Hans Ruin – författare

Vad är en dygd och vad är en synd? Går det att säga om våra handlingar är onda eller goda? Varje epok och kultur har haft sina respektive svar på dessa eviga frågor. I en västerländsk, protestantisk tradition har människokroppen och dess begär exempelvis ansetts vara inneboende onda, men det är ingen självklarhet i andra kulturer. Dygd och synd verkar representera en dualitet som är lika gammal som mänskligheten. 

Denna antologi utforskar hur uppfattningar om dygder och synder har förändrats genom historien. Essäerna tar avstamp i antikens Grekland och Rom, rör sig över den tidiga kristna perioden från Augustinus till Dante, och fram till sentida tänkare som Friedrich Nietzsche. Skribenterna, såväl svenska som internationella forskare, gör också nedslag i alltifrån det konfucianska Kina och forntida Indien till självhjälpsböcker, transhumanism och AI, samt de mänskliga rättigheternas vara eller icke vara. 

Boken finns även på engelska. 

Döden är människans grundvillkor, våra rädslors fixpunkt och förutsättningen för våra strävanden. Idéer om döden präglar alla kulturer och har gett upphov till såväl världsreligioner som lokala myter. I sekulära miljöer är dödens tillvaro dock mer undanskymd. Livsförlängande åtgärder har ersatt tanken om döden som meningsfull i sig eller en passage in i det okända. Denna volym täcker hela spektrumet av dödens skepnader med global spännvidd och historiskt djup; från några av de tidigast nedtecknade poetiska texterna via religiösa källskrifter och schamanistiska praktiker till rådande filosofiska och vetenskapliga perspektiv.

I tjugofyra essäer utforskar svenska och inter­nationella experter olika vägar att närma sig döden. Bidragen omfattar egyptiska och sumeriska dödsriken, de stora religionernas etik, antika och moderna teorier om själen och medvetandet samt konstnärliga och litterära gestaltningar. I centrum för denna rikligt bildsatta antologi står frågan om vad historien kan lära oss inför vårt eget umgänge med döden och de döda. Boken finns även i engelsk utgåva.

Friedrich Nietzsches (1844 1900) korta och explosiva författarskap, från debuten med Tragedins födelse (1872) och fram till sammanbrottet sjutton år senare 1889, är en port in mot den moderna kulturens mest uppfordrande självförståelse. Nietzsches uppgörelse med religion och idealistiskt moraltänkande, hans analys av nihilismen, liksom hans radikala språk- och kunskapskritik och tankar om ett estetiskt rättfärdigande av världen, sätter agendan för många av det efterföljande århundradets mest radikala intellektuella och konstnärliga experiment.

I denna bok har Hans Ruin samlat ett antal essäer som tillkommit parallellt med det stora nu avslutade projektet att ge ut Nietzsches Samlade skrifter på svenska. Essäerna spänner över hela Nietzsches verk, från de tidiga studierna i grekisk filosofi och konst, till de sista efterlämnade anteckningarna och hans tankar om en omvärdering av alla värden . I centrum för flera av texterna står särskilt Så talade Zarathustra.

Så här skriver Hans Ruin i förordet Att bli en läsare av Nietzsche är både lätt och svårt. Det är lätt att fångas av hans suveräna stil, av hans humor och hans blixtrande analyser inte minst av moralpsykologiska fenomen. Men att verkligen bli en läsare, som kan följa den säregna rörelsen och rytmen i hans tanke, kräver tid och omsorg.

Hans Ruin har medverkat i redaktionen för Nietzsches Samlade skrifter på svenska, som utkommit på Symposion förlag (2000 2021). I denna bok har han samlat ett tiotal essäer från olika sammanhang under de gångna decennierna, som sammantaget växer till ett porträtt av hela Nietzsches verk och dess betydelse idag.

Lars Norén och filosofin innehåller tre texter om Lars Noréns relation till filosofi i bred bemärkelse. Essäerna »Att hålla kvar motsägelsen« av Carin Franzén undersöker psykoanalysens roll för Norén och »Norén efter Adorno« av Ulf Olsson analyserar Adorno och Frankfurtskolans betydelse. Boken avslutas med en längre filosofisk dialog, »Öppningen«, av Hans Ruin. Dialogen är resultatet av ett möte som aldrig kom att äga rum och beskrivs av författaren på följande vis:

»Våren 2016 föreslog Peter Sandberg på Filosofiska rummet att göra ett program med Lars Norén och mig om Heidegger. Genom sin agent uttryckte Lars sitt intresse för att genomföra ett sådant samtal. Med hänvisning till andra brådskande åtaganden uppsköts det dock vid upprepade tillfällen. Peter blev under tiden sjuk och gick bort 2019. Vid Lars bortgång fanns fortfarande tanken att det ändå någon gång skulle äga rum. När Daniel Pedersen köpte in Noréns samling med Heidegger-böcker visade det sig att han ägde två böcker av mig, den ena med utförliga understrykningar. På så vis hade han ändå inlett samtalet. När jag fick frågan av förlaget om jag ville skriva något om hans förhållande till Heidegger väcktes därför tanken att göra det inte som en konventionell akademisk essä, utan istället just som ett samtal i den anda som jag föreställde mig att det hade kunna ske om vi fått tillfälle att träffas, men nu i dödsriket. Jag läste in mig på allt jag kunde hitta om hans förhållande till Heidegger, i dagböcker, aforismsamlingar och prosa, och även i intervjuer, både tryckta och inspelade. De ord som i det dramatiserade samtalet läggs i Noréns mun är således till stora delar hans egna. Här har jag klippt ihop dem så att de bildar ett rörlig helt, i ett samtal där han får svara på mina frågor och tankar liksom jag får svara på hans. Det är till sist endast så vi kan närma oss de döda, genom att ta del av vad de lämnat efter sig och föra det vidare.«

Daniel Pedersen är redaktör för antologin.

Thielska Galleriet är en av de mest genomarbetade konstmiljöerna från sekelskiftet 1900 i Europa. Arkitekturen, inredningen och konsten i den vackra och originella byggnaden samverkar på ett unikt sätt till ett uttryck för tidens längtan efter nya radikala ideal. Sedan 1920-talet har Thielska Galleriet dessutom varit ett av Sveriges mest framträdande konstmuseer. I detta verk ges för första gången en helhetsbild av finansmannen och konstsamlaren Ernest Thiels skapelse.

Vi möter här fördjupningar i konstvetenskap, arkitektur- och trädgårdshistoria och filosofi, och vi får inblickar i ledande kulturpersonligheters livsöden och ingångar till tidsandan vid förra sekelskiftet. Författarna är alla framstående specialister inom respektive område och det generösa bildmaterialet bidrar till att läsaren kommer nära museet och dess grundare.

Patrik Steorn är docent i konstvetenskap och museichef på Göteborgs konstmuseum. Patrik Steorn har främst forskat om svensk och nordisk konst och visuell kultur runt sekelskiftet 1900 och har även forskat och undervisat i modevetenskap på Stockholms universitet. Han var intendent och museichef för Thielska galleriet i Stockholm 2014-2020.

Ända sedan 1800-talets början har det funnits en rädsla för att konstgjorda intelligenser ska ta över världen. Då var det Frankensteins monster, nu är det AI (artificiell intelligens) som uppfattas som ett hot. Genombrottet för AI kom då teknikerna gav upp försöken att efterlikna mänsklig tankeförmåga. I stället för omdömesgilla bedömningar ägnar sig dagens självlärande maskiner åt att med hjälp av algoritmer processa enorma datamängder. Men är det intelligens? Oron för att datorerna ska ta över är överdriven och skymmer utmaningarna med dagens maskiner, menar Hans Ruin. I sin text öppnar han för ett annat sätt att förstå de hot och möjligheter som den konstgjorda intelligensen för med sig.   

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2022 en box med sex häften på temat Efter digitaliseringen -- ett "efter" som rymmer ett "i kölvattnet av" såväl som ett "i enlighet med". I detta häfte skriver filosofen Hans Ruin om behovet av att placera in digitaliseringen och AI i ett historiskt och filosofiskt sammanhang.   

Hans Ruin är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Han ledde det stora RJ-programmet "Tid, minne, representation: Om historiemedvetandets förvandlingar", som bland annat resulterade i trebandsverket Historiens hemvist (2016). Han har varit medredaktör för utgåvan av Nietzsches samlade skrifter på svenska (2000--2021), och har på senare tid givit ut böckerna Being with the Dead: Burial, Ancestral Politics and the Roots of Historical Consciousness (2019), Reduktion och reflektion: Inledning till Husserls fenomenologi (2020) och I förnuftets skugga: Essäer om Nietzsches filosofi (2021).   

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Den konstgjorda intelligensens gränser är ett av sex häften i boxen RJ 2022: Efter digitaliseringen.

Built at the turn of the twentieth century, the Thiel Gallery is one of Europe s most meticulously designed art galleries. The architecture and interior design of the beautiful original building, and the art collection it houses, form a unique whole that expresses the longing for radical new ideals that prevailed around 1900. Since the 1920s, the Thiel Gallery has also been one of Sweden s foremost museums of art.

This book is the first to tell the full story behind the gallery created by Ernest Thiel, the financier and art collector.It offers insights into the history of art, architecture, garden design and philosophy, and we learn about the lives of leading cultural figures and the zeitgeist at the dawn of the twentieth century.The authors are all leading specialists in their fields, and the many illustrations and photos bring the reader closer to the museum and its founder.

En bok om och till Aris Fioretos. 

Redaktör Cecilia Sjöholm

Redaktörsassistent Astrid Grelz

Omslag Håkan Liljemärker

Begränsad upplaga: 250 exemplar

Medverkande:

Paul Auster

Anna Bengtsson

Magnus Bergh

Bigert & Bergström

Daniel Birnbaum

Mirces Cartarescu

Love Derwinger

Kjell Espmark

Magnus Florin

Jörgen Gassilewski

Durs Grünbein

Gunnar D. Hansson

Gabriel Itkes-Sznap

Elfriede Jelinek

Stefan Jonsson

Mara Lee

Claudia Lindén

Arne Melberg

Lothar Müller

Ernst Osterkamp

Daniel Pedersen

Håkan Rehnberg

Mikael van Reis

Monika Rinck

Hans Ruin

Cecilia Sjöholm

Sophie Tottie

Jan Wagner

Sven-Olov Wallenstein

Ola Wallin

Magnus William-Olsson

Döden är människans grundvillkor, våra rädslors fixpunkt och förutsättningen för våra strävanden. Idéer om döden präglar alla kulturer och har gett upphov till såväl världsreligioner som lokala myter. I sekulära miljöer är dödens tillvaro dock mer undanskymd. Livsförlängande åtgärder har ersatt tanken om döden som meningsfull i sig eller en passage in i det okända. Denna volym täcker hela spektrumet av dödens skepnader med global spännvidd och historiskt djup; från några av de tidigast nedtecknade poetiska texterna via religiösa källskrifter och schamanistiska praktiker till rådande filosofiska och vetenskapliga perspektiv.

I tjugofyra essäer utforskar svenska och inter­nationella experter olika vägar att närma sig döden. Bidragen omfattar egyptiska och sumeriska dödsriken, de stora religionernas etik, antika och moderna teorier om själen och medvetandet samt konstnärliga och litterära gestaltningar. I centrum för denna rikligt bildsatta antologi står frågan om vad historien kan lära oss inför vårt eget umgänge med döden och de döda. Boken finns även i svensk utgåva.

Vad är en dygd och vad är en synd? Går det att säga om våra handlingar är onda eller goda? Varje epok och kultur har haft sina respektive svar på dessa eviga frågor. I en västerländsk, protestantisk tradition har människokroppen och dess begär exempelvis ansetts vara inneboende onda, men det är ingen självklarhet i andra kulturer. Dygd och synd verkar representera en dualitet som är lika gammal som mänskligheten. 

Denna antologi utforskar hur uppfattningar om dygder och synder har förändrats genom historien. Essäerna tar avstamp i antikens Grekland och Rom, rör sig över den tidiga kristna perioden från Augustinus till Dante, och fram till sentida tänkare som Friedrich Nietzsche. Skribenterna, såväl svenska som internationella forskare, gör också nedslag i alltifrån det konfucianska Kina och forntida Indien till självhjälpsböcker, transhumanism och AI, samt de mänskliga rättigheternas vara eller icke vara. 

Boken utkommer även på svenska, Dygder och dödsynder.