Marit Kapla – författare

A SUNDAY TELEGRAPH AND GUARDIAN BOOK OF THE YEARWINNER OF SWEDEN'S AUGUST PRIZEWINNER OF THE WARWICK PRIZE FOR WOMEN IN TRANSLATIONSHORTLISTED FOR THE BRITISH ACADEMY BOOK PRIZE'Osebol is a magnificent success; it is hard to imagine it better ... Kapla is a magician ... mesmerizing' Sara Wheeler, TLS'A simple, pared-back and down-to-earth masterpiece' James Rebanks'We listen to them like something caught on the wind ... so moving and so strangely beckoning' Nicci Gerrard, Observer'[Among] the year's most pleasing books' Rishi Dastidar, Guardian, Books of the Year'Engrossing and humbling and quietly revelatory' Max Porter'Fascinating ... I was riveted' Lydia Davis'Like standing outside an open window on a warm summer evening and listening to a piece of contemporary history' Länstidningen'What a wonderful book . . . You want to move into it' ExpressenNear the river Klarälven, snug in the dense forest landscape of northern Värmland, lies the secluded village of Osebol. It is a quiet place: one where relationships take root over decades, and where the bustle of city life is replaced by the sound of wind in the trees.In this extraordinary and engrossing book, an unexpected cultural phenomenon in its native Sweden, the stories of Osebol's residents are brought to life in their own words. Over the last half-century, the automation of the lumber industry and the steady relocations to the cities have seen the village's adult population fall to roughly forty. But still, life goes on; heirlooms are passed from hand to hand, and memories from mouth to mouth, while new arrivals come from near and far.Marit Kapla has interviewed nearly every villager between the ages of 18 and 92, recording their stories verbatim. What emerges is at once a familiar chronicle of great social metamorphosis, told from the inside, and a beautifully microcosmic portrait of a place and its people. To read Osebol is to lose oneself in its gentle rhythms of simple language and open space, and to emerge feeling like one has really grown to know the inhabitants of this varied community, nestled among the trees in a changing world.

Ord&Bild nr 5 2018 har den kinesiska kulturrevolutionen som tema. Gästredaktören Göran Sommardal har samlat debattinlägg, dikter, självbiografisk prosa om och från Kulturrevolutionen i Kina. Dessutom nytolkar Jila Mossaed och Lars Andersson den persiske poeten Hafez, Jonas Rasmussen introducerar den danske poeten Rasmus Nikolajsen och Marit Kapla vandrar genom Värmland i fotspåren efter Ellen Key och Selma Lagerlöf.

Bland de medverkande finner ni Håkan Forsell till häst, Lina Ekdahl inlindad i tygtrasor, Marit Kapla med en direktrapport från Palmemordet, Anna Gavanas bland stockholmska DJ:s och Nina Lekander bland feministiska förebilder och dilemman, bland annat. Kritikdelen bjuder på 80-talslitteratur, och hela numret på mycket konst och fotografi.

Det senaste numret av Glänta instruerar inte bara i metoder för att treva, gräva, väva, att utnyttja poesins objektivitet och att vara sååå ironisk. Vi har också bett tio personer att beskriva sin allra bästa metod: för att sörja, att iscensätta sin egen död, att skriva sant-sant, att se med slutna ögon, leva med smärta, lura sig själv, tömma tarmen, mm. Medverkar gör bland andra Marit Kapla, Khashayar Naderehvandi, Carin Franzén, Sven Anders Johansson, Samira Motazedi, Luciana Parisi, Jesper Olsson, Arman Fanni, Jussi Parikka, Frida Berntsson, Joni Hyvönen, Ellen Söderblom Saarela med flera.

LANDSBYGDER Sveriges landsbygder har under det senaste seklet präglats av avfolkning. I dag bor ungefär en tredjedel av landets befolkning i områden som klassas som landsbygd. Men en minskande befolkning betyder inte att landsbygden inte längre används; tvärtom tycks den spela en väsentlig roll för hur världen så som vi känner den formas. Det handlar om dess roll i produktionen av energi och råvaror. Det handlar om dess funktion som stadens utkant, där den antingen ger staden innehållsliga konturer eller tjänar som tillflyktsort för stressade storstadsmänniskor. Det handlar om dess betydelse som hem för dem som befolkar den. Trots att landsbygden ofta beskrivs med termer som avskildhet och periferi, spelar den alltså en central roll i samhällsbygget. Det är denna flerfaldiga roll som numret belyser. Hur landsbygdens avfolkning sammanhänger med flera sammantvinnade politiska ingrepp och intressen beskrivs i Jörgen Johanssons artikel, som tar avstamp i ett 1970-tal då krav på det småskaliga jordbrukets rationalisering samspelade med önskan om att förse exportindustrierna med arbetskraft. Konsekvenserna av landsbygdens historiska förändring fördjupas i Wendell Berrys klassiska text. Med utgångspunkt från maskinernas och massproduktionens inträde i jordbruket frågar sig Berry vad som händer med jorden och dem som brukar den när syftet blir att tillhandahålla så mycket livsmedel som möjligt, så billigt som möjligt och med så få arbetstimmar som möjligt. Nedvärderingen av småskaliga jordbruk diskuteras i Josefin Hägglunds text om skogsbrukets historia. Hon visar att grunden för den prioritering av skogsbruk framför andra värden som vi i dag lever med lades längre tillbaka i tiden än vad dagens återupplivade debatt om skogsbruk låter ana. I David Väyrynens predikan står konflikten inte mellan stad och land eller skogsbruk och lantbruk, utan mellan dem som kontrollerar och dem som kontrolleras, mellan dem som kan glömma och dem för vilka minnet etsat sig fast. Innehåll i Fronesis nr 72–73 (256 sidor): Kalle Eriksson, Charlotte Fridolfsson och Carolina Pettersson: Landsbygder. Kvarlevor efter urbaniseringen, resursförråd eller utopiska riktmärken? David Väyrynen: Varendaste en av dom där dom är skallmätare Carolina Pettersson och Desirée Enlund: Landsbygdernas värdeskapande. Introduktion till avsnittets texter Don Mitchell: Arbetets geografi och geografins arbete. Kalifornien som (anti)revolutionärt landskap Peter van Eerbeek: En global landsbygd? Thailändsk arbetskraftsmigration till den svenska bärbranschen Josefin Hägglund: Carl Lindhagen och skogsdebattens långa rötter Axel Sievers: Stad och land bakom Facebooks sociala medium Clara Bodén: Stamnätet. Inläsningsmanus Wendell Berry: Användning av energi Kalle Eriksson och Klara Meijer: Landsbygden som betydelsebärare. Introduktion till avsnittets texter Marit Kapla i samtal med Hannah Ohlén Järvinen: Den som talar vill bli förstådd Maxim Vlasov och Kristoffer Ekberg: Inre uppror och utopiskt platsskapande. Gröna vågor i 1970-talets och dagens Sverige Anna-Lisa Fransson: Den inre striden Klara Meijer: Att förklara sig. Platsmarknadsföring och Willows roman Inlandet Linn Hansén och Johannes Samuelsson: Kom fira med oss Erik Bengtsson och Charlotte Fridolfsson: Svensk landsbygdspolitik mellan EU och klassrummet. Introduktion till avsnittets texter Jörgen Johansson: Hem till byn. Svensk landsbygdspolitik under femtio år Marco Eimermann, Charlotta Hedberg och Mari Nuga: Hållbara livsstilar och föreställningar om landsbygd Makda Embaie: Vi som blev vi, nu Selma Lagerlöf i översättning av Hannah Ohlén Järvinen: På spaning etter de männischer sôm flô Redaktörer: Kalle Eriksson, Charlotte Fridolfsson och Carolina Pettersson. Redaktion: Erik Bengtsson, Marco Eimermann, Desirée Enlund, Anna-Lisa Fransson, Josefin Hägglund, Klara Meijer och Maxim Vlasov.

Rekonstruktioner av dofter och representationer av oändligheten. Arkivens tomrum och dess tystnad. Skammen i att det individuella lidandet ställs mot det kollektiva. De omättliga algoritmernas logik och slumpmässiga händelsers förutsägbarhet. Ett tvåtusensexhundra år gammalt diktverk som skiftar klangbotten epok för epok, ett fyrtio år gammalt prosaverk vars brutalitet genljuder i samtidens övervåld. Det är en del av vad detta nummer handlar om.