Arne Jarrick – författare

Denna antologi är en samling essäer om nio humanistiska discipliner. De är författade av ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens tionde klass. Bidragen grundar sig på en serie föredrag där företrädarna ombetts att svara på vissa grundläggande frågor om verksamhet, metoder och resultat inom respektive disciplin. Författarna har också ombetts beskriva hur de ser på den egna disciplinens relation till humanvetenskapen som helhet.

Är det adekvat att betrakta sitt ämne som just humanistiskt och vad menar man i så fall med humaniora eller humanvetenskap?

Som all annan vetenskaplig forskning innefattar humanvetenskapen ett vitt spektrum av kunskapsområden, som ibland visar mycket liten släktskap med varandra. Till exempel är avståndet stort mellan lingvistens analyser av textsamlingar och arkeologens kemiska analyser av materiella lämningar från det längesedan förflutna. Avståndet till trots har de humanistiska disciplinerna något särpräglat gemensamt. De har alla med mänsklig verksamhet och mänskligt tänkande att göra.

SKRIBENTER:  

Görel Cavalli-Björkman, Konstvetenskap

Östen Dahl, Lingvistik

Peter Gärdenfors, Kognitionsvetenskap

Arne Jarrick, Historia

Kerstin Lidén, Arkeologi

Susanne Lundin, Etnologi

Christer Nordlund och Sven Widmalm, Idé- och lärdomshistoria

Peter Pagin, Filosofi

Astrid Söderbergh Widding, Filmvetenskap

Lyder ni lagarna? Har ni läst dem? Om inte – hur vet ni då om ni lyder dem? Förmodligen därför att era värderingar överensstämmer ganska väl med lagarna. Är det de svenska värderingarna? Knappast.

Sådan är upptakten till denna gedigna exposé över de skrivna lagarnas fyratusenåriga världshistoria, från Hammurabis beryktade talionlagar till de svenska landskapslagarna och vidare framåt.

Med ett personligt och engagerande tilltal förklarar Arne Jarrick varför lagar vuxit fram och varför de olika lagsamlingarna har så mycket gemensamt, trots stora kulturella skillnader. Han förklarar också vilka krafter som får lagideal att förändras över tid, såsom den överallt uttalade principen om människors olikhet inför lagen – en princip som det tog tusentals år att vända till sin motsats – eller den i dag så omhuldade yttrandefriheten som introducerades mycket sent i historien och har handlat mer om skyldigheter än om rättigheter.

Allt utgår ytterst från mänskliga behov – från vår längtan efter trygghet till estetiska normer i de miljöer där vi framlever våra dagar i det ömsom fredliga, ömsom konfliktfyllda samspel vi kallar samhälle.

Lyder ni lagarna? Har ni läst dem? Om inte – hur vet ni då om ni lyder dem? Förmodligen därför att era värderingar överensstämmer ganska väl med lagarna. Är det de svenska värderingarna? Knappast.

Sådan är upptakten till denna gedigna exposé över de skrivna lagarnas fyratusenåriga världshistoria, från Hammurabis beryktade talionlagar till de svenska landskapslagarna och vidare framåt.

Med ett personligt och engagerande tilltal förklarar Arne Jarrick varför lagar vuxit fram och varför de olika lagsamlingarna har så mycket gemensamt, trots stora kulturella skillnader. Han förklarar också vilka krafter som får lagideal att förändras över tid, såsom den överallt uttalade principen om människors olikhet inför lagen – en princip som det tog tusentals år att vända till sin motsats – eller den i dag så omhuldade yttrandefriheten som introducerades mycket sent i historien och har handlat mer om skyldigheter än om rättigheter.

Allt utgår ytterst från mänskliga behov – från vår längtan efter trygghet till estetiska normer i de miljöer där vi framlever våra dagar i det ömsom fredliga, ömsom konfliktfyllda samspel vi kallar samhälle.

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? I RJ:s årsbok 2018 bidrar forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historiamed texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger.  

Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018 finns även i utgåvan 9789170612558. Denna utgåva av årsboken utgör också stiftelsens vänbok till avgående vd Göran Blomqvist.

Innehåll

Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn?

Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar

Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt

Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper

Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung

Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer

Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid

Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden

Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718

Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen 

Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige

Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live?

Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain

Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria 

Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret