Nathan Shachar – författare

Machiavellis observation om ledarskapets svåra balansgång är lika relevant i vår tid, som den en gång var i 1500-talets Florens. Kinas framväxt, Rysslands attack mot Ukraina och den växande politiska och ekonomiska närvaron i den globala södern har aktualiserat frågan om vikten av kompetent ledarskap inom politiskt styre.

Denna antologi utforskar utmaningarna för ledarskap och statskonst i en allt mer komplex värld och ställer frågan huruvida vi kan skapa politiska eliter som är kapabla att på ett säkert vis vägleda väst genom de många prövningar vi står inför. Genom att se till vårt förflutna såväl som till vår samtid undersöker världsledande forskare och skribenter hur ledarskapsidéer har utvecklats genom historien för att ge oss en större förståelse för statskonsten och för vilka färdigheter och organisationer som krävs för att driva små stater, stora imperier och allt däremellan. Boken finns även i engelsk utgåva.

Svenskens relation till Det heliga landet är kulturhistoriskt unik. Ända sedan Bibeln började läsas på svenska för snart femhundra år sedan har landets geografi och skriftens legender flätats samman med vår identitet och historiesyn. Hur blev det så? 

I denna antologi belyser korsfarare, pilgrimer, handelsresande, vetenskapsmän och författare med anknytning till landet hur denna fascinerande relation utvecklats, från vikingatiden till idag. Vi får bland annat läsa om hur svenskens syn på sig själv som kristen har formats genom århundradena, hur det gick till när vi bytte religion och om vilka följdverkningar Heliga Birgittas uppenbarelser i Betlehem hade på svenskarnas religiositet. Likaså om effekterna av Fredrika Bremers och Selma Lagerlöfs böcker om Jerusalem. Är nutida svenskar verkligen så sekulära som vi brukar ta för givet?

Essäerna i detta rikt illustrerade praktverk härrör från seminariet Svenskarna i Det heliga landet som hölls vid American Colony Hotel i Jerusalem 2020. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist, Louise Belfrage och Nathan Shachar.

Det påstås att ungefär 14 500 krig har utkämpats sedan år 3 500 f.Kr. Mänskligheten har bara erfarit 300 år av fred på jorden. Under 1900-talet dödades fler människor i krig än något tidigare sekel. Relativt sett dödar vi dock varandra mer sällan. Håller vi gradvis på att bli mer fredliga? 

Oavsett hur många som dödas, och med vilken metod, kan vi vara säkra på att krig kommer att fortsätta utkämpas. Ligger orsakerna till krig i samhället eller i biologin, i tävlan om ekonomiska resurser eller sexuella, i historiska omständigheter eller i en universell våldsinstinkt? Allt sedan antiken fram till dagens terrorism har krig varit förstörare och skapare av stater och civilisationer. 

Essäerna i denna antologi har sitt ursprung i det internationellt välrenommerade Engelsbergsseminariet 2015 och är skrivna av historiker, journalister, tänkare, forskare och författare från hela världen. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Alexander Linklater. 

Varför är det så svårt att avvika i Sverige, ett land vars befolkning ser sig som öppen och tolerant? Och finns det rentav ett värde i normbrytandet, som samhället riskerar att gå miste om när varje avvikelse fördöms med kraft? I antologin Avvikare i Sverige ger nio författare och kulturskribenter sin syn på avvikandets mekanismer och konsekvenser utifrån vitt skilda perspektiv.

Katarina Barrling resonerar om ett samhälle där den sekulära sfären tagit över religionens roll och där det inte finns utrymme för människor som avviker från den rätta tron. Torbjörn Elensky lyfter fram hur skräcken för massan formar den enskilda människan och beskär hennes handlingsutrymme. Gunilla Kindstrand vittnar om ett medielandskap där redaktionerna bidrar till att hålla kättarbålen vid liv.

Vidare lyfter boken svenskarnas oförmåga att hantera konflikter, något som resulterar i utfrysning och riskerar att hämma samhällsutvecklingen. Vi riktar blicken mot den hårfina gränsen mellan oppurtunism och fanatism och kopplar den till den svenska hållningen under coronapandemin. Och svenskens självbild som tillitsfull varelse ifrågasätts och avvikarnas förutsättningar i den svenska godhetsregimen diskuteras.

Antologin fortsätter på temat i boken Världens mest protestantiska land (2024), där statsvetaren Katarina Barrling gör en djupdykning i historien för att förstå hur det kommer sig att Sverige, landet lagom, utvecklat en alldeles egen och sträng form av protestantism.

Är klanen ett hot mot individens rättigheter? Är det liberalt att tillåta klanbaserade enklaver?

Klanen: Individ, klan och samhälle från antikens Grekland till dagens Sverige beskriver klansamhällen från antikens Grekland till dagens Sverige. En genomgående insikt är att den liberala demokratin utgår från individens rättigheter medan klansamhället bygger på att individen underkastas gemenskapen. Kan två så skilda ordningar någonsin förenas i samma stat?

Redaktörer: Per Brinkemo och Johan Lundberg

Texter av: Dennis Avorin, Per Brinkemo, Joanne M Ferraro, Anosh Ghasri, Tomas Lappalainen, Johan Lundberg, Abdi-Noor Mohamed, Nathan Shachar, Jens S Sörensen, Richard Swartz, Lars Trägårdh och Mark S Weiner.  

Om redaktörerna

Johan Lundberg är litteraturhistoriker och författare, hans senaste bok är Europas skugga: Om Henry James och frihetens väsen (Timbro förlag 2017). 2019 gavs hans bok Ljusets fiender ut i ny upplaga med nyskrivet efter ord (Timbro förlag). 

Per Brinkemo är journalist och författare, hans senaste bok är Mellan klan och stat: Somalier i Sverige (Timbro förlag 2014).

Sverige uppfattades länge som ett samhälle präglat av jämlikhet, social sammanhållning och en ambitiös välfärdspolitik. Med sin självständiga utrikespolitik stod man utanför stormaktskonflikterna. På senare år har gängkriminalitet och skjutningar fått stor uppmärksamhet i medierna, ett högerpopulistiskt parti har blivit en del av regeringsunderlaget och vi har avslutat 200 år av alliansfrihet genom att bli medlemmar av Nato.

Hur har det förändrat bilden av vårt land och oss själva? I denna antologi diskuterar ett antal skribenter Sverigebilden förr och nu, både innanför och utanför landets gränser. Svante Nordin skriver om Sverige och Luther, Elisabeth Braw om utlandssvenskarnas betydelse, Mikael ­ Wiberg om teknikundret, Fraser Nelson om gängbrottsligheten och Sofia Bard om Sveriges mjuka makt. Per Enerud, Anna von Bayern och Nathan Shachar tar upp Sverigebilden i Ryssland, Tyskland och Spanien och Richard Swartz kritiserar det svenska språkets förfall.

För många stockholmare var Johnsonlinjen länge ett begrepp och en central punkt i tillvaron. En av dem som fascinerades av båtarnas förflyttningar över haven redan som ung är författaren och journalisten Nathan Shachar.

Hösten 1904, då affärsmannen Axel Johnson beslöt att upprätta linjetrafik mellan Sverige och Latinamerika, var handeln med främmande kontinenter minimal. Bristen på regelbundna transporter var ett svårt handikapp för de svenska exportnäringarna, särskilt för den hastigt expanderande tekniska industrin som hade mycket nytt att erbjuda. Brasilien och Argentina badade i pengar som de tjänat på att sälja kött, vete och kaffe till Europas växande storstäder. Axel Johnsons vision gick ut på att knyta samman Sverige med de nya marknaderna i tredje världen.

Denna bok ger levande glimtar från Johnsonlinjens nittioåriga verksam­het i Latinamerika; från livet till sjöss, livet i hamn och från många av de fantastiska äventyr som utspelades på båtarna och i de exotiska länder där linjen var den svenska ekonomins förlängda arm. Det är ett bildrikt prakt­verk som bygger på Nathans Shachars många år av efterforskningar i bland annat Nordstjernans arkiv, samt intervjuer med ett stort antal Johnsonare om deras minnen av livet till sjöss. Johnsonlinjen och Latinamerika är kulturhistoria, ekonomisk historia och social historia, sammanflätade i en underhållande berättelse om en svunnen tid.

Den 17 juli 1936 fick premiärminister Casares Quiroga uppgifter om oroligheter i Melilla i det spanska Nordafrika-protektoratet. Han ringde tjänstehavande befälhavare och undrade vad som stod på:

- Allt är lugnt här, det var bara en småsak, svarade överste Solans.

Men det var lögn, för översten hörde till de sammansvurna och det som just börjat i Melilla var ingen småsak, utan startskottet för den militärkupp som blev upptakten till en av 1900-talets blodigaste konflikter – det spanska inbördeskriget 1936-39.

Hitler, Mussolini och Stalin gav sig strax in i kriget, som rörde upp passioner, splittrade opinioner och lockade tiotusentals frivilliga från jordens alla hörn. Men kriget var inte, som det så ofta heter, ett krig mellan fascism och kommunism, eller ”en generalrepetition inför andra världskriget”.

Vad var det då? Det var ett mycket spanskt krig, med djupa rötter i gångna sekler. Stridsfrågorna, de kämpande lägren och de hårresande grymheterna var alla genuint spanska. Över en natt tog miljoner spanjorers liv en ny vändning. Ingenting skulle längre bli som förut, inte för segrarna och inte för förlorarna; inte heller efter kriget.

I en serie personligt hållna essäer riktas här ljuset mot några av de människoöden som slungades ur sin bana, och mot några av krigets minst kända sidor: Muslimerna i kriget, Sovjetunionens roll, den unika spanska anarkismen och den skröpliga spanska fascismen. I bokens sista delar skildras hur kriget fortsatte i trettio år också efter att det tagit slut, och hur striden om bokslutet och minnena rasar vidare än idag, mitt i det demokratiska Spanien.

I december 2010 tände grönsakshandlaren Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot den tunisiska regimen. Det blev starten för vad som snart kom att kallas för den arabiska våren. Under 2011 föll regimerna i Tunisien, Libyen och Egypten, demokratiska val genomfördes och hopp tändes om en bättre framtid.

Men gamla förtryck ersattes av nya. I Libyen och Syrien utbröt inbördeskrig med katastrofala följder. Vad blev det egentligen av den arabiska våren? Vad gick fel och vad  finns kvar av drömmarna från 2011?

I De arabiska såren reflekterar nio framstå ende Mellanösternexperter kring de senaste tio åren i regionen. Hur kunde det gå så illa i Libyen, Egypten och Syrien och varför över levde regimen i Jordanien relativt oskadd? Vilken roll har USA, Ryssland och Turkiet spelat och hur har Israel/Palestinakonflikten påverkats? Hur har kvinnornas samhällsroll förändrats, vad kan vi lära av arab världens poeter och hur gick det egentligen i Tunisien där allt startade?

Med texter av Thomas Gür, Eli Göndör, Fanny Härgestam, Aron Lund, Yehudit Ronen, Kholod Saghir, Nathan Shachar, Cecilia Uddén och Ronen Yitzhak.

Om redaktörenEli Göndör är doktor i religionshistoria, med inriktning mot islamologi och Mellanöstern. Han är verksam vid Segerstedt institutet vid Göteborgs universitet och har tidigare givit ut uppmärksammade böcker som Religionskollision (Timbro förlag) och I Guds namn (Fri Tanke).

I december 2010 tände grönsakshandlaren Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot den tunisiska regimen. Det blev starten för vad som snart kom att kallas för den arabiska våren. Under 2011 föll regimerna i Tunisien, Libyen och Egypten, demokratiska val genomfördes och hopp tändes om en bättre framtid.Men gamla förtryck ersattes av nya. I Libyen och Syrien utbröt inbördeskrig med katastrofala följder. Vad blev det egentligen av den arabiska våren? Vad gick fel och vad finns kvar av drömmarna från 2011?

I De arabiska såren reflekterar nio framstå ende Mellanösternexperter kring de senaste tio åren i regionen. Hur kunde det gå så illa i Libyen, Egypten och Syrien och varför över levde regimen i Jordanien relativt oskadd? Vilken roll har USA, Ryssland och Turkiet spelat och hur har Israel/Palestinakonflikten påverkats? Hur har kvinnornas samhällsroll förändrats, vad kan vi lära av arabvärldens poeter och hur gick det egentligen i Tunisien där allt startade?

Med texter av Thomas Gür, Eli Göndör, Fanny Härgestam, Aron Lund, Yehudit Ronen, Kholod Saghir, Nathan Shachar, Cecilia Uddén och Ronen Yitzhak.

Vi har kommit långt från de religioner, myter och grundarberättelser som lade grunden till människans tidiga förståelse av världen och allting i den, och våra kunskaper har på senare tid ökat exponentiellt. I den här boken diskuterar ledande forskare inom konst och vetenskap hur kunskap och information har bevarats och förmedlats i historien, vilket leder oss fram till dagens digitala tidsålder och de många utmaningar som den ställer oss inför, inte minst beträffande våra persondata.

Kommer vårt informationssamhälle, under växande spänning mellan en kunskapselit och dem som känner sig utestängda från offentlig diskussion och beslutsfattande, liksom under ökad friktion om tolkningsfrihet och yttrandefrihet i den akademiska världen, att bli en upplysningstid eller går vi in i en ny mörk tid för kunskapen? 

Texterna i den här illustrerade antologin härrör från det internationellt välrenommerade Engelsbergsseminariet 2018. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Mattias Hessérus.

We have come a long way from the religions, myths and foundation stories that created the bedrock of man s early understanding of the world and everything in it, and our stock of knowledge has increased exponentially in recent times. In this volume leading scholars in the arts and sciences discuss how knowledge and information have been preserved and transferred throughout history, bringing us up to today s digital age and the multiple challenges it presents, not least with regard to our personal data.

Amid growing tension between a cognitive elite and those who feel excluded from public discourse and decision making, alongside increasing friction in academia over freedom of interpretation and expression, will our information society turn out to be an era of enlightenment or are we entering a new dark age for knowledge?

For many Stockholmers, the Johnson Line was long a household name and an essential part of their existence. One of those fascinated by the sea-crossings of these ships as a young boy was the author and journalist Nathan Shachar.

In the autumn of 1904, when the businessman Axel Johnson decided to establish scheduled service between Sweden and Latin America, there was minimal trade with distant continents. The lack of regularly scheduled service was a major handicap for Swedish export industries, especially the rapidly expanding engineering industry, which had many new products to offer. Brazil and Argentina were awash with money made from selling meat, wheat and coffee to Europe s growing cities. Axel Johnson s vision was to connect Sweden to the new markets in the developing world. 

This book provides vibrant glimpses of the Johnson Line's ninety years of operations in Latin America from life at sea and in the port, and from many of the delightful adventures that took place on the ships and in the exotic countries where the shipping line was an extension of the Swedish economy. This richly illustrated volume is based on Nathan Shachar s many years of research, including in Nordstjernan s archive, as well as interviews with a large number of Johnsoners and their memories of life at sea. The Johnson Line and Latin America is cultural and economic history woven together into an entertaining account of a bygone era.

Ikonoklasm, eller bildstormande, är en del av vår historia: från förstörelsen av religiösa bilder under den tidiga kristendomen till dagens nedrivning av statyer på sydstatsgeneraler och slavhandlare. Bilder, byggnader och föremål som strider mot religiös eller ideologisk övertygelse måste förstöras. De som utför rensningen, ikonoklasterna, är övertygade om att de utför en reningsaktion. Det förflutna välts över ända i en önskan att börja om från början. 

De olika bidragen till antologin Ikonoklasm förkastandet av det förflutna visar med all önskvärd tydlighet konsekvenserna. Inte bara ovärderliga kulturskatter utan också människoliv går förlorade när fanatismen får fritt spelrum. Vi ser det när Islamiska staten slår sönder flera tusen år gamla museiföremål, när Maos rödgardister bränner böcker och förföljer oliktänkande under den kinesiska kulturrevolutionen eller när ryska bolsjeviker spränger kyrkor och skändar ikoner.  Exemplen på de destruktiva krafternas skadegörelse genom seklen kan mångfaldigas. Att ikonoklasmens stridsrop ljuder så starkt i vår tid visar på dess fortsatta lockelse. Ikonoklasm förkastandet av det förflutna är en varningsklocka, ett larm för hotet mot det demokratiska samhällets tolerans och öppenhet. 

Ikonoklasm, eller bildstormande, är en del av vår historia: från förstörelsen av religiösa bilder under den tidiga kristendomen till dagens nedrivning av statyer på sydstatsgeneraler och slavhandlare. Bilder, byggnader och föremål som strider mot religiös eller ideologisk övertygelse måste förstöras. De som utför rensningen, ikonoklasterna, är övertygade om att de utför en reningsaktion. Det förflutna välts över ända i en önskan att börja om från början. 

De olika bidragen till antologin Ikonoklasm: förkastandet av det förflutna visar med all önskvärd tydlighet konsekvenserna. Inte bara ovärderliga kulturskatter utan också människoliv går förlorade när fanatismen får fritt spelrum. Vi ser det när Islamiska staten slår sönder flera tusen år gamla museiföremål, när Maos rödgardister bränner böcker och förföljer oliktänkande under den kinesiska kulturrevolutionen eller när ryska bolsjeviker spränger kyrkor och skändar ikoner.  Exemplen på de destruktiva krafternas skadegörelse genom seklen kan mångfaldigas. Att ikonoklasmens stridsrop ljuder så starkt i vår tid visar på dess fortsatta lockelse. Ikonoklasm är en varningsklocka, ett larm för hotet mot det demokratiska samhällets tolerans och öppenhet. 

Machiavellis observation om ledarskapets svåra balansgång är lika relevant i vår tid med förnyade militära, ekonomiska och kulturella konflikter, som den en gång var i 1500-talets Florens. Kinas framväxt, Rysslands attack mot Ukraina och den växande politiska och ekonomiska närvaron i den globala södern har aktualiserat frågan om vikten av kompetent ledarskap inom politiskt styre.

Denna antologi utforskar utmaningarna för ledarskap och statskonst i en allt mer komplex värld och ställer frågan huruvida vi kan skapa politiska eliter som är kapabla att på ett säkert vis vägleda väst genom de många prövningar vi står inför?

Genom att se till vårt förflutna såväl som till vår samtid undersöker världsledande forskare och skribenter hur ledarskapsidéerna har utvecklats genom historien för att ge oss en större förståelse för statskonsten och för vilka färdigheter och organisationer som krävs för att driva små stater, stora imperier och allt däremellan.

Sverige uppfattades länge som ett samhälle präglat av jämlikhet, social sammanhållning och en ambitiös välfärdspolitik. Med sin självständiga utrikespolitik stod man utanför stormaktskonflikterna. På senare år har gängkriminalitet och skjutningar fått stor uppmärksamhet i medierna, ett högerpopulistiskt parti har blivit en del av regeringsunderlaget och vi har avslutat 200 år av alliansfrihet genom att bli medlemmar av Nato. Hur har det förändrat bilden av vårt land och oss själva? I denna antologi diskuterar ett antal skribenter Sverigebilden förr och nu, både innanför och utanför landets gränser. Svante Nordin skriver om Sverige och Luther, Elisabeth Braw om utlandssvenskarnas betydelse, Mikael ­ Wiberg om teknikundret, Fraser Nelson om gängbrottsligheten och Sofia Bard om Sveriges mjuka makt. Per Enerud, Anna von Bayern och Nathan Shachar tar upp Sverigebilden i Ryssland, Tyskland och Spanien och Richard Swartz kritiserar det svenska språkets förfall.