Per Brinkemo – författare

Separatism är motsatsen till det öppna samhällets frihetsbejakande mångfald. Dess syfte är att skapa öar av enfald och ofrihet, ett motsamhälle där det råder en parallell maktordning. Separatister vill kontrollera: det egna territoriet, dess invånare, deras livsstil och tankevärldar.

Denna bok anlägger ett brett perspektiv på separatismen i ett svenskt sammanhang. Islamismen ges ett stort utrymme, men här uppmärksammas även andra religiösa inriktningar, klanvälde, hedersförtryckande miljöer, gangstergäng och andra former av separatism. Dessutom behandlas separatismens påverkan på det akademiska och politiska livet liksom dess koppling till social utsatthet, segregation och utanförskap.

Författare: Mauricio Rojas, Robert Hannah, Magnus Ranstorp, Maria Wallin, Juno Blom, Sofie Löwenmark, Per Brinkemo  

"En välskriven och angelägen debattskrift om ett eldfängt ämne, som många debattörer borde läsa." - Matts Lindberg

Mellan klan och stat är en resa i historien från Somalia till Sverige. 

På vägen väcks fundamentala frågor om samhällets natur.

Var söker vi hjälp i nöden? Hur formas våra normer?

Vem kan man lita på?

Finns det svar som överbryggar gapet mellan klanen och den liberala staten?

Mellan klan och stat publicerades första gången 2014. Den har haft stor betydelse för integrationen av Sveriges sjuttiotusen somaliska invandrare och i grunden förändrat skolors och myndigheters förståelse för klankulturer. Till 2020 års utgåva har författaren skrivit ett nytt kapitel om reaktionerna på boken och det genomslag som begreppet klan har fått i svensk debatt de senaste åren. 

Per Brinkemo (f. 1960) är journalist och författare. Han har under flera år arbetat med integrationsfrågor inom ramen för Somaliland Förening i Rosengård i Malmö.

Är klanen ett hot mot individens rättigheter? Är det liberalt att tillåta klanbaserade enklaver?

Klanen: Individ, klan och samhälle från antikens Grekland till dagens Sverige beskriver klansamhällen från antikens Grekland till dagens Sverige. En genomgående insikt är att den liberala demokratin utgår från individens rättigheter medan klansamhället bygger på att individen underkastas gemenskapen. Kan två så skilda ordningar någonsin förenas i samma stat?

Redaktörer: Per Brinkemo och Johan Lundberg

Texter av: Dennis Avorin, Per Brinkemo, Joanne M Ferraro, Anosh Ghasri, Tomas Lappalainen, Johan Lundberg, Abdi-Noor Mohamed, Nathan Shachar, Jens S Sörensen, Richard Swartz, Lars Trägårdh och Mark S Weiner.  

Om redaktörerna

Johan Lundberg är litteraturhistoriker och författare, hans senaste bok är Europas skugga: Om Henry James och frihetens väsen (Timbro förlag 2017). 2019 gavs hans bok Ljusets fiender ut i ny upplaga med nyskrivet efter ord (Timbro förlag). 

Per Brinkemo är journalist och författare, hans senaste bok är Mellan klan och stat: Somalier i Sverige (Timbro förlag 2014).

Ahmed gjorde allt för att passa in i det svenska samhället. Han var ett lyckat fall av integrering. Men föräldrarna som kom från Afrikas horn, ett krigshärjat svältdrabbat nomadsamhälle, begrep sig inte på den västerländska kulturen. Efter år av familjekonflikter beslöt sig familjen för att åka tillbaka till Somalia med förespeglingen att man skulle träffa släktingar. Istället övergavs Ahmed i Mogadishu, en laglös stad, som alla hjälporganisationer lämnat på grund av säkerhetsrisken. Ahmed beslöt sig för att fly landet. Efter tretton månaders slavarbete hos främlingar hade han tjänat ihop tillräckligt med pengar för att ta sig till grannlandet Etiopiens huvudstad Addis Abeba, där närmsta svenska ambassad låg. Han saknade pengar, pass, rättigheter, ägodelar och fick beskedet att han så länge inte minst en av föräldrarna skrev under passansökan kunde komma hem. Problemet var att föräldrarna hade lämnat Sverige och ingen visste var de fanns. Inte heller hade man försökt finna dem.Efter ännu ett år av ovisshet fick journalisten Per Brinkemo höra talas om den övergivna pojken, han åkte ner till Addis Abeba och letade reda på Ahmed. Efter att ha skrivit om fallet i tidningen tog det plötsligt bara ett par veckor för myndigheterna i Sverige att ordna de papper som krävdes för att Ahmed skulle få komma hem till Sverige.Boken kom ut första gången 2004, men är lika aktuell i dag.

Ahmed gjorde allt för att passa in i det svenska samhället. Tretton år gammal levde han ett vanligt liv, han lekte med vänner och gick i skolan. När han fick följa med på en resa till Somalia för att träffa sina släktingar blev han först glad. Men strax efter ankomsten byttes glädjen ut mot rädsla och sorg. Ahmed övergavs i Mogadishu. Han bestämde sig för att fly landet och efter ett år av slavarbete lyckades han ta sig till Etiopiens huvudstad Addis Abeba, där närmaste svenska ambassad låg. Han saknade pengar, pass och rättigheter men hade åtminstone lite hopp. Väl på ambassaden fick han beskedet att föräldrarnas signatur var nödvändig för att han skulle få komma hem. Men de var inte villiga att skriva på. Han var strandsatt utan möjlighet att komma hem.Efter ännu ett år av ovisshet fick journalisten Per Brinkemo höra talas om den övergivna pojken. Han letade reda på Ahmed och skrev om fallet i media. Det visade sig att allt som krävdes för att myndigheterna skulle få hem Ahmed var lite medieuppmärksamhet."Dumpad" är Ahmeds berättelse om sin tvååriga kamp för att komma hem till Sverige efter att ha blivit lämnad av sina föräldrar. Det är en upplevelse som alldeles för många barn kan relatera till och som än idag, nästan 20 år senare, är aktuell. En gripande berättelse som inte lämnar ett öga torrt.