Filosofiska discipliner

Utanför Verkligheten är skriven av Roger Gotthardsson som en självbiografisk reseberättelse och förklarar i detalj hur läsaren kan utforska och utvidga medvetandet med hjälp av extrema former av meditation tillsammans med många andra verktyg. Boken tar läsaren till olika medvetandenivåer, långt bortom våra nuvarande normer och vad som definieras som vår verklighet. Avsikten är att tänja på vad läsaren tror är möjligt och ta bort personliga begränsningar. Syftet är att ge läsaren en personlig utveckling till helt nya och outforskade nivåer. Boken innehåller många personliga berättelser om de mest oväntade mötena, med oförutsedda konsekvenser. Boken vill göra det osannolika sannolikt, det omöjliga möjligt och det paranormala normalt. Den tvekar inte att ta upp de svåraste och mest centrala frågorna kring vår existens och vända dem ut och in tills de verkar vara en logisk följd av vårt medvetande. Boken är skriven baserad på över 20 års forskning som har lett författaren inte bara runt om i världen, utan också till helt andra platser som inte enkelt kan sättas i ord.

Lukianos levde under det andra århundradet e.Kr. och är en av den antika litteraturens mest originella författare. Vem han egentligen var är inte klarlagt, men får vi tro några av berättarjagen i hans skrifter kom han från Samosata vid floden Eufrat i den romerska provinsen Syria. Efter en rekordkort provanställning som stenhuggarlärling i hemstaden genomgick han en högre utbildning i retorik och blev med tiden ryktbar i hela den grekisk-romerska världen för sin talekonst.

Retoriken och dess syster filosofin står också i centrum i Lukianos mångsidiga författarskap, som utgör en bred uppgörelse med tidens bildningsideal och intellektuella moden. I fiktiva tal, brev och dialoger behandlar han filosofiskolornas tomma löften, religionens avarter, litteraturens bigotteri och den allmänna mänskliga fåfängan – allt med en spefullhet och espri som nästan jämt är underhållande men som alltid har en allvarlig underton.

Nio av Lukianos mest kända skrifter föreligger här i översättning av Dimitrios Iordanoglou, som också skrivit ett förord och kommentarer till texterna.

”Ingen överraskning om I grunden god blir den nya Sapiens för år 2020" The Guardian”I grunden god fick mig att se mänskligheten på ett nytt sätt."Yuval Noah Harari 

I grunden god handlar om en idé som är urgammal men som ofta glömts bort i samhällsdebatten. Idén har gott stöd i forskningen och vi får den vanligtvis bekräftad i möten med andra människor.Den här radikala idén kan förändra samhället i grunden, menar Rutger Bregman, som här tar sig an diskussionen om människans grundläggande natur. Utifrån forskning från olika fält tar han oss med på en resa genom historien för att hitta nya svar på gamla frågor: Hur gick det egentligen till när Homo Sapiens etablerade sig på jorden? Hur kan de största krigsutbrotten i människans historia förklaras? Vad ligger bakom när människan begår onda handlingar?

Synen på människans natur är en vattendelare för hur vi ska lösa några av de största samhällsutmaningarna i dag: klimatkrisen, politiken, skolan, hälsovården och mycket annat. Tiden är inne för en ny diskussion om människans natur.

"Välskriven, lättläst och med massor av exempel leder han i bevis att allt förändras så fort vi börjar tro på det goda i människan. Boken blir en strålande injektion i framtidstro och tillförsikt."M-magasin

"Historikern Rutger Bregmans forskningsdigra och tankeväckande bok I grunden god – en optimistisk historia om människans natur är en fascinerande uppgörelse med dessa gamla fördomar."Sydsvenskan

"I grunden god är en ljuvlig liten bok som kommer få den mest hårdhudade cynikern på gott humör."Arbetet"Rutger Bregmans nya bok är en välskriven och välargumenterad inlaga för godhetsförespråkarna i den svårbedömda trätan om huruvida människan i grunden är ond eller god."BTJ"Underbar läsning! Uppiggande, tillgänglig och full av fantastiska berättelser." The Sunday Times

"Välgörande och välkommet att läsa en så trovärdig och trevlig hyllning till människans inneboende godhet." The Observer

Mycket varmt rekommenderad." Stephen Fry

"Exceptionell läsning!" Matt Haig

Hur gör vi för att komma tillbaka till ett samhälle där det är viktigare att göra rätt än att inte göra fel?

Det här är en bok om det mänskliga omdömets revansch. En upp­görelse med ett samhälle präglat av en övertro på mätetal, processer och riktlinjer. Där vanliga människor ute i våra organisationer inte får, vill eller vågar göra vad som krävs i ögonblicket för att skapa värde för kunden.

När Ingalill och Bo bygger ett attefallshus på tomten vet de inte att huset av misstag hamnar 35 centimeter för nära tomtgränsen. Kommunen meddelar att huset därför måste rivas fastän det inte står på någon annans mark. Och när en rutten telefonstolpe lutar farligt över vägen kommer en kille från energibolaget för att ta bort den, men när han får frågan om inte den lika ruttna stolpen intill borde tas bort på samma gång, svarar han: Nej, jag har ju ingen beställning på den.

Rätt räcker inte är skriven av Klas Hallberg, prisad föreläsare och skarp iakttagare av det mellanmänskliga, och Per Kristensson, professor i psykologi med inriktning konsumtion och innovation. Det är en bok om hur vi får bukt med ett system som inte lämnar plats för det mänskliga omdömet och där det därför blir fel fastän alla gör rätt.

En av världslitteraturens stora klassiker om maktens villkor

När Niccolò Machiavelli i början av 1500-talet skrev sitt mest berömda verk förnyade han radikalt en ärevördig medeltida genre: »furstespegeln«. I stället för att som brukligt glorifiera regentens roll, i moralens och dygdernas tecken, skrev Machiavelli utan krusiduller vad furstar i allmänhet gör för att överleva och bli framgångsrika.  Fursten väckte förargelse och anstöt redan när den utgavs för första gången. Genom århundradena har den fortsatt att vara omstridd, fortsatt att fascinera, med sina skamlöst öppna reflektioner över maktens villkor. Och kanske har boken aldrig varit så aktuell som i vår tid. En av världslitteraturens stora klassiker, i svensk översättning av Karin Hybinette.

NICCOLÒ MACHIAVELLI [1469-1527] var en florentinsk författare, filosof, historiker, diplomat och politiker. Machiavelli var 25 år gammal när släkten Medici föll från den florentinska makten 1494 - han gjorde snabb karriär i den nya republiken. När Medici återtog makten 1512 kastades Machiavelli i fängelse, torterades och undkom med en hårsmån att bli avrättad. Kort efter att han frigavs 1513 skrev Machiavelli Fursten, en historisk studie i furstars ledarskap med vägledande kommentarer och analyser. Några år senare togs han i Medicis tjänst. Fursten [Il Principe] publicerades 1532.  

»Thucydides, och Machiavellis Fursten, står mig närmast i fråga om den ovillkorliga viljan att inte låta sig luras, och att se förnuftet som någonting verkligt, inte som någonting förnuftigt , ännu mindre moraliskt « Friedrich Nietzsche

Fursten utkom för första gången 1532, och skapade en debatt som pågår än idag. Machiavelli analyserar maktens mekanismer, blottlägger de krafter som får människor att underkasta sig och visar hur fursten ska hävda sin egen och statens makt. Det är en kompromisslös världsbild som framträder: målen helgar medlen, moralen måste underordnas statsnyttan. Texten kom att få stort inflytande över politiskt tänkande och har aldrig upphört att fascinera och förbrylla.

Denna översättning följer den senaste italienska nationalutgåvan och är utförd av Marco Morner, som också har skrivit ett förord om Machiavellis liv och tid.

Niccolò Machiavelli (1469–1527) var filosof, statsman och historiker. Han skrev Fursten 1513, efter att han fråntagits sitt ämbete som sekreterare i republiken Florens utrikesstyrelse, fängslats och torterats. Under sina år i Florens tjänst kunde han på nära håll studera den turbulenta italienska inrikespolitiken, och som sändebud till flera europeiska hov kom han i kontakt med många av samtidens ledande gestalter.

"Vänsterns nya fixstjärna." SvD.

Inför klimatkrisen blir Karl Marx ekologiska kritik mer relevant än någonsin. Den japanska forskaren Kohei Saito visar varför marxister under 1900-talet mestadels bortsåg från Marx idéer om ekologi och hur livet under antropocen – människans tidsålder – slutligen får dem att finna sin verkan. Utifrån nytt material som publicerats i Karl Marx och Friedrich Engels samlade verk presenterar Saito en helt ny sida av Marx alternativ till det kapitalistiska samhället och föreställningen om tillväxt. Denna radikala nytolkning av den sene Marx gjuter nytt liv i debatten om förhållandet mellan människa och planet, samhälle och natur, rovdrift och klimatapokalyps.

Kohei Saito (född 1987) är en japansk filosof, verksam vid University of Tokyo. Han var medredaktör för volym 18 i Marx-Engels-Gesamtausgabe, ett arbete som också utgjorde en avhandling vid Humboldtuniversitetet i Berlin 2017. År 2021 gav han ut boken Capital in the Anthropocene, som startade en våg av marxistiskt tänkande hos yngre japaner och sålde en halv miljon exemplar i hemlandet. Marx i antropocen utkom 2023 och blir Saitos första bok i svensk översättning.

". . . ett glasklart manifest tar form som parar ihop det röda och det gröna." Göran Greider, Aftonbladet.

"Vi agerar så totalt irrationellt nu. De som inser det måste tänka tvärs emot allt vad som räknas som rimligt." Nina Björk, DN.

»Vi får hela tiden höra att det är fem minuter till midnatt, till domedagen, och att det nu är sista chansen att avvärja en katastrof. Men tänk om enda sättet att förhindra katastrofen är att utgå från att den redan har inträffat – att klockan redan är fem minuter över timme noll?«

I en global kristid pekar en av världens mest tongivande filosofer ut riktningen för den radikala politik vi behöver för att undvika undergången. På sitt oefterhärmliga sätt visar Slavoj Žižek varför det enda sättet att förändra vår framtid är att omtolka vårt förflutna.För sent att vakna inleder Fri Tankes Z?ižek-serie och följs av Krossa framsteget (2025) och Nollpunkt (2026).

Under belägringen av Aquileia, omgiven av krigiska markomanner och kvader, började den romerske kejsaren Marcus Aurelius skriva ned sina tankar. Resultatet blev denna odödliga samling reflexioner om hur man finner själslig styrka och därmed ett sätt att förhålla sig till världen, både utom och inom en själv.

I snart tvåtusen år har Marcus Aurelius Självbetraktelser inspirerat och hjälpt människor i livets alla skeden. Det är en tidlös text om moralen, livet och döden och många anser än idag att verket är ett av de allra främsta inom västerländsk litteratur.

Förord av Sven-Eric Liedman

Martin Heidegger, Carl Schmitt och Ernst Jünger tillhörde den liberala demokratins mest skarpsinniga kritiker, kom alla att på ett eller annat sätt att ansluta sig till nazismen och har var och en satt 1900- och 2000-talets tänkande i rörelse.

Svante Nordin berättar här vår tids politiska historia utifrån tre lika omstridda som inflytelserika tyska tänkare. Efter att den västliga liberalismen och kapitalismen befäst sin roll som det enda politiska alternativet har de ålagts rollen som världsandens partisaner i kamp mot ett globalt herravälde. Intresse för deras frågor och problemställningar har väckts från höger till vänster, hos tänkare som Michel Foucault, Jacques Derrida, Giorgio Agamben, Slavoj Žižek och Aleksandr Dugin.

Idag är arvet från de tre filosoferna kanske mer brännande än någonsin tidigare.

Wassily Kandinskys Om det andliga i konsten tillhör 1900-talets viktigaste teoretiska texter om konst. Den skapade ett stort intresse för abstraktion och anknyter trots sin modernism till äldre tiders traktat om måleri. Här presenteras den återigen på svenska, i Ulf Lindes och Sonja Martinssons översättning. Lindes företal, liksom alla Kandinskys träsnitt i inlagan, ingår.

Konstvetaren Annika Öhrner har skrivit ett efterord till utgåvan.

Världen som vilja och föreställning är Arthur Schopenhauers stora, filosofiska livsverk. Hans filosofi erbjuder en världsåskådning, ett sätt att betrakta tillvaron i dess helhet, utifrån en metafysisk grund. Hos honom kombineras västerländsk filosofi med österländsk mysticism. Världen är, för Schopenhauer, vilja och strid, förnuftet bara ett parasitärt bihang till en irrationell och instinktmässigt framvällande vilja. Lidandet är ofrånkomligt, men självförnekelse, estetisk kontemplation och medlidande kan erbjuda lindring.

En lång rad filosofer och tänkare däribland Nietzsche, Freud, Wittgenstein och Cioran har tagit starkt intryck av Schopenhauers tänkande. Samtidigt har hans verk i hög grad beundrats av och influerat konstnärer och diktare som Richard Wagner och Thomas Mann, liksom efterföljare som Michel Houellebecq.

Även om Schopenhauer mer än någon annan kommit att representera den filosofiska pessimismen, är mycket av hans filosofi ägnad åt levnadskonst, åt hur lidande kan övervinnas.

Den föreliggande utgåvan återger Efraim Skölds översättning från 1916, moderniserad och redaktionellt granskad och bearbetad. Karl Karlander, universitetslektor i filosofi vid Stockholms universitet, har försett boken med ett nyskrivet förord.

Vid 32 års ålder drar sig Aurelius Augustinus tillbaka till den lilla romerska orten Cassiciacum utanför Milano. Han har just fattat beslutet att ge sig hän åt kristendomen, men är ännu inte döpt. Under vistelsen, som varar en höst och en vinter, skriver han Ensamtal, en dialog i två delar mellan Augustinus och Förnuftet - den förre en orolig, filosofiskt och retoriskt skolad sökare som brottas med sig själv, den senare en än hjälpsam, än tillrättavisande röst som tycks komma utifrån och inifrån på en och samma gång. Mellan dem utspelar sig ett samtal som är uppbyggligt underhållande.

Ensamtal intar en unik plats inte bara i Augustinus eget författarskap, utan i litteratur- och filosofihistorien generellt. Det är troligen den äldsta kända text där en författare gestaltar ett samtal med sin inre röst. Det faktiska ämnet för just det här samtalet må vara det filosofiska sökandet efter Gud, men den litterära formen får det samtidigt att öppna sig i många olika riktningar.

Denna första svenska översättning av Ensamtal är utförd av litteraturkritikern Rebecka Kärde, som också har skrivit kommentarer och ett efterord.

I det grekisktalande området utvecklades för över 2500 år sedan en ny kunskaps- och livsform vars bärare kom att kallas filosofer. Dessa ägnade sig åt teoretisk verksamhet, ställde frågor lika mycket som de gav svar, förde och klädde sig på ett karaktäristiskt sätt och misstänktes ständigt för att inte helga gudarna. Vartefter samhällena förändrades över århundraden har filosoferna funnit nya roller; från de grekiska stadsstaterna till det romerska riket, genom kristendomens uppkomst och stängningen av de filosofiska skolorna, från det östromerska rikets sammanbrott till den klassiska kulturens renässans i Italien har nya generation av filosofer formulerat begreppen för verkligheten, den föränderliga och alltid samma.

Filosoferna: Från filosofins födelse till den vetenskapliga revolutionen omfattar tusen år av tänkande. Svante Nordin skildrar här den västerländska filosofins uppkomst hos grekerna och dess meanderlopp fram till den vetenskapliga revolutionen, som på samma gång innebar filosofins största triumf och slutet för dess hegemoni. Boken är det fjärde och avslutande bandet i Nordins svit över filosofins historia.

Är livet värt att leva? Detta är enligt Albert Camus filosofins grundläggande fråga. Allt annat är tidsfördriv. Myten om Sisyfos tolkar Albert Camus som en revoltens filosofi, en lidelsefull protest mot det fundamentalt förtvivlade i människans livssituation: i en värld utan gud och utan mening vinner vi vårt värde i en medveten livsduglig hållning mot hopplösheten och en paradoxal kärlek till livet.

Albert Camus essä "Myten om Sisyfos" från 1942 är en av den moderna litteraturens och idédebattens ständigt aktuella klassiker. Denna utgåva innehåller ett nyöversatt kapitel som togs bort ur den franska originalboken.

Vad innebär det att vara stoiker i dag; på vilket sätt kan antika levnadsråd hjälpa oss? Den som läser den här kärnfulla boken kommer att märka att stoicismen lära om det goda livet har häpnadsväckande aktuella råd om det allra mesta vi möter i livet – motgångar, vilsenhet, destruktiva känslor, utanförskap. 

Du kanske trodde att en stoiker var en isolerad och känslokall person. Tvärtom visar boken att stoicismen är en utåtriktad lära med en positiv människosyn. Dess grundtanke är att det finns en enda aspekt av tillvaron vi kan kontrollera: vårt omdöme. Det betyder att vi kan välja hur vi bemöter det vi stöter på i tillvaron. 

Inte undra på att läran tjusade antikens kejsare och slavar tillika, influerat kristendom och KBT, och att många av dagens stoiker vittnar om den energi och entusiasm som läran ger.

”Med en elegant och ekonomisk prosa visar Sellars hur vi kan bli bättre och lyckligare.”Guardian 

”Underbart klar och koncis.” Mail on Sunday 

Efter Trumps återkomst till Vita huset är vänstern tillbaka på ruta noll. Utifrån Lenins idé om "nollpunkten" – den punkt där man tvingas börja om – och med kriget i Gaza som fond analyserar Slavoj Žižek en framväxande auktoritär världsordning och en civilisation som på mer än ett sätt verkar återfalla i barbari. Med utgångspunkt i sitt uppmärksammade tal vid invigningen av Frankfurts bokmässa i oktober 2023, där hans kommentarer om Gaza möttes av protester från publiken, följer Žižek i dagboksanteckningar händelseutvecklingen i Israel och Palestina. Här återfinns frågor om krigets verkningar, omvärldens passivitet och det offentliga samtalets villkor: Är vissa saker endast möjliga att säga när det inte längre spelar någon roll – när ordens verkan redan är noll? Nollpunkt är den tredje boken i Fri Tankes Žižekserie, efter För sent att vakna (2024) och Krossa framsteget (2025).