Niclas Malmberg – författare

Lilla klimatboken presenterar på ett enkelt sätt varför klimatet förändras när vi använder fossila energikällor som olja, kol och naturgas.

Några förkunskaper i klimatfrågan behövs inte för att kunna tillgodogöra sig texten. Boken passar därför som introduktion i klimatfrågan både för yngre och äldre.

Men boken stannar inte vid att beskriva effekterna av klimatförändringarna, utan går vidare med tips kring hur vi alla kan bidra till att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Grundbudskapet är positivt: klimatförändringarna går att hejda, om vi hjälps åt att ändra livsstil i stort såväl som i smått. 

Stadens oas, den trivsamma slottsparken, är hotad. Ja, grävskoporna är redan på plats för att påbörja bygget av en motorväg och ett köpcentrum. Det krävs både list och handlingskraft om parken ska räddas. Det är lyckligtvis något som Emeli och hennes vänner besitter. Men ska de hinna innan det är för sent?

Niclas Malmberg och Alina Ögger har tidigare publicerat en lärobok i klimatfrågan – Lilla klimatboken. Med Operation rädda parken använder de ett nytt grepp för att väcka barns intresse för miljöfrågor. Alina Öggers bilder är både omedelbara och rika på detaljer, och med Emma Tranströmers inlevelsefulla inläsning och den högklassiga musiken (som går att följa med i på Spotify och iTunes) blir Operation rädda parken en saga att återvända till ofta.För ca 4–12 år.

I källaren hos Louisas mormor och morfar finns en gammal kista, som ser ut att kunna komma från vikingatiden. En dag när Louisa och hennes lillebror leker i kistan går locket igen, och när det öppnas kan Louisa inte tro sina ögon. De har kommit rätt in i vikingatiden. Där tas de väl emot av Harald. Men när fientliga vikingar dyker upp är det inte lika roligt längre. Louisa söker en väg tillbaka till sin egen tid. Eller lämnade hon någonsin den?

Keys to my heart är en svit med 24 pianostycken, med ett stycke i varje tonart, och i olika genrer, så som klassiskt, romantiskt och impressionistiskt. En ambition med utgåvan är att fylla det glapp på utbud av noter som finns för pianister i snäppet under musikhögskolenivå. Några av styckena kan emellertid framföras även av den som enbart spelat piano i en handfull år, och några kan vara lite mer avancerade. För att minimera antalet blandvändningar inom ett och samma stycke, följer ordningen i sammanställningen inte helt och fullt den ordning som harmoniskt är logisk. Numreringen av styckena visar därför på den korrekta ordningen i sviten.

Fimbulvinter är den första delen i Sagan om Svethjud, en berättelse om vad som kunde ha ägt rum i det geografiska område som kom att utvecklas till det land som idag heter Sverige. Inga av händelserna i boken är historiska fakta. Men berättelsen knyter an till de arkeologiska fynd som finns från 500- och 600-talen, och till de myter och sagor som finns bevarade, för att på det sättet återge en möjlig händelseutveckling. 

Vad vi vet idag är att levnadsförhållandena för dåtidens människor i Norden starkt påverkades av snabba, dramatiska klimatförändringar, orsakade av vulkanutbrott. Ett par år utan någon sommar slog sönder livsmedelsförsörjningen, och många bygder raderades ut helt och fullt, och det dröjde århundraden innan de återbefolkades.

Vad vi däremot inte vet är den fulla vidden över hur det som betecknades som en tre år lång vinter på längre sikt kom att omdana samhället, och hur det kom att påverka de överlevandes föreställningsvärld. Kanske var denna klimatkris det som gav upphov till begreppet Fimbulvinter? Kanske var det i spillrorna av de samhällen som slagits sönder som svearnas inflytande över allt större områden uppstod?

Trälarnas uppror är den andra delen i Sagan om Svethjud, en berättelse om vad som kunde ha ägt rum i det geografiska område som kom att utvecklas till det land som idag heter Sverige. Inga av händelserna i boken är historiska fakta. Men berättelsen knyter an till de arkeologiska fynd som finns från 500- och 600-talen, och till de myter och sagor som finns bevarade, för att på det sättet återge en möjlig händelseutveckling. 

Vad vi vet idag är att det område som idag heter Gamla Uppsala, men förr kort och gott Uppsala, hyser märkliga och omfattande arkeologiska fynd. Utöver de välkända gravhögarna bland annat i form av långa stolpmonument, som tycks ha krönts av hästhuvuden, och en enorm hallbyggnad, ett 50 meter långt hus, med en yta på ca 200 kvadratmeter, som tycks ha fungerat för ceremonier och måltider.

Vad vi däremot inte vet är varför och vilka som lagt så stora resurser på att utforma de byggnader och monument som påträffats. Kanske ville en härskarklass manifestera sin överhöghet och makt över ett allt större geografiskt område? Kanske uppstod behovet av större byggnader när folk kom tillresande till Uppsala för att delta i ceremonier eller ting? Kanske var det ett trälsamhälle som gjorde det möjligt att samla allt större rikedom på en och samma plats?

Slaget på Vänerns is är den tredje delen i Sagan om Svethjud, en berättelse om vad som kunde ha ägt rum i det geografiska område som kom att utvecklas till det land som idag heter Sverige. Inga av händelserna i boken är historiska fakta. Men berättelsen knyter an till de arkeologiska fynd som finns från 500- och 600-talen, och till de myter och sagor som finns bevarade, för att på det sättet återge en möjlig händelseutveckling.

Vad vi vet idag är att handel funnits under den här tiden mellan mellan Uppland och England, bland annat utifrån de liknande fynd som gjorts i gravar i Vendel i Uppland och Sutton Hoo i England. Vad som också är ett starkt belägg för den kontakt som funnits är kvädet Beowulf, som betecknas som Englands nationalepos och vars äldsta bevarade handskrift är daterad mellan 975 och 1025 och författad på fornengelska - trots att det huvudsakligen berör händelser i Skandinavien några hundra år tillbaka i tiden, varav vissa är historiskt belagda.

Vad vi däremot inte vet är hur mycket i Beowulf som är historiska skildringar, och hur mycket som är uppdiktade händelser. Det slag på Vänerns is som nämns i Beowulf återfinns också i de isländska sagorna, men delade meningar råder huruvida slaget har någon verklig historisk bakgrund. Den ena berättelsen kan ha inspirerat till den andra, likväl som att götar och svear verkligen en gång i tiden drabbat samman i en strid på Vänerns is.