Sven-Eric Liedman - Böcker

Sven-Eric Liedman iakttar med förundran och skärpa vår samtid, ser tillbaka på västerlandets historia och ger oss trots allt hopp om framtiden.

”Från min utsiktsplats vid datorn blickar jag ut över ett hav av lysande ljusgröna, ännu vårfriska almlöv. Ibland sitter en pilfink och gungar ytterst på en av de tunna grenarna. Just nu klättrar en gröngöling längs stammen. Det är en lust att leva.

Men hur kan det vara en lust när historien kanske snart tar slut och med den vår alltid lika uppfinningsrika och självförstörande mänsklighet? Säg det. Men så är det, och jag vet att jag som många andra kombinerar trivsel i det lilla livet med en skälvande oro inför det som händer i det stora.

Hur kan vi hantera vår förvirring?”

Ordet "solidaritet" är ett märkligt ord, på samma gång älskat och föraktat. Det har gjort en lång resa sedan det tog plats i Napoleons berömda civillag. Det har befunnit sig på revolutionens barrikader och firats furstligt i salongerna i Paris, och Roms påvar har med välbehag tagit det i sin mun. Men det har också varit en trogen kamrat för fattiga arbetare och förföljda fackföreningar och en avskydd motståndare för många av världens stora.I dag håller ordet åter på att komma i fokus, men meningarna om vad solidaritet innebär skiftar. Är det enbart en känsla av samhörighet eller ett starkt band som håller samman grupper, klasser eller hela samhällen? Kan solidaritet skiljas från välgörenhet? Kan man vara solidarisk med hela mänskligheten? Så lyder några av de frågor Sven-Eric Liedman ställer i Att se sig själv i andra (1999).Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på albertbonniersforlag.se/pod

"Många har skrivit om ålderdomen. Sällan är de över åttio; det vanligaste är sextio eller däromkring. Då skriver man inte riktigt inifrån utan föreställer sig snarare hur det är att bli äldre. Den som är åttio eller mer än redan rutinerad som pensionär. Inte för att man vet hur alla andra har det. Det jag kan göra är att avlägga ett personligt vittnesbörd om hur det kan vara att bli gammal. Formen för detta vittnesbörd är essäns bångstyriga frihet, med snabba kast, ögonblicksbilder, korta resonemang, reflektioner. Kanske finns det en överskådlighet i själva oöverskådligheten."

När Muren revs och Sovjet och dess imperium föll samman trodde många att Karl Marx därmed skulle förlora all aktualitet.

Men så blev det inte. Tvärtom har han åter kommit i centrum i en tid av skenande kapitalism. Det är som kapitalismens främste kritiker han lever vidare, inte som den avlägsne anfadern till Sovjetkommunismen. Marxismen är inte hans verk; ett lämpligare namn är engelsismen, efter Friedrich Engels, hans vän, välgörare och medarbetare. Marx själv slog sig inte till ro med några färdiga resultat. Han fullbordade inte Kapitalet, sitt viktigaste arbete, trots att han arbetade med det i flera årtionden. Ständigt var han redo att tillägna sig nya tankar och nytt material.

Samtidigt är det han som gett den mest levande, fortfarande träffande bilden av det moderna, kapitalistiska samhället där ”allt som är fast förflyktigas”.

Bilden av Marx har i grunden förändrats genom de senaste årtiondenas internationella forskning och inte minst genom den stora kritiska utgåvan av hans skrifter, brev och anteckningar.

Det är denna nya bild som Sven-Eric Liedman förmedlar i Karl Marx – en biografi. Men därutöver rymmer boken flera egna resultat. Det gäller både Marx syn på politikens roll och möjligheter i samhället och flera av hans grundläggande begrepp som dialektik och alienation. Inte minst klargörs både likheter och skillnader mellan Marx och hans efterföljare.

Antologi av Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt. Se lista över samtliga skribenter nedan.

Antologin Brandtal består av ett fyrtiotal texter som behandlar vår tids brännande samhällsfrågor. Skribenterna är unga, äldre, kända, okända och deras texter är skrivna med olika temperament, röst, ton och stil. De är forskare, tidigare deltagare i Ortens bästa penna, barnmorskor, lärare, författare, socionomer, jurister, diakoner, präster, ideellt arbetande, verksamma inom andra samhällssektorer och insiktsfulla. 

I Brandtal skriver de om sina hjärtefrågor i form av brev, dikter, ilskna utropstecken och även saklig prosa. Bokens ämnen kretsar kring sjukvård, skola, socialt och polisiärt arbete, barnmorskearbete, klimat, kultur, orten, det samiska, krig och fred, politik, rasism och integration, äldrevård, forskning, folkbildning, nationalism, välgörenhet, makt och maktlöshet, anhörigfrågor, SiS-boenden, hbtqia, fattigdom, marknadstänkande, bostäder, brottsförebyggande arbete, barn och våld, arbetsmarknad och mycket mer.

Gemensamt för texterna är att det finns en tro: det kan bli bättre.

Författare: Runa Alakoski, Susanna Alakoski, Hana Al-Khamri, Maria Andersson Vogel, Firdevs Anik, Loran Batti, Katarina Bjärvall, Håkan Blomqvist, Tove Broheden, Annelie Bränström-Öhman, Magnus Dahlstedt, Mina Dennert, Faiaz Dowlatazai, Felipe Estrada, Bonnie Friedh, Lars Gårdfeldt, KG Hammar, Martin Harling, Eija Hetekivi Olsson, Martin Hultman, Nick Jones, Anette Kyhlström, Elin Anna Labba, Philip Lalander, Pernilla Landin, John Lapidus, Staffan Larsson, Sven-Eric Liedman, Nicolas Lunabba, Ana-Dolori Marinovi, Kristina Mattsson, Alexandra Pascalidou, Selma Rezagi , Tatjana Ristovski, Mahsa Rostami, Helene Rådberg, Tove Samzelius, Gudrun Schyman, Michaela Sjögren Cronstedt, Hans Swärd, Mats Söderlund och Lena Tallberg.

Redaktörer: Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt

År 1972 utkom en bok med titeln "Från Platon till Lenin: de politiska idéernas historia" skriven av idéhistorikern Sven-Eric Liedman, sedermera känd professor och författare till uppmärksammade böcker som "I skuggan av framtiden: modernitetens idéhistoria" (Augustvinnare 1997) och "Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper".

"Från Platon till ..." har blivit något av ett standardverk om de ledande politiska tänkarna genom tiderna. Boken har följt med sin tid, och under åren har titeln ändrats i takt med ämnets uppdatering. Vid förra titelbytet fick den heta "Från Platon till kriget mot terrorismen" medan denna femtonde omarbetning bär titeln "Från Platon till demokratins kris". Så gott som allt som handlar om tiden efter 1945 är nytt.

Hemska gamla män styr världens öden, krig härjar i alla väderstreck och kunskapsnonchalansen frodas. Människan söker sig till de slappaste fördomarna och den mest utmanande likgiltighet för vad som är rimligt. Måste vi in i ett tredje världskrig innan förnuftet åter ska vakna?

Sven-Eric Liedman, professor i idéhistoria, författare och DN-skribent resonerar om behovet av en ny upplysning, om vikten av läskunnighet och bildning och tar oss med tillbaka till rötterna, till tiden då den utopiska fantasin flödade och den ljusa upplysningen var självklar. Han utmanar oss till engagemang och konstaterar att när all världens olyckor, krig, hungersnöd och fattigdom har flugit ut ur Pandoras ask finns ändå en sak kvar i botten: hoppet.

I skuggan av framtiden (1997) är en stimulerande och medryckande sammanfattning av främst det västerländska tänkandets utveckling på det i vidaste mening kulturella området från antiken till idag. Sven-Eric Liedman beskriver hur uppfattningen om tiden och rummet förändrats liksom människans uppfattning om sig själv, hur bildningens och kunskapssökandets innehåll och syfte förändrats och han behandlar statens och politikens frigörelse från religionen m.m.

Detta är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

År 1972 utkom en bok med titeln "Från Platon till Lenin : de politiska idéernas historia" skriven av idéhistorikern Sven-Eric Liedman, sedermera känd professor och författare till uppmärksammade böcker som "I skuggan av framtiden : modernitetens idéhistoria" (Augustvinnare 1997) och "Ett oändligt äventyr : om människans kunskaper".

"Från Platon ..." har blivit något av ett standardverk om de ledande politiska tänkarna genom tiderna. Det är en bok som följt med sin tid, och under årens lopp har titeln ändrats i takt med ämnets uppdatering. Vid förra titelbytet fick den heta "Från Platon till kommunismens fall" medan denna utgåva, den fjortonde omarbetningen, hinner fram till en av de mest genomgripande händelserna i modern historia – 11 september 2001 – och har titeln "Från Platon till kriget mot terrorismen".

Inför valet 2010 rankas skolan som den tredje viktigaste frågan enligt SIFO, och 2011 genomförs en rad nya reformer med ny betygsskala och nya läroplaner för grundskola och gymnasium. Det är omvälvande tider. Men får vi verkligen den skola vi behöver?

I stället för att ge eleverna verklig kunskap ägnar sig skolan åt att mäta meningslösheter och utreda sig själv i en ständigt pågående byråkratkarusell. Den eftertraktade skolpengen öppnar vägen för hungriga skolföretag med vinst i sikte. Men när eleverna väl sitter i bänken är det ingen som riktigt vet vad de ska göra. Ska de lära sig något? Eller är de där bara för att betygsätta lärarna?

I HETS! (2011) riktar Sven-Eric Liedman en stark polemisk udd mot dagens skola som han menar är ute på fel spår. Låt istället lärarna undervisa! Och låt eleverna leka sig fram till att bli kunniga och kritiskt tänkande människor, redo för ett långt yrkes-, samhälls- och privatlivs alla utmaningar.Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

Hundra år i GöteborgLärande och bildning är en bok i rättan tid. Ämnet är i högsta grad aktuellt och debatterat. All utbildning har genomgått stora förändringar under det senaste seklet.Sexårig folkskola har blivit nioårig grundskola; studentexamen har ersatts av genomgången gymnasieskola. I realiteten har det blivit en tolvårig skola för de flesta. Barnkrubborna har utvecklats till förskola. Lärarutbildningen och en rad andra yrkesutbildningar har knutits till universitet och högskolor. Den praktiska kunskapen har sjunkit i bakgrunden. Folkhögskolorna med inriktning på personlig utveckling och individanpassad vuxenutbildning har fått en stor betydelse för integrering av invandrare. Universiteten har i mycket förvandlats och blivit fler liksom antalet studenter. Tekniken har underlättat informationssökning och bibliotekens roll har därmed blivit annorlunda. Samtidigt med förändringarna har synen på bildning blivit en annan och motsatsförhållanden har uppstått mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap, mellan teoretisk och praktisk kunskap. I denna stimulerande antologi skildras dessa omdanande skeenden av specialister inom respektive område. Även om volymen handlar om "Hundra år i Göteborg", så gäller den större berättelsen hela landet.

Wanda Klintberg är docent vid Chalmers, har haft ledande administrativa funktioner vid Göteborgs universitet och är f.d. förvaltningschef vid Malmö högskola. Hon ingår som skribent i boken och är dess redaktör tillsammans med Gudrun Nyberg, läkare, professor em. och författare till en rad uppmärksammade böcker. Nyberg är dessutom initiativtagare till och huvudredaktör för hela serien om tio volymer, "Hundra år i Göteborg".

Denna banbrytande bok tar dig med på en fascinerande resa genom idéernas historia! Den svenske forskaren Sven-Eric Liedman, en av vår tids främsta tänkare, utforskar här hur politiska idéer har format – och formats av – den ekonomiska och sociala verkligheten genom århundradena.

Från Platon och Aristoteles till Romarrikets storhet och kristendomens inflytande, vidare genom medeltida maktkamper och upplysningens revolutionerande idéer, avslöjar boken hur tankeströmningar som liberalism, socialism och kapitalism växte fram. Du får följa dramatiken i Europas blodiga konflikter, se hur arbetarklassen reste sig, och förstå de filosofiska strider som formade vår moderna värld – från Hegel och Spencer till Marx och Keynes.

Men boken stannar inte där. Den tar oss genom 1900-talets ideologiska stormar: revolutionerna i Ryssland och Kina, kalla kriget, kampen mellan socialism och kapitalism – och de globala rörelser som utmanade systemet. Vi möter socialdemokrater, kristdemokrater och liberala reformister, samt ikoniska frihetskämpar som Mahatma Gandhi och Frantz Fanon, som förändrade historiens gång.

Och i vår egen tid? Liedman skärskådar dagens makthavare – från Gorbatjov till Xi Jinping och Narendra Modi – och granskar den pågående krisen för demokratin. Han utforskar också terrorismens rötter, feminismens revolutionerande kraft med ikoner som Angela Davis och Simone de Beauvoir, och miljörörelsens kamp i en värld där extremism och ojämlikhet hotar att slita isär samhällen.

Med knivskarp analys och ett berättande som fängslar från första sidan, är detta en oumbärlig bok för alla som vill förstå vår tids stora idéer – och de krafter som kommer att forma framtiden.