Magnus Florin – författare

Döden är människans grundvillkor, våra rädslors fixpunkt och förutsättningen för våra strävanden. Idéer om döden präglar alla kulturer och har gett upphov till såväl världsreligioner som lokala myter. I sekulära miljöer är dödens tillvaro dock mer undanskymd. Livsförlängande åtgärder har ersatt tanken om döden som meningsfull i sig eller en passage in i det okända. Denna volym täcker hela spektrumet av dödens skepnader med global spännvidd och historiskt djup; från några av de tidigast nedtecknade poetiska texterna via religiösa källskrifter och schamanistiska praktiker till rådande filosofiska och vetenskapliga perspektiv.

I tjugofyra essäer utforskar svenska och inter­nationella experter olika vägar att närma sig döden. Bidragen omfattar egyptiska och sumeriska dödsriken, de stora religionernas etik, antika och moderna teorier om själen och medvetandet samt konstnärliga och litterära gestaltningar. I centrum för denna rikligt bildsatta antologi står frågan om vad historien kan lära oss inför vårt eget umgänge med döden och de döda. Boken finns även i engelsk utgåva.

Varför är det så svårt att avvika i Sverige, ett land vars befolkning ser sig som öppen och tolerant? Och finns det rentav ett värde i normbrytandet, som samhället riskerar att gå miste om när varje avvikelse fördöms med kraft? I antologin Avvikare i Sverige ger nio författare och kulturskribenter sin syn på avvikandets mekanismer och konsekvenser utifrån vitt skilda perspektiv.

Katarina Barrling resonerar om ett samhälle där den sekulära sfären tagit över religionens roll och där det inte finns utrymme för människor som avviker från den rätta tron. Torbjörn Elensky lyfter fram hur skräcken för massan formar den enskilda människan och beskär hennes handlingsutrymme. Gunilla Kindstrand vittnar om ett medielandskap där redaktionerna bidrar till att hålla kättarbålen vid liv.

Vidare lyfter boken svenskarnas oförmåga att hantera konflikter, något som resulterar i utfrysning och riskerar att hämma samhällsutvecklingen. Vi riktar blicken mot den hårfina gränsen mellan oppurtunism och fanatism och kopplar den till den svenska hållningen under coronapandemin. Och svenskens självbild som tillitsfull varelse ifrågasätts och avvikarnas förutsättningar i den svenska godhetsregimen diskuteras.

Antologin fortsätter på temat i boken Världens mest protestantiska land (2024), där statsvetaren Katarina Barrling gör en djupdykning i historien för att förstå hur det kommer sig att Sverige, landet lagom, utvecklat en alldeles egen och sträng form av protestantism.

René Descartes sista resa var en månadslång seglats från Holland till Stockholm hösten 1649. Vistelsen i Sverige blev kort, Descartes avled i lunginflammation i februari 1650. Med sig ombord har han en låst kista. Han föreställer sig att hans dotter bor därinne, fast hon är död sedan länge. Om kvällarna samtalar han med henne och så länge samtalen pågår finns inte tomrummet. Descartes dotter är en fantasi med viss verklighetsgrund: Biografierna omtalar dottern Francines död vid fem års ålder som den stora sorgen i filosofens liv. Kort efter hans bortgång började en illvillig skröna spridas, som sade att han ständigt reste i sällskap med en mekanisk docka, en kopia av den avlidna dottern.

»Jag dödar därför att du dödar. Du och han och ni allihopa plågar, alltså plågar också jag. Jag dödade honom därför att ni skulle ha dödat mig om jag inte hade dödat honom. Sådan är vår tids konjugation och deklination.«  (Dagboken I)

Witold Gombrowicz – gränslöst egocentrisk och påstridig, nervigt reagerande på det 1900-tal som var hans situation.   Det mellanmänskliga, formen och omognaden utnämnde han till sina stora motiv. Djupt tvetydiga krafter, fyllda av samtidig hoppfullhet och demoni. Därunder finns tigandet, skriket, smärtan och en avgrundsdjup komik.  

I samband med Bokförlaget Faethons utgivning av pjäserna Yvonne och Vigseln – i Anders Bodegårds aldrig förut tryckta tolkningar – porträtterar Magnus Florin dramatikern Gombrowicz. Ett författarskap som inte upphör att irritera.

Linnæus tror inte att något nytt kan skapas. Inte heller att något kan försvinna. Men nya saker händer och ett efter annat går honom ur händerna. Vännen Artedi försvinner till Amsterdam, i trädgården lyssnar barnen på sagor, lärjungarna ger sig ut i världen, nattetid kliver getter omkring bland plantorna, trädgårdsmästaren rör sig bort längs de vårdade gångarna, trollkonster utförs, ett brott har begåtts i trakten, en urmakare kommer på besök och inget är längre som det var. Bakom berättelsens Linnæus finns Carl von Linné (1707-1778). Läsaren kommer att finna återspeglingar av den store naturforskarens verk, liksom av gården Hammarby och landskapet däromkring. Men Trädgården har inte dokumentärisk syftning. Den är en fantasi.

Magnus Florin, född 1955, debuterade som skönlitterär författare med Berättelsens gång (1989). Många av hans romaner har hyllats av både kritiker och läsare. Den Augustprisnominerade Trädgården (1995), iscensattes även som opera på Drottningholmsteatern och Syskonen (1998), också Augustprisnominerad, utsågs till årets bästa roman av Sveriges Radios P1:s lyssnarjury.

Hans far var farmaceut och innehavare av Apoteket Lejonet i Lund, med vidhängande färg-, kemikalie- och droghandel. Han gick i faderns fotspår och var en tid innehavare av apoteket, men slog sedan in på den juridiska banan. Särskilt kom han att inrikta sig på den s. k immaterialrättens område. Därefter ägnade han sig åt patentväsendet.Han hade nio småsyskon, vilka han ägnade stor omsorg. De kom att inneha befattningar som hans biträden, både vid apoteket och i det rättsliga arbetet. Syskonen är hans minnen. Den berättar om hans liv och om hans mellanhavanden med syskonen, som alltid var på väg bort från honom. Jämt var han tvungen att leta efter dem och föra dem tillbaka.

Linnæus tror inte att något nytt kan skapas. Inte heller att något kan försvinna. Men nya saker händer, och ett efter annat går honom ur händerna. Vännen Artedi försvinner till Amsterdam, i trädgården lyssnar barnen på sagor, lärjungarna ger sig ut i världen, nattetid kliver getter omkring bland plantorna, trädgårdsmästaren rör sig bort längs de vårdade gångarna, trollkonster utförs, ett brott har begåtts i trakten, en urmakare kommer på besök. Ingenting är längre som det var.

Bakom berättelsens Linnæus finns Carl von Linné. Läsaren kommer att finna återspeglingar av den store naturforskarens verk, liksom av gården Hammarby och landskapet däromkring. Men Magnus Florins Trädgården är en fantasi. Det är en underbar demonstration av Naturen som Historia och Historien som Natur.

Boken har även iscensatts som opera på Drottningholmsteatern.

”Hundrafemtiofem sidor Cirkulation är pur och oförfalskad njutning.”Örjan Abrahamsson, GT Det var ett trägolv. Hur kan ett trägolv sträcka sig ända till banken?Magnus Florins nya bok Cirkulation berättar om en man som i unga år kom till en bank och blev kvar där. Han kom till banken eftersom huset som han bodde i såldes för att täcka dödsboets skulder. Han hade ingenstans att ta vägen annat än till adressen som stod på lappen som låg i innerfickan till fracken som han ärvde av sin farfar.Cirkulation är en sällsam historia om en ung man och en bank. Vi följer deras olika skeden, hur den unge mannen arbetar sig uppåt, hur banken får nya räkneapparater. På sin precisa prosa beskriver Magnus Florin en säregen och konturskarp värld som berättar om hierarkier på arbetsplatser och i samhället, om en människa som till en början inte tycks ha någonting och hur allt kan vända.

Mormor Gunhild skolar berättaren: ”Du måste förstå att i en familj får man lära sig att giva och taga.” Kassörskan i livsmedelsaffären ler sitt leende mot en kund eller en vän. En insamlingsansvarig går runt med en lista på avdelningen. Läkaren och sjuksköterskan står på Ringvägen och pekar upp mot sjukhusbygget. De två vaktmästarna trollar och hänger upp julstjärnan. Sjukhusbibliotekarien rullar sin vagn. En utfrågning pågår. Varför fick du så många presenter? Hur kom det sig att du slutade på det där arbetet? Varför ger du? Får vi hälla upp litet mera kaffe? Skulle du kunna tänka dig att ta emot organ från en avliden?Dop, konfirmation, examen, bröllop, begravning. Det gick så fort, kan du ta det en gång till?

Magnus Florins roman Leendet skildrar ett liv bland gåvor, och är skriven med hans karakteristiska minimalistiska prosa. Stilen är på en gång torr, humoristisk och gåtfull.

”En berättelse tål inte likgiltighet. Om man inte vill veta, då händer ingenting.” Genom förföljandets konst möts de och sitter nu på hotellet där Mästaren får honom att lova att lyssna. Mästaren berättar om vaktmästaren på museet som töms på saker och fylls igen, om den gröna bänken där han stämde möte med en kvinna som fick honom att lova att lyssna. Om åhöraren tror på berättelsen fortsätter den.

René Descartes sista resa var en månadslång seglats från Holland till Stockholm hösten 1649. Vistelsen i Sverige blev kort, Descartes avled i lunginflammation i februari 1650. Med sig ombord har han en låst kista. Han föreställer sig att hans dotter bor därinne, fast hon är död sedan länge. Om kvällarna samtalar han med henne och så länge samtalen pågår finns inte tomrummet. Descartes dotter är en fantasi med viss verklighetsgrund: Biografierna omtalar dottern Francines död vid fem års ålder som den stora sorgen i filosofens liv. Kort efter hans bortgång började en illvillig skröna spridas, som sade att han ständigt reste i sällskap med en mekanisk docka, en kopia av den avlidna dottern.

Cirkulation är berättelsen om en man som i unga år kom till en bank och blev kvar där. Han kom till banken eftersom huset som han bodde i såldes för att täcka dödsboets skulder. Han hade ingenstans att ta vägen annat än till adressen som stod på lappen som låg i innerfickan till fracken som han ärvde av sin farfar.På sin precisa prosa beskriver Magnus Florin en säregen och konturskarp värld som berättar om hierarkier på arbetsplatser och i samhället, om en människa som till en början inte tycks ha någonting och hur allt kan vända. Magnus Florin, född 1955, debuterade som skönlitterär författare med Berättelsens gång (1989). Många av hans romaner har hyllats av både kritiker och läsare. Den Augustprisnominerade Trädgården (1995), iscensattes även som opera på Drottningholmsteatern och Syskonen (1998), också Augustprisnominerad, utsågs till årets bästa roman av Sveriges Radios P1:s lyssnarjury. Cirkulation gavs första gången ut 2001.

I Leendet (2005) skolar Mormor Gunhild berättaren: ”Du måste förstå att i en familj får man lära sig att giva och taga.” Kassörskan i livsmedelsaffären ler sitt leende mot en kund eller en vän. En insamlingsansvarig går runt med en lista på avdelningen. Läkaren och sjuksköterskan står på Ringvägen och pekar upp mot sjukhusbygget. De två vaktmästarna trollar och hänger upp julstjärnan. Sjukhusbibliotekarien rullar sin vagn. En utfrågning pågår. Varför fick du så många presenter? Hur kom det sig att du slutade på det där arbetet? Varför ger du? Får vi hälla upp litet mera kaffe? Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

Hans far var farmaceut och innehavare av Apoteket Lejonet i Lund, med vidhängande färg-, kemikalie- och droghandel. Han gick i faderns fotspår och var en tid innehavare av apoteket, men slog sedan in på den juridiska banan. Särskilt kom han att inrikta sig på den så kallade immaterialrättens område. Därefter ägnade han sig åt patentväsendet.Han hade nio småsyskon, vilka han ägnade stor omsorg. De kom att inneha befattningar som hans biträden, både vid apoteket och i det rättsliga arbetet. Syskonen är hans minnen. Den berättar om hans liv och om hans mellanhavanden med syskonen, som alltid var på väg bort från honom. Jämt var han tvungen att leta efter dem och föra dem tillbaka. Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod