Catharina Calleman - Böcker

Juridik – Övningsbok är ett komplement till textboken Juridik – Civilrätt, Straffrätt, Processrätt. I textboken finns hänvisningar till övningsboken och tillsammans bildar böckerna ett gott samspel mellan teori och praktik.

Som student kan du träna dig på textbokens innehåll med hjälp av olika slags frågor – såväl korta instuderingsuppgifter som mer problemorienterade övningar. För lärare finns även intressanta diskussionsfrågor att använda i undervisningen. Sist i övningsboken återfinns lösningsförslag. Juridik – Övningsbok innehåller hänvisningar till rättsfall och många exempel och mallar, såsom fullmakt, standardavtal, äktenskapsförord, samboavtal, bolagsordning, skuldebrev, konkursansökan och stämningsansökan.

I denna fjärde upplaga har kompletteringar, justeringar och aktualiseringar genomförts. Rättsfallen har bytts ut mot hänvisningar till rättsfall, och i slutet av boken har det lagts till en omfattande ordlista.

Hur har det blivit så att kvinnor har lägre lön än män? Hur gick det till när arbetsmarknaden delades upp i kvinnliga och manliga sektorer och yrken? Gäller samma arbetsrätt och villkor inom kvinnliga och manliga arbetsområden? Sådana frågor diskuteras i den här boken. Den vänder sig till den som är intresserad av att lära sig mer om historia, jämställdhet och arbetsrätt. Boken ger ett genusperspektiv och kan användas i facklig utbildning, undervisning på universitet eller jämställdhetsarbete på arbetsplatser. Med genusperspektiv menar jag maktstrukturer som är knutna till kön. Det är en rättvisefråga och en intellektuell utmaning att anlägga nya perspektiv på arbetsrätten. I förhandlingar kan arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter ha nytta av att kunna argumentera om genus. Boken inleds med en historik. Avsikten är att visa hur den arbetsrätt som har betydelse för förhållandet mellan könen idag, har vuxit fram. Tanken är också att motverka den historielöshet som ofta präglar dagens debatt och ge material till jämförelser med förhållanden i andra länder. Det är trots allt bara hundra år sedan flertalet kvinnor i Sverige inte hade rätt att själva fatta beslut om att ta ett jobb! Efter historiken följer ett antal övningar. De är tänkta att illustrera situationer som kan uppstå på en arbetsplats eller i samhället idag och att ge underlag för diskussioner.

I samband med att ett skatteavdrag för rengöring, underhåll och tvätt (det så kallade RUT-avdraget) infördes 2007 började en intensiv debatt om hushållstjänster i Sverige. Idag subventioneras RUT-tjänsterna med ungefär 1,5 miljarder kronor av skattemedel. RUT har blivit en del av många människors vardag och har medfört stora förändringar i svenskt familje- och arbetsliv. Hur ser då förhållandena ut för dem som arbetar på den växande hushållstjänstemarknaden? Har de svarta arbetena blivit vita, som tanken var? Vad betyder det att äldre övergår från att vara mottagare av omsorg till att bli kunder på en marknad för hushållstjänster? Finns det några likheter mellan dagens hushållstjänster och det arbete som tyska hembiträden utförde i Sverige på 1950-talet? Hur resonerar svenska kvinnor bosatta i utlandet kring social jämlikhet och hushållsarbetares rättigheter, när de själva får rollen som arbetsgivare? Om dessa och andra relaterade frågor handlar denna bok, med bidrag av landets främsta forskare på området: sociologer, statsvetare, historiker, genusvetare, arbetsrättsjurister och antropologer från en rad svenska universitet. De utforskar vad som händer på hushållstjänstemarknaden och följer särskilt de internationella sambanden. Även den växande efterfrågan på hushållstjänster i resten av världen diskuteras, med fokus på migration och internationell arbetsfördelning. Boken återger många olika erfarenheter och perspektiv här får såväl nystartade städentreprenörer som hushållsarbetare i exil och andra inblandade aktörer komma till tals. Omslagsbild © Helena Joelsson

Regleringen av hushållstjänster väcker många frågor som är både viktiga och aktuella. Det kan vara frågor om arbetets värde, värderingen av kvinnligt och manligt, utnyttjande av fattigare länder och betydelsen av facklig organisering. Vad blir konsekvenserna av att ett arbete utförs i det privata? På vilket sätt handlar hushållstjänster också om makt i nära relationer? Alla dessa frågor berörs i denna bok som handlar om hur arbete i privata hushåll behandlas i lagstiftningen. Boken innehåller historiska tillbakablickar över lagstiftning om tjänstetvång, hembiträdens arbetsförhållanden, invandring och arbetsförmedling. Den rör också dagens situation med fri rörlighet inom EU, internetbaserade förmedlingar, au pair-arbete och företag för hushållstjänster. Lagstiftningen studeras som ett uttryck för den politik som förts och förs när det gäller ställningen för dem som arbetar i hushåll.