Under belägringen av Aquileia, omgiven av krigiska markomanner och kvader, började den romerske kejsaren Marcus Aurelius skriva ned sina tankar. Resultatet blev denna odödliga samling reflexioner om hur man finner själslig styrka och därmed ett sätt att förhålla sig till världen, både utom och inom en själv.

I snart tvåtusen år har Marcus Aurelius Självbetraktelser inspirerat och hjälpt människor i livets alla skeden. Det är en tidlös text om moralen, livet och döden och många anser än idag att verket är ett av de allra främsta inom västerländsk litteratur.

Förord av Sven-Eric Liedman

Är livet värt att leva? Detta är enligt Albert Camus filosofins grundläggande fråga. Allt annat är tidsfördriv. Myten om Sisyfos tolkar Albert Camus som en revoltens filosofi, en lidelsefull protest mot det fundamentalt förtvivlade i människans livssituation: i en värld utan gud och utan mening vinner vi vårt värde i en medveten livsduglig hållning mot hopplösheten och en paradoxal kärlek till livet.

Albert Camus essä "Myten om Sisyfos" från 1942 är en av den moderna litteraturens och idédebattens ständigt aktuella klassiker. Denna utgåva innehåller ett nyöversatt kapitel som togs bort ur den franska originalboken.

Dagens auktoritära populism ska inte förstås som liberalismens motsats, utan som en konsekvens av liberalismens egna inneboende motsägelser. Det är vad Slavoj Žižek hävdar i den här boken. Med utgångspunkt i den populistiska högerns samtida triumfer visar Žižek hur en radikalt marknadsorienterad libertarianism – som avvisar sociala, etiska och institutionella begränsningar i frihetens namn – tenderar att ge upphov till ökade former av statlig kontroll, censur och undantagspolitik.I essäer om vår tids teknofeodalism, den digitala övervakningsekonomin och framväxten av auktoritära kapitalistiska regimer blottlägger han hur frihetens språk används för att legitimera nya former av dominans. När marknaden upphöjs till högsta princip förvandlas löftet om individuell frigörelse gradvis till ett system av kontroll. Det vi bevittnar är inte en återgång till 1900-talets fascism, utan framväxten av en ny auktoritär ordning, formad av vår egen tids ekonomiska och politiska logik.

En av världslitteraturens stora klassiker om maktens villkor

När Niccolò Machiavelli i början av 1500-talet skrev sitt mest berömda verk förnyade han radikalt en ärevördig medeltida genre: »furstespegeln«. I stället för att som brukligt glorifiera regentens roll, i moralens och dygdernas tecken, skrev Machiavelli utan krusiduller vad furstar i allmänhet gör för att överleva och bli framgångsrika.  Fursten väckte förargelse och anstöt redan när den utgavs för första gången. Genom århundradena har den fortsatt att vara omstridd, fortsatt att fascinera, med sina skamlöst öppna reflektioner över maktens villkor. Och kanske har boken aldrig varit så aktuell som i vår tid. En av världslitteraturens stora klassiker, i svensk översättning av Karin Hybinette.

NICCOLÒ MACHIAVELLI [1469-1527] var en florentinsk författare, filosof, historiker, diplomat och politiker. Machiavelli var 25 år gammal när släkten Medici föll från den florentinska makten 1494 - han gjorde snabb karriär i den nya republiken. När Medici återtog makten 1512 kastades Machiavelli i fängelse, torterades och undkom med en hårsmån att bli avrättad. Kort efter att han frigavs 1513 skrev Machiavelli Fursten, en historisk studie i furstars ledarskap med vägledande kommentarer och analyser. Några år senare togs han i Medicis tjänst. Fursten [Il Principe] publicerades 1532.  

»Thucydides, och Machiavellis Fursten, står mig närmast i fråga om den ovillkorliga viljan att inte låta sig luras, och att se förnuftet som någonting verkligt, inte som någonting förnuftigt , ännu mindre moraliskt « Friedrich Nietzsche

År 1972 utkom en bok med titeln "Från Platon till Lenin: de politiska idéernas historia" skriven av idéhistorikern Sven-Eric Liedman, sedermera känd professor och författare till uppmärksammade böcker som "I skuggan av framtiden: modernitetens idéhistoria" (Augustvinnare 1997) och "Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper".

"Från Platon till ..." har blivit något av ett standardverk om de ledande politiska tänkarna genom tiderna. Boken har följt med sin tid, och under åren har titeln ändrats i takt med ämnets uppdatering. Vid förra titelbytet fick den heta "Från Platon till kriget mot terrorismen" medan denna femtonde omarbetning bär titeln "Från Platon till demokratins kris". Så gott som allt som handlar om tiden efter 1945 är nytt.

Fursten utkom för första gången 1532, och skapade en debatt som pågår än idag. Machiavelli analyserar maktens mekanismer, blottlägger de krafter som får människor att underkasta sig och visar hur fursten ska hävda sin egen och statens makt. Det är en kompromisslös världsbild som framträder: målen helgar medlen, moralen måste underordnas statsnyttan. Texten kom att få stort inflytande över politiskt tänkande och har aldrig upphört att fascinera och förbrylla.

Denna översättning följer den senaste italienska nationalutgåvan och är utförd av Marco Morner, som också har skrivit ett förord om Machiavellis liv och tid.

Niccolò Machiavelli (1469–1527) var filosof, statsman och historiker. Han skrev Fursten 1513, efter att han fråntagits sitt ämbete som sekreterare i republiken Florens utrikesstyrelse, fängslats och torterats. Under sina år i Florens tjänst kunde han på nära håll studera den turbulenta italienska inrikespolitiken, och som sändebud till flera europeiska hov kom han i kontakt med många av samtidens ledande gestalter.

I dagens samhälle finns mängder av system i form av rutiner, regler, algoritmer och ansvarsbeskrivningar som ska hjälpa människor att ta ansvar. Ändå ser vi gång på gång hur människor snarare gömmer sig bakom dessa system för att slippa handla. Ansvar reduceras till följsamhet och medmänsklighet förvandlas till risk.

I Moraliskt ansvar: Att vara medmänniska undersöker Louise Bringselius relationen mellan människa och system. Hon visar hur system kan skapa rättvisa och trygghet, men också hur de kan göra oss passiva och moraliskt distanserade. Idag dominerar en systemcentrerad syn på ansvar som gör att vi riskerar att tappa bort det viktigaste ett samhälle har: modet att handla för att hjälpa en medmänniska.

Detta är en bok som uppmanar oss att värna om vår moraliska kompass, genom att skapa utrymme för samvete, sympati, omdöme och karaktär. Louise Bringselius rör sig från det abstrakta till det konkreta och utvecklar principer som hjälper oss att navigera i det moraliska landskapet, både som arbetsgivare och som individer. Med boken öppnar hon dörren till ett mänskligare samhälle. Särskilt relevant är den i samtal om ansvar och handlingskraft i företag och myndigheter samt i beredskapsarbete. Den berör även etiska aspekter kring artificiell intelligens.

Louise Bringselius har en docentur från Lunds universitet och är verksam som forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Under de senaste åren har hon tagit en ledande position som debattör i frågor om förvaltning och arbetsliv i Sverige. Hon har skrivit flera uppmärksammade böcker, bland annat boken Psykologisk trygghet (2023, Volante), arbetat som forskningsledare för regeringen och föreläst för tusentals människor.  

Utanför Verkligheten är skriven av Roger Gotthardsson som en självbiografisk reseberättelse och förklarar i detalj hur läsaren kan utforska och utvidga medvetandet med hjälp av extrema former av meditation tillsammans med många andra verktyg. Boken tar läsaren till olika medvetandenivåer, långt bortom våra nuvarande normer och vad som definieras som vår verklighet. Avsikten är att tänja på vad läsaren tror är möjligt och ta bort personliga begränsningar. Syftet är att ge läsaren en personlig utveckling till helt nya och outforskade nivåer. Boken innehåller många personliga berättelser om de mest oväntade mötena, med oförutsedda konsekvenser. Boken vill göra det osannolika sannolikt, det omöjliga möjligt och det paranormala normalt. Den tvekar inte att ta upp de svåraste och mest centrala frågorna kring vår existens och vända dem ut och in tills de verkar vara en logisk följd av vårt medvetande. Boken är skriven baserad på över 20 års forskning som har lett författaren inte bara runt om i världen, utan också till helt andra platser som inte enkelt kan sättas i ord.

Makt angår oss alla. Vi hittar det i vardagen och i forskares teorier, i våra algoritmer och i våra folkrörelser – svårt att ta på men alltid lika relevant. I den andra uppdaterade upplagan lyfter författarna upp nya exempel och utvidgar analysen av nutida fenomen vad gäller makt, från nya sätt att organisera sig till den automatiserade makten.

Sagt om boken"Makt har ofta presenterats som något diffust och abstrakt i samhällsvetenskaplig litteratur. Här har författarna lyckats med konststycket att skriva en bok som på ett intresseväckande sätt diskuterar makt högst påtagligt och allmängiltigt."Malin Åkerström, professor i sociologi vid Lunds universitet

BeGreppbartBeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Om författarnaAlf Rehn är professor i innovation, design, och företagsledning vid SDU – Syddansk Universitet, men siktar på att uppnå professorsgrad även i patafysik, så snart världen är mogen. Mats Börjesson är professor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, han delar denna förhoppning – och aspirerar på samma titulering.

I ständig dialog med tänkare från Platon och Aristoteles till Martin Heidegger och Walter Benjamin försökte Hannah Arendt förstå sin egen tid. Hon sökte ursprunget till andra världskrigets fasor, totalitarismen och förintelsen, men också den samhälleliga förflackning som följde på krigsslutet: den tilltagande konformismen, byråkratins utbredning, den ängsligt självupptagna massmänniskan och den genuina politikens tillbakadragande. I Hannah Arendt: Politiskt tänkande i mörka tider skildrar idéhistorikern Anders Burman Arendts liv och tänkande. Det är en berättelse om en egensinnig uttolkare av den auktoritära politik och rusande teknikutveckling som präglade hennes värld – och på allt fler sätt även vår.

Nikomachiska etiken är Aristoteles viktigaste moralfilosofiska arbete. Boken är inte bara en odödlig klassiker utan även mycket inflytelserik i modern filosofi, där den utgör en huvudkälla till den så kallade dygdetiken. Aristoteles frågar vad det innebär att leva ett gott, lyckligt liv, vilket leder honom till en undersökning av de karaktärsegenskaper, dygder, som utmärker den goda människan. Han diskuterar dygdens allmänna karaktär, som medelväg mellan två extremer (modet är till exempel medelvägen mellan feghet och dumdristighet), men också många särskilda dygder, såsom frikostighet, rättvisa och självbehärskning. Utförlig behandling får även vänskapens och njutningens natur och deras roll i ett bra liv.

Det goda livet fullbordas i handlingar som leds av fronesis, klokheten eller det goda omdömet. Mot slutet av verket framhäver Aristoteles även ett annat liv än handlingslivet, nämligen det betraktande livet, som han menar förverkligar det gudomliga i människan.

Charlotta Weigelt professor i filosofi vid Södertörns högskola har översatt verket och står även för en innehållsrik inledning och förklarande noter. Hon har tidigare översatt Aristoteles Fysik och arbetar för närvarande med en översättning av Metafysiken. 

Demokratin är det enda styrelseskick som lägger sitt öde i våra händer. I det ligger dess stora styrka men också dess stora sårbarhet. När desinformation och propaganda utnyttjar denna sårbarhet är det avgörande att vi är medvetna om demokratins stora värde.

I Därför demokrati argumenterar Åsa Wikforss för kunskapens centrala betydelse i ett fungerande folkstyre. Kunskapen krävs för att vi ska kunna granska den förda politiken, uppnå våra mål, fatta välgrundade beslut och hantera oenighet. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under.

Därför demokrati har vuxit fram i dialog med Åsas bror Mårten Wikforss, som också bidrar med betraktelser där han sätter några av de avgörande skillnaderna mellan diktaturen och demokratin i blixtbelysning.

Om friheten, utgiven 1859, anses av många vara liberalismens mest centrala verk och har haft oöverskådligt inflytande på det politiska tänkandet. Här diskuterar John Stuart Mill hur statens makt över individen bör begränsas i det demokratiska samhället och landar bland annat i den omdebatterade skadeprincipen, att alla är fria att vara och göra som de vill så länge de inte skadar andra. Han hinner också beröra bland annat den individuella frihetens historia, yttrandefrihetens värde och hur individuell kreativitet kan uppmuntras i större samhällen.

Denna återutgivning av Alf Ahlbergs översättning innehåller också ett efterord av Carl-Göran Ekerwald.

Ett av den västerländska litteraturens storverk

Lev icke som om du hade tusen år framför dig.Döden svävar över dig. Så länge du ännu lever, så länge du ännu kan - var god!

Många mil från Rom, djupt indragen i krigen mot de germanska folken, började den romerska kejsaren Marcus Aurelius skriva ner sina tankar om tillvaron. Trots att texterna aldrig var avsedda att publiceras anses de ännu - nästan tvåtusen år senare - vara ett av den västerländska litteraturens största verk, och en av de främsta källorna till vår moderna förståelse av den stoiska filosofin.Uppdelad på tolv korta böcker låter Aurelius sina koncist formulerade, högst personliga funderingar förklara hur vi trots motgångar och lidande kan leva som goda människor, och hur vi genom att granska oss själva kan finna en väg som leder till mening och själslig tillfredsställelse. Ända sedan den skrevs har Självbetraktelser lästs och älskats av såväl världsledare som av de breda massorna. Här i översättning av Ellen Wester, reviderad av Vera Silverstolpe.

MARCUS AURELIUS [121-180] var en romersk kejsare och stoiker. Han var den sista av de fem kejsare som kommit att kallas »de fem goda kejsarna« och den sista att regera under den tvåhundra år långa fredsperioden Pax Romana. Det stoiska verket Självbetraktelser tillkom under de sista tio åren av hans liv.

»Djupt fascinerande läsning« – A-K Selberg, Expressen »En utmärkt introduktion till Hegels verk.« – Sven Anders Johansson, Svenska DagbladetIngen har som Georg Wilhelm Friedrich Hegel försökt förstå innebörden av övergången från det gamla Europa till det moderna. Världen revolutionerades under Hegels livstid. Han upplevde upplysningens genombrott, revolutionerna, Napoleonkrigen, industrialiseringen och de stora vetenskapliga upptäckterna. Som systematisk tänkare av moderniteten gjorde Hegel till filosofins uppgift att förstå den omvälvande samtiden – inte eviga sanningar, inte varats yttersta grund, utan nuet. I sin biografi skildrar journalisten Jürgen Kaube Hegels liv, tillgängliggör hans verk och visar hur Hegel i sin omvälvande tid försökte iscensätta den sista och kanske viktigaste revolutionen: tänkandets revolution.

Efter Trumps återkomst till Vita huset är vänstern tillbaka på ruta noll. Utifrån Lenins idé om "nollpunkten" – den punkt där man tvingas börja om – och med kriget i Gaza som fond analyserar Slavoj Žižek en framväxande auktoritär världsordning och en civilisation som på mer än ett sätt verkar återfalla i barbari. Med utgångspunkt i sitt uppmärksammade tal vid invigningen av Frankfurts bokmässa i oktober 2023, där hans kommentarer om Gaza möttes av protester från publiken, följer Žižek i dagboksanteckningar händelseutvecklingen i Israel och Palestina. Här återfinns frågor om krigets verkningar, omvärldens passivitet och det offentliga samtalets villkor: Är vissa saker endast möjliga att säga när det inte längre spelar någon roll – när ordens verkan redan är noll? Nollpunkt är den tredje boken i Fri Tankes Žižekserie, efter För sent att vakna (2024) och Krossa framsteget (2025).

Under belägringen av Aquileia, omgiven av krigiska markomanner och kvader, började den romerske kejsaren Marcus Aurelius skriva ned sina tankar. Resultatet blev denna odödliga samling reflexioner om hur man finner själslig styrka och därmed ett sätt att förhålla sig till världen, både utom och inom en själv.

I snart tvåtusen år har Marcus Aurelius Självbetraktelser inspirerat och hjälpt människor i livets alla skeden. Det är en tidlös text om moralen, livet och döden och många anser än idag att verket är ett av de allra främsta inom västerländsk litteratur.

Förord av Sven-Eric Liedman

Är livet värt att leva? Detta är enligt Albert Camus filosofins grundläggande fråga. Allt annat är tidsfördriv. Myten om Sisyfos tolkar Albert Camus som en revoltens filosofi, en lidelsefull protest mot det fundamentalt förtvivlade i människans livssituation: i en värld utan gud och utan mening vinner vi vårt värde i en medveten livsduglig hållning mot hopplösheten och en paradoxal kärlek till livet.

Albert Camus essä "Myten om Sisyfos" från 1942 är en av den moderna litteraturens och idédebattens ständigt aktuella klassiker. Denna utgåva innehåller ett nyöversatt kapitel som togs bort ur den franska originalboken.

Dagens auktoritära populism ska inte förstås som liberalismens motsats, utan som en konsekvens av liberalismens egna inneboende motsägelser. Det är vad Slavoj Žižek hävdar i den här boken. Med utgångspunkt i den populistiska högerns samtida triumfer visar Žižek hur en radikalt marknadsorienterad libertarianism – som avvisar sociala, etiska och institutionella begränsningar i frihetens namn – tenderar att ge upphov till ökade former av statlig kontroll, censur och undantagspolitik.I essäer om vår tids teknofeodalism, den digitala övervakningsekonomin och framväxten av auktoritära kapitalistiska regimer blottlägger han hur frihetens språk används för att legitimera nya former av dominans. När marknaden upphöjs till högsta princip förvandlas löftet om individuell frigörelse gradvis till ett system av kontroll. Det vi bevittnar är inte en återgång till 1900-talets fascism, utan framväxten av en ny auktoritär ordning, formad av vår egen tids ekonomiska och politiska logik.

En av världslitteraturens stora klassiker om maktens villkor

När Niccolò Machiavelli i början av 1500-talet skrev sitt mest berömda verk förnyade han radikalt en ärevördig medeltida genre: »furstespegeln«. I stället för att som brukligt glorifiera regentens roll, i moralens och dygdernas tecken, skrev Machiavelli utan krusiduller vad furstar i allmänhet gör för att överleva och bli framgångsrika.  Fursten väckte förargelse och anstöt redan när den utgavs för första gången. Genom århundradena har den fortsatt att vara omstridd, fortsatt att fascinera, med sina skamlöst öppna reflektioner över maktens villkor. Och kanske har boken aldrig varit så aktuell som i vår tid. En av världslitteraturens stora klassiker, i svensk översättning av Karin Hybinette.

NICCOLÒ MACHIAVELLI [1469-1527] var en florentinsk författare, filosof, historiker, diplomat och politiker. Machiavelli var 25 år gammal när släkten Medici föll från den florentinska makten 1494 - han gjorde snabb karriär i den nya republiken. När Medici återtog makten 1512 kastades Machiavelli i fängelse, torterades och undkom med en hårsmån att bli avrättad. Kort efter att han frigavs 1513 skrev Machiavelli Fursten, en historisk studie i furstars ledarskap med vägledande kommentarer och analyser. Några år senare togs han i Medicis tjänst. Fursten [Il Principe] publicerades 1532.  

»Thucydides, och Machiavellis Fursten, står mig närmast i fråga om den ovillkorliga viljan att inte låta sig luras, och att se förnuftet som någonting verkligt, inte som någonting förnuftigt , ännu mindre moraliskt « Friedrich Nietzsche

År 1972 utkom en bok med titeln "Från Platon till Lenin: de politiska idéernas historia" skriven av idéhistorikern Sven-Eric Liedman, sedermera känd professor och författare till uppmärksammade böcker som "I skuggan av framtiden: modernitetens idéhistoria" (Augustvinnare 1997) och "Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper".

"Från Platon till ..." har blivit något av ett standardverk om de ledande politiska tänkarna genom tiderna. Boken har följt med sin tid, och under åren har titeln ändrats i takt med ämnets uppdatering. Vid förra titelbytet fick den heta "Från Platon till kriget mot terrorismen" medan denna femtonde omarbetning bär titeln "Från Platon till demokratins kris". Så gott som allt som handlar om tiden efter 1945 är nytt.

Fursten utkom för första gången 1532, och skapade en debatt som pågår än idag. Machiavelli analyserar maktens mekanismer, blottlägger de krafter som får människor att underkasta sig och visar hur fursten ska hävda sin egen och statens makt. Det är en kompromisslös världsbild som framträder: målen helgar medlen, moralen måste underordnas statsnyttan. Texten kom att få stort inflytande över politiskt tänkande och har aldrig upphört att fascinera och förbrylla.

Denna översättning följer den senaste italienska nationalutgåvan och är utförd av Marco Morner, som också har skrivit ett förord om Machiavellis liv och tid.

Niccolò Machiavelli (1469–1527) var filosof, statsman och historiker. Han skrev Fursten 1513, efter att han fråntagits sitt ämbete som sekreterare i republiken Florens utrikesstyrelse, fängslats och torterats. Under sina år i Florens tjänst kunde han på nära håll studera den turbulenta italienska inrikespolitiken, och som sändebud till flera europeiska hov kom han i kontakt med många av samtidens ledande gestalter.

I dagens samhälle finns mängder av system i form av rutiner, regler, algoritmer och ansvarsbeskrivningar som ska hjälpa människor att ta ansvar. Ändå ser vi gång på gång hur människor snarare gömmer sig bakom dessa system för att slippa handla. Ansvar reduceras till följsamhet och medmänsklighet förvandlas till risk.

I Moraliskt ansvar: Att vara medmänniska undersöker Louise Bringselius relationen mellan människa och system. Hon visar hur system kan skapa rättvisa och trygghet, men också hur de kan göra oss passiva och moraliskt distanserade. Idag dominerar en systemcentrerad syn på ansvar som gör att vi riskerar att tappa bort det viktigaste ett samhälle har: modet att handla för att hjälpa en medmänniska.

Detta är en bok som uppmanar oss att värna om vår moraliska kompass, genom att skapa utrymme för samvete, sympati, omdöme och karaktär. Louise Bringselius rör sig från det abstrakta till det konkreta och utvecklar principer som hjälper oss att navigera i det moraliska landskapet, både som arbetsgivare och som individer. Med boken öppnar hon dörren till ett mänskligare samhälle. Särskilt relevant är den i samtal om ansvar och handlingskraft i företag och myndigheter samt i beredskapsarbete. Den berör även etiska aspekter kring artificiell intelligens.

Louise Bringselius har en docentur från Lunds universitet och är verksam som forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Under de senaste åren har hon tagit en ledande position som debattör i frågor om förvaltning och arbetsliv i Sverige. Hon har skrivit flera uppmärksammade böcker, bland annat boken Psykologisk trygghet (2023, Volante), arbetat som forskningsledare för regeringen och föreläst för tusentals människor.  

Utanför Verkligheten är skriven av Roger Gotthardsson som en självbiografisk reseberättelse och förklarar i detalj hur läsaren kan utforska och utvidga medvetandet med hjälp av extrema former av meditation tillsammans med många andra verktyg. Boken tar läsaren till olika medvetandenivåer, långt bortom våra nuvarande normer och vad som definieras som vår verklighet. Avsikten är att tänja på vad läsaren tror är möjligt och ta bort personliga begränsningar. Syftet är att ge läsaren en personlig utveckling till helt nya och outforskade nivåer. Boken innehåller många personliga berättelser om de mest oväntade mötena, med oförutsedda konsekvenser. Boken vill göra det osannolika sannolikt, det omöjliga möjligt och det paranormala normalt. Den tvekar inte att ta upp de svåraste och mest centrala frågorna kring vår existens och vända dem ut och in tills de verkar vara en logisk följd av vårt medvetande. Boken är skriven baserad på över 20 års forskning som har lett författaren inte bara runt om i världen, utan också till helt andra platser som inte enkelt kan sättas i ord.

Makt angår oss alla. Vi hittar det i vardagen och i forskares teorier, i våra algoritmer och i våra folkrörelser – svårt att ta på men alltid lika relevant. I den andra uppdaterade upplagan lyfter författarna upp nya exempel och utvidgar analysen av nutida fenomen vad gäller makt, från nya sätt att organisera sig till den automatiserade makten.

Sagt om boken"Makt har ofta presenterats som något diffust och abstrakt i samhällsvetenskaplig litteratur. Här har författarna lyckats med konststycket att skriva en bok som på ett intresseväckande sätt diskuterar makt högst påtagligt och allmängiltigt."Malin Åkerström, professor i sociologi vid Lunds universitet

BeGreppbartBeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Om författarnaAlf Rehn är professor i innovation, design, och företagsledning vid SDU – Syddansk Universitet, men siktar på att uppnå professorsgrad även i patafysik, så snart världen är mogen. Mats Börjesson är professor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, han delar denna förhoppning – och aspirerar på samma titulering.

I ständig dialog med tänkare från Platon och Aristoteles till Martin Heidegger och Walter Benjamin försökte Hannah Arendt förstå sin egen tid. Hon sökte ursprunget till andra världskrigets fasor, totalitarismen och förintelsen, men också den samhälleliga förflackning som följde på krigsslutet: den tilltagande konformismen, byråkratins utbredning, den ängsligt självupptagna massmänniskan och den genuina politikens tillbakadragande. I Hannah Arendt: Politiskt tänkande i mörka tider skildrar idéhistorikern Anders Burman Arendts liv och tänkande. Det är en berättelse om en egensinnig uttolkare av den auktoritära politik och rusande teknikutveckling som präglade hennes värld – och på allt fler sätt även vår.

Nikomachiska etiken är Aristoteles viktigaste moralfilosofiska arbete. Boken är inte bara en odödlig klassiker utan även mycket inflytelserik i modern filosofi, där den utgör en huvudkälla till den så kallade dygdetiken. Aristoteles frågar vad det innebär att leva ett gott, lyckligt liv, vilket leder honom till en undersökning av de karaktärsegenskaper, dygder, som utmärker den goda människan. Han diskuterar dygdens allmänna karaktär, som medelväg mellan två extremer (modet är till exempel medelvägen mellan feghet och dumdristighet), men också många särskilda dygder, såsom frikostighet, rättvisa och självbehärskning. Utförlig behandling får även vänskapens och njutningens natur och deras roll i ett bra liv.

Det goda livet fullbordas i handlingar som leds av fronesis, klokheten eller det goda omdömet. Mot slutet av verket framhäver Aristoteles även ett annat liv än handlingslivet, nämligen det betraktande livet, som han menar förverkligar det gudomliga i människan.

Charlotta Weigelt professor i filosofi vid Södertörns högskola har översatt verket och står även för en innehållsrik inledning och förklarande noter. Hon har tidigare översatt Aristoteles Fysik och arbetar för närvarande med en översättning av Metafysiken. 

Demokratin är det enda styrelseskick som lägger sitt öde i våra händer. I det ligger dess stora styrka men också dess stora sårbarhet. När desinformation och propaganda utnyttjar denna sårbarhet är det avgörande att vi är medvetna om demokratins stora värde.

I Därför demokrati argumenterar Åsa Wikforss för kunskapens centrala betydelse i ett fungerande folkstyre. Kunskapen krävs för att vi ska kunna granska den förda politiken, uppnå våra mål, fatta välgrundade beslut och hantera oenighet. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under.

Därför demokrati har vuxit fram i dialog med Åsas bror Mårten Wikforss, som också bidrar med betraktelser där han sätter några av de avgörande skillnaderna mellan diktaturen och demokratin i blixtbelysning.

Om friheten, utgiven 1859, anses av många vara liberalismens mest centrala verk och har haft oöverskådligt inflytande på det politiska tänkandet. Här diskuterar John Stuart Mill hur statens makt över individen bör begränsas i det demokratiska samhället och landar bland annat i den omdebatterade skadeprincipen, att alla är fria att vara och göra som de vill så länge de inte skadar andra. Han hinner också beröra bland annat den individuella frihetens historia, yttrandefrihetens värde och hur individuell kreativitet kan uppmuntras i större samhällen.

Denna återutgivning av Alf Ahlbergs översättning innehåller också ett efterord av Carl-Göran Ekerwald.

Ett av den västerländska litteraturens storverk

Lev icke som om du hade tusen år framför dig.Döden svävar över dig. Så länge du ännu lever, så länge du ännu kan - var god!

Många mil från Rom, djupt indragen i krigen mot de germanska folken, började den romerska kejsaren Marcus Aurelius skriva ner sina tankar om tillvaron. Trots att texterna aldrig var avsedda att publiceras anses de ännu - nästan tvåtusen år senare - vara ett av den västerländska litteraturens största verk, och en av de främsta källorna till vår moderna förståelse av den stoiska filosofin.Uppdelad på tolv korta böcker låter Aurelius sina koncist formulerade, högst personliga funderingar förklara hur vi trots motgångar och lidande kan leva som goda människor, och hur vi genom att granska oss själva kan finna en väg som leder till mening och själslig tillfredsställelse. Ända sedan den skrevs har Självbetraktelser lästs och älskats av såväl världsledare som av de breda massorna. Här i översättning av Ellen Wester, reviderad av Vera Silverstolpe.

MARCUS AURELIUS [121-180] var en romersk kejsare och stoiker. Han var den sista av de fem kejsare som kommit att kallas »de fem goda kejsarna« och den sista att regera under den tvåhundra år långa fredsperioden Pax Romana. Det stoiska verket Självbetraktelser tillkom under de sista tio åren av hans liv.

»Djupt fascinerande läsning« – A-K Selberg, Expressen »En utmärkt introduktion till Hegels verk.« – Sven Anders Johansson, Svenska DagbladetIngen har som Georg Wilhelm Friedrich Hegel försökt förstå innebörden av övergången från det gamla Europa till det moderna. Världen revolutionerades under Hegels livstid. Han upplevde upplysningens genombrott, revolutionerna, Napoleonkrigen, industrialiseringen och de stora vetenskapliga upptäckterna. Som systematisk tänkare av moderniteten gjorde Hegel till filosofins uppgift att förstå den omvälvande samtiden – inte eviga sanningar, inte varats yttersta grund, utan nuet. I sin biografi skildrar journalisten Jürgen Kaube Hegels liv, tillgängliggör hans verk och visar hur Hegel i sin omvälvande tid försökte iscensätta den sista och kanske viktigaste revolutionen: tänkandets revolution.