Madeleine Thor – författare

• Inflation, ras på annonsmarknaden och ökade kostnader på alla områden har slagit hårt mot mediebranschen 2023. • Tappet på annonsmarknaden är det kraftigaste sedan finanskrisen 2009 och en central förklaring till den ekonomiska krisen. • Antalet lokalredaktioner är i princip oförändrat jämfört med förra året. Samtidigt skapar den pressade ekonomin oro inför 2024. • Krig, desinformation och propaganda ställer nya krav på mediernas källkritik och etiska kompass. • Årets snackis är artificiell intelligens – påverkar det journalistiken? Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2023.

• Vita fläckarna: Ett knappt år med det nya mediestödet har redan satt sina spår på redaktionskartan: Tre tidningar som nekats stöd har lagts ner och gratistidningarna visar ett nymornat intresse för redaktionellt innehåll. • Annonsmarknaden: Kräftgången fortsätter för tryckta nyhetsmedier och tv-annonsering som backat med nästan en fjärdedel jämfört med året innan. • Public service: SVT erbjuder verktyg som skapar motståndskraft mot desinformation och hjälper publiken att orientera sig i en alltmer digital tillvaro. • Kommersiell tv: Strömningstjänsterna ökar konsumenternas valfrihet samtidigt som annonsintäkterna minskar. Ett rejält omtag i affärsmodellen är nu en ödesfråga för tv-branschen. • Publiken: Klyftan ökar mellan hur stadsbor och landsbygdsbor använder medierna. Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2024.

När tillståndet för den svenska journalistiken 2025 sammanfattas syns några tydliga trender: • Efter några stabila år minskar antalet redaktioner. Samtidigt ökar antalet gratistidningar, troligen tack vare mediestödet. • Globala aktörer vinner både publiken och annonspengarna. • Politik och ekonomi pressar journalistiken. • Två beredskapsmål för public service. • Konstruktiv journalistik kan locka nyhetströtta.

- I var fjärde kommun sakans i dag en nyhetsredaktion - Var fjärde annonskrona har försvunnit från journalistiken sedan 2007 - Det digitala medieutbudet, som allt mer tar över, har annat innehåll än det analoga - bland annat mer sport och mindre politik. - Trots den ekonomiska pressen har medierna behållit bevakningen av kommunpolitiken - antalet artiklar har ökat de senaste åren. Demokratin och dagstidningen är mer eller mindre jämnåriga. Men när våra medievanor digitaliseras skakar nu den tidigare så trygga finansieringen av journalistiken. De digitala medierna har gjort oss alla till publicister - men kan det ersätta den organiserade journalistiken? Den tredje statsmaktens roll måste efter två sekel formas på nytt. När allt förändras gäller det att veta precis vad som händer. Därför kommer nu Mediestudiers årsbok 2014/2015 som första utgåvan i en årlig serie med syfte att ge en stabil kunskapsgrund om journalistiken och journalistikens förutsättningar. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2015.

• Var tredje kommun saknar dagstidning. Var åttonde saknar dessutom gratistidning eller lokal nyhetssajt. Dessa 35 kommuner är vita fläckar på nyhetskartan. • Nedgången i resurser fortsätter – nästan var tredje reklamkrona har försvunnit från journalistiken sedan 2008. • Det finns i dag närmare 600 lokala medier i landet – nästan 100 av dem bara på nätet. • De nya hyperlokala medier som nu uppstår hamnar inte i första hand i underbevakade områden, utan oftare där det redan finns gott om medier. • Trots den ekonomiska pressen hålls bevakningen av kommunpolitiken uppe även i år. Förändringen mellan 2015 och 2016 är liten. Vi tar inte längre del av medier på samma sätt som vi gjorde för bara några år sedan. Och för varje förändring av vårt beteende, har det blivit svårare att finansiera inte minst den lokala journalistiken. Mediestudiers årsbok följer utvecklingen för att ge medborgare, bransch och politik en klar bild av vad som händer – och underlag för den kvalificerade mediepolitiska debatt som så länge saknats. Vi sammanfattar med unik data tillståndet för journalistiken 2016 – med fokus på den lokala rapporteringen. Kolla läget i din kommun: kommunerna.mediestudier.se

• I 73 av landets kommuner finns ingen regelbundet bemannad redaktion. De kan ses som vita fläckar på nyhetskartan. • Antalet anställda på de svenska nyhetsredaktionerna har minskat med sju procent eller minst 370 personer på två år. • Mer än fyra kommuner av tio upplever att dagspressens kommunbevakning blivit sämre eller mycket sämre över tid. • Raset för annonsintäkter fortsätter – nästan var tredje reklamkrona har försvunnit från journalistiken sedan 2008. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2017 – med fokus på den lokala rapporteringen.

• Antalet kommuner utan redaktionell närvaro ökade under året till 35 stycken. De kan ses som vita fläckar på nyhetskartan. • Det är stor skillnad på hur ofta medier bevakar kommuner – dagspress gör det ofta, public service mer sällan. I storstadsområden bevakar gratistidningarna oftast. • Kommunerna anser att dagspressens bevakning försämrats mest under året. • Raset för annonsintäkter fortsätter – fyra av tio reklamkronor har försvunnit från journalistiken sedan 2008. En halv miljard på bara ett år. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2018 – med fokus på den lokala rapporteringen.

• Antalet kommuner utan redaktionell närvaro är i stort sett konstant, trots att antalet redaktioner fortsätter minska. • Det blir färre journalister på nyhetsredaktionerna. Fyra procent har försvunnit på två år. Men nedskärningstakten har minskat. • Ägarkoncentrationen tilltog ytterligare under året. Mer än hälften av antalet redaktioner i landet ägs nu av fem stora koncerner. • Raset för annonsintäkter fortsätter – fyra av tio reklamkronor har försvunnit från journalistiken sedan 2008. En halv miljard på bara ett år. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2019 – med fokus på den lokala rapporteringen.

• Antalet lokala redaktioner minskar inte längre, och kommunerna är mer nöjda än tidigare med de lokala mediernas bevakning. • Coronapandemin och efterföljande lågkonjunktur har gjort minskningen av annonsintäkter ännu brantare än tidigare. Sedan 2008 har mer än hälften av reklampengarna som finansierar journalistiken försvunnit. • Fördubblat statligt mediestöd hjälper de privata mediekoncernerna att överleva 2020. Men hur blir det på sikt? Vill mediekoncernerna vara beroende av statligt stöd? • Public service får ökad användning och ökat förtroende i coronakrisens spår. Men samtidigt har public service blivit en politisk stridsfråga med ökad kritik från höger. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av villkoren för den svenska journalistiken. Genom årligen återkommande studier försöker årsboken svara på hur journalistiken lever upp till grundläggande samhällsuppgifter, främst på lokal nivå. Fokus ligger på lokaljournalistik och hur den påverkas av mediernas strukturella omställning; en övergång till en i huvudsak läsarfinansierad journalistik på digitala plattformar. Till detta kommer mediepolitiken som fått ny aktualitet – både när det gäller public service och stödet till den lokala journalistiken. Läget för den lokala journalistiken i varje kommun finns på: https://kommundatabas.mediestudier.se

Reklamköpen i nyhetsmedier sjönk under pandemin ännu kraftigare än tidigare, 2020 minskade reklamomsättningen med 700 miljoner kronor. Men nu börjar svenska mediehus våga sätta sitt hopp till läsarintäkter. • Konsolideringen av mediemarknaden fortsätter, och ägarkoncentrationen har ökat markant på bara några år. • De vita fläckarna, kommunerna helt utan redaktioner, har slutat öka. Totalt sett är antalet redaktioner också stabilt, och kommunerna ger högre betyg än tidigare till den lokala journalistiken. • Journalistiken decentraliseras igen, medan många andra funktioner i mediehusen centraliseras. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom återkommande studier försöker årsboken svara på hur journalistiken lever upp till grundläggande samhällsuppgifter. Fokus ligger på lokaljournalistik och hur den påverkas av mediernas strukturella omställning – en övergång till en i huvudsak läsarfinansierad journalistik på digitala plattformar.