Filosofiska discipliner

Hemska gamla män styr världens öden, krig härjar i alla väderstreck och kunskapsnonchalansen frodas. Människan söker sig till de slappaste fördomarna och den mest utmanande likgiltighet för vad som är rimligt. Måste vi in i ett tredje världskrig innan förnuftet åter ska vakna?

Sven-Eric Liedman, professor i idéhistoria, författare och DN-skribent resonerar om behovet av en ny upplysning, om vikten av läskunnighet och bildning och tar oss med tillbaka till rötterna, till tiden då den utopiska fantasin flödade och den ljusa upplysningen var självklar. Han utmanar oss till engagemang och konstaterar att när all världens olyckor, krig, hungersnöd och fattigdom har flugit ut ur Pandoras ask finns ändå en sak kvar i botten: hoppet.

Är livet värt att leva? Detta är enligt Albert Camus filosofins grundläggande fråga. Allt annat är tidsfördriv. Myten om Sisyfos tolkar Albert Camus som en revoltens filosofi, en lidelsefull protest mot det fundamentalt förtvivlade i människans livssituation: i en värld utan gud och utan mening vinner vi vårt värde i en medveten livsduglig hållning mot hopplösheten och en paradoxal kärlek till livet.

Albert Camus essä "Myten om Sisyfos" från 1942 är en av den moderna litteraturens och idédebattens ständigt aktuella klassiker. Denna utgåva innehåller ett nyöversatt kapitel som togs bort ur den franska originalboken.

Dagens auktoritära populism ska inte förstås som liberalismens motsats, utan som en konsekvens av liberalismens egna inneboende motsägelser. Det är vad Slavoj Žižek hävdar i den här boken. Med utgångspunkt i den populistiska högerns samtida triumfer visar Žižek hur en radikalt marknadsorienterad libertarianism – som avvisar sociala, etiska och institutionella begränsningar i frihetens namn – tenderar att ge upphov till ökade former av statlig kontroll, censur och undantagspolitik.I essäer om vår tids teknofeodalism, den digitala övervakningsekonomin och framväxten av auktoritära kapitalistiska regimer blottlägger han hur frihetens språk används för att legitimera nya former av dominans. När marknaden upphöjs till högsta princip förvandlas löftet om individuell frigörelse gradvis till ett system av kontroll. Det vi bevittnar är inte en återgång till 1900-talets fascism, utan framväxten av en ny auktoritär ordning, formad av vår egen tids ekonomiska och politiska logik.

Under belägringen av Aquileia, omgiven av krigiska markomanner och kvader, började den romerske kejsaren Marcus Aurelius skriva ned sina tankar. Resultatet blev denna odödliga samling reflexioner om hur man finner själslig styrka och därmed ett sätt att förhålla sig till världen, både utom och inom en själv.

I snart tvåtusen år har Marcus Aurelius Självbetraktelser inspirerat och hjälpt människor i livets alla skeden. Det är en tidlös text om moralen, livet och döden och många anser än idag att verket är ett av de allra främsta inom västerländsk litteratur.

Förord av Sven-Eric Liedman

Upplysningsepoken flödade av diskussioner om människans natur, sanningen och Gud. Den präglades av internationella utbyten av idéer, folk och guld. Men betydde upplysningen samma sak för män och kvinnor, för rika och fattiga, för européer och icke-européer?

Dorinda Outram placerar in perioden i de bredare sociala förändringarna, och visar hur tolkningarna av upplysningen fortsätter att förändras i takt med samtidens socio-ekonomiska trender. Med stöd av en stor samling dokument online innehåller boken en uppdaterad översikt över epokens viktigaste idéer samt en utökad behandling av ekonomi och imperialism.

Upplysningen är måsteläsning för den som vill förstå 1700-talets historia och filosofi.  

DORINDA OUTRAM är professor emerita i historia vid University of Rochester i New York. Hon har tidigare skrivit en rad verk om den franska revolutionen och Frankrikes historia. Standardverket Upplysningen är den första av hennes böcker som översätts till svenska.  

"Denna nya utgåva av Outrams framgångsrika syntes om upplysningen har berikats med ett nytt kapitel om den politiska ekonomin. [...] Det större sammanhanget med kolonialism, slaveri, handel och vetenskap har bara gjort en utmärkt sammanfattning av upplysningens viktigaste drag än mer användbar." Karin Friedrich, University of Aberdeen     

"Outrams Upplysningen har visat sitt bestående värde som en fantastiskt välinformerad introduktion till perioden ..." Ritchie Robertson, University of Oxford

Vad innebär det att vara stoiker i dag; på vilket sätt kan antika levnadsråd hjälpa oss? Den som läser den här kärnfulla boken kommer att märka att stoicismen lära om det goda livet har häpnadsväckande aktuella råd om det allra mesta vi möter i livet – motgångar, vilsenhet, destruktiva känslor, utanförskap. 

Du kanske trodde att en stoiker var en isolerad och känslokall person. Tvärtom visar boken att stoicismen är en utåtriktad lära med en positiv människosyn. Dess grundtanke är att det finns en enda aspekt av tillvaron vi kan kontrollera: vårt omdöme. Det betyder att vi kan välja hur vi bemöter det vi stöter på i tillvaron. 

Inte undra på att läran tjusade antikens kejsare och slavar tillika, influerat kristendom och KBT, och att många av dagens stoiker vittnar om den energi och entusiasm som läran ger.

”Med en elegant och ekonomisk prosa visar Sellars hur vi kan bli bättre och lyckligare.”Guardian 

”Underbart klar och koncis.” Mail on Sunday 

I dagens samhälle finns mängder av system i form av rutiner, regler, algoritmer och ansvarsbeskrivningar som ska hjälpa människor att ta ansvar. Ändå ser vi gång på gång hur människor snarare gömmer sig bakom dessa system för att slippa handla. Ansvar reduceras till följsamhet och medmänsklighet förvandlas till risk.

I Moraliskt ansvar: Att vara medmänniska undersöker Louise Bringselius relationen mellan människa och system. Hon visar hur system kan skapa rättvisa och trygghet, men också hur de kan göra oss passiva och moraliskt distanserade. Idag dominerar en systemcentrerad syn på ansvar som gör att vi riskerar att tappa bort det viktigaste ett samhälle har: modet att handla för att hjälpa en medmänniska.

Detta är en bok som uppmanar oss att värna om vår moraliska kompass, genom att skapa utrymme för samvete, sympati, omdöme och karaktär. Louise Bringselius rör sig från det abstrakta till det konkreta och utvecklar principer som hjälper oss att navigera i det moraliska landskapet, både som arbetsgivare och som individer. Med boken öppnar hon dörren till ett mänskligare samhälle. Särskilt relevant är den i samtal om ansvar och handlingskraft i företag och myndigheter samt i beredskapsarbete. Den berör även etiska aspekter kring artificiell intelligens.

Louise Bringselius har en docentur från Lunds universitet och är verksam som forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Under de senaste åren har hon tagit en ledande position som debattör i frågor om förvaltning och arbetsliv i Sverige. Hon har skrivit flera uppmärksammade böcker, bland annat boken Psykologisk trygghet (2023, Volante), arbetat som forskningsledare för regeringen och föreläst för tusentals människor.  

Ett av den västerländska litteraturens storverk

Lev icke som om du hade tusen år framför dig.Döden svävar över dig. Så länge du ännu lever, så länge du ännu kan - var god!

Många mil från Rom, djupt indragen i krigen mot de germanska folken, började den romerska kejsaren Marcus Aurelius skriva ner sina tankar om tillvaron. Trots att texterna aldrig var avsedda att publiceras anses de ännu - nästan tvåtusen år senare - vara ett av den västerländska litteraturens största verk, och en av de främsta källorna till vår moderna förståelse av den stoiska filosofin.Uppdelad på tolv korta böcker låter Aurelius sina koncist formulerade, högst personliga funderingar förklara hur vi trots motgångar och lidande kan leva som goda människor, och hur vi genom att granska oss själva kan finna en väg som leder till mening och själslig tillfredsställelse. Ända sedan den skrevs har Självbetraktelser lästs och älskats av såväl världsledare som av de breda massorna. Här i översättning av Ellen Wester, reviderad av Vera Silverstolpe.

MARCUS AURELIUS [121-180] var en romersk kejsare och stoiker. Han var den sista av de fem kejsare som kommit att kallas »de fem goda kejsarna« och den sista att regera under den tvåhundra år långa fredsperioden Pax Romana. Det stoiska verket Självbetraktelser tillkom under de sista tio åren av hans liv.

Makt angår oss alla. Vi hittar det i vardagen och i forskares teorier, i våra algoritmer och i våra folkrörelser – svårt att ta på men alltid lika relevant. I den andra uppdaterade upplagan lyfter författarna upp nya exempel och utvidgar analysen av nutida fenomen vad gäller makt, från nya sätt att organisera sig till den automatiserade makten.

Sagt om boken"Makt har ofta presenterats som något diffust och abstrakt i samhällsvetenskaplig litteratur. Här har författarna lyckats med konststycket att skriva en bok som på ett intresseväckande sätt diskuterar makt högst påtagligt och allmängiltigt."Malin Åkerström, professor i sociologi vid Lunds universitet

BeGreppbartBeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Om författarnaAlf Rehn är professor i innovation, design, och företagsledning vid SDU – Syddansk Universitet, men siktar på att uppnå professorsgrad även i patafysik, så snart världen är mogen. Mats Börjesson är professor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, han delar denna förhoppning – och aspirerar på samma titulering.

I ständig dialog med tänkare från Platon och Aristoteles till Martin Heidegger och Walter Benjamin försökte Hannah Arendt förstå sin egen tid. Hon sökte ursprunget till andra världskrigets fasor, totalitarismen och förintelsen, men också den samhälleliga förflackning som följde på krigsslutet: den tilltagande konformismen, byråkratins utbredning, den ängsligt självupptagna massmänniskan och den genuina politikens tillbakadragande. I Hannah Arendt: Politiskt tänkande i mörka tider skildrar idéhistorikern Anders Burman Arendts liv och tänkande. Det är en berättelse om en egensinnig uttolkare av den auktoritära politik och rusande teknikutveckling som präglade hennes värld – och på allt fler sätt även vår.

År 1972 utkom en bok med titeln "Från Platon till Lenin: de politiska idéernas historia" skriven av idéhistorikern Sven-Eric Liedman, sedermera känd professor och författare till uppmärksammade böcker som "I skuggan av framtiden: modernitetens idéhistoria" (Augustvinnare 1997) och "Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper".

"Från Platon till ..." har blivit något av ett standardverk om de ledande politiska tänkarna genom tiderna. Boken har följt med sin tid, och under åren har titeln ändrats i takt med ämnets uppdatering. Vid förra titelbytet fick den heta "Från Platon till kriget mot terrorismen" medan denna femtonde omarbetning bär titeln "Från Platon till demokratins kris". Så gott som allt som handlar om tiden efter 1945 är nytt.