Filosofiska discipliner

Ett av den västerländska litteraturens storverk

Lev icke som om du hade tusen år framför dig.Döden svävar över dig. Så länge du ännu lever, så länge du ännu kan - var god!

Många mil från Rom, djupt indragen i krigen mot de germanska folken, började den romerska kejsaren Marcus Aurelius skriva ner sina tankar om tillvaron. Trots att texterna aldrig var avsedda att publiceras anses de ännu - nästan tvåtusen år senare - vara ett av den västerländska litteraturens största verk, och en av de främsta källorna till vår moderna förståelse av den stoiska filosofin.Uppdelad på tolv korta böcker låter Aurelius sina koncist formulerade, högst personliga funderingar förklara hur vi trots motgångar och lidande kan leva som goda människor, och hur vi genom att granska oss själva kan finna en väg som leder till mening och själslig tillfredsställelse. Ända sedan den skrevs har Självbetraktelser lästs och älskats av såväl världsledare som av de breda massorna. Här i översättning av Ellen Wester, reviderad av Vera Silverstolpe.

MARCUS AURELIUS [121-180] var en romersk kejsare och stoiker. Han var den sista av de fem kejsare som kommit att kallas »de fem goda kejsarna« och den sista att regera under den tvåhundra år långa fredsperioden Pax Romana. Det stoiska verket Självbetraktelser tillkom under de sista tio åren av hans liv.

”Ingen överraskning om I grunden god blir den nya Sapiens för år 2020" The Guardian”I grunden god fick mig att se mänskligheten på ett nytt sätt."Yuval Noah Harari 

I grunden god handlar om en idé som är urgammal men som ofta glömts bort i samhällsdebatten. Idén har gott stöd i forskningen och vi får den vanligtvis bekräftad i möten med andra människor.Den här radikala idén kan förändra samhället i grunden, menar Rutger Bregman, som här tar sig an diskussionen om människans grundläggande natur. Utifrån forskning från olika fält tar han oss med på en resa genom historien för att hitta nya svar på gamla frågor: Hur gick det egentligen till när Homo Sapiens etablerade sig på jorden? Hur kan de största krigsutbrotten i människans historia förklaras? Vad ligger bakom när människan begår onda handlingar?

Synen på människans natur är en vattendelare för hur vi ska lösa några av de största samhällsutmaningarna i dag: klimatkrisen, politiken, skolan, hälsovården och mycket annat. Tiden är inne för en ny diskussion om människans natur.

"Välskriven, lättläst och med massor av exempel leder han i bevis att allt förändras så fort vi börjar tro på det goda i människan. Boken blir en strålande injektion i framtidstro och tillförsikt."M-magasin

"Historikern Rutger Bregmans forskningsdigra och tankeväckande bok I grunden god – en optimistisk historia om människans natur är en fascinerande uppgörelse med dessa gamla fördomar."Sydsvenskan

"I grunden god är en ljuvlig liten bok som kommer få den mest hårdhudade cynikern på gott humör."Arbetet"Rutger Bregmans nya bok är en välskriven och välargumenterad inlaga för godhetsförespråkarna i den svårbedömda trätan om huruvida människan i grunden är ond eller god."BTJ"Underbar läsning! Uppiggande, tillgänglig och full av fantastiska berättelser." The Sunday Times

"Välgörande och välkommet att läsa en så trovärdig och trevlig hyllning till människans inneboende godhet." The Observer

Mycket varmt rekommenderad." Stephen Fry

"Exceptionell läsning!" Matt Haig

Efter Trumps återkomst till Vita huset är vänstern tillbaka på ruta noll. Utifrån Lenins idé om "nollpunkten" – den punkt där man tvingas börja om – och med kriget i Gaza som fond analyserar Slavoj Žižek en framväxande auktoritär världsordning och en civilisation som på mer än ett sätt verkar återfalla i barbari. Med utgångspunkt i sitt uppmärksammade tal vid invigningen av Frankfurts bokmässa i oktober 2023, där hans kommentarer om Gaza möttes av protester från publiken, följer Žižek i dagboksanteckningar händelseutvecklingen i Israel och Palestina. Här återfinns frågor om krigets verkningar, omvärldens passivitet och det offentliga samtalets villkor: Är vissa saker endast möjliga att säga när det inte längre spelar någon roll – när ordens verkan redan är noll? Nollpunkt är den tredje boken i Fri Tankes Žižekserie, efter För sent att vakna (2024) och Krossa framsteget (2025).

Många stod undrande när Steve Bannon, Trumps chefsideolog, plötsligt och utan vidare förklaring refererade till den radikale 1900-talsfilosofen Julius Evola i ett tal. Plötsligt antyddes en oväntat stark koppling mellan Trumps stab och en beryktat dunkel världsåskådning: Den filosofiska traditionalismen. På senare tid har traditionalismen börjat dyka upp i sammanhang kopplade till den radikala högern, men tankegodset går långt tillbaka. I grunden finns den så kallade perennialismen (philosophia perennis), vars centrala idé är att alla religioner utgår från en gemensam kärna och bildar en evig helig ordning. Denna heliga ordning kan endast förstås av de verkligt djupsinniga tänkarna, även om dess inflytande kan sippra ut till allmänheten. Låter det dunkelt? Det är det också. Mark Sedgwick har med sin mångåriga forskning lyckats belysa en av världens mer ljusskygga antimodernistiska rörelser. För en bredare publik kartlägger han här traditionalismens samröre med alltifrån hinduiska kastsystem på 1600-talet, modern sufism, den högerradikala kritiken mot modernitet till dagens digitala kulturkrigare och antietablissemangsrörelser.

Fursten utkom för första gången 1532, och skapade en debatt som pågår än idag. Machiavelli analyserar maktens mekanismer, blottlägger de krafter som får människor att underkasta sig och visar hur fursten ska hävda sin egen och statens makt. Det är en kompromisslös världsbild som framträder: målen helgar medlen, moralen måste underordnas statsnyttan. Texten kom att få stort inflytande över politiskt tänkande och har aldrig upphört att fascinera och förbrylla.

Denna översättning följer den senaste italienska nationalutgåvan och är utförd av Marco Morner, som också har skrivit ett förord om Machiavellis liv och tid.

Niccolò Machiavelli (1469–1527) var filosof, statsman och historiker. Han skrev Fursten 1513, efter att han fråntagits sitt ämbete som sekreterare i republiken Florens utrikesstyrelse, fängslats och torterats. Under sina år i Florens tjänst kunde han på nära håll studera den turbulenta italienska inrikespolitiken, och som sändebud till flera europeiska hov kom han i kontakt med många av samtidens ledande gestalter.

Nikomachiska etiken är Aristoteles viktigaste moralfilosofiska arbete. Boken är inte bara en odödlig klassiker utan även mycket inflytelserik i modern filosofi, där den utgör en huvudkälla till den så kallade dygdetiken. Aristoteles frågar vad det innebär att leva ett gott, lyckligt liv, vilket leder honom till en undersökning av de karaktärsegenskaper, dygder, som utmärker den goda människan. Han diskuterar dygdens allmänna karaktär, som medelväg mellan två extremer (modet är till exempel medelvägen mellan feghet och dumdristighet), men också många särskilda dygder, såsom frikostighet, rättvisa och självbehärskning. Utförlig behandling får även vänskapens och njutningens natur och deras roll i ett bra liv.

Det goda livet fullbordas i handlingar som leds av fronesis, klokheten eller det goda omdömet. Mot slutet av verket framhäver Aristoteles även ett annat liv än handlingslivet, nämligen det betraktande livet, som han menar förverkligar det gudomliga i människan.

Charlotta Weigelt professor i filosofi vid Södertörns högskola har översatt verket och står även för en innehållsrik inledning och förklarande noter. Hon har tidigare översatt Aristoteles Fysik och arbetar för närvarande med en översättning av Metafysiken. 

Utanför Verkligheten är skriven av Roger Gotthardsson som en självbiografisk reseberättelse och förklarar i detalj hur läsaren kan utforska och utvidga medvetandet med hjälp av extrema former av meditation tillsammans med många andra verktyg. Boken tar läsaren till olika medvetandenivåer, långt bortom våra nuvarande normer och vad som definieras som vår verklighet. Avsikten är att tänja på vad läsaren tror är möjligt och ta bort personliga begränsningar. Syftet är att ge läsaren en personlig utveckling till helt nya och outforskade nivåer. Boken innehåller många personliga berättelser om de mest oväntade mötena, med oförutsedda konsekvenser. Boken vill göra det osannolika sannolikt, det omöjliga möjligt och det paranormala normalt. Den tvekar inte att ta upp de svåraste och mest centrala frågorna kring vår existens och vända dem ut och in tills de verkar vara en logisk följd av vårt medvetande. Boken är skriven baserad på över 20 års forskning som har lett författaren inte bara runt om i världen, utan också till helt andra platser som inte enkelt kan sättas i ord.

I Filosofins historia presenterar A. C. Grayling, professor i filosofi vid Oxford universitet, tre tusen år av tänkande. Det här är en sällsynt heltäckande bild av vårt intellektuella arv från den västerländska såväl som den asiatiska och afrikanska filosofiska traditionen.

Med stilistisk klarhet tar Grayling läsaren från uppfattningar om världen och moralen före Buddha, Konfucius och Sokrates, vidare genom europeiskt tänkande under kristendomens dominans, från renässansen och upplysningen, till Mill, Nietzsche, Sartre och ända fram till idag.

Genom att redogöra för idéer som framförts av inflytelserika tänkare, från den analytiska såväl som den kontinentala traditionen, täcker Grayling i sin tillgängliga genomgång kunskapsteori, metafysik, etik, estetik, logik, politisk filosofi, medvetande- och språkfilosofi, och hur dessa områden diskuterats genom historien. Grayling levandegör det fascinerande tankeutbyte som pågått inom och mellan epoker och frågar sig: Vad vi har lärt oss – och vad återstår att komma underfund med?