Hur ser världen ut när den betraktas genom ett kulturellt filter? Hur bidrar kulturjournalistiken till förståelsen av brännande samtidshändelser och samhällsfrågor? Är kulturjournalisternas oro för kritikens överlevnad i det digitala medielandskapet befogad?

I denna bok undersöker tre medieforskare kulturjournalistikens utveckling sedan 1980-talet med särskilt fokus på omvärldsbilder och politiska dimensioner. Författarna kartlägger innehåll i tidningar, radio och tv och intervjuar kulturjournalister. De diskuterar de sociala mediernas betydelse och belyser svenskarnas intresse för kulturjournalistik.

Det visar sig att kulturjournalistiken har ett unikt anslag jämfört med traditionell nyhetsjournalistik och politisk opinionsbildning. Den rör sig gärna bortom nationalstatliga förståelseramar och är debattdrivande på ett särpräglat sätt. Laddade kulturdebatter om #metoo, terrorism och identitetspolitik breder ut sig och lockar till klick. Samtidigt har recensionsgenren fortfarande en given roll i utbudet, även om den befinner sig i klicklandskapets utkanter.

Boken ger en unik inblick i en sällan belyst del av det svenska medielandskapet, och tillför ny kunskap om kulturjournalistikens särskilda stildrag samt de roller den spelar i samhället och demokratin.

Språket är inte bara ett redskap för kommunikation – det är en kraft som formar verkligheten. I den här boken samlas arton essäer som undersöker hur språk och makt samspelar i politik, medier, utbildning, litteratur och vardagliga praktiker. Med utgångspunkt i tongivande teorier om språkets roll i samhället visar boken hur språkliga val påverkar vad som framstår som sant, möjligt och legitimt – och vem som får komma till tals.

I en tid präglad av polarisering, desinformation och intensiva identitetsdebatter blir förståelsen av språkets makt avgörande. Genom analyser av allt från säkerhetspolitik och populism till klassrum, sociala medier och konstnärliga uttryck synliggör författarna de mekanismer genom vilka makt utövas, förhandlas och utmanas.

Språket är inte bara ett redskap för kommunikation – det är en kraft som formar verkligheten. I den här boken samlas arton essäer som undersöker hur språk och makt samspelar i politik, medier, utbildning, litteratur och vardagliga praktiker. Med utgångspunkt i tongivande teorier om språkets roll i samhället visar boken hur språkliga val påverkar vad som framstår som sant, möjligt och legitimt – och vem som får komma till tals.

I en tid präglad av polarisering, desinformation och intensiva identitetsdebatter blir förståelsen av språkets makt avgörande. Genom analyser av allt från säkerhetspolitik och populism till klassrum, sociala medier och konstnärliga uttryck synliggör författarna de mekanismer genom vilka makt utövas, förhandlas och utmanas.

Hur ser världen ut när den betraktas genom ett kulturellt filter? Hur bidrar kulturjournalistiken till förståelsen av brännande samtidshändelser och samhällsfrågor? Är kulturjournalisternas oro för kritikens överlevnad i det digitala medielandskapet befogad?

I denna bok undersöker tre medieforskare kulturjournalistikens utveckling sedan 1980-talet med särskilt fokus på omvärldsbilder och politiska dimensioner. Författarna kartlägger innehåll i tidningar, radio och tv och intervjuar kulturjournalister. De diskuterar de sociala mediernas betydelse och belyser svenskarnas intresse för kulturjournalistik.

Det visar sig att kulturjournalistiken har ett unikt anslag jämfört med traditionell nyhetsjournalistik och politisk opinionsbildning. Den rör sig gärna bortom nationalstatliga förståelseramar och är debattdrivande på ett särpräglat sätt. Laddade kulturdebatter om #metoo, terrorism och identitetspolitik breder ut sig och lockar till klick. Samtidigt har recensionsgenren fortfarande en given roll i utbudet, även om den befinner sig i klicklandskapets utkanter.

Boken ger en unik inblick i en sällan belyst del av det svenska medielandskapet, och tillför ny kunskap om kulturjournalistikens särskilda stildrag samt de roller den spelar i samhället och demokratin.

Hur ser världen ut när den betraktas genom ett kulturellt filter? Hur bidrar kulturjournalistiken till förståelsen av brännande samtidshändelser och samhällsfrågor? Är kulturjournalisternas oro för kritikens överlevnad i det digitala medielandskapet befogad?

I denna bok undersöker tre medieforskare kulturjournalistikens utveckling sedan 1980-talet med särskilt fokus på omvärldsbilder och politiska dimensioner. Författarna kartlägger innehåll i tidningar, radio och tv och intervjuar kulturjournalister. De diskuterar de sociala mediernas betydelse och belyser svenskarnas intresse för kulturjournalistik.

Det visar sig att kulturjournalistiken har ett unikt anslag jämfört med traditionell nyhetsjournalistik och politisk opinionsbildning. Den rör sig gärna bortom nationalstatliga förståelseramar och är debattdrivande på ett särpräglat sätt. Laddade kulturdebatter om #metoo, terrorism och identitetspolitik breder ut sig och lockar till klick. Samtidigt har recensionsgenren fortfarande en given roll i utbudet, även om den befinner sig i klicklandskapets utkanter.

Boken ger en unik inblick i en sällan belyst del av det svenska medielandskapet, och tillför ny kunskap om kulturjournalistikens särskilda stildrag samt de roller den spelar i samhället och demokratin.

Språket är inte bara ett redskap för kommunikation – det är en kraft som formar verkligheten. I den här boken samlas arton essäer som undersöker hur språk och makt samspelar i politik, medier, utbildning, litteratur och vardagliga praktiker. Med utgångspunkt i tongivande teorier om språkets roll i samhället visar boken hur språkliga val påverkar vad som framstår som sant, möjligt och legitimt – och vem som får komma till tals.

I en tid präglad av polarisering, desinformation och intensiva identitetsdebatter blir förståelsen av språkets makt avgörande. Genom analyser av allt från säkerhetspolitik och populism till klassrum, sociala medier och konstnärliga uttryck synliggör författarna de mekanismer genom vilka makt utövas, förhandlas och utmanas.

Språket är inte bara ett redskap för kommunikation – det är en kraft som formar verkligheten. I den här boken samlas arton essäer som undersöker hur språk och makt samspelar i politik, medier, utbildning, litteratur och vardagliga praktiker. Med utgångspunkt i tongivande teorier om språkets roll i samhället visar boken hur språkliga val påverkar vad som framstår som sant, möjligt och legitimt – och vem som får komma till tals.

I en tid präglad av polarisering, desinformation och intensiva identitetsdebatter blir förståelsen av språkets makt avgörande. Genom analyser av allt från säkerhetspolitik och populism till klassrum, sociala medier och konstnärliga uttryck synliggör författarna de mekanismer genom vilka makt utövas, förhandlas och utmanas.

Hur ser världen ut när den betraktas genom ett kulturellt filter? Hur bidrar kulturjournalistiken till förståelsen av brännande samtidshändelser och samhällsfrågor? Är kulturjournalisternas oro för kritikens överlevnad i det digitala medielandskapet befogad?

I denna bok undersöker tre medieforskare kulturjournalistikens utveckling sedan 1980-talet med särskilt fokus på omvärldsbilder och politiska dimensioner. Författarna kartlägger innehåll i tidningar, radio och tv och intervjuar kulturjournalister. De diskuterar de sociala mediernas betydelse och belyser svenskarnas intresse för kulturjournalistik.

Det visar sig att kulturjournalistiken har ett unikt anslag jämfört med traditionell nyhetsjournalistik och politisk opinionsbildning. Den rör sig gärna bortom nationalstatliga förståelseramar och är debattdrivande på ett särpräglat sätt. Laddade kulturdebatter om #metoo, terrorism och identitetspolitik breder ut sig och lockar till klick. Samtidigt har recensionsgenren fortfarande en given roll i utbudet, även om den befinner sig i klicklandskapets utkanter.

Boken ger en unik inblick i en sällan belyst del av det svenska medielandskapet, och tillför ny kunskap om kulturjournalistikens särskilda stildrag samt de roller den spelar i samhället och demokratin.