Tillbaka till underjorden handlar om de hjältar som drev klubbar, spelade musik, målade backdrops, stod i garderoben och fyllde i studiecirkelpapper. Som skapade svensk alternativ klubbkultur på nedlagda fabriker, tomma badhus, fritidsgårdar och invandrarföreningar. Ett myller och en mångfald av svennar, lantisar, afros, juggar och brats. Hippies och entreprenörer, slackers och konstnärer. Många av dessa klubbkulturens hjältar och eldsjälar har osynliggjorts och tidigare inte kommit till tals.

Boken fördjupar och gräver vidare i historien utifrån frågor författarna väckt i samband med sina tidigare uppmärksammade böcker DJ-liv (2016) och Från Diskofeber till Rejvhysteri (2020). Genom drygt 100 intervjuer beskrivs delar av de alternativa och underjordiska musikscenerna i Göteborg, Skåne och Stockholm under 80- och 90-talen. Berättelsen handlar om vad som sker alldeles i början när den globala klubbmusiken möter det svenska folkhemmet.

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? I RJ:s årsbok 2018 bidrar forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historiamed texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger.  

Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018 finns även i utgåvan 9789170612558. Denna utgåva av årsboken utgör också stiftelsens vänbok till avgående vd Göran Blomqvist.

Innehåll

Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn?

Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar

Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt

Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper

Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung

Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer

Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid

Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden

Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718

Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen 

Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige

Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live?

Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain

Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria 

Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

Vilka aktörer har drivit fram DJ-kulturen i framförallt Stockholm, och med vilka visioner, motgångar och ideal? DJ-liv - historien om hur diskjockeyn erövrade Stockholm beskriver dj-kulturens framväxt med fokus på det som har lett fram till dagens techno- och housescen. Den här historien har aldrig tidigare tecknats - den är berättad med röster, rövarhistorier och inblickar som vanligtvis inte får utrymme i sammanhang där coola snubbar och goa gubbar sätter dagordningen och spelar huvudrollerna. I boken möter vi dj:s, dansare, arrangörer och skivbutiksägare från 1970-talets discovåg, 1980-talets new wave-era, 1990-talets raveolution och 2000-talets techno- och housekultur. Queersceners inflytande spåras och vi följer internationella influenser och korsbefruktningar mellan genrer. Boken visar också hur dj-kulturen närts av ungdomsgårdar, förortsrörelser och skivbutiker. Glömda hjältar lyfts fram tillsammans med mer kända personligheter och illustrerar hur dj-scener och dansgolv genom åren varit plattformar för mobilisering, snobbism, sexism, nörderi och gemenskap.

Författarna Anna Öström (DJ Anaya) och Anna Gavanas (DJ Gavana) har varit en del av den dj-kultur de beskriver sedan 1990-talet, och då främst som arrangörer, dj:s, producenter, debattörer och skribenter. De har tidigare publicerats internationellt och i Sverige gällande dj-kultur, samhälls- och välfärdsfrågor.

Tillbaka till underjorden handlar om de hjältar som drev klubbar, spelade musik, målade backdrops, stod i garderoben och fyllde i studiecirkelpapper. Som skapade svensk alternativ klubbkultur på nedlagda fabriker, tomma badhus, fritidsgårdar och invandrarföreningar. Ett myller och en mångfald av svennar, lantisar, afros, juggar och brats. Hippies och entreprenörer, slackers och konstnärer. Många av dessa klubbkulturens hjältar och eldsjälar har osynliggjorts och tidigare inte kommit till tals.

Boken fördjupar och gräver vidare i historien utifrån frågor författarna väckt i samband med sina tidigare uppmärksammade böcker DJ-liv (2016) och Från Diskofeber till Rejvhysteri (2020). Genom drygt 100 intervjuer beskrivs delar av de alternativa och underjordiska musikscenerna i Göteborg, Skåne och Stockholm under 80- och 90-talen. Berättelsen handlar om vad som sker alldeles i början när den globala klubbmusiken möter det svenska folkhemmet.

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? I RJ:s årsbok 2018 bidrar forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historiamed texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger.  

Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018 finns även i utgåvan 9789170612558. Denna utgåva av årsboken utgör också stiftelsens vänbok till avgående vd Göran Blomqvist.

Innehåll

Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn?

Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar

Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt

Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper

Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung

Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer

Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid

Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden

Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718

Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen 

Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige

Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live?

Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain

Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria 

Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

Vilka aktörer har drivit fram DJ-kulturen i framförallt Stockholm, och med vilka visioner, motgångar och ideal? DJ-liv - historien om hur diskjockeyn erövrade Stockholm beskriver dj-kulturens framväxt med fokus på det som har lett fram till dagens techno- och housescen. Den här historien har aldrig tidigare tecknats - den är berättad med röster, rövarhistorier och inblickar som vanligtvis inte får utrymme i sammanhang där coola snubbar och goa gubbar sätter dagordningen och spelar huvudrollerna. I boken möter vi dj:s, dansare, arrangörer och skivbutiksägare från 1970-talets discovåg, 1980-talets new wave-era, 1990-talets raveolution och 2000-talets techno- och housekultur. Queersceners inflytande spåras och vi följer internationella influenser och korsbefruktningar mellan genrer. Boken visar också hur dj-kulturen närts av ungdomsgårdar, förortsrörelser och skivbutiker. Glömda hjältar lyfts fram tillsammans med mer kända personligheter och illustrerar hur dj-scener och dansgolv genom åren varit plattformar för mobilisering, snobbism, sexism, nörderi och gemenskap.

Författarna Anna Öström (DJ Anaya) och Anna Gavanas (DJ Gavana) har varit en del av den dj-kultur de beskriver sedan 1990-talet, och då främst som arrangörer, dj:s, producenter, debattörer och skribenter. De har tidigare publicerats internationellt och i Sverige gällande dj-kultur, samhälls- och välfärdsfrågor.