Anna Roosvall - Böcker

I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

Media and Transnational Climate Justice captures the intriguing nexus of globalization, crisis, justice, activism and news communication, at a time when radical measures are increasingly demanded to address one of the most pressing global issues: climate change. Anna Roosvall and Matthew Tegelberg take a unique approach to climate justice by focusing on transnational rather than international aspects, thereby contributing to the development of theories of justice for a global age, as well as in relation to media studies. The book specifically explores the roles, situations and activism of indigenous peoples who do not have full representation at UN climate summits despite being among those most exposed to injustices pertaining to climate change, as well as to injustices relating to politics and media coverage. This book thus scrutinizes political and ideological dimensions of the global phenomenon of climate change through interviews and observations with indigenous activists at UN climate summits, in combination with extensive empirical research conducted on legacy and social media coverage of climate change and indigenous peoples. The authors conclude by discussing transnational solidarity and suggest a solidarian mode of communication as a response to both the global crisis of climate change and the broader issues of injustice faced by indigenous peoples regarding redistribution, recognition and political representation.

Media and Transnational Climate Justice captures the intriguing nexus of globalization, crisis, justice, activism and news communication, at a time when radical measures are increasingly demanded to address one of the most pressing global issues: climate change. Anna Roosvall and Matthew Tegelberg take a unique approach to climate justice by focusing on transnational rather than international aspects, thereby contributing to the development of theories of justice for a global age, as well as in relation to media studies. The book specifically explores the roles, situations and activism of indigenous peoples who do not have full representation at UN climate summits despite being among those most exposed to injustices pertaining to climate change, as well as to injustices relating to politics and media coverage. This book thus scrutinizes political and ideological dimensions of the global phenomenon of climate change through interviews and observations with indigenous activists at UN climate summits, in combination with extensive empirical research conducted on legacy and social media coverage of climate change and indigenous peoples. The authors conclude by discussing transnational solidarity and suggest a solidarian mode of communication as a response to both the global crisis of climate change and the broader issues of injustice faced by indigenous peoples regarding redistribution, recognition and political representation.

De senaste åren har medier skrivit mycket mer om romer än tidigare. Det boreror inte minst på de besökande tiggarna och på avslöjandet om romregistret. Romerna har plötsligt hamnat mitt i mediernas rampljus. Just romregistret och tiggande är några av de vanligaste ämnena i artiklar om romer. Det visar en studie som presenteras i denna skrift Den visar också att medier förvisso tar upp brott och romer - men då inte påståenden om romers påstådda brottslighet, utan till helt dominerande del brott mot romer. Forskarna bakom studien prövar tanken att rapporteringen om romer närmat sig en vändpunkt där stereotyper inte längre styr lika mycket. Andra skribenter, som författaren och artisten Hans Caldaras, berättar om både äldre och och helt ny fördomsfull rapportering och diskuterar åtgärder. I en intervju efterlyser chefredaktör Peter Wolodarski mer kunskap om hur antiziganistiska stereotyper tar sig uttryck.

Redaktionerna är jämställda - men nyheterna ännu mansdominerande. Rapporteringen om brott minskar - tvärtemot vad många tror - sin andel av nyhetsflödet både digitalt och analogt. Politik är överrepresenterat bland de nyheter som delas mycket - och det är de mest hårdvinklade politiknyheterna som delas mest. Det är några av fynden i Mediestudiers återkommande innehållsanalys sedan nyeter från 2007 och 2014 har studerats. I denna skrift rapporterar tolv ledande forskare i tolv kapitel resultat från analys av 10 000 nyheter ur 21 medier från tre städer.