Michael Karlsson – författare

I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

Medie- och kommunikationsvetenskap är ett samhällsvetenskapligt och humanistiskt ämne som använder sig av många olika forskningsmetoder - denna bok syftar till att möta behovet av en ämnesspecifik metodlära.Här behandlas grunder för vetenskaplig metod, samt både kvalitativa och kvantitativa ansatser: metoder för studier i naturliga situationer (etnografiska fältstudier, etnografi online och samtalsanalys), frågeundersökningar (intervjuer, surveyundersökningar och experiment) samt text- och medieanalyser (kvantitativ innehållsanalys, automatiserade analysmetoder, kritisk diskursanalys, multimodal analys, samt retorisk analys).Denna fjärde omarbetade upplaga innehåller ett nytt kapitel. Övriga kapitel har skrivits om med hänsyn till aktuell forskning och metodutveckling. Samtliga författare är experter med omfattande erfarenheter av de metoder som presenteras. Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap ger en stabil grund och värdefulla verktyg för såväl studenter på grund- och masternivå som doktorander och forskare.

I Det svenska medielandskapet redovisas och diskuteras olika mediers villkor, och perspektiv ges på såväl historien som dagsläget och framtiden.

Medier och sociala nätverk är centrala för vår orientering i samhället. Men för att kunna bedöma det innehåll som förmedlas i olika kanaler är det viktigt för oss att känna till villkoren för deras verksamhet, från teknisk utveckling, ekonomiska förhållanden och politiska ställningstaganden till publikens intresse.

Boken har sedan första utgåvan 1970 kommit i många upplagor och titeln har förändrats i takt med medielandskapets förändring. Under många år var huvudtiteln Massmedier, men när Liber 2018 tog över utgivningen ändrades huvudtiteln till Det svenska medielandskapet.

Digitaliseringen genomsyrar hela samhället i dag, och det har också fått gälla för den här boken. Strukturen är därför omgjord, jämfört med tidigare upplagor. Boken inleds med medielogik i relation till plattformslogik. De traditionella nyhetsmedierna - press, radio och tv - är fortfarande centrala, men även de måste i dag förhålla sig till plattformslogiken.

Boken lämpar sig för journalistutbildningar på universitet, högskolor och folkhögskolor samt på kurser inom medie- och kommunikationsvetenskap. Den är, genom sin sammanhållna form och sitt breda anslag, ett standardverk för alla som vill få en överblick över medielandskapet.

Om författarna

Ingela Wadbring, f. 1964, är professor i medieutveckling vid Mittuniversitetet. Michael Karlsson, f. 1970, är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet

The digital infrastructure of media production, dissemination and consumption is becoming increasingly complex, presenting the challenge of how we should research the digital journalism environment. Digital journalism takes many forms – we therefore need to revise, improve, adjust and even invent methods to understand emerging forms of journalism. In this book, scholars at the forefront of methodological innovations in digital journalism research share their insights on how to collect, process and analyse the diverse expressions of digital journalism, including online news, search results, hyperlinks and social media posts. As digital journalism content often comes in the form of big data, many of these new approaches depart from the traditional methods used in media research in significant ways. As we move towards new ways of understanding digital journalism, the methods developed for such purposes also need to be grounded in scientific rigour. This book aims to share some of the emerging processes by which these methods, tools and approaches are designed, implemented and validated. As such, this book not only constitutes a benchmark for thinking about research methods in digital journalism, it also provides an entry point for graduate students and seasoned scholars aiming to do research on digital journalism. This book was originally published as a special issue of Digital Journalism.

This book offers a comprehensive, authoritative, and accessible introduction to journalistic transparency. Pulling from historical and theoretical perspectives, Transparency and Journalism explains the concept of transparency and its place in journalistic practice, offering a critical assessment of what transparency can and cannot offer to journalism. The author also reviews the key theoretical claims underlying transparency and how they have been researched in different parts of the world, ultimately proposing a communication model that can be used to study the concept of transparency across journalism research. Other topics discussed include the use of algorithmic forms of transparency, the limitations of the transparency myth, and suggestions for future avenues for research. Transparency and Journalism is an important resource for students and scholars in the field of journalism and media studies, as well as for journalists and researchers interested in delving into an ever-relevant topic for the field.

The idea that journalism should be independent is foundational to its contemporary understandings and its role in democracy. But from what, exactly, should journalism be independent? This book traces the genealogy of the idea of journalistic autonomy, from the press freedom debates of the 17th century up to the digital, networked world of the 21st. Using an eclectic and thought-provoking theoretical framework that draws upon Friedrich Nietzsche, feminist philosophy, and theoretical biology, the authors analyze the deeper meanings and uses of the terms independence and autonomy in journalism.  This work tackles, in turn, questions of journalism’s independence from the state, politics, the market, sources, the workplace, the audience, technology, and algorithms. Using broad historical strokes as well as detailed historical case studies, the authors argue that autonomy can only be meaningful if it has a purpose. Unfortunately, for large parts of journalism’s history this purpose has been the maintenance of a societal status quo and the exclusion of large groups of the population from the democratic polity. “Independence,” far from being a shining ideal to which all journalists must aspire, has instead often been used to mask the very dependencies that lie at the heart of journalism. The authors posit, however, that by learning the lessons of history and embracing a purpose fit for the needs of the 21st century world, journalism might reclaim its autonomy and redeem its exclusionary uses of independence.

This book offers a comprehensive, authoritative, and accessible introduction to journalistic transparency. Pulling from historical and theoretical perspectives, Transparency and Journalism explains the concept of transparency and its place in journalistic practice, offering a critical assessment of what transparency can and cannot offer to journalism. The author also reviews the key theoretical claims underlying transparency and how they have been researched in different parts of the world, ultimately proposing a communication model that can be used to study the concept of transparency across journalism research. Other topics discussed include the use of algorithmic forms of transparency, the limitations of the transparency myth, and suggestions for future avenues for research. Transparency and Journalism is an important resource for students and scholars in the field of journalism and media studies, as well as for journalists and researchers interested in delving into an ever-relevant topic for the field.

The digital infrastructure of media production, dissemination and consumption is becoming increasingly complex, presenting the challenge of how we should research the digital journalism environment. Digital journalism takes many forms – we therefore need to revise, improve, adjust and even invent methods to understand emerging forms of journalism. In this book, scholars at the forefront of methodological innovations in digital journalism research share their insights on how to collect, process and analyse the diverse expressions of digital journalism, including online news, search results, hyperlinks and social media posts. As digital journalism content often comes in the form of big data, many of these new approaches depart from the traditional methods used in media research in significant ways. As we move towards new ways of understanding digital journalism, the methods developed for such purposes also need to be grounded in scientific rigour. This book aims to share some of the emerging processes by which these methods, tools and approaches are designed, implemented and validated. As such, this book not only constitutes a benchmark for thinking about research methods in digital journalism, it also provides an entry point for graduate students and seasoned scholars aiming to do research on digital journalism. This book was originally published as a special issue of Digital Journalism.

How did the North European states react to the terrorist attacks in the United States on September 11, 2001? Michael Karlsson argues that 9/11 led to a considerable pressure to strengthen rules and practices for counterterrorism and security, but that this pressure was mediated by several other conditions. The reforms were also affected by, among other things, how the threat of global terrorism was perceived, pressure from international institutions such as the UN, EU, and NATO, the domestic political context, and pre-existing rules and practices. His analysis uses the new institutionalism framework, tested through case studies of Denmark, Sweden, Finland, Estonia, Latvia, and Lithuania. The book offers a unique lens on the study of counterterrorism from a new theoretical and regional perspective.

How did the North European states react to the terrorist attacks in the United States on September 11, 2001? Michael Karlsson argues that 9/11 led to a considerable pressure to strengthen rules and practices for counterterrorism and security, but that this pressure was mediated by several other conditions. The reforms were also affected by, among other things, how the threat of global terrorism was perceived, pressure from international institutions such as the UN, EU, and NATO, the domestic political context, and pre-existing rules and practices. His analysis uses the new institutionalism framework, tested through case studies of Denmark, Sweden, Finland, Estonia, Latvia, and Lithuania. The book offers a unique lens on the study of counterterrorism from a new theoretical and regional perspective.

I den moderna demokratin är mediernas ställning central. Demokratins vitalitet och kvalitet är i hög grad beroende av hur den politiska kommunikationen mellan det politiska systemet, medierna och medborgarna ser ut. Demokratins ideal om en fri informationsförmedling, granskning och debatt ställer stora krav på medierna och journalistiken. Samtidigt finns starka ekonomiska, teknolog¬iska och kulturella villkor som i realiteten påverkar mediernas möjligheter och sätt att fungera.I denna andra upplaga av Medierna och demokratin diskuterar ledande forskare på ett djupgående och nyanserat sätt mediernas villkor, journalistikens roll och innehåll samt mediernas förhållande till publiken för att belysa hur den politiska kommunikationen fungerar och påverkar demokratins kvalitet och funktionssätt. Varje kapitel introducerar centrala teoretiska perspektiv och den senaste forskningen på området.Med sitt tydliga fokus på medier och demokrati lämpar sig boken för studenter i medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik och statsvetenskap på grundläggande nivå. Boken vänder sig också till alla som på ett mer allmänt plan intresserar sig för dessa frågor.

Journalistik i en ny tid är den tredje och avslutande rapporten i Institutet för mediestudiers innehållsanalys. Studien den enda i sitt slag och har mellan åren 2007 och 2022 studerat innehållet i 26 nationella och regionala svenska medier har studerats. I den här rapporten analyseras mätningarna för att teckna en bild av hur journalistiken utvecklats över tid.

Why are some non-state actors more successful than others in developing and maintaining durable patterns of transnational interaction? Why are some transnational actors more successful in their lobbying than others? Many non-governmental organizations today have regular contacts with counterparts in other littoral states. In some cases, the non-state actors have also deepened their cooperation and established regional international non-governmental organizations or transnational networks. Their purpose has been, amongst other things, to establish a platform from which they can interact with the Baltic Sea states and influence regional intergovernmental processes. In explaining these patterns of transnational relations, the author highlights a broad range of conditions relating to the actors themselves as well as to structure.

- I var fjärde kommun sakans i dag en nyhetsredaktion - Var fjärde annonskrona har försvunnit från journalistiken sedan 2007 - Det digitala medieutbudet, som allt mer tar över, har annat innehåll än det analoga - bland annat mer sport och mindre politik. - Trots den ekonomiska pressen har medierna behållit bevakningen av kommunpolitiken - antalet artiklar har ökat de senaste åren. Demokratin och dagstidningen är mer eller mindre jämnåriga. Men när våra medievanor digitaliseras skakar nu den tidigare så trygga finansieringen av journalistiken. De digitala medierna har gjort oss alla till publicister - men kan det ersätta den organiserade journalistiken? Den tredje statsmaktens roll måste efter två sekel formas på nytt. När allt förändras gäller det att veta precis vad som händer. Därför kommer nu Mediestudiers årsbok 2014/2015 som första utgåvan i en årlig serie med syfte att ge en stabil kunskapsgrund om journalistiken och journalistikens förutsättningar. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2015.

Redaktionerna är jämställda - men nyheterna ännu mansdominerande. Rapporteringen om brott minskar - tvärtemot vad många tror - sin andel av nyhetsflödet både digitalt och analogt. Politik är överrepresenterat bland de nyheter som delas mycket - och det är de mest hårdvinklade politiknyheterna som delas mest. Det är några av fynden i Mediestudiers återkommande innehållsanalys sedan nyeter från 2007 och 2014 har studerats. I denna skrift rapporterar tolv ledande forskare i tolv kapitel resultat från analys av 10 000 nyheter ur 21 medier från tre städer.

Lyckas medier rätta och ge upprättelse när de felat? Hur bra är medier på att rätta till det som brustit? Rätta på riktigt är en skrift om hur mediernas processer för rättelser och upprättelser fungerar. Och om hur de kan förbättras. Här kommer de drabbade till tals - men också ansvariga för medier och för medieetik.Vi presenterar dessutom en unik studie av hur de som framgångsrikt anmält publiceringar till Pressombudsmannen och Granskningsnämndens för radio och TV ser på hur medierna och de medieetisk systemen ger upprättelse.

Mediers trovärdighet ifrågasätts numera dagligen i sociala medier och misstro mot medier används som politiskt vapen. Anklagelser om mörkande, lögner och drevande haglar. I den här boken undersöks förtroendet för medierna i detalj. När man tittar närmare på forskningen visar det sig att förtroendet för medier inte sjunkit påtagligt de senaste åren. Men ändå finns misstron i siffrorna – och den är politiskt laddad. En unik studie visar att förtroendet är särskilt lågt för bevakningen av invandringsfrågan. Förtroendet för medier är lägre bland sympatisörer till allianspartierna än de rödgröna och lägst är det hos Sverigedemokraternas väljare. Och just hos SD-sympatisörerna sjönk det dessutom under de senaste årens migrationspräglade debatt.