Hur ser ödets historia ut? Vad kan borrkärnor från havets botten berätta om tidens gång och ett förändrat klimat? Hur påverkades Simone de Beauvoir av att resa i det segregerade USA åren innan hon skrev Det andra könet? Vad hade den spanske filosofen och teologen Xavier Zubiri för inflytande på den tidiga kvantfysikens utveckling? Och vad kan litteraturhistoriens undergångspoeter säga oss om jordens sårbarhet och människans ändlighet?

I Bildningsboxen förklarar och fördjupar Sveriges främsta forskare händelser i historien och samtiden. Essäerna behandlar skilda ämnen inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora men är skrivna i ett personligt och lättillgängligt format. Det är folkbildning av bästa snitt.

Bildningsboxen är ett samarbete mellan Anekdot/Bildningspodden och Norstedts förlag.

Michael Azar - Ödets tärningar - är författare och professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Han har skrivit och forskat om modern kontinental filosofi och postkoloniala frågeställningar, och gett ut flera hyllade böcker däribland Frihet, jämlikhet, brodermord (2001), Döden i Beirut (2007) och Amerikas födelse (2015).

Ulrika Björk - Beauvoir i Amerika - är docent i filosofi vid Södertörns högskola. Hon disputerade 2009 vid Helsingfors universitet och har forskat och skrivit om bland annat Simone de Beauvoirs tänkande och Hannah Arendts politiska fenomenologi.

Karolina Enquist Källgren - Zubiri och kvantfysikens gåta - är docent i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hon disputerade 2015 vid Göteborgs universitet och har sedan dess forskat om relationen mellan fysik och religion samt exilens betydelse som kontext för kunskapsteori och politisk filosofi.

Erik Isberg - Havsarkivet - är vetenskapshistoriker vid KTH och disputerade 2023 med avhandlingen Planetary Timemaking: Paleoclimatology and the Temporalities of Environmental Knowledge, 1945-1990.

Sofia Roberg - Undergångspoeterna - är litteraturvetare och poet. Hon disputerade 2022 vid Stockholms universitet med avhandlingen Besvärja världen, en ekokritisk studie av Inger Christensens alfabet.

Traduit du suédois par Emmanuelle Sylvain et Matilde Anxo

Psychiatre et militant anticolonialiste, Frantz Fanon a longtemps été censuré en France pour son combat contre le racisme, la xénophobie, l’indignité et l’aliénation, à une époque où ces sujets étaient tabous.Plus de cinquante ans après sa disparition, sa pensée résonne pourtant toujours aux cœurs de nos problématiques politiques et sociétales. Mais qui était cet homme ? Pourquoi sommes-nous toujours autant concernés par son combat ?Cet essai propose une lecture nouvelle de son parcours, articulant le droit à la rébellion face à une colonisation nouvelle qui ne dit pas son nom : la globalisation.

Michael Azar est philosophe et chercheur suédois. Il enseigne à l’université de Göteborg. Ses travaux s’intéressent tout particulièrement aux œuvres de Frantz Fanon, Albert Camus et Jean-Paul Sartre.

Yves Rouvière est illustrateur. Il a collaboré pour la collection Comprendre à Marx et le Capital (2011), Freud (2011), Sade (2012), Lacan (2013) et Péguy (2013).

Psychiatrist and anti-colonial activist, Frantz Fanon was long censured in France for his fight against racism, xenophobia, indignity and alienation, at a time when these subjects were taboo.More than fifty years after his death, his thought still resonates at the heart of our political and societal issues. But who was this man?This essay proposes a new reading of his life, articulating the right to rebellion in the face of a new colonization that does not speak its name: globalization.

När vi idag talar om martyrer ser vi framför oss bilden av en fanatisk muslim med en bomb fasttejpad på kroppen. Men martyrskapet har en lång tradition inom västerländskt tänkande. Sedan Sokrates valde döden framför exilen har vi ställt oss frågan: finns det något i själva livet som det är värt att gå i döden för? Filosofer och teologer, poeter och statsmän har gett oss olika svar - Gud, sanningen, folket, revolutionen. I Den ädla döden tecknar Michael Azar det västerländska martyrskapets idéhistoria. Vi möter Sokrates och Jesus inför sina åklagare, de första kristna på gladiatorarenan och de moderna nationernas och revolutionernas blodsvittnen. Genom gestalter som Jeanne dArc och Robespierre, Che Guevara och Breivik, skildrar författaren hur martyrens blod blir till skådespel, en symbol för gemenskap och sanning. Människans yttersta sårbarhet förvandlas till hennes främsta vapen; det är genom att dö som man segrar. Michael Azar är författare och professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Han har tidigare gett ut ett flertal böcker, bland annat den uppmärksammade Döden i Beirut.

När vi idag talar om martyrer ser vi framför oss bilden av en fanatisk muslim med en bomb fasttejpad på kroppen. Men martyrskapet har en lång tradition inom västerländskt tänkande. Sedan Sokrates valde döden framför exilen har vi ställt oss frågan: finns det något i själva livet som det är värt att gå i döden för? Filosofer och teologer, poeter och statsmän har gett oss olika svar – Gud, sanningen, folket, revolutionen.

I Den ädla döden tecknar Michael Azar det västerländska martyrskapets idéhistoria. Vi möter Sokrates och Jesus inför sina åklagare, de första kristna på gladiatorarenan och de moderna nationernas och revolutionernas blodsvittnen. Genom gestalter som Jeanne d’Arc och Robespierre, Che Guevara och Breivik, skildrar författaren hur martyrens blod blir till skådespel, en symbol för gemenskap och sanning. Människans yttersta sårbarhet förvandlas till hennes främsta vapen; det är genom att dö som man segrar.

Vilka tankar födde upptäckten av Nya världen? När Columbus landsteg i Amerika möttes två för varandra helt okända civilisationer. I Amerikas födelse skildras erövrarnas debatter om indianernas natur. Var de verkligen människor? När Columbus landsteg i Nya världen, Amerika, möttes två för varandra helt okända civilisationer. Vad som kunde ha blivit ett givande utbyte blev ett militärt och ideologiskt underkuvande. I Nya världen flätades korset, guldet och svärdet samman i en dödlig legering. I Amerikas födelse skärskådas de intensiva debatter som ägde rum i Spanien om indianernas väsen, krigens rättfärdighet och mänsklighetens natur. Vad var det egentligen för slags varelser som Spanien hade upptäckt och lagt under sig? Och var conquistadorernas blodiga krig i Nya världen verkligen rättfärdiga i Guds ögon? Michael Azar är författare och professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Han har tidigare gett ut ett flertal böcker, bland annat Den ädla döden.

När Columbus landsteg i Amerika möttes två för varandra helt okända civilisationer. I Amerikas födelse skildras erövrarnas debatter om indianernas natur. Var de verkligen människor?

När Columbus landsteg i Nya världen, Amerika, möttes två för varandra helt okända civilisationer. Vad som kunde ha blivit ett givande utbyte blev ett militärt och ideologiskt underkuvande. I Nya världen flätades korset, guldet och svärdet samman i en dödlig legering. I Amerikas födelse skärskådas de intensiva debatter som ägde rum i Spanien om indianernas väsen, krigens rättfärdighet och mänsklighetens natur. Vad var det egentligen för slags varelser som Spanien hade upptäckt och lagt under sig? Och var spanjorernas erövringskrig i Nya världen verkligen rättfärdiga i Guds ögon?

I Beirut går de levande på de dödas ben, samtidigt som de döda, under de senaste årens dramatiska utveckling, tycks gå igen på de levandes ben. Döden i Beirut är en personlig essä om en stad belägrad av vålnader.

Perser, greker, romare, araber, korsfarare, turkar, ryssar, engelsmän, fransmän, syrier, israeler, iranier, palestinier, nordamerikaner – alla har de under årens lopp belägrat Libanons huvudstad. Efter det långa inbördeskriget 1975–1990, mordet på Hariri och Syriens återtåg 2005 är det förflutnas blodiga hemsökelser tydligare än någonsin. Michel Azar skriver personligt om livet under brinnande krig.

"Döden i Beirut är en fantastisk idé- och historieresa som emellanåt med närmast poetiska beskrivningar skildrar ett land där de döda 'går igen på de levandes ben'. [...] Det är Azars styrka, att han är demokratisk i sin kritik – ingen etnisk eller religiös grupp slipper ifrån hans känga.[...] En bok att ha nära när man läser artiklar om nya oroligheter i Libanon." (Rakel Chukri, SDS)

"Om Libanons subtila maktbalans, om vad den lett och riskerar att leda till, har idéhistorikern Michael Azar skrivit en utomordentlig bok, som utöver att vara något så ovanligt som en stilistiskt njutbar essä också förklarar varför ett land som utåt sett kan se ut som ett multikulturellt paradis i själva verket är en krutdurk som i ett och samma kartveck koncentrerar hela Mellanösterns konflikter." (Steve-Sem Sandberg, SvD)

"Att beskriva Beiruts och Libanons dramatiska historia från antik till nutid kräver förstås både kunskap och inlevelse. Det besitter Michael Azar i hög grad. Han är docent i idéhistoria och har samtidigt en libanesisk bakgrund. Han närmar sig ämnet som forskare och samtidigt som medkännare, filosof och författare. [...] Därför blir hans långa essä Döden i Beirut ett skolexempel på hur man kan skildra ett komplicerat skede med både distans och närhet och samtidigt inse sina begränsningar." (Torsten Kälvemark, AB)

"Azar arbetar på djupet, men också på bredden. Koncentrerat och pedagogiskt, och på njutbar prosa, beskriver han landets politiska historia och ger en detaljerad bild av premisserna för dagens konfliktfyllda kaos i vilket kampen om nationens identitet är själva motorn. [...] Om den ordinära nyhetsrapporteringen om Mellanöstern snarast ökar ens förvirring så bidrar Azar på ett imponerande sätt till att göra detta dödliga spel något mera begripligt." (Kristina Lundblad, GP)

Michael Azar är författare och docent i idéhistoria, verksam vid Göteborgs universitet.

Hur ser ödets historia ut? Vad kan borrkärnor från havets botten berätta om tidens gång och ett förändrat klimat? Hur påverkades Simone de Beauvoir av att resa i det segregerade USA åren innan hon skrev Det andra könet? Vad hade den spanske filosofen och teologen Xavier Zubiri för inflytande på den tidiga kvantfysikens utveckling? Och vad kan litteraturhistoriens undergångspoeter säga oss om jordens sårbarhet och människans ändlighet?

I Bildningsboxen förklarar och fördjupar Sveriges främsta forskare händelser i historien och samtiden. Essäerna behandlar skilda ämnen inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora men är skrivna i ett personligt och lättillgängligt format. Det är folkbildning av bästa snitt.

Bildningsboxen är ett samarbete mellan Anekdot/Bildningspodden och Norstedts förlag.

Michael Azar - Ödets tärningar - är författare och professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Han har skrivit och forskat om modern kontinental filosofi och postkoloniala frågeställningar, och gett ut flera hyllade böcker däribland Frihet, jämlikhet, brodermord (2001), Döden i Beirut (2007) och Amerikas födelse (2015).

Ulrika Björk - Beauvoir i Amerika - är docent i filosofi vid Södertörns högskola. Hon disputerade 2009 vid Helsingfors universitet och har forskat och skrivit om bland annat Simone de Beauvoirs tänkande och Hannah Arendts politiska fenomenologi.

Karolina Enquist Källgren - Zubiri och kvantfysikens gåta - är docent i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hon disputerade 2015 vid Göteborgs universitet och har sedan dess forskat om relationen mellan fysik och religion samt exilens betydelse som kontext för kunskapsteori och politisk filosofi.

Erik Isberg - Havsarkivet - är vetenskapshistoriker vid KTH och disputerade 2023 med avhandlingen Planetary Timemaking: Paleoclimatology and the Temporalities of Environmental Knowledge, 1945-1990.

Sofia Roberg - Undergångspoeterna - är litteraturvetare och poet. Hon disputerade 2022 vid Stockholms universitet med avhandlingen Besvärja världen, en ekokritisk studie av Inger Christensens alfabet.

Traduit du suédois par Emmanuelle Sylvain et Matilde Anxo

Psychiatre et militant anticolonialiste, Frantz Fanon a longtemps été censuré en France pour son combat contre le racisme, la xénophobie, l’indignité et l’aliénation, à une époque où ces sujets étaient tabous.Plus de cinquante ans après sa disparition, sa pensée résonne pourtant toujours aux cœurs de nos problématiques politiques et sociétales. Mais qui était cet homme ? Pourquoi sommes-nous toujours autant concernés par son combat ?Cet essai propose une lecture nouvelle de son parcours, articulant le droit à la rébellion face à une colonisation nouvelle qui ne dit pas son nom : la globalisation.

Michael Azar est philosophe et chercheur suédois. Il enseigne à l’université de Göteborg. Ses travaux s’intéressent tout particulièrement aux œuvres de Frantz Fanon, Albert Camus et Jean-Paul Sartre.

Yves Rouvière est illustrateur. Il a collaboré pour la collection Comprendre à Marx et le Capital (2011), Freud (2011), Sade (2012), Lacan (2013) et Péguy (2013).

Psychiatrist and anti-colonial activist, Frantz Fanon was long censured in France for his fight against racism, xenophobia, indignity and alienation, at a time when these subjects were taboo.More than fifty years after his death, his thought still resonates at the heart of our political and societal issues. But who was this man?This essay proposes a new reading of his life, articulating the right to rebellion in the face of a new colonization that does not speak its name: globalization.

När vi idag talar om martyrer ser vi framför oss bilden av en fanatisk muslim med en bomb fasttejpad på kroppen. Men martyrskapet har en lång tradition inom västerländskt tänkande. Sedan Sokrates valde döden framför exilen har vi ställt oss frågan: finns det något i själva livet som det är värt att gå i döden för? Filosofer och teologer, poeter och statsmän har gett oss olika svar - Gud, sanningen, folket, revolutionen. I Den ädla döden tecknar Michael Azar det västerländska martyrskapets idéhistoria. Vi möter Sokrates och Jesus inför sina åklagare, de första kristna på gladiatorarenan och de moderna nationernas och revolutionernas blodsvittnen. Genom gestalter som Jeanne dArc och Robespierre, Che Guevara och Breivik, skildrar författaren hur martyrens blod blir till skådespel, en symbol för gemenskap och sanning. Människans yttersta sårbarhet förvandlas till hennes främsta vapen; det är genom att dö som man segrar. Michael Azar är författare och professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Han har tidigare gett ut ett flertal böcker, bland annat den uppmärksammade Döden i Beirut.

När vi idag talar om martyrer ser vi framför oss bilden av en fanatisk muslim med en bomb fasttejpad på kroppen. Men martyrskapet har en lång tradition inom västerländskt tänkande. Sedan Sokrates valde döden framför exilen har vi ställt oss frågan: finns det något i själva livet som det är värt att gå i döden för? Filosofer och teologer, poeter och statsmän har gett oss olika svar – Gud, sanningen, folket, revolutionen.

I Den ädla döden tecknar Michael Azar det västerländska martyrskapets idéhistoria. Vi möter Sokrates och Jesus inför sina åklagare, de första kristna på gladiatorarenan och de moderna nationernas och revolutionernas blodsvittnen. Genom gestalter som Jeanne d’Arc och Robespierre, Che Guevara och Breivik, skildrar författaren hur martyrens blod blir till skådespel, en symbol för gemenskap och sanning. Människans yttersta sårbarhet förvandlas till hennes främsta vapen; det är genom att dö som man segrar.

Vilka tankar födde upptäckten av Nya världen? När Columbus landsteg i Amerika möttes två för varandra helt okända civilisationer. I Amerikas födelse skildras erövrarnas debatter om indianernas natur. Var de verkligen människor? När Columbus landsteg i Nya världen, Amerika, möttes två för varandra helt okända civilisationer. Vad som kunde ha blivit ett givande utbyte blev ett militärt och ideologiskt underkuvande. I Nya världen flätades korset, guldet och svärdet samman i en dödlig legering. I Amerikas födelse skärskådas de intensiva debatter som ägde rum i Spanien om indianernas väsen, krigens rättfärdighet och mänsklighetens natur. Vad var det egentligen för slags varelser som Spanien hade upptäckt och lagt under sig? Och var conquistadorernas blodiga krig i Nya världen verkligen rättfärdiga i Guds ögon? Michael Azar är författare och professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Han har tidigare gett ut ett flertal böcker, bland annat Den ädla döden.

När Columbus landsteg i Amerika möttes två för varandra helt okända civilisationer. I Amerikas födelse skildras erövrarnas debatter om indianernas natur. Var de verkligen människor?

När Columbus landsteg i Nya världen, Amerika, möttes två för varandra helt okända civilisationer. Vad som kunde ha blivit ett givande utbyte blev ett militärt och ideologiskt underkuvande. I Nya världen flätades korset, guldet och svärdet samman i en dödlig legering. I Amerikas födelse skärskådas de intensiva debatter som ägde rum i Spanien om indianernas väsen, krigens rättfärdighet och mänsklighetens natur. Vad var det egentligen för slags varelser som Spanien hade upptäckt och lagt under sig? Och var spanjorernas erövringskrig i Nya världen verkligen rättfärdiga i Guds ögon?

I Beirut går de levande på de dödas ben, samtidigt som de döda, under de senaste årens dramatiska utveckling, tycks gå igen på de levandes ben. Döden i Beirut är en personlig essä om en stad belägrad av vålnader.

Perser, greker, romare, araber, korsfarare, turkar, ryssar, engelsmän, fransmän, syrier, israeler, iranier, palestinier, nordamerikaner – alla har de under årens lopp belägrat Libanons huvudstad. Efter det långa inbördeskriget 1975–1990, mordet på Hariri och Syriens återtåg 2005 är det förflutnas blodiga hemsökelser tydligare än någonsin. Michel Azar skriver personligt om livet under brinnande krig.

"Döden i Beirut är en fantastisk idé- och historieresa som emellanåt med närmast poetiska beskrivningar skildrar ett land där de döda 'går igen på de levandes ben'. [...] Det är Azars styrka, att han är demokratisk i sin kritik – ingen etnisk eller religiös grupp slipper ifrån hans känga.[...] En bok att ha nära när man läser artiklar om nya oroligheter i Libanon." (Rakel Chukri, SDS)

"Om Libanons subtila maktbalans, om vad den lett och riskerar att leda till, har idéhistorikern Michael Azar skrivit en utomordentlig bok, som utöver att vara något så ovanligt som en stilistiskt njutbar essä också förklarar varför ett land som utåt sett kan se ut som ett multikulturellt paradis i själva verket är en krutdurk som i ett och samma kartveck koncentrerar hela Mellanösterns konflikter." (Steve-Sem Sandberg, SvD)

"Att beskriva Beiruts och Libanons dramatiska historia från antik till nutid kräver förstås både kunskap och inlevelse. Det besitter Michael Azar i hög grad. Han är docent i idéhistoria och har samtidigt en libanesisk bakgrund. Han närmar sig ämnet som forskare och samtidigt som medkännare, filosof och författare. [...] Därför blir hans långa essä Döden i Beirut ett skolexempel på hur man kan skildra ett komplicerat skede med både distans och närhet och samtidigt inse sina begränsningar." (Torsten Kälvemark, AB)

"Azar arbetar på djupet, men också på bredden. Koncentrerat och pedagogiskt, och på njutbar prosa, beskriver han landets politiska historia och ger en detaljerad bild av premisserna för dagens konfliktfyllda kaos i vilket kampen om nationens identitet är själva motorn. [...] Om den ordinära nyhetsrapporteringen om Mellanöstern snarast ökar ens förvirring så bidrar Azar på ett imponerande sätt till att göra detta dödliga spel något mera begripligt." (Kristina Lundblad, GP)

Michael Azar är författare och docent i idéhistoria, verksam vid Göteborgs universitet.