Östen Dahl – författare

Språket och människan är den självklara läroboken för kursen Människans språk på humanistiska programmet.Språket och människan är den självklara läroboken för kursen Människans språk på humanistiska programmet.Läs merUtmärkande dragOmråden som behandlas:- Språk och språkfamiljer i världen- Majoritets- och minoritetsspråk- Talspråk, skriftspråk och andra språkliga system- Hur man kan analysera språk- Språkförmåga, språkinlärning, språk och tänkande- Språklig mångfald och flerspråkighet- Hur man undersöker språkliga problem- Hur språk fungerar kulturellt, politiskt och socialtSpråket och människan täcker de första 100 poängen inom kursen Människans språk. Här får eleverna en grundläggande orientering om språken i Sverige och världen, om språkförmåga, flerspråkighet och språkstruktur samt om språk som socialt och kulturellt fenomen.Språket och människan ger också eleverna färdigheter i att analysera och diskutera språk och språkanvändning. Den lägger en god grund för fortsatta språk- och kulturstudier inom gymnasieprogrammet och senare i livet.I denna tredje, omarbetade och utökade upplaga har författaren tagit fasta på de erfarenheter och synpunkter som kommit fram vid användandet av de två tidigare versionerna. Framställningen har genomgående gjorts fylligare och försetts med ett antal nyskrivna avsnitt.Om författarnaÖsten Dahl är professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet och författare bland annat till flera läroböcker i ämnet.

Denna antologi är en samling essäer om nio humanistiska discipliner. De är författade av ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens tionde klass. Bidragen grundar sig på en serie föredrag där företrädarna ombetts att svara på vissa grundläggande frågor om verksamhet, metoder och resultat inom respektive disciplin. Författarna har också ombetts beskriva hur de ser på den egna disciplinens relation till humanvetenskapen som helhet.

Är det adekvat att betrakta sitt ämne som just humanistiskt och vad menar man i så fall med humaniora eller humanvetenskap?

Som all annan vetenskaplig forskning innefattar humanvetenskapen ett vitt spektrum av kunskapsområden, som ibland visar mycket liten släktskap med varandra. Till exempel är avståndet stort mellan lingvistens analyser av textsamlingar och arkeologens kemiska analyser av materiella lämningar från det längesedan förflutna. Avståndet till trots har de humanistiska disciplinerna något särpräglat gemensamt. De har alla med mänsklig verksamhet och mänskligt tänkande att göra.

SKRIBENTER:  

Görel Cavalli-Björkman, Konstvetenskap

Östen Dahl, Lingvistik

Peter Gärdenfors, Kognitionsvetenskap

Arne Jarrick, Historia

Kerstin Lidén, Arkeologi

Susanne Lundin, Etnologi

Christer Nordlund och Sven Widmalm, Idé- och lärdomshistoria

Peter Pagin, Filosofi

Astrid Söderbergh Widding, Filmvetenskap

Samtiden tycks besatt av det ögonblickliga: I kultur, politik och samhällsdebatt överdrivs individuella prestationer och snabba, omvälvande händelser. Detta trots att samhällsvetenskapen sedan länge har understrukit betydelsen av historiska utvecklingslinjer, och gång på gång visat att beslut idag är starkt präglade av tidigare händelser. Med andra ord: att samhällsutvecklingen är spårbunden.

I denna bok samlas essäer av forskare, i allt från statsvetenskap och sociologi till språkvetenskap och stadsbyggnad, som alla undersöker spårbundenhet inom sina respektive discipliner . Boken ger begreppet spårbundenhet en välbehövlig renässans i en tid av kortsiktighet och synbar historielöshet.

Olof Hallonsten är docent i sociologi och universitetslektor vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hans forskning rör främst teoretiska och historiska perspektiv på samhällsutveckling.

Anna Persson är docent i statsvetenskap och verksam som forskare och universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot jämförande politik och politisk ekonomi med särskilt fokus på hur formella och informella institutioner påverkar och samspelar med staters kapacitet inom centrala utvecklingsområden så som korruption, beskattning och välfärd.