Jonna Bornemark – författare

Om framtiden kräver andra sätt att vara människa, var finns erfarenheterna som kan bära en sådan förändring?

De undanträngda är den andra, fristående delen i Jonna Bornemarks projekt Vrida världen, och en filosofisk undersökning av det som inte får plats i den dominerande kulturen. Med utgångspunkt i samtal och texter från tolv autistiska skribenter prövar Bornemark vad som händer när undanträngda erfarenheter tas på allvar.

I centrum står vår relation till materia, platser och saker. Vad händer när de inte längre ses som resurser som bara är till för oss? Det som ofta uppfattats som avvikande framträder istället som bärare av en annan kunskap – en som inte i första hand abstraherar och kontrollerar, utan stannar i det levande och konkreta.

I mötet med dessa röster formuleras ett djärvt förslag. De undanträngda öppnar för en annan filosofi, och ett annat sätt att vara människa.

Jonna Bornemark är professor i filosofi vid Södertörns högskola och en av Sveriges mest tongivande samtidsfilosofer. Med böcker som Det omätbaras renässans och Horisonten finns alltid kvar har hon påverkat den svenska samhällsdebatten genom sin kritik av mätbarhetens dominans och sitt försvar för det mänskliga omdömet. 

Våren 2025 kom den första delen, De levande, i bokprojektet Vrida världen.

De levande är den första delen i bokserien Vrida världen.

Jag vill försöka tänka annorlunda, göra annorlunda och lyssna annorlunda. Jag vet inte vad jag kommer att upptäcka. Men om jag redan visste vad jag skulle finna, skulle undersökandet inte vara på riktigt. Något lämnas, något fortsätter, något nytt uppstår.

I den här boken gör Jonna Bornemark handling av sin filosofi och filosofi av sina praktiker, som att simma med mörtarna i sjön vid sommarhuset och umgås med hästen Kaja på bådas villkor. Vad är det att vara människa i relation till andra levande?

Vi lever i en tid av siffror och statistik med en övertro på att alla problem går att lösa genom att spalta upp, mäta och kvantifiera. När vårt förnuft bara handlar om att räkna blir såväl våra liv som samhället i stort alltmer omänskligt. Allt och alla blir siffror och det finns inget utrymme för omdöme eller eftertanke. Vi kan idag därför tala om ett pedanternas världsherravälde.

I Det omätbaras renässans gör filosofiprofessorn Jonna Bornemark just det. I boken tar hon sig an allt från vårdkris och new public management till vår syn på konst och religion. Med hjälp av tre renässansfilosofer visar hon på möjliga utvägar till ett mer humanistiskt, levande och rent av magiskt liv.

"En lovsång till ödmjukhet och förundran", Jan Gradvall, DI Weekend.

"Bornemark presenterar en kritik som både är ödmjuk och rakbladsvass, och framför allt konstruktiv [ ] 'Saklig' är vanligtvis ett tråkigt och torrt ord; så är inte fallet hos Bornemark. Här är sakligt stringent", Dagens Nyheter.

"Det som gör Bornemarks bok verkligt angelägen är att hon påminner oss om att människan inte kan reduceras till en kalkylerande maskin. Och kanske är det en av filosofins främsta uppgifter: att påminna oss om att vi är människor. Samt att lära oss hur lite vi egentligen vet", Svenska Dagbladet.

"Djuplodande och direkt, vass och varierad, relevant och bitvis rolig, så kan boken sammanfattas", Opulens.

"Uppfriskande", Göteborgs-Posten.

"Det är trösterikt och ganska ovanligt. Det är helt enkelt på tiden att filosofer börjar tala [ ] Hon menar, och det har hon rätt i, att en del verksamheter inte kan fungera optimalt utan det hon kallar omdöme [ ] Bornemark argumenterar övertygande", Theodor Kallifatides, Dagens ETC.

Vid varje ny ö väntar en ny horisont.  

För varje ny upptäckt, för varje nytt hinder, inser vi hur mycket vi fortfarande inte känner till. Så hur ska vi leva med att vi, trots vetenskapens odiskutabla framsteg, aldrig kommer att besitta all kunskap?

Jonna Bornemarks svar är att utveckla det mänskliga omdömet, det som pressats ned av förpappring, floskelproduktion och digitaliseringstro, i jakt på kontroll och mätbarhet. I boken får vi lära känna dessa hinder, men också omdömets många möjligheter och värde samt hur vi ska främja det. Efter Det omätbaras renässans blev förpappring ett nyord. Efter att ha läst Horisonten finns alltid kvar kommer vi bland annat att prata om Den manualiserande klassen och igelkottarna.

I Horisonten finns alltid kvar tar Bornemark hjälp av bland andra filosoferna Aristoteles, Cusanus och Hannah Arendt för att finna handfasta råd för hur vi ska hjälpas åt att utveckla vårt omdöme. Gör mikromotstånd. Gör makromotstånd. Våga skriva jag. Våga tro på varandra.

Jonna Bornemark visar vägen till hur vi kan skapa ett mänskligare samhälle och leva ett mänskligare liv. Jonna Bornemark är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Boken innehåller även hennes redan klassiska Högtidstal vid Riksmötets öppnande 2019.

Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola, är en ofta förekommande gäst i P1, i bland annat Filosofiska rummet och med ett uppskattat Sommar 2017. Efter framgångarna med föreläsningarna om Det omätbaras renässans kallades hon rockstjärnefilosof .

Är vi människor i grunden enskilda, ensamma - eller hör vi samman? I jag är himmel och hav tar Jonna Bornemark avstamp i en av de mest paradoxala och djupt existentiella erfarenheter som hör livet till - graviditeten.

Den gravida kvinnan kontrollerar sin kropp och samtidigt inte, hon är passiv och aktiv på samma gång, hon möter både liv och död. Hon är en och samtidigt två. Det är en erfarenhet som inte har fått ta plats i filosofin, den västerländska filosofen har typiskt inte varit en kvinna, än mindre en gravid kvinna.

Men om vi tog denna erfarenhet på allvar, vad skulle vi då upptäcka? Vart skulle det leda oss?

Vi tänker så ofta att livet börjar vid födelsen och att kroppar är separerade från varandra. Vi uppfattar liv som något som finns i åtskilda individer, inte som något som binder ihop oss med varandra. Graviditeten är en erfarenhet med kraft att utmana dessa idéer och ge oss en ny, annan förståelse för vad liv är och vilken relation vi egentligen har till andra människor och andra levande varelser.

Jonna Bornemark är en av Sveriges mest kända och tongivande filosofer. Med böcker som De omätbaras renässans och Horisonten finns alltid kvar har hon nått långt bortom de filosofiska rummen.

jag är himmel och hav är en naturlig fortsättning på de tidigare böckerna, om vad vi tappar bort i vår iver att ringa in, spalta upp, mäta och kvantifiera varje aspekt av livet. Men jag är himmel och hav är samtidigt något helt annorlunda. Det är ett försök att närma sig graviditetserfarenheten och dra radikal lärdom av den. Med utgångspunkt i en poetisk undersökning av graviditetens, födandets och småbarnstidens erfarenhet vill den här boken bidra till att utveckla en graviditetens och de sammanbundna kropparnas filosofi. Kanske till och med en livets logik.

Två upptäcktsresande utforskar olika sidor av samma berg. Den ena ser en karg och ogästvänlig plats. Men vad skulle vi finna om vi såg berget med den andra upptäcktsresandens ögon? Och vad händer när vi ser hela berget, som det verkligen är?

Med poetisk värme och intellektuell lyskraft tar sig Minna Salami an några av vår tids största frågor. Hur har vår kunskapssyn stympats av europatriarkatet? Hur kan vi nedmontera maktsystem som sedan länge trängt in i vårt innersta? Och var hittar vi bättre vägar till visdom, skönhet och frihet? I sitt kunskapsbygge tar Salami hjälp av insikter från bland andra Lauryn Hill, Beyoncé, Audre Lorde och Toni Morrison. Genom att väva samman vetenskapliga traditioner och aktivism, populärkulturella referenser och afrikansk mytologi skapar hon ett verk fullt av visdom och livsnerv.

Minna Salami är nigeriansk, finsk och svensk författare, bloggare, samhällskritiker och internationell konferensta­lare. Hon är grundare till den flerfaldigt prisbelönta bloggen MsAfropolitan och har medverkat i antologier, läromedel, barnböcker och tidskrifter som The Guardian, Al Jazeera och The Philosopher. Tidskriften Elle har listat henne som »en av tolv kvinnor som förändrar världen« jämte bland andra Angelina Jolie och Michelle Obama. Minna har fram­trätt och talat om feminism, frigörelse, avkolonisering, sexualitet, Afrikastudier och populärkultur på inbjudan av Europaparlamentet, Oxford Union Society, Yale University, TEDx, Singularity University vid Nasa och UN Women. Hon har anlitats av regeringar, lett program för The New Institu­te och sitter i styrelsen för tvärvetenskapliga organisationer och stiftelser som The Royal Institute of Philosophy. Hon har utbildning från Lunds Universitet och University of Lon­dons SOAS. Hon är bosatt i London.

Hur hade någon som jag kunnat gestalta sitt liv? En kvinna som inte vill fastna i konventioner och som vill ha en egen relation till de stora frågorna: vad det är att vara människa och hur vi kan förhålla oss till sanning, vara och liv?

Filosofen Jonna Bornemark som själv inte är kristen söker genom den filosofiska dialogen förstå 1200-talsmystikern Mechthild von Magdeburg och hennes tid. Resultatet är ett personligt och omvälvande samtal om kroppslighet, erotik och kvinnlig auktoritet.

Beginrörelsen, vilken Mechthild tillhörde, var under 1200-talet på stark frammarsch och erbjöd många kvinnor ett annat liv än det som maka och moder. Relationen till gud gav dessa kvinnor kraft att gå emot samtidens makthierarkier och skapa sitt eget religiösa avantgarde. För Mechthilds del innebar det att hon utvecklade en intim och egen relation till det gudomliga, en relation som undersökte vad en människa är, vad det gudomliga är och vad kärlek är. * »Ett erotiskt möte mellan Gud och människa. Det låter provocerande och spektakulärt. Men i Jonna Bornemarks bok får vi inblick i en kroppslig och sensuell kristendom som få känner till idag. Att Mechthilds andlighet dessutom speglas i vår tids filosofi gör boken till högintressant läsning.« Peter Sandberg, programledare Filosofiska rummet »Kroppslighetens mystik är en filosofisk händelse av rang. På vacker prosa tecknar Jonna Bornemark ett inkännande, kärleksfullt och personligt porträtt av en medeltida tänkare som står oss närmare än vi anar. Filosofin förs här åter mot sina andliga rötter, vilka samtidigt visar sig vara djupt sinnliga, suktande, ja rentav erotiska.« Jayne Svenungsson, professor i Systematisk teologi vid Lunds universitet och ledamot i Svenska Akademien»En starkt fängslande och intelligent läsning av Mechthild von Magdeburgs medeltida klassiker Das fliessende Licht der Gottheit, som sätter in hennes extatiska mystik i en samtida filosofisk kontext.« Anders Olsson, professor i Litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och ledamot i Svenska Akademien »Om Mechthild har Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola, skrivit en vacker och tankeväckande bok /.../ Jonna Bornemark visar att erotik, tanke och tro har djupa beröringspunkter och det finns många stigar att vandra vidare på med utgångspunkt i hennes bok.« Ulla Gudmundson i Svenska Dagbladet

»Kroppslighetens mystik är en fin och behövd bok. Den tänder ett ljus, inte i den mörka medeltiden , utan i den mörka modernitet där all kunskap som inte på något enkelt sätt låter sig underordnas den strikt objektifierande vetenskapen nedtrycks och förbises. Och se där uppenbarat i ljuset står till sist de kvinnliga mystikernas stora, ofta beskuggade relevans för den moderna filosofin.« Tim Andersson i UNT

»Har hon gjort Mechthild mer erotisk, mer filosofisk än vad hon faktiskt är? Ja, det är möjligt. Men all tolkning är en form av projektion. Den stora konsten ligger i förmågan att frigöra studieobjektet från det egna tolkningsgisslet, och det lyckas Bonemark alldeles briljant med.« Sinziana Ravini i Göteborgs-Posten

»Här diskuteras generöst de existentiella frågorna om hur det är en allvarlig sak att leva utifrån två olika tider och två olika människor: med läsaren blir det tre.« Jenny Maria Nilsson i Sydsvenskan

Societal views on animals are rapidly changing and have become more diversified: can we use them for our own pleasure, and how should we understand animal agency? These questions, asked both in theoretical discourses and different practices, are also relevant for our understanding of horses and the human–horse relation.

Equine Cultures in Transition stands as the first volume to bring together ethical questions of the new field of human–horse studies. For instance: what sort of ethics should be developed in relation to the horse today: an egalitarian ethics or an ethics that builds upon asymmetrical relations? How can we understand the horse as a social actor and as someone who, just like the human being, becomes through interspecies relations? Through which methods can we give the horse a stronger voice and better understand its becoming? These questions are not addressed from a medical or ethological perspective focused on natural behaviour, but rather from human acknowledgement of the horse as a sensing, feeling, acting, and relational being; and as a part of interspecies societies and relations.

Providing an introductory yet theoretically advanced and broad view of the field of post humanism and human animal studies, Equine Cultures in Transition will appeal to students and researchers interested in fields such as human–animal studies, political sociology, animals and ethics, animal behaviour, anthropology, and sociology of culture. It may also appeal to riders and other practitioners within different horse traditions.

Societal views on animals are rapidly changing and have become more diversified: can we use them for our own pleasure, and how should we understand animal agency? These questions, asked both in theoretical discourses and different practices, are also relevant for our understanding of horses and the human–horse relation.

Equine Cultures in Transition stands as the first volume to bring together ethical questions of the new field of human–horse studies. For instance: what sort of ethics should be developed in relation to the horse today: an egalitarian ethics or an ethics that builds upon asymmetrical relations? How can we understand the horse as a social actor and as someone who, just like the human being, becomes through interspecies relations? Through which methods can we give the horse a stronger voice and better understand its becoming? These questions are not addressed from a medical or ethological perspective focused on natural behaviour, but rather from human acknowledgement of the horse as a sensing, feeling, acting, and relational being; and as a part of interspecies societies and relations.

Providing an introductory yet theoretically advanced and broad view of the field of post humanism and human animal studies, Equine Cultures in Transition will appeal to students and researchers interested in fields such as human–animal studies, political sociology, animals and ethics, animal behaviour, anthropology, and sociology of culture. It may also appeal to riders and other practitioners within different horse traditions.

En filosofisk kritik mot samtidens mätbarhetssamhälle.

Vi lever i en tid av siffror och statistik med en övertro på att alla problem går att lösa genom att spalta upp, mäta och kvantifiera. När vårt förnuft bara handlar om att räkna blir såväl våra liv som samhället i stort alltmer omänskligt. Allt och alla blir siffror och det finns inget utrymme för omdöme eller eftertanke. Vi kan idag därför tala om ett pedanternas världsherravälde.

I Det omätbaras renässans gör filosofiprofessorn Jonna Bornemark just det. I boken tar hon sig an allt från vårdkris och new public management till vår syn på konst och religion. Med hjälp av tre renässansfilosofer visar hon på möjliga utvägar till ett mer humanistiskt, levande och rent av magiskt liv.

Detta är en bearbetad ljudboksversion av Jonna Bornemarks bok "Det omätbaras renässans : En uppgörelse med pedanternas världsherravälde"

En filosofisk kritik mot samtidens mätbarhetssamhälle

Vi lever i en tid av siffror och statistik med en övertro på att alla problem går att lösa genom att spalta upp, mäta och kvantifiera. När vårt förnuft bara handlar om att räkna blir såväl våra liv som samhället i stort alltmer omänskligt. Allt och alla blir siffror och det finns inget utrymme för omdöme eller eftertanke. Vi kan idag därför tala om ett pedanternas världsherravälde.

I Det omätbaras renässans gör filosofen Jonna Bornemark just det. I boken tar hon sig an allt från vårdkris och New public management till vår syn på konst och religion. Med hjälp av tre renässansfilosofer visar hon på möjliga utvägar till ett mer humanistiskt, levande och rent av magiskt liv.