Arne Jarrick, professor i historia i Stockholm är orolig. I hela sitt liv har han sysslat med kunskap. Som nyfiket barn, som duktig elev, upprorisk vänsterman, som forskare. Han har trott på kunskapen och dess självklara, ibland befriande kraft. Till och med trott att vi lever i ett kunskapssamhälle. Men vad gör en sån man när han läser om experiment som visar att människor tar till sig kunskap som stämmer med deras åsikter och stöter bort annan? Eller när unga tror att de kan slippa räkna nu när maskinerna gör det åt dem? Han skriver en bok om kunskap. Om vad det är, hur den uppstår och växer, hur den anammas och avvisas, hur det inte längre är säkert att mer kunskap betyder kunnigare människor. Det är klart att en ny amerikansk presidents uppenbara förakt för sanning och kunskap skrämmer honom. Liksom det faktum att det tar längre tid för dagens elever att lära sig saker än det gjorde för deras föräldrar. Det finns inga häxor. En bok om kunskap är en bok i rättan tid, vår tid.
