Det finns ingen annan litteratur i hela världen som är lika vital som den latinamerikanska idag. I vår samtida svenska litteratur strävar ofta författarna efter att renodla en aspekt i varje bok: man får antingen experiment och språkmedvetenhet eller fiktion eller samhällskritik eller psykologisk realism eller dokumentära och biografiska böcker. De latinamerikanska författarna har inte alls denna märkliga respekt för genrerna, eller är det feghet? en självpåtagen begränsning?, här finns texter som drar på till max trots att de bara är några sidor långa, texter som spränger alla genrekonventioner, som under politiskt tryck och i revolt mot den magiska realismen tänjer på prosans möjligheter. Roberto Bolaño var bara början, här finns mycket, mycket mer. Men varför ta oss på orden? Läs själva. Det är med stor glädje och stolthet som vi i detta nummer av Ord&Bild publicerar flera aldrig tidigare översatta texter, av bland andra Ricardo Piglia, Antonio Ungar, Laura Restrepo, María Negroni och Cíntia Moscovich.

Det finns ingen annan litteratur i hela världen som är lika vital som den latinamerikanska idag. I vår samtida svenska litteratur strävar ofta författarna efter att renodla en aspekt i varje bok: man får antingen experiment och språkmedvetenhet eller fiktion eller samhällskritik eller psykologisk realism eller dokumentära och biografiska böcker. De latinamerikanska författarna har inte alls denna märkliga respekt för genrerna, eller är det feghet? en självpåtagen begränsning?, här finns texter som drar på till max trots att de bara är några sidor långa, texter som spränger alla genrekonventioner, som under politiskt tryck och i revolt mot den magiska realismen tänjer på prosans möjligheter. Roberto Bolaño var bara början, här finns mycket, mycket mer. Men varför ta oss på orden? Läs själva. Det är med stor glädje och stolthet som vi i detta nummer av Ord&Bild publicerar flera aldrig tidigare översatta texter, av bland andra Ricardo Piglia, Antonio Ungar, Laura Restrepo, María Negroni och Cíntia Moscovich.

Det finns ingen annan litteratur i hela världen som är lika vital som den latinamerikanska idag. I vår samtida svenska litteratur strävar ofta författarna efter att renodla en aspekt i varje bok: man får antingen experiment och språkmedvetenhet eller fiktion eller samhällskritik eller psykologisk realism eller dokumentära och biografiska böcker. De latinamerikanska författarna har inte alls denna märkliga respekt för genrerna, eller är det feghet? en självpåtagen begränsning?, här finns texter som drar på till max trots att de bara är några sidor långa, texter som spränger alla genrekonventioner, som under politiskt tryck och i revolt mot den magiska realismen tänjer på prosans möjligheter. Roberto Bolaño var bara början, här finns mycket, mycket mer. Men varför ta oss på orden? Läs själva. Det är med stor glädje och stolthet som vi i detta nummer av Ord&Bild publicerar flera aldrig tidigare översatta texter, av bland andra Ricardo Piglia, Antonio Ungar, Laura Restrepo, María Negroni och Cíntia Moscovich.