Åsa Wikforss – författare

Om Varför lära?Varför lära? Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider är en bok om kunskap, kritiskt tänkande, kreativitet, demokrati och frihet i en framtid dominerad av artificiell intelligens. Med levande exempel och tvärvetenskapligt djup vill boken väcka debatt, inspirera till handling och eftertänksamhet.

En fråga som många ställer sig, när AI inte bara söker information utan även analyserar den, skriver texter och fattar beslut, är: Varför ska vi överhuvudtaget lära oss något?

Boken är ett djärvt, lättillgängligt och djupt relevant manifest som väver samman neurovetenskap, psykologi och filosofi till en övertygande berättelse om mänsklig intelligens. Genom sex centrala skäl till att fortsätta lära och vässa vårt tänkande bygger författarna ett hoppfullt och kraftfullt argument för den mänskliga kunskapens bestående värde.

Sagt om boken:”De (författarna) går igenom skilda, väsentliga aspekter ifråga om kunskapens roll för oss människor. Inte minst för vårt mentala välbefinnande! Om vi vill kunna tänka och vara lyckliga, behöver vi lära. [...] Ibland kanske det känns som att vi är på väg mot en dystopi, men Klingberg och Wikforss ger oss en motvikt. De argumenterar för och motiverar oss till att själva fungera som en bromsmedicin i en värld av intellektuell försämring. Det gör boken väl värd att läsa!”Linus Björk, BTJ-häftet nr 5, 2026

Demokratin är det enda styrelseskick som lägger sitt öde i våra händer. I det ligger dess stora styrka men också dess stora sårbarhet. När desinformation och propaganda utnyttjar denna sårbarhet är det avgörande att vi är medvetna om demokratins stora värde.

I Därför demokrati argumenterar Åsa Wikforss för kunskapens centrala betydelse i ett fungerande folkstyre. Kunskapen krävs för att vi ska kunna granska den förda politiken, uppnå våra mål, fatta välgrundade beslut och hantera oenighet. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under.

Därför demokrati har vuxit fram i dialog med Åsas bror Mårten Wikforss, som också bidrar med betraktelser där han sätter några av de avgörande skillnaderna mellan diktaturen och demokratin i blixtbelysning.

Under det senaste decenniet har samtidshistorien blivit radioaktiv. Det går idag att påstå vad som helst om historiska händelser på sociala medier utan att bli motsagd. Som att Förintelsen i själva verket var Sveriges ansvar. Eller att Ukraina överföll Ryssland 2022. Den sortens propaganda får själva verkligheten att svaja. Och historieförfalskningen har blivit ett politiskt vapen. Som flera historiker och specialister på psykologisk krigföring återkommer till är målet med desinformationen inte att i första hand propagera för en viss ideologi eller politisk linje utan att underminera tilltron till fakta över huvud taget. Om inget är sant kan vad som helst vara det. Sverigedemokraternas ihärdiga och tyvärr mycket framgångsrika försök att smutskasta socialdemokraterna i sociala medier och Trumps återkomst till Vita Huset är väl de mest aktuella och mest talande exemplen på det. Vad är då sant? Finns det ens något som heter ”objektiv sanning”? Jodå, det finns gott om viktig historisk forskning, och det går att skilja agnarna från vetet. Om historikerna själva får komma till tals. Men hur ska sådana röster skära genom bruset? Hur ska den ”vanliga läsaren” kunna slå fast vad som faktiskt har hänt? I den här volymen möter vi några av Sveriges mest kända historiker som resonerar om just detta. Vad gör historieförfalskningen med oss? Och vilket är historikernas eget ansvar?

Populismens segertåg, global avdemokratisering, pandemi, krig i Europa och snabba klimatförändringar. Oroliga tider står för dörren.

Filosofiska klarlägganden i en grumlig tid är ett urval av filosofen Åsa Wikforss kulturartiklar och debattexter. Samlingen är en knivskarp analys av hoten mot kunskapen och vår sårbarhet i ett opålitligt informationslandskap – och ett klarsynt vittnesbörd från fem avgörande år för svensk demokrati.

Med start i valåret 2018 blottlägger hon förskjutningarna: Vad händer med demokratin när populister får makten över politiken? Hur ser hoten mot yttrandefriheten ut när auktoritära krafter växer sig starka? Och hur stärker vi det förnuftiga och demokratiska samtalet i postsanningens tid?

Utvecklingen på medieområdet går snabbt. Den tekniska utvecklingen kastar om spelplanen. Det gungar betänkligt i den kommersiella mångfalden. En auktoritär våg sveper över stora delar av världen, där mediernas oberoende hotas och journalisters rätt att arbeta fritt blir allt mera ifrågasatt. Samtidigt debatteras public services framtid. Hur ska public service manövrera i detta nya landskap?  

I den här antologin, initierad av föreningen Oberoende Public Service, skriver några av landets mest respekterade experter om medborgarnas förtroende för public service, dess betydelse för demokratin och framtiden för den oberoende journalistiken. I ett av kapitlen sammanfattar OPS även sina tankar om hur ett framtida public service i allmänhetens tjänst kan se ut.  

Medverkar gör Julia Agha, Ulrika Andersson, Nils Funcke, Ove Joanson, Christina Jutterström, Sofia Näsström, Jan Scherman och Åsa Wikforss.