Filosofiska discipliner

Makt angår oss alla. Vi hittar det i vardagen och i forskares teorier, i våra algoritmer och i våra folkrörelser – svårt att ta på men alltid lika relevant. I den andra uppdaterade upplagan lyfter författarna upp nya exempel och utvidgar analysen av nutida fenomen vad gäller makt, från nya sätt att organisera sig till den automatiserade makten.

Sagt om boken"Makt har ofta presenterats som något diffust och abstrakt i samhällsvetenskaplig litteratur. Här har författarna lyckats med konststycket att skriva en bok som på ett intresseväckande sätt diskuterar makt högst påtagligt och allmängiltigt."Malin Åkerström, professor i sociologi vid Lunds universitet

BeGreppbartBeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Om författarnaAlf Rehn är professor i innovation, design, och företagsledning vid SDU – Syddansk Universitet, men siktar på att uppnå professorsgrad även i patafysik, så snart världen är mogen. Mats Börjesson är professor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, han delar denna förhoppning – och aspirerar på samma titulering.

År 1972 utkom en bok med titeln "Från Platon till Lenin: de politiska idéernas historia" skriven av idéhistorikern Sven-Eric Liedman, sedermera känd professor och författare till uppmärksammade böcker som "I skuggan av framtiden: modernitetens idéhistoria" (Augustvinnare 1997) och "Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper".

"Från Platon till ..." har blivit något av ett standardverk om de ledande politiska tänkarna genom tiderna. Boken har följt med sin tid, och under åren har titeln ändrats i takt med ämnets uppdatering. Vid förra titelbytet fick den heta "Från Platon till kriget mot terrorismen" medan denna femtonde omarbetning bär titeln "Från Platon till demokratins kris". Så gott som allt som handlar om tiden efter 1945 är nytt.

Dagens auktoritära populism ska inte förstås som liberalismens motsats, utan som en konsekvens av liberalismens egna inneboende motsägelser. Det är vad Slavoj Žižek hävdar i den här boken. Med utgångspunkt i den populistiska högerns samtida triumfer visar Žižek hur en radikalt marknadsorienterad libertarianism – som avvisar sociala, etiska och institutionella begränsningar i frihetens namn – tenderar att ge upphov till ökade former av statlig kontroll, censur och undantagspolitik.I essäer om vår tids teknofeodalism, den digitala övervakningsekonomin och framväxten av auktoritära kapitalistiska regimer blottlägger han hur frihetens språk används för att legitimera nya former av dominans. När marknaden upphöjs till högsta princip förvandlas löftet om individuell frigörelse gradvis till ett system av kontroll. Det vi bevittnar är inte en återgång till 1900-talets fascism, utan framväxten av en ny auktoritär ordning, formad av vår egen tids ekonomiska och politiska logik.

Om friheten, utgiven 1859, anses av många vara liberalismens mest centrala verk och har haft oöverskådligt inflytande på det politiska tänkandet. Här diskuterar John Stuart Mill hur statens makt över individen bör begränsas i det demokratiska samhället och landar bland annat i den omdebatterade skadeprincipen, att alla är fria att vara och göra som de vill så länge de inte skadar andra. Han hinner också beröra bland annat den individuella frihetens historia, yttrandefrihetens värde och hur individuell kreativitet kan uppmuntras i större samhällen.

Denna återutgivning av Alf Ahlbergs översättning innehåller också ett efterord av Carl-Göran Ekerwald.

Är livet värt att leva? Detta är enligt Albert Camus filosofins grundläggande fråga. Allt annat är tidsfördriv. Myten om Sisyfos tolkar Albert Camus som en revoltens filosofi, en lidelsefull protest mot det fundamentalt förtvivlade i människans livssituation: i en värld utan gud och utan mening vinner vi vårt värde i en medveten livsduglig hållning mot hopplösheten och en paradoxal kärlek till livet.

Albert Camus essä "Myten om Sisyfos" från 1942 är en av den moderna litteraturens och idédebattens ständigt aktuella klassiker. Denna utgåva innehåller ett nyöversatt kapitel som togs bort ur den franska originalboken.

Under belägringen av Aquileia, omgiven av krigiska markomanner och kvader, började den romerske kejsaren Marcus Aurelius skriva ned sina tankar. Resultatet blev denna odödliga samling reflexioner om hur man finner själslig styrka och därmed ett sätt att förhålla sig till världen, både utom och inom en själv.

I snart tvåtusen år har Marcus Aurelius Självbetraktelser inspirerat och hjälpt människor i livets alla skeden. Det är en tidlös text om moralen, livet och döden och många anser än idag att verket är ett av de allra främsta inom västerländsk litteratur.

Förord av Sven-Eric Liedman

I ständig dialog med tänkare från Platon och Aristoteles till Martin Heidegger och Walter Benjamin försökte Hannah Arendt förstå sin egen tid. Hon sökte ursprunget till andra världskrigets fasor, totalitarismen och förintelsen, men också den samhälleliga förflackning som följde på krigsslutet: den tilltagande konformismen, byråkratins utbredning, den ängsligt självupptagna massmänniskan och den genuina politikens tillbakadragande. I Hannah Arendt: Politiskt tänkande i mörka tider skildrar idéhistorikern Anders Burman Arendts liv och tänkande. Det är en berättelse om en egensinnig uttolkare av den auktoritära politik och rusande teknikutveckling som präglade hennes värld – och på allt fler sätt även vår.

Fursten utkom för första gången 1532, och skapade en debatt som pågår än idag. Machiavelli analyserar maktens mekanismer, blottlägger de krafter som får människor att underkasta sig och visar hur fursten ska hävda sin egen och statens makt. Det är en kompromisslös världsbild som framträder: målen helgar medlen, moralen måste underordnas statsnyttan. Texten kom att få stort inflytande över politiskt tänkande och har aldrig upphört att fascinera och förbrylla.

Denna översättning följer den senaste italienska nationalutgåvan och är utförd av Marco Morner, som också har skrivit ett förord om Machiavellis liv och tid.

Niccolò Machiavelli (1469–1527) var filosof, statsman och historiker. Han skrev Fursten 1513, efter att han fråntagits sitt ämbete som sekreterare i republiken Florens utrikesstyrelse, fängslats och torterats. Under sina år i Florens tjänst kunde han på nära håll studera den turbulenta italienska inrikespolitiken, och som sändebud till flera europeiska hov kom han i kontakt med många av samtidens ledande gestalter.

Efter Trumps återkomst till Vita huset är vänstern tillbaka på ruta noll. Utifrån Lenins idé om "nollpunkten" – den punkt där man tvingas börja om – och med kriget i Gaza som fond analyserar Slavoj Žižek en framväxande auktoritär världsordning och en civilisation som på mer än ett sätt verkar återfalla i barbari. Med utgångspunkt i sitt uppmärksammade tal vid invigningen av Frankfurts bokmässa i oktober 2023, där hans kommentarer om Gaza möttes av protester från publiken, följer Žižek i dagboksanteckningar händelseutvecklingen i Israel och Palestina. Här återfinns frågor om krigets verkningar, omvärldens passivitet och det offentliga samtalets villkor: Är vissa saker endast möjliga att säga när det inte längre spelar någon roll – när ordens verkan redan är noll? Nollpunkt är den tredje boken i Fri Tankes Žižekserie, efter För sent att vakna (2024) och Krossa framsteget (2025).

I dagens samhälle finns mängder av system i form av rutiner, regler, algoritmer och ansvarsbeskrivningar som ska hjälpa människor att ta ansvar. Ändå ser vi gång på gång hur människor snarare gömmer sig bakom dessa system för att slippa handla. Ansvar reduceras till följsamhet och medmänsklighet förvandlas till risk.

I Moraliskt ansvar: Att vara medmänniska undersöker Louise Bringselius relationen mellan människa och system. Hon visar hur system kan skapa rättvisa och trygghet, men också hur de kan göra oss passiva och moraliskt distanserade. Idag dominerar en systemcentrerad syn på ansvar som gör att vi riskerar att tappa bort det viktigaste ett samhälle har: modet att handla för att hjälpa en medmänniska.

Detta är en bok som uppmanar oss att värna om vår moraliska kompass, genom att skapa utrymme för samvete, sympati, omdöme och karaktär. Louise Bringselius rör sig från det abstrakta till det konkreta och utvecklar principer som hjälper oss att navigera i det moraliska landskapet, både som arbetsgivare och som individer. Med boken öppnar hon dörren till ett mänskligare samhälle. Särskilt relevant är den i samtal om ansvar och handlingskraft i företag och myndigheter samt i beredskapsarbete. Den berör även etiska aspekter kring artificiell intelligens.

Louise Bringselius har en docentur från Lunds universitet och är verksam som forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Under de senaste åren har hon tagit en ledande position som debattör i frågor om förvaltning och arbetsliv i Sverige. Hon har skrivit flera uppmärksammade böcker, bland annat boken Psykologisk trygghet (2023, Volante), arbetat som forskningsledare för regeringen och föreläst för tusentals människor.  

Ett av den västerländska litteraturens storverk

Lev icke som om du hade tusen år framför dig.Döden svävar över dig. Så länge du ännu lever, så länge du ännu kan - var god!

Många mil från Rom, djupt indragen i krigen mot de germanska folken, började den romerska kejsaren Marcus Aurelius skriva ner sina tankar om tillvaron. Trots att texterna aldrig var avsedda att publiceras anses de ännu - nästan tvåtusen år senare - vara ett av den västerländska litteraturens största verk, och en av de främsta källorna till vår moderna förståelse av den stoiska filosofin.Uppdelad på tolv korta böcker låter Aurelius sina koncist formulerade, högst personliga funderingar förklara hur vi trots motgångar och lidande kan leva som goda människor, och hur vi genom att granska oss själva kan finna en väg som leder till mening och själslig tillfredsställelse. Ända sedan den skrevs har Självbetraktelser lästs och älskats av såväl världsledare som av de breda massorna. Här i översättning av Ellen Wester, reviderad av Vera Silverstolpe.

MARCUS AURELIUS [121-180] var en romersk kejsare och stoiker. Han var den sista av de fem kejsare som kommit att kallas »de fem goda kejsarna« och den sista att regera under den tvåhundra år långa fredsperioden Pax Romana. Det stoiska verket Självbetraktelser tillkom under de sista tio åren av hans liv.

Upplysningsepoken flödade av diskussioner om människans natur, sanningen och Gud. Den präglades av internationella utbyten av idéer, folk och guld. Men betydde upplysningen samma sak för män och kvinnor, för rika och fattiga, för européer och icke-européer?

Dorinda Outram placerar in perioden i de bredare sociala förändringarna, och visar hur tolkningarna av upplysningen fortsätter att förändras i takt med samtidens socio-ekonomiska trender. Med stöd av en stor samling dokument online innehåller boken en uppdaterad översikt över epokens viktigaste idéer samt en utökad behandling av ekonomi och imperialism.

Upplysningen är måsteläsning för den som vill förstå 1700-talets historia och filosofi.  

DORINDA OUTRAM är professor emerita i historia vid University of Rochester i New York. Hon har tidigare skrivit en rad verk om den franska revolutionen och Frankrikes historia. Standardverket Upplysningen är den första av hennes böcker som översätts till svenska.  

"Denna nya utgåva av Outrams framgångsrika syntes om upplysningen har berikats med ett nytt kapitel om den politiska ekonomin. [...] Det större sammanhanget med kolonialism, slaveri, handel och vetenskap har bara gjort en utmärkt sammanfattning av upplysningens viktigaste drag än mer användbar." Karin Friedrich, University of Aberdeen     

"Outrams Upplysningen har visat sitt bestående värde som en fantastiskt välinformerad introduktion till perioden ..." Ritchie Robertson, University of Oxford

»Djupt fascinerande läsning« – A-K Selberg, Expressen »En utmärkt introduktion till Hegels verk.« – Sven Anders Johansson, Svenska DagbladetIngen har som Georg Wilhelm Friedrich Hegel försökt förstå innebörden av övergången från det gamla Europa till det moderna. Världen revolutionerades under Hegels livstid. Han upplevde upplysningens genombrott, revolutionerna, Napoleonkrigen, industrialiseringen och de stora vetenskapliga upptäckterna. Som systematisk tänkare av moderniteten gjorde Hegel till filosofins uppgift att förstå den omvälvande samtiden – inte eviga sanningar, inte varats yttersta grund, utan nuet. I sin biografi skildrar journalisten Jürgen Kaube Hegels liv, tillgängliggör hans verk och visar hur Hegel i sin omvälvande tid försökte iscensätta den sista och kanske viktigaste revolutionen: tänkandets revolution.

”Ingen överraskning om I grunden god blir den nya Sapiens för år 2020" The Guardian”I grunden god fick mig att se mänskligheten på ett nytt sätt."Yuval Noah Harari 

I grunden god handlar om en idé som är urgammal men som ofta glömts bort i samhällsdebatten. Idén har gott stöd i forskningen och vi får den vanligtvis bekräftad i möten med andra människor.Den här radikala idén kan förändra samhället i grunden, menar Rutger Bregman, som här tar sig an diskussionen om människans grundläggande natur. Utifrån forskning från olika fält tar han oss med på en resa genom historien för att hitta nya svar på gamla frågor: Hur gick det egentligen till när Homo Sapiens etablerade sig på jorden? Hur kan de största krigsutbrotten i människans historia förklaras? Vad ligger bakom när människan begår onda handlingar?

Synen på människans natur är en vattendelare för hur vi ska lösa några av de största samhällsutmaningarna i dag: klimatkrisen, politiken, skolan, hälsovården och mycket annat. Tiden är inne för en ny diskussion om människans natur.

"Välskriven, lättläst och med massor av exempel leder han i bevis att allt förändras så fort vi börjar tro på det goda i människan. Boken blir en strålande injektion i framtidstro och tillförsikt."M-magasin

"Historikern Rutger Bregmans forskningsdigra och tankeväckande bok I grunden god – en optimistisk historia om människans natur är en fascinerande uppgörelse med dessa gamla fördomar."Sydsvenskan

"I grunden god är en ljuvlig liten bok som kommer få den mest hårdhudade cynikern på gott humör."Arbetet"Rutger Bregmans nya bok är en välskriven och välargumenterad inlaga för godhetsförespråkarna i den svårbedömda trätan om huruvida människan i grunden är ond eller god."BTJ"Underbar läsning! Uppiggande, tillgänglig och full av fantastiska berättelser." The Sunday Times

"Välgörande och välkommet att läsa en så trovärdig och trevlig hyllning till människans inneboende godhet." The Observer

Mycket varmt rekommenderad." Stephen Fry

"Exceptionell läsning!" Matt Haig

Few ancient works have been as influential as the Meditations of Marcus Aurelius, philosopher and emperor of Rome (A.D. 161-180). A series of spiritual exercises filled with wisdom, practical guidance, and profound understanding of human behavior, it remains one of the greatest works of spiritual and ethical reflection ever written. Marcus's insights and advice-on everything from living in the world to coping with adversity and interacting with others-have made the Meditations required reading for statesmen and philosophers alike, while generations of ordinary readers have responded to the straightforward intimacy of his style. For anyone who struggles to reconcile the demands of leadership with a concern for personal integrity and spiritual well-being, the Meditations remains as relevant now as it was two thousand years ago. In Gregory Hays's new translation-the first in thirty-five years-Marcus's thoughts speak with a new immediacy. In fresh and unencumbered English, Hays vividly conveys the spareness and compression of the original Greek text. Never before have Marcus's insights been so directly and powerfully presented. With an Introduction that outlines Marcus's life and career, the essentials of Stoic doctrine, the style and construction of the Meditations, and the work's ongoing influence, this edition makes it possible to fully rediscover the thoughts of one of the most enlightened and intelligent leaders of any era.