Ester Pollack – författare

Frågor om brottslighet i Sverige är högaktuella i den svenska debatten och uppmärksammas även internationellt. I Norge och Danmark har begreppet det svenska tillståndet använts om Sverige som ett avskräckande exempel. I denna antologi samlas 22 forskare inom bland annat kriminologi, medicin, terrorforskning, medievetenskap, historia och stats­veten­skap och ger sin bild av brottslighetens utveckling i Sverige, med särskilt fokus på våldsbrottslighet. Tillsammans ger de en bredare beskrivning av brottsproblematiken än den som vanligen förekommer i medierna och i den politiska debatten. Boken beskriver det dödliga skjutvapen­våldet och organiserad brottslighet men också andra former av brott, såsom våld i nära relationer, rån, sexuellt våld, våldsbejakande extremism, terrorism och ekonomisk brottslighet. En viktig aspekt är brottslighetens utveckling över tid – vilka typer av brott har ökat och vilka har inte? Boken bygger på både existerande och helt ny forskning. Den vänder sig till högskolestuderande inom samhällsvetenskapliga ämnen men även till politiker, journalister och, inte minst, den breda allmänheten.

I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

Den digitala revolutionen har under några decennier gjort att tillgången på informationskällor har ökat dramatiskt. Samtidigt har det inneburit mångdubblade möjligheter för felinformation och desinformation, för falska nyheter och för spridning av myter och propaganda. Gränslinjen mellan sanning och lögn har blivit svårare att dra. Utvecklingen är en utmaning för journalistikens informationskvalitet och nyhetsmediernas roll som informationskälla, granskare och forum för samhällsdebatt.I den här boken diskuteras källkritikens villkor, principer och betydelse i en tid där desinformation och lögn sprids minst lika snabbt som sanna påståenden. Bokens normativa utgångspunkt är kravet om sannfärdighet och verklighetsförankring i nyhetsmediernas rapportering. Källkritikens begrepp och praxis diskuteras först och främst i förhållande till journalistikens utmaningar, men de generella problemställningarna är också relevanta för andra ämnesområden där kunskap är beroende av trovärdiga källor och kvalitetsgranskat källmaterial. Eftersom medier av olika slag är centrala för kommunikation och kunskapsförmedling i vår samtid, är källkritisk medvetenhet också av generell betydelse för alla samhällsmedborgare. Källkritik! Journalistik i lögnens tid är ett bidrag till en mer kvalificerad diskussion på området. Tilldelad Kurslitteraturprisets hederspris 2019.

Journalistik i en ny tid är den tredje och avslutande rapporten i Institutet för mediestudiers innehållsanalys. Studien den enda i sitt slag och har mellan åren 2007 och 2022 studerat innehållet i 26 nationella och regionala svenska medier har studerats. I den här rapporten analyseras mätningarna för att teckna en bild av hur journalistiken utvecklats över tid.

De senaste åren har medier skrivit mycket mer om romer än tidigare. Det boreror inte minst på de besökande tiggarna och på avslöjandet om romregistret. Romerna har plötsligt hamnat mitt i mediernas rampljus. Just romregistret och tiggande är några av de vanligaste ämnena i artiklar om romer. Det visar en studie som presenteras i denna skrift Den visar också att medier förvisso tar upp brott och romer - men då inte påståenden om romers påstådda brottslighet, utan till helt dominerande del brott mot romer. Forskarna bakom studien prövar tanken att rapporteringen om romer närmat sig en vändpunkt där stereotyper inte längre styr lika mycket. Andra skribenter, som författaren och artisten Hans Caldaras, berättar om både äldre och och helt ny fördomsfull rapportering och diskuterar åtgärder. I en intervju efterlyser chefredaktör Peter Wolodarski mer kunskap om hur antiziganistiska stereotyper tar sig uttryck.

Offentlighetens pris kan plötsligt bli högt, om man hamnar i fokus för granskning – vare sig en uthängning är motiverad eller inte. Därför behöver granskarna ständigt granskas. Sällan har mediernas makt över enskilda personer utövats så brutalt som under hösten 2017, i samband med #metoo. Aldrig har väl så många publiceringar fällts i medieetisk granskning och så många uthängningar dömts för förtal. Vad var det som hände – och vad blir konsekvenserna? Denna rapport tar ett brett grepp om den enskildes utsatthet inför medier, inte bara under #metoo. Namnpubliceras brottslingar oftare i dag än förr? Stöder allmänheten mediers etiska linje? Har vi fått två konkurrerande medieetiker, en i traditionella och en i sociala medier? När kan dold kamera försvaras? Och hur gör man får att få upprättelse om man anser sig orättfärdigt uthängd?