Omvårdnad och medicinska stödfunktioner

Vårdmöten vid autism och ADHD är en bred teoretisk och praktisk introduktion till neuroaffirmativ vård samt en introduktion till ett kommande paradigmskifte. ADHD och autism, diagnostiserad eller självidentifierad, förekommer bland både vårdpersonal och patienter. För att vården ska kunna främja god hälsa och lika villkor för alla behöverlevda erfarenheter få ta mer plats och styrkorna med olika funktionssätt lyftas fram.

Bokens tre delar presenterar det rådande medicinska perspektivet, den framväxande synen på neurodiversitet och hur vården kan utföras utifrån ett neurodiversifierat synsätt. Boken beskriver även hur arbetsmiljön i vårdenkan göras mer neuroaffirmativ.

Det personcentrerade förhållningssättet genomsyrar hela boken och läsarenfår tydliga, praktiska tips om hur vården kan göras mer anpassad för personal och patienter med autism och/eller ADHD.

Boken är tänkt att fungera både som fortbildningslitteratur för yrkesverksamma inom vården och som kurslitteratur för studenter inom vårdområdet.

Om författarnaÅsa Hedlund är autist och docent i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Hennes forskning handlar om autistiskt välbefinnande samt autism och ADHD i vården, hos både patienter och vårdpersonal.Maria Bühler är leg. psykolog och specialist i neuropsykologi. Hon arbetar med utredning och behandling av personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt med handledning och fortbildning av kollegor och andra yrkesgrupper.

Säker läkemedelsberäkning ger praktiska och beprövade redskap för att utföra säkra läkemedelsberäkningar genom att förena begreppsförståelse, räknefärdigheter och egenkontroll.

I denna nya utgåva av boken har kapitelstrukturen setts över och innehållet har fått en tydligare progression, från det grundläggande till det mera komplexa. Men precis som tidigare kretsar innehållet kring tre centrala teman:

begreppen dos, styrka och mängd som pedagogisk modell

egenkontroll av beräkningar

beräkningar utifrån olika läkemedelsformer.

Boken är rikt illustrerad och innehåller övningar, där studenterna kan göra egna beräkningar, samt facit. På så vis kan studenterna utveckla och kontrollera sina kunskaper.

Drygt 1000 övningsuppgifter och självrättande prov finns som online-produkt.

Säker läkemedelsberäkning är lämplig som kursbok för studenter på sjuksköterskeprogrammet, specialistsjuksköterskeprogrammet, röntgensjuksköterskeprogrammet och biomedicinska analytikerprogrammet. Boken kan även användas som uppslagsbok och repetitionsverktyg för hälso- och sjukvårdspersonal som utför läkemedelsberäkningar.

Sagt om boken:

”I denna nya, omarbetade upplaga har kapitlen en struktur som gör det enklare att följa stegen från det grundläggande till det mer komplexa inom läkemedelsberäkning. [...] Formatet är bekvämt och gör den lätt att hålla i handen. Layouten är luftig, stilren och illustrationerna kompletterar texten på ett utmärkt sätt. Denna skickligt pedagogiskt författade bok kan användas för självstudier och att komma tillbaka till för repetitioner samt uppslagsbok.” Helhetsbetyg 5/5.Camilla Malmborg, BTJ-häftet nr 13, 2025

Prehospital akutsjukvård belyser den prehospitala akutsjukvården från ett helhetsperspektiv. Boken beskriver det prehospitala arbetets olika beståndsdelar och moment, dvs. prehospital vårdmiljö, teamarbete, grundläggande bedömning, handläggning vid akuta tillstånd/situationer samt extraordinära situationer. De flesta kapitel innehåller också exempel på verklighetsbaserade situationer som prehospital personal kan ställas inför i sitt dagliga arbete.

Den tredje upplagan har genomgått en omfattande revidering. Boken har bland annat fått en helt ny disposition och en del nya kapitel samtidigt som det medicinska perspektivet har fördjupats.

Prehospital akutsjukvård är skriven av kliniskt verksamma experter och forskare i ämnet. Den är främst avsedd för blivande specialistsjuksköterskor med inriktning på ambulanssjukvård, men är också värdefull för alla som arbetar prehospitalt, läkare under grundutbildning samt blivande specialistläkare inom akutsjukvård och anestesi/intensivvård.

Sagt om bokenBoken griper mycket väl över hela ämnet akutsjukvård, det finns bra faktarutor och illustrationer och den är lättläst. Underlaget är modernt och aktuellt. Sammanställningen av fakta är bra, inte minst alla småbegrepp som hittas här och var i boken. Sammantaget är det en mycket användbar bok inom ämnet." Per Björgell, lektör, BTJ, Häftepos 10106231.

Upplaga 2: "Denna upplaga har utökats med vårdvetenskapliga delar, men har också fått ett lite större kliniskt innehåll. Det finns många författare till texterna, vilket skapar spännvidd och djup i dem. Det finns ett antal administrativa delar i vården som är väl behandlade, exempelvis om beslutsstöd genom medicinska riktlinjer, ambulanssjukvårdens plats i organisationen, helikopter, vissa vårdkedjor (hjärtinfarkt, trauma, stroke och äldre). Drygt 250 sidor handlar om ren sjukvård, vilket verkligen lyfter boken. Dessa avsnitt handlar om både viktigt och svårt, psykiskt och kroppsligt. Det är en riktigt välgjord bok med ett mycket användbart innehåll, både för nya och erfarna medarbetare och kan väl rekommenderas." Per Björgell, lektör, BTJ-häftet nr 18, 2016.

Om författarnaLars Lundberg, specialistläkare i kirurgi och akutsjukvård, docent i kirurgi vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, professor em. i prehospital akutsjukvård, PreHospen – Centrum för prehospital forskning, Högskolan i Borås. Denise Bäckström, överläkare, med. dr, anestesi- och intensivvård, traumaansvarig/medicinsk ledningsläkare ambulans och akut, Region Gävleborg/Capio akutläkarbilar Stockholm/Katastrofmedicinskt centrum Linköping. Magnus Andersson Hagiwara, ambulanssjuksköterska, professor, PreHospen – Centrum för prehospital forskning, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås.

Om KBT inom psykiatrinKBT inom psykiatrin är en oumbärlig sammanställning för alla som vill arbeta med KBT. Här beskrivs hur KBT kan tillämpas vid de vanligaste psykiatriska störningarna hos vuxna. Hur ser KBT-modellen ut? Vilka formulär är lämpliga att använda? Vilka behandlingsmetoder rekommenderas?

Nya kapitel har tillkommit i denna uppdaterade och utvidgade utgåva, bland annat om ADHD och autism, hälsoångest samt stress och utmattningsproblem.

Boken inleds med en genomgång av den teoretiska bakgrunden till KBT samt en beskrivning av hur beteendeanalys och fallformulering går till. De diagnoser som sedan tas upp är specifik fobi, social ångest, paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, hälsoångest, depression, bipolär störning, schizofreni, ätstörningar, sömnstörningar, borderline personlighetsstörning, självskadande beteende, alkohol- och drogberoende samt spelberoende. För varje tillstånd beskrivs hur KBT-modellen och beteendeanalysen kan se ut, samt hur behandlingen går till. Därefter följer ett kapitel om internetbehandling och ett om kombinationen KBT och farmaka. I bokens sista kapitel redovisas det empiriska stödet för KBT vid de olika störningarna.

KBT inom psykiatrin vänder sig till studerande på grundutbildningar inom psykoterapi och även till yrkesverksamma psykologer och psykoterapeuter.

Lars-Göran Öst (red.) är professor emeritus i klinisk psykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Kapitelförfattarna är framstående kliniker och forskare samt experter inom respektive område: Niclas Almén, Erik Andersson, Gerhard Andersson, Erland Axelsson, Maria Bragesjö, Elizabeth Breitholtz, Per Carlbring, Lars Forsberg, Ata Ghaderi, Erik Hedman, Markus Jansson-Fröjmark, Tatja Hirvikoski, Jakob Jonsson, Elizabeth Malmquist, Lennart Melin, Ewa Mörtberg, Annika Sonnenstein, Richard Stenmark, Therese Sterner, Bengt Westling, Håkan Wisung och Lars-Göran Öst.

Sagt om boken:”Boken är utomordentligt välstrukturerad och informativ om KBT-modellen som psykoterapimetod.” Helhetsbetyg 5/5.

Möter vi verkligen personer som utsätts för våld i nära relationer överallt i vården? Kan våra egna förutfattade meningar utgöra ett hinder i mötet med dem? Hur kan vi fråga om våld?

Vårdmöten vid våld i nära relationer bidrar till att svara på dessa frågor. Boken synliggör de som söker vård och är, eller har varit, utsatta för våld i nära relationer. Läsaren medvetandegörs om egna förutfattade meningar om våld i nära relationer, vem som kan vara utsatt och tecken på våldets konsekvenser.

Boken belyser mäns våld mot kvinnor, från ungdom till ålderdom, samt utsatthet i särskilt sårbara grupper. Den belyser också våld i samkönade parrelationer och därutöver finns kapitel om bland annat barn som upplever våld i hemmet, personer med funktionsnedsättning och om mäns våldsutsatthet.

Boken är skriven utifrån klinisk erfarenhet och aktuell forskning. Den utgår från ett fenomenologiskt perspektiv som innebär att människan ses som en helhet där kropp, själ och existens inte kan separeras från varandra. Författaren diskuterar även hur frågan om våld kan ställas och hur svaret kan tas emot. Läsaren får också ta del av levda erfarenheter, såsom de beskrivits i forskningsstudier.

Boken vänder sig till studenter inom olika program inom hälso- och sjukvård samt till yrkesverksamma inom samma sektor.

Om författarenEva Sundborg, leg. sjuksköterska, med.dr, adjunkt på Karolinska institutet, avdelningen för omvårdnad och inriktningsansvarig för distriktssköterskeprogrammet. Hennes forskning handlar om distriktssköterskors och sjuksköterskors beredskap att möta våldsutsatta kvinnor.

BÄLTAD – Från psykos till läkare – och vägen till en mänskligare psykiatri innehåller en läkarstudents upplevelse av en manisk psykos och vård i svensk psykiatrisk tvångsvård.

23 år efter händelsen och med 22 yrkesverksamma år bestämmer sig Maria för att öppet berätta om erfarenheterna med målet att lätta människors skam och skuld för psykisk sjukdom, skapa hopp och belysa problematiken med våld och maktobalans inom psykiatrin som fortfarande pågår. Psykoser beskrivs i boken från insidan och från en läkares perspektiv. Maria har arbetat på klinikerna där hon vårdats. Framförallt är målet att mänskliga rättigheter ska respekteras genom att våld som bältning förbjuds och andra humana metoder med framgångsrika behandlingsresultat sprids och börjar tillämpas. Som förebild lyfter hon Islands psykiatri och framförallt ser hon arbetsmodellen Open Dialogue som vägen fram för mänsklig psykiatri.

”Open Dialogue är en väl beforskad behandlingsmodell och ett sätt att organisera den psykiatriska vården. Framtagen i finska Torneå och med mål att förändra prognosen vid långvarig psykossjukdom som schizofreni. Med de bästa resultaten i världen där 3 av 4 förstagångspsykoser läker ut förtjänar människorna att metoden sprids mer än till 35 länder och tillämpas världsomfattande inte bara vid psykoser utan vid alla psykiska kriser hos barn och vuxna.”

Klinisk omvårdnad 2 är del två av en serie om två böcker. Klinisk omvårdnad del 1 och 2 tydliggör vilka konsekvenser olika sjukdomar och skador har för patienten. Hur upplever patienten att vara sjuk, hur påverkas hens grundläggande behov och vilka copingstrategier behövs?

Böckerna tillhandahåller systematisk kunskap om datainsamling, de kliniska bedömningar och omvårdnadsåtgärder som behövs för att kunna tillgodose patientens grundläggande behov samt om sjuksköterskans ansvar och kompetens i sin professionsutövning.

Alla kapitel har en liknande struktur, vilket gör det enkelt att orientera sig. Texterna är granskade av svenska experter och anpassade till svenska förhållanden.

Böckerna vänder sig till blivande sjuksköterskor och kan användas som referens för sjuksköterskor inom olika verksamhetsområden.

Relaterat material: Klinisk omvårdnad 1

Om författarnaDag-Gunnar Stubberud är intensivvårdssjuksköterska och har en fil.kand. i vårdvetenskap. Han är förstelektor vid magisterutbildning i intensivvård vid högskolan i Oslo. Stubberud har tillsammans med Grønseth haft huvudansvaret för revisionen av andra upplagan och är medförfattare till flera kapitel. Randi Grønseth är sjuksköterska, har en fil.kand. i vårdvetenskap och arbetar som förlagsredaktör. Grønseth har haft förlagsansvaret för andra upplagans revisione. Hon är också medredaktör och medförfattare till några kapitel. Hallbjørg Almås är sjuksköterska och lärare med lektorskompetens, och har lång erfarenhet som förlagsredaktör (numera pensionerad). Almås är författare till flera kapitel i boken och har i de tidigare utgåvorna av Klinisk omvårdnad varit huvudredaktör och huvudförfattare.

Översättningen från norska är gjord av Inger Bolinder-Palmér och Kristina Olsson.

Hur bör man utforma behandlingen till en äldre person med depression för att den skall bli så effektiv som möjligt? Hur förebygger man suicid hos personer som passerat pension, eller hos äldre multisjuka personer? Hur skiljer man kognitiva nedsättningar vid demenssjukdom från minnessvårigheter vid ångestproblematik? Frågor som dessa är vanliga frågeställningar i vården och omsorgen av äldre personer.

Med befolkningsutvecklingen blir andelen äldre personer allt större i vårt samhälle och det är många som lider av psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Personal i vården och omsorgen liksom de äldre själva och deras anhöriga behöver vägledning för att omhändertagandet skall planeras och genomföras så väl som möjligt. Denna bok innehåller Svenska Psykiatriska Föreningens (SPF) kliniska riktlinjer för äldrepsykiatri, vilket motsvarar tongivande rekommendationer enligt förhållanden i Sverige.

Personcentrerad vård och omsorg av exempelvis psykologisk behandling, sociala interventioner och läkemedelsbehandling är några komponenter som beskrivs för olika psykiatriska tillstånd. Normalt åldrande, depression, demenssjukdom och etiska hänsyn motsvarar några av de 17 kapitel som ingår i riktlinjerna. De olika kapitlen har skrivits av nationella experter inom respektive områden, och kapitlen har även granskats av andra experter.Innehållet motsvarar en uppdatering och omarbetning av tidigare SPF kliniska riktlinjer för äldrepsykiatri från år 2013.

Redaktör Mikael Ludvigsson är specialistläkare i Äldrepsykiatri, Geriatrik och Psykiatri, vid Psykiatriska kliniken och vid Närvårdskliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. Han är även verksam som adjungerad lektor vid Linköpings Universitet.