av några av de främsta svenska auktoriteterna inom varje område. Dessutom avslutas boken med ett kapitel som tar upp likheter och olikheter mellan de olika teorierna, t.ex. i synen på psykets struktur, drivkraft, känslor och normalitet.

Boken riktar sig främst till psykologistudenter vid universitet och högskola.

Författarna i boken är: Claudia Fahlke (egenskapsteori), Per Magnus Johansson (psykoanalytisk teori), Lars-Gunnar Lundh (kognitiv teori), samt Gunnar Karlsson och Teci Hill (humanistisk psykologi).

Är kreativitet bara ett modeord eller en djup drivkraft hos människan? Och vad är flow? Och vad händer när de två samverkar?Georg Klein skriver i bokens förord:Den starka driften att med egen förmåga ta sig an en utmanande uppgift är ett fundamentalt behov hos människan. Vi vill uppleva den eufori som flow kan ge. Vi kan inte uppnå samma eufori genom att bara upprepa något. Utmaningen måste bli större. Vi drivs av att ständigt lära oss nya saker /.../ vår uppfinningsrikedom har gjort oss till herrar på planeten.År 1990 utkom Kreativitet och flow i vilken författare och framstående forskare diskuterade begreppen kreativitet och flow. I den här boken har vi inbjudit nya forskare att se på samma begrepp. Vad har hänt under de dryga tjugo år som gått?

Sekularisering innebär inte att gudarna försvinner utan att de ersätts av sådana som vi själva har skapat institutioner, traditioner och teknologier. Det handlar därför inte om en avveckling utan om en omlokalisering av en gudomlig sfär. Vem betjänar vem? Är systemen till för människan eller människan för systemen? Till vem eller vilka sätter vi vårt hopp eller vänder vi oss till i bön?

Årets nummer av Tidens tecken utforskar de makter som aspirerar på att ta gudarnas plats i en postsekulär samtid.

I mars 2020, när Covid 19-pandemin slog till med full kraft mot Sverige och världen, började psykoanalytikern Per Magnus Johansson skriva ned sina tankar i korta texter som publicerades på nätet. Dessa dagsedlar fann snabbt en stor läsekrets.

I denna bok har Per Magnus Johanssons texter från en dramatisk och svår tid samlats. Boken utgör såväl ett tidsdokument som ett djupt personligt och angeläget bidrag till frågan om vår gemensamma utsatthet.

I boken medverkar i brevform ett antal av Per Magnus Johanssons samtalspartners som läkaren Christer Andersson, idéhistorikern Sven-Eric Liedman och författaren Lydia Sandgren.

Per Magnus Johansson är psykoanalytiker, utbildad i Paris, och idéhistoriker, verksam vid Göteborgs universitet. Han är författare till en rad böcker om bland annat psykoanalysens historia i Sverige samt redaktör för kulturtidskriften Arche.

På Korpen har Per Magnus Johansson tidigare, tillsammans med Thomas Karlsohn, utgivit boken Ensamhet och gemenskap: En brevväxling om universitetet.

Denna bok skildrar Corona-pandemins utveckling från juni till oktober 2020 ur intellektuella, medicinska och konstnärliga perspektiv. I arbetet med boken har ett antal forskare, flera läkare, en konstnär, en bibliotekschef, en präst, ett vårdbiträde, en konsthistoriker, en teaterregissör och flera intellektuella engagerats.

Den innehåller ett mångfacetterat samtal om hur Covid-19 har drabbat samhället och dess invånare. Utgångspunkten är att alla är drabbade, men att vi är berörda på skilda sätt. Vår oro och utsatthet ser olika ut, men den finns närvarande i större eller mindre utsträckning för var och en av oss. 

Vår förmåga att röra oss i geografin och i tanken har på ett grundläggande sätt påverkats. Vår dödsångest har aktualiserats. Vi är omskakade. Ibland tränger vi bort oron, stundtals förnekar vi den och i pressade situationer förkastar vi den. Men den återvänder; i en andra, tredje eller fjärde våg. Ibland tycks vågorna aldrig ta slut. Men samma oro skapar även möjligheten att finna nya obrukade ord: vi kan återerövra den förlorade rörelsefriheten.

Per Magnus Johansson är psykoanalytiker, utbildad i Paris, och idéhistoriker, verksam vid Göteborgs universitet. Han är författare till en rad böcker om bland annat psykoanalysens historia i Sverige samt redaktör för kulturtidskriften Arche.

På Korpen har Per Magnus Johansson tidigare utgivit Corona: En psykoanalytikers dagbok samt, tillsammans med Thomas Karlsohn, Ensamhet och gemenskap: En brevväxling om universitetet.  

Corona en psykoanalytikers dagbok. Del 2 ingår i bokserien Korpen om coronakrisen.

Den tredje volymen i Per Magnus Johanssons trilogi om coronapandemin sträcker sig från den 19 april 2021 till den 14 juli 2021. Forskare, kliniker och författare har inbjudits att delge sina tankar om denna turbulenta period. En mosaik av röster bryts i en kör som vittnar om sin samtid.

I boken samtalar Per Magnus Johansson med Kate Abrahamsson, professor i barnkirurgi och verksamhetschef för barnkirurgiska kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset; Christer Andersson, specialist i allmänmedicin och ansvarig för Bergsjön vårdcentral; Håkan Liljeland, enhetschef inom barn- och ungdomspsykiatrin, psykolog och översättare; Amanda Norgren, journalist på SVT och Kulturnyheterna; Martin Nyström, författare och musikkritiker påDagens Nyheter; Marit Kapla, författare och journalist samt Lydia Sandgren, författare och psykolog. 

Förord av Karin Brygger och David Karlsson.

Per Magnus Johansson är psykoanalytiker, utbildad i Paris, och idéhistoriker, verksam vid Göteborgs universitet. Han är författare till en rad böcker om bland annat psykoanalysens historia i Sverige samt redaktör för kulturtidskriften Arche.

Under hela covid-pandemin förde psykoanalytikern Per Magnus Johansson dagbok. Hans anteckningar publicerades i tre böcker. Nu utkommer de i en samlad volym, med nyskrivet efterord och förord av Sven-Eric Liedman. 

"Pandemin är en mycket viktig kollektiv erfarenhet. Denna erfarenhet måste bearbetas på ett sådant sätt att vi kan gå vidare med större klarhet. Man kan inte göra detta på bättre sätt än genom att eftertänksamt läsa Per Magnus Johanssons dagsedlar och veckobrev."  Ur Sven-Eric Liedmans förord.

Per Magnus Johansson är psykoanalytiker, utbildad i Paris, och idéhistoriker, verksam vid Göteborgs universitet. Han är författare till en rad böcker om bland annat psykoanalysens historia i Sverige samt redaktör för kulturtidskriften Arche.

Vad innebär det egentligen att skriva? Skrivandet sker i ensamhet men sträcker sig mot läsaren, det upprättar en värld som på samma gång är enskild och allas. Den som skriver drar sig undan det vardagliga livet men skrivandet står som få andra mänskliga verksamheter i dess tjänst.

I dialog med litteraturens stora namn utforskar psykoanalytikern och idéhistorikern Per Magnus Johansson gränsen mellan att läsa och tänka, att tala och tystna, att leva och skriva.