Åsa Wikforss – författare

Om Varför lära?Varför lära? Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider är en bok om kunskap, kritiskt tänkande, kreativitet, demokrati och frihet i en framtid dominerad av artificiell intelligens. Med levande exempel och tvärvetenskapligt djup vill boken väcka debatt, inspirera till handling och eftertänksamhet.

En fråga som många ställer sig, när AI inte bara söker information utan även analyserar den, skriver texter och fattar beslut, är: Varför ska vi överhuvudtaget lära oss något?

Boken är ett djärvt, lättillgängligt och djupt relevant manifest som väver samman neurovetenskap, psykologi och filosofi till en övertygande berättelse om mänsklig intelligens. Genom sex centrala skäl till att fortsätta lära och vässa vårt tänkande bygger författarna ett hoppfullt och kraftfullt argument för den mänskliga kunskapens bestående värde.

Sagt om boken:”De (författarna) går igenom skilda, väsentliga aspekter ifråga om kunskapens roll för oss människor. Inte minst för vårt mentala välbefinnande! Om vi vill kunna tänka och vara lyckliga, behöver vi lära. [...] Ibland kanske det känns som att vi är på väg mot en dystopi, men Klingberg och Wikforss ger oss en motvikt. De argumenterar för och motiverar oss till att själva fungera som en bromsmedicin i en värld av intellektuell försämring. Det gör boken väl värd att läsa!”Linus Björk, BTJ-häftet nr 5, 2026

För första gången på över två decennier finns det nu fler autokratier i världen än demokratier. Det är en utveckling som skett via röstsedeln där folkvalda ledare som Donald Trump i USA monterat ned demokratin inifrån. Varför står demokratin så skyddslös? De flesta människor vill leva i en demokrati, ändå har det öppna samhället svårt att skydda sig mot de auktoritära krafterna. Vad kan vi göra för att stärka demokratins motståndskraft? Dessa frågor står i centrum för Åsa Wikforss nya bok. Tillsammans med Mårten Wikforss visar hon hur den nya i informationsomgivningen slår mot det demokratiska samhällets hjärta: dess förmåga att fatta kunskapsbaserade beslut och hantera oenighet på ett konstruktivt sätt. Detta har berett vägen för populistiska politiker som säger sig representera den sanna folkviljan samtidigt som de bedriver ett kulturkrig som ökar polariseringen och lägger grunden för ett auktoritärt maktövertagande. Gång efter gång. Nedmonteringen av demokratin förutsätter att de flesta människor inte vet vad som pågår. Utmaningen är inte ny. Vi har stått här och framgångsrikt hanterat den förut. Då som nu går vägen framåt via kunskapsspridning. Demokratins ödesstund ger den kunskap som krävs, visar vad vi måste vara uppmärksamma på och diskuterar vad vi kan göra för att stärka demokratin i en digital samtid.

Demokratin är det enda styrelseskick som lägger sitt öde i våra händer. I det ligger dess stora styrka men också dess stora sårbarhet. När desinformation och propaganda utnyttjar denna sårbarhet är det avgörande att vi är medvetna om demokratins stora värde.

I Därför demokrati argumenterar Åsa Wikforss för kunskapens centrala betydelse i ett fungerande folkstyre. Kunskapen krävs för att vi ska kunna granska den förda politiken, uppnå våra mål, fatta välgrundade beslut och hantera oenighet. När konspirationsteorier, kunskapsmotstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under.

Därför demokrati har vuxit fram i dialog med Åsas bror Mårten Wikforss, som också bidrar med betraktelser där han sätter några av de avgörande skillnaderna mellan diktaturen och demokratin i blixtbelysning.

Under det senaste decenniet har samtidshistorien blivit radioaktiv. Det går idag att påstå vad som helst om historiska händelser på sociala medier utan att bli motsagd. Som att Förintelsen i själva verket var Sveriges ansvar. Eller att Ukraina överföll Ryssland 2022. Den sortens propaganda får själva verkligheten att svaja. Och historieförfalskningen har blivit ett politiskt vapen. Som flera historiker och specialister på psykologisk krigföring återkommer till är målet med desinformationen inte att i första hand propagera för en viss ideologi eller politisk linje utan att underminera tilltron till fakta över huvud taget. Om inget är sant kan vad som helst vara det. Sverigedemokraternas ihärdiga och tyvärr mycket framgångsrika försök att smutskasta socialdemokraterna i sociala medier och Trumps återkomst till Vita Huset är väl de mest aktuella och mest talande exemplen på det. Vad är då sant? Finns det ens något som heter ”objektiv sanning”? Jodå, det finns gott om viktig historisk forskning, och det går att skilja agnarna från vetet. Om historikerna själva får komma till tals. Men hur ska sådana röster skära genom bruset? Hur ska den ”vanliga läsaren” kunna slå fast vad som faktiskt har hänt? I den här volymen möter vi några av Sveriges mest kända historiker som resonerar om just detta. Vad gör historieförfalskningen med oss? Och vilket är historikernas eget ansvar?

Finns det alternativa fakta? Är kunskap en social konstruktion? Kan något vara sant för mig men inte för dig, eller är sanning något objektivt? Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, undersöker det omdiskuterade fenomenet kunskapsresistens från ett filosofiskt perspektiv. Hon diskuterar vad kunskap är, vilka psykologiska mekanismer som ligger bakom resistensen mot fakta och hur vi kan motverka en sådan resistens.

Utmärkande för den mänskliga kunskapen är att den är social: Merparten av vår kunskap får vi från andra människor. Detta gör att vi kan samla på oss kunskap och förmedla den mellan varandra på ett sätt som inga andra djur kan. Men det gör oss också sårbara för påhittade nyheter, lögner och propaganda.

Hur kan vi rusta oss mot det falska och ogrundade? Vilken roll spelar medierna och vad kan skolan göra? Dessa frågor är inte bara av betydelse för den enskilda individen  utan helt avgörande för en fungerande demokrati. För att besvara dem behöver vi de redskap som samtida filosofi erbjuder.

Åsa Wikforss bok Alternativa fakta gavs ut första gången 2017. Wikforss har sedan dess nått ut med filosofin utanför akademin och visat hur filosofins redskap kan vara användbara för att förstå världen. Hon invaldes som ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien 2018 och Svenska Akademien 2019.

Om Varför lära?Varför lära? Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider är en bok om kunskap, kritiskt tänkande, kreativitet, demokrati och frihet i en framtid dominerad av artificiell intelligens. Med levande exempel och tvärvetenskapligt djup vill boken väcka debatt, inspirera till handling och eftertänksamhet.

En fråga som många ställer sig, när AI inte bara söker information utan även analyserar den, skriver texter och fattar beslut, är: Varför ska vi överhuvudtaget lära oss något?

Boken är ett djärvt, lättillgängligt och djupt relevant manifest som väver samman neurovetenskap, psykologi och filosofi till en övertygande berättelse om mänsklig intelligens. Genom sex centrala skäl till att fortsätta lära och vässa vårt tänkande bygger författarna ett hoppfullt och kraftfullt argument för den mänskliga kunskapens bestående värde.

Sagt om boken:”De (författarna) går igenom skilda, väsentliga aspekter ifråga om kunskapens roll för oss människor. Inte minst för vårt mentala välbefinnande! Om vi vill kunna tänka och vara lyckliga, behöver vi lära. [...] Ibland kanske det känns som att vi är på väg mot en dystopi, men Klingberg och Wikforss ger oss en motvikt. De argumenterar för och motiverar oss till att själva fungera som en bromsmedicin i en värld av intellektuell försämring. Det gör boken väl värd att läsa!”Linus Björk, BTJ-häftet nr 5, 2026

Om Varför lära?Varför lära? Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider är en bok om kunskap, kritiskt tänkande, kreativitet, demokrati och frihet i en framtid dominerad av artificiell intelligens. Med levande exempel och tvärvetenskapligt djup vill boken väcka debatt, inspirera till handling och eftertänksamhet.

En fråga som många ställer sig, när AI inte bara söker information utan även analyserar den, skriver texter och fattar beslut, är: Varför ska vi överhuvudtaget lära oss något?

Boken är ett djärvt, lättillgängligt och djupt relevant manifest som väver samman neurovetenskap, psykologi och filosofi till en övertygande berättelse om mänsklig intelligens. Genom sex centrala skäl till att fortsätta lära och vässa vårt tänkande bygger författarna ett hoppfullt och kraftfullt argument för den mänskliga kunskapens bestående värde.

Sagt om boken:”De (författarna) går igenom skilda, väsentliga aspekter ifråga om kunskapens roll för oss människor. Inte minst för vårt mentala välbefinnande! Om vi vill kunna tänka och vara lyckliga, behöver vi lära. [...] Ibland kanske det känns som att vi är på väg mot en dystopi, men Klingberg och Wikforss ger oss en motvikt. De argumenterar för och motiverar oss till att själva fungera som en bromsmedicin i en värld av intellektuell försämring. Det gör boken väl värd att läsa!”Linus Björk, BTJ-häftet nr 5, 2026

Finns det alternativa fakta? Är kunskap en social konstruktion? Kan något vara sant för mig men inte för dig, eller är sanning något objektivt? Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, undersöker det omdiskuterade fenomenet kunskapsresistens från ett filosofiskt perspektiv. Hon diskuterar vad kunskap är, vilka psykologiska mekanismer som ligger bakom resistensen mot fakta och hur vi kan motverka en sådan resistens.

Utmärkande för den mänskliga kunskapen är att den är social: Merparten av vår kunskap får vi från andra människor. Detta gör att vi kan samla på oss kunskap och förmedla den mellan varandra på ett sätt som inga andra djur kan. Men det gör oss också sårbara för påhittade nyheter, lögner och propaganda.

Hur kan vi rusta oss mot det falska och ogrundade? Vilken roll spelar medierna och vad kan skolan göra? Dessa frågor är inte bara av betydelse för den enskilda individen  utan helt avgörande för en fungerande demokrati. För att besvara dem behöver vi de redskap som samtida filosofi erbjuder.

Åsa Wikforss bok Alternativa fakta gavs ut första gången 2017. Wikforss har sedan dess nått ut med filosofin utanför akademin och visat hur filosofins redskap kan vara användbara för att förstå världen. Hon invaldes som ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien 2018 och Svenska Akademien 2019.

Demokratin är hotad. Efter en kvartssekellång positiv utveckling befinner den sig på tydlig reträtt världen över, även i Europa. Trots att demokratin skapat några av de mest framgångsrika samhällena i världshistorien, ökar stödet för auktoritära idéer även i länder med en lång historia av demokrati och frihet.

Bakom utvecklingen ligger nya politiska rörelser men också allt mer aggressiva diktaturer som på olika sätt försöker främja det auktoritära statsskickets utbredning. I kristider, med pandemier och flyktingströmmar, vädrar auktoritära ledare morgonluft. Till sin hjälp tar de den nya tidens propaganda skeva berättelser och påhittade nyheter, utformade för att exploatera vår rädsla och inbilla oss att det finns andra och bättre alternativ.

Demokratins tillbakagång är inte ödesbestämd men för att skydda den behöver vi påminna oss om dess fördelar och bli klara över hur hoten och alternativen ser ut. Utvecklingen visar att vi inte kan ta den för given - dess öde ligger i våra händer.

I en serie korta kapitel diskuterar filosofen Åsa Wikforss och hennes bror Mårten Wikforss demokratins särart, värde och sårbarheter. Boken syftar till att sprida kunskap om en av vår tids mest avgörande politiska frågor och ge oss de redskap som krävs för att skydda demokratin i post-sanningens tid.

Utvecklingen på medieområdet går snabbt. Den tekniska utvecklingen kastar om spelplanen. Det gungar betänkligt i den kommersiella mångfalden. En auktoritär våg sveper över stora delar av världen, där mediernas oberoende hotas och journalisters rätt att arbeta fritt blir allt mera ifrågasatt. Samtidigt debatteras public services framtid. Hur ska public service manövrera i detta nya landskap?  

I den här antologin, initierad av föreningen Oberoende Public Service, skriver några av landets mest respekterade experter om medborgarnas förtroende för public service, dess betydelse för demokratin och framtiden för den oberoende journalistiken. I ett av kapitlen sammanfattar OPS även sina tankar om hur ett framtida public service i allmänhetens tjänst kan se ut.  

Medverkar gör Julia Agha, Ulrika Andersson, Nils Funcke, Ove Joanson, Christina Jutterström, Sofia Näsström, Jan Scherman och Åsa Wikforss.