Maria Wendt – författare

This book offers a feminist analysis of military sacrifice and reveals the importance of a gender perspective in understanding the idea of honourable death.

In present-day security discourses, traditional masculinised obligations to die for the homeland and its women and children are challenged and renegotiated. Working from a critical feminist perspective, this book examines the political and societal justifications for sacrifice in wars motivated by human rights and an international responsibility to protect. With original empirical research from six European countries, the volume demonstrates how gendered and nationalistic representations saturate contemporary notions of sacrifice and legitimate military violence. A key argument is that a gender perspective is necessary in order to understand, and to oppose, the idea of the honourable military death. Bringing together a wide range of materials – including public debates, rituals, monuments and artwork – to analyse the justifications for soldiers’ deaths in the Afghanistan war (2002–14), the analysis challenges methodological nationalism. The authors develop a feminist comparative methodology and engage in cross-country and transdisciplinary analysis. This innovative approach generates new understandings of the ways in which both the idealisation and the political contestation of military violence depend on gendered national narratives.

This book will be of much interest to students of gender studies, critical military studies, security studies and International Relations.

This book offers a feminist analysis of military sacrifice and reveals the importance of a gender perspective in understanding the idea of honourable death.

In present-day security discourses, traditional masculinised obligations to die for the homeland and its women and children are challenged and renegotiated. Working from a critical feminist perspective, this book examines the political and societal justifications for sacrifice in wars motivated by human rights and an international responsibility to protect. With original empirical research from six European countries, the volume demonstrates how gendered and nationalistic representations saturate contemporary notions of sacrifice and legitimate military violence. A key argument is that a gender perspective is necessary in order to understand, and to oppose, the idea of the honourable military death. Bringing together a wide range of materials – including public debates, rituals, monuments and artwork – to analyse the justifications for soldiers’ deaths in the Afghanistan war (2002–14), the analysis challenges methodological nationalism. The authors develop a feminist comparative methodology and engage in cross-country and transdisciplinary analysis. This innovative approach generates new understandings of the ways in which both the idealisation and the political contestation of military violence depend on gendered national narratives.

This book will be of much interest to students of gender studies, critical military studies, security studies and International Relations.

Det förflutna används ständigt för att ge mening åt nuet. I kalla krigets spår skildrar framväxten av ett nytt svenskt militärt kulturarv. Här visas hur minnen och lämningar från en tid fylld av rädsla och säkerhetspolitiska spänningar får nya innebörder när bunkrar och nedlagda militäranläggningar omvandlas till museer, lyxbostäder och spännande besöksmål.  

Författarna har besökt en rad militära kulturarvsplatser runt om i Sverige för att undersöka vilka miljöer, föremål och känslor som idag får representera kalla kriget. De visar hur dåtidens hemligheter, hotbilder och militärfordon både blir kittlande inslag i kulturarvet och förmedlar idéer om trygghet och beskydd.  

I kalla krigets spår tar ett nytt grepp om kulturarvsfrågor genom att sätta minnesskapande i relation till säkerhetspolitik. Utifrån kritiska kulturarvsstudier och feministisk teori diskuteras den nationella gemenskapens gränser och vilken roll som genus och sexualitet har i berättelserna om hot och försvar.  

I en demokrati måste frågor om militärt våld alltid genomlysas och diskuteras. Med denna utgångspunkt granskas kulturarvets betydelse för förståelsen av hot och säkerhet. Boken uppmanar till reflektion om hur historien skrivs och om vad som krävs för att skapa trygghet.  

I kalla krigets spår är ett resultat av ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt. Mattias Frihammar är docent i etnologi vid Stockholms universitet. Han forskar om kulturarv och meningsskapande i mötet mellan natur och kultur. Fredrik Krohn Andersson är lektor i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Han forskar inom arkitekturhistoria och kulturarvsstudier. Maria Wendt är docent i internationella relationer vid Stockholms universitet. Hon forskar om säkerhetsfrågor, militärt våld och genus. Cecilia Åse är professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskning innefattar genusperspektiv på nation, våld och säkerhet.   

Publicerad inom projektet Kriterium (nr 45) för kvalitetsgranskning och open access-publicering av vetenskapliga böcker.

Språket är inte bara ett redskap för kommunikation – det är en kraft som formar verkligheten. I den här boken samlas arton essäer som undersöker hur språk och makt samspelar i politik, medier, utbildning, litteratur och vardagliga praktiker. Med utgångspunkt i tongivande teorier om språkets roll i samhället visar boken hur språkliga val påverkar vad som framstår som sant, möjligt och legitimt – och vem som får komma till tals.

I en tid präglad av polarisering, desinformation och intensiva identitetsdebatter blir förståelsen av språkets makt avgörande. Genom analyser av allt från säkerhetspolitik och populism till klassrum, sociala medier och konstnärliga uttryck synliggör författarna de mekanismer genom vilka makt utövas, förhandlas och utmanas.

Språket är inte bara ett redskap för kommunikation – det är en kraft som formar verkligheten. I den här boken samlas arton essäer som undersöker hur språk och makt samspelar i politik, medier, utbildning, litteratur och vardagliga praktiker. Med utgångspunkt i tongivande teorier om språkets roll i samhället visar boken hur språkliga val påverkar vad som framstår som sant, möjligt och legitimt – och vem som får komma till tals.

I en tid präglad av polarisering, desinformation och intensiva identitetsdebatter blir förståelsen av språkets makt avgörande. Genom analyser av allt från säkerhetspolitik och populism till klassrum, sociala medier och konstnärliga uttryck synliggör författarna de mekanismer genom vilka makt utövas, förhandlas och utmanas.