Torbjörn Elensky - Böcker

Vad är en dygd och vad är en synd? Går det att säga om våra handlingar är onda eller goda? Varje epok och kultur har haft sina respektive svar på dessa eviga frågor. I en västerländsk, protestantisk tradition har människokroppen och dess begär exempelvis ansetts vara inneboende onda, men det är ingen självklarhet i andra kulturer. Dygd och synd verkar representera en dualitet som är lika gammal som mänskligheten. 

Denna antologi utforskar hur uppfattningar om dygder och synder har förändrats genom historien. Essäerna tar avstamp i antikens Grekland och Rom, rör sig över den tidiga kristna perioden från Augustinus till Dante, och fram till sentida tänkare som Friedrich Nietzsche. Skribenterna, såväl svenska som internationella forskare, gör också nedslag i alltifrån det konfucianska Kina och forntida Indien till självhjälpsböcker, transhumanism och AI, samt de mänskliga rättigheternas vara eller icke vara. 

Boken finns även på engelska. 

Åren 1947 1967 förändrades Sverige i snabb takt. Den tekniska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten saknade motstycke och lade grunden inte bara för ett ojämförligt välstånd utan också för djupa sociala och kulturella förskjutningar. Allt som hade tagits för givet utmanades. Radikalism fick ett egenvärde. Avantgardet blev mainstream. 

Med texter av bland andra Yvonne Hirdman, Kalle Lind, Birgitta Holm.

Åren 1968 1988 förändrades de sociala mönster som präglat Sverige sedan generationer. Allt ifrågasattes i världens modernaste land. Nya uttrycksformer, nya friheter och nya sätt att leva utvecklades.

Men utvecklingsoptimismen utmanades av återkommande kriser.

Individen ställdes allt mer i centrum. Kollektivismen började lösas upp.

Varför är det så svårt att avvika i Sverige, ett land vars befolkning ser sig som öppen och tolerant? Och finns det rentav ett värde i normbrytandet, som samhället riskerar att gå miste om när varje avvikelse fördöms med kraft? I antologin Avvikare i Sverige ger nio författare och kulturskribenter sin syn på avvikandets mekanismer och konsekvenser utifrån vitt skilda perspektiv.

Katarina Barrling resonerar om ett samhälle där den sekulära sfären tagit över religionens roll och där det inte finns utrymme för människor som avviker från den rätta tron. Torbjörn Elensky lyfter fram hur skräcken för massan formar den enskilda människan och beskär hennes handlingsutrymme. Gunilla Kindstrand vittnar om ett medielandskap där redaktionerna bidrar till att hålla kättarbålen vid liv.

Vidare lyfter boken svenskarnas oförmåga att hantera konflikter, något som resulterar i utfrysning och riskerar att hämma samhällsutvecklingen. Vi riktar blicken mot den hårfina gränsen mellan oppurtunism och fanatism och kopplar den till den svenska hållningen under coronapandemin. Och svenskens självbild som tillitsfull varelse ifrågasätts och avvikarnas förutsättningar i den svenska godhetsregimen diskuteras.

Antologin fortsätter på temat i boken Världens mest protestantiska land (2024), där statsvetaren Katarina Barrling gör en djupdykning i historien för att förstå hur det kommer sig att Sverige, landet lagom, utvecklat en alldeles egen och sträng form av protestantism.

Hur kompromissar man med sin integritet i ett samhälle som präglas av konformism? När är anpassningen nödvändig för att leva i ett samhälle tillsammans med andra? Och vilka värden är man redo att ge upp för att passa in i gruppen? Det är frågor som diskuteras i bokens sex texter. 

Författaren och kritikern Torbjörn Elensky skriver om hur konformismen kan döda samhällsdebatten samtidigt som den är nödvändig för att hålla ihop ett fungerande samhälle. Regissören Pella Kågerman reflekterar kring hur hon ständigt behöver kompromissa i sin roll som filmregissör och brottas med tankar kring hur hon borde agera eller skulle ha agerat i en annan tid. Dokumentärfilmaren Bosse Lindquist skriver om mediernas hantering av Estoniakatastrofen och hur rederiets egen utredning fick fäste i ett narrativ som fortfarande genomsyrar rapporteringen kring olyckan. Författaren och förläggaren Daniel Pedersen skriver en hisnande essä i dialog med en vän som flytt från kriget i forna Jugoslavien. Filosofen Marcia Sá Cavalcante Schuback berättar om hur synen på mod har förändrats genom historien och kopplingarna till vår tid med exempel från filosofin, litteraturen och teatern. I ett inledande förord presenterar Kuba Rose historien om sina erfarenheter av den bristande patientsäkerheten på Södersjukhusets akutmottagning som födde idén till boken.

Presentation av författare: Torbjörn Elensky är författare och kritiker. Medverkar regelbundet i bl a Svenska Dagbladet, Axess, Sveriges Radio. Pella Kågerman är filmregissör och belönades bl a med en Guldbagge för sin senaste film Aniara baserad på Harry Martinssons rymdepos. Bosse Lindquist är journalist och var under lång tid anställd vid SVTs dokumentärredaktion. Gjorde t ex den mycket uppmärksammade dokumentären om stjärnkirurgen Paolo Macchiarini. Daniel Pedersen är författare och förläggare på Bokförlaget Faethon. Hans skönlitterära bok Öppet vatten publicerades 2021 på förlaget Nirstedt/litteratur. Kuba Rose är fotograf och läkare. Driver 2066 Publishing tillsammans med Magnus Zackariasson. Marcia Sá Cavalcante Schuback är filosof verksam vid Södertörns högskola där hon var en av de drivande för att bygga upp den filosofiska institutionen.

Efter att de politiska spänningarna bedarrade i början av 1990-talet verkar vi idag stå inför en tilltagande storm. I takt med att konfliktytan mellan höger och vänster luckrats upp har andra krafter satts i rörelse. Vad göder den tilltagande nationalismen, hur hotad är demokratin och hur kan vi förstå populismen, bortom fake news och ryska trollfabriker?

Torbjörn Elensky lotsar läsaren genom ett politiskt landskap i omfattande förändring. Med Trumps återkomst till Vita huset har omstöpningen av världen ökat i hastighet. De gamla kartorna är inte längre användbara.

Livet efter framtiden är en guide till en samtid där man ständigt utkrävs på svar, trots att de enkla lösningarna aldrig har varit mer avlägsna.

En dag händer det som inte får hända. Luften förlorar sin bärkraft. Hundratusentals flygplan över hela världen faller till marken, allt som vi tagit för givet upphör att fungera, livsmedelsbutiker plundras, anarki uppstår. Några personer finner skydd i en gammal herrgård och sakta infinner sig något som kan liknas vid ordning. De skapar sitt eget lilla samhälle. Men en ledare utses på luddiga premisser, en "schamanska" kastas ut och får klara sig på egen hand i skogen, en pojke gömmer sig på vinden och drömmer om att bygga en luftballong som ska ta honom ut i världen.

Torbjörn Elenskys nya roman är en fantasieggande berättelse om hur den lilla människan i utsatta lägen kan växa och bli större - och faktiskt, som kan flyga när ingen annan kan.

Glödbädden kan läsas som en spegelbok till Elenskys förra roman, om vilken Svenska Dagbladet skrev: "Eldungen är helt enkelt en fröjd att läsa, från första sidan till den sista. Språkdräkten är elegant arkaisk – det är en saga vi har att göra med, och det är upp till läsaren att bestämma hur mycket som är sant. Själv tror jag på den helhjärtat."

Tiden är mitten av 1800-talet och platsen nordvästligaste Värmland. Här föds Per Andersson under dramatiska former, dör och blir återupplivad. Ständigt jagad av sin far tas han som ung pojke om hand av patron och pastorn - deras syfte är att bevisa eller motbevisa naturalismens tes om att en ny människa kan skapas.Per växer således upp på herrgården tillsammans med patron Gummérus barn och undervisas av pastorn. I det Gummériska hemmet råder delade meningar: patron drömmer om sin ångmaskin, hans hustru om den kosmiska musik hon skapar på klavikordet i salongen. Efter många turer kommer den unge Per i kontakt med en handskrift med den blodisande titeln Eldungen. Bokens budskap lovar att lära hur man får djävlar att bli ens tjänare och visa var guldet ligger gömt.Torbjörn Elenskys härligt otidsenliga roman Eldungen är en skildring av Sverige i glappet mellan det gamla landet och de liberala reformer som så småningom ledde till folkhemmet. Och där är konflikten mellan å ena sidan industrialismens väckelse, ångmaskiner, vetenskap och å andra sidan de stora konsterna, klavikord och religion.

Vi tolererar inte det vi gillar, utan det vi ogillar, och den toleransen kräver både självövervinnelse och ett arbete för att förstå det vi vänder oss mot.

Spännvidd om tolerans som kritisk aktivitet ingår i en serie av essäer om tolerans. Timbro förlags essäserie presenterar nya och gamla svar på eviga frågor om människan, samhället och politiken. Nya svenska originaltexter varvas med översättningar.

Torbjörn Elensky är författare.

Den moderna populärkulturen är full av superskurkar och onda genier. Men över dem alla svävar, likt en djävulsk gas, förbrytarnas förbrytare: dr Mabuse.

Denne härsklystne hypnotisör, som i ständigt nya maskeringar iskallt manipulerar modern teknologi och infrastruktur och i det fördolda tillintetgör såväl människoliv som välstånd, gör entré på världsscenen 1922. Först i romanform, och därpå i Fritz Langs stumfilmssuccé Dr. Mabuse, der Spieler.

Efter detta första framträdande förvandlas Mabuse till ett allestädes närvarande väsen, han blir till något bortommänskligt, till en del av luften vi andas. Men där i början, i romanen och filmen, är han ännu i viss mån mänsklig. Det går att urskilja, om inte ett ansikte, så åtminstone en gestalt med en historia och, framför allt, en samtid. Dr Mabuse är på många sätt en personifiering av den tidsanda som rådde i ruinerna efter första världskriget och som alltjämt är med oss.  

I denna essä ser Torbjörn Elensky den sinistre doktorn i synen och spårar konturerna av en Mabusegestalt som idag är högaktuell i all sin mångtydighet.

Med illustrationer av John Andersson.

Vad är en dygd och vad är en synd? Går det att säga om våra handlingar är onda eller goda? Varje epok och kultur har haft sina respektive svar på dessa eviga frågor. I en västerländsk, protestantisk tradition har människokroppen och dess begär exempelvis ansetts vara inneboende onda, men det är ingen självklarhet i andra kulturer. Dygd och synd verkar representera en dualitet som är lika gammal som mänskligheten. 

Denna antologi utforskar hur uppfattningar om dygder och synder har förändrats genom historien. Essäerna tar avstamp i antikens Grekland och Rom, rör sig över den tidiga kristna perioden från Augustinus till Dante, och fram till sentida tänkare som Friedrich Nietzsche. Skribenterna, såväl svenska som internationella forskare, gör också nedslag i alltifrån det konfucianska Kina och forntida Indien till självhjälpsböcker, transhumanism och AI, samt de mänskliga rättigheternas vara eller icke vara. 

Boken utkommer även på svenska, Dygder och dödsynder.