Markus Huss – författare

Scandinavian societies have historically, and problematically, been understood as homogeneous, when in fact they have a long history of ethnic and cultural pluralism due to colonialism and territorial conquest. After World War II, Sweden, Denmark, and Norway all became destinations for an increasingly diverse stream of migrants and asylum seekers from war-torn countries around the globe, culminating in the 2015–16 “refugee crisis.” This multidisciplinary volume opens with an overview of how the three countries’ current immigration policies developed and evolved, then expands to address how we might understand the current contexts and the social realities of immigration and diversity on the ground.Drawing from personal experiences and theoretical perspectives in such varied fields as sociology, political science, literature, and media studies, nineteen scholars assess recent shifts in Scandinavian societies and how they intertwine with broader transformations in Europe and beyond. Chapters explore a variety of topics, including themes of belonging and identity in Norway, the experiences and activism of the Nordic countries’ Indigenous populations, and parallels between the racist far-right resurgence in Sweden and the United States.Contributors: Ellen A. Ahlness, Julie K. Allen, Grete Brochmann, Eric Einhorn, Sherrill Harbison, Anne Heith, Markus Huss, Peter Leonard, Barbara Mattsson, Kelly McKowen, Andreas Önnerfors, Elisabeth Oxfeldt, Tony Sandset, Carly Elizabeth Schall, Ryan Thomas Skinner, Admir Skodo, Benjamin R. Teitelbaum, Sayaka Osanami TÖrngren, Ethelene Whitmire

This collection showcases a multivalent approach to the study of literary multilingualism, embodied in contemporary Nordic literature. While previous approaches to literary multilingualism have tended to take a textual or authorship focus, this book advocates for a theoretical perspective which reflects the multiplicity of languages in use in contemporary literature emerging from increased globalization and transnational interaction. Drawing on a multimodal range of examples from contemporary Nordic literature, these eighteen chapters illustrate the ways in which multilingualism is dynamic rather than fixed, resulting from the interactions between authors, texts, and readers as well as between literary and socio-political institutions. The book highlights the processes by which borders are formed within the production, circulation, and reception of literature and in turn, the impact of these borders on issues around cultural, linguistic, and national belonging. Introducing an innovative approach to the study of multilingualism in literature, this collection will be of particular interest to students and researchers in literary studies, cultural studies, and multilingualism.The Open Access version of this book, available at http://www.taylorfrancis.com, has been made available under a Creative Commons Attribution-Non Commercial-No Derivatives (CC-BY-NC-ND) 4.0 license.

This collection showcases a multivalent approach to the study of literary multilingualism, embodied in contemporary Nordic literature. While previous approaches to literary multilingualism have tended to take a textual or authorship focus, this book advocates for a theoretical perspective which reflects the multiplicity of languages in use in contemporary literature emerging from increased globalization and transnational interaction. Drawing on a multimodal range of examples from contemporary Nordic literature, these eighteen chapters illustrate the ways in which multilingualism is dynamic rather than fixed, resulting from the interactions between authors, texts, and readers as well as between literary and socio-political institutions. The book highlights the processes by which borders are formed within the production, circulation, and reception of literature and in turn, the impact of these borders on issues around cultural, linguistic, and national belonging. Introducing an innovative approach to the study of multilingualism in literature, this collection will be of particular interest to students and researchers in literary studies, cultural studies, and multilingualism.

Historiemedvetandet har skiftat mellan olika tider beroende på sociala, ekonomiska, politiska och teknologiska villkor. Dessa skiften har sin grund i olika historiografiska praktiker, minnestekniker och minnesfunktioner, och historiografin och minnet måste därmed själva historiseras. För att förstå historiemedvetandets förändringar blir det därför avgörande att undersöka vilka medier, tekniker och historiografiska praktiker som har använts för att göra en plats meningsfull genom att tilldela den en historia och därmed göra den minnesbärande. På så sätt kan platsen betecknas som ett monument, ett kulturarv eller en minnesinstitution och därmed skiljas från andra platser. Monumentet och dess gränsdragningar är centrala i hela den västliga estetiken, från skulpturens sockel till måleriets ram, men också i religiösa praktiker, inom institutioner som museet samt i hemmet. Dessa tekniker och praktiker för minnes- och historieproduktion är ofta omdebatterade och sociala, ekonomiska, politiska och teknologiska villkor skapar både möjligheter och sätter gränser för historiemedvetandet under en viss epok så även vår egen. I "Minne, medier och materialitet", som är den tredje fristående delen i trebandsverket "Historiens hemvist", fokuserar fjorton forskare på minnespolitiska och historiografiska implikationer och mediala praktiker. De utgår från museer, arkiv, litterära och konstnärliga gestaltningar, liksom från rymden, i sina försök att tydliggöra de historiografiska praktikernas påverkan på vårt historiemedvetande och således på vårt sätt att minnas och förstå medier, platser och föremål som minnesbärande "monument". Volymen är redigerad av Johan Hegardt, docent i arkeologi och forskare vid Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola, och Trond Lundemo, docent i filmvetenskap vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet, båda knutna till forskningsprogrammet "Tid, minne, representation".

Frågor om hur samhällen ska förhålla sig till ett våldsamt och traumatiskt förflutet tar allt större plats i offentlig debatt. Ändå saknas en djupare reflektion över det historiska i sig. För vad är historisk kunskap? Hur förhåller den sig till minne och framtid? Av vem, om vem och för vem görs historia? Detta är teman som forskarna inom "Tid, minne, representation: Ett mångdisciplinärt forskningsprogram om historiemedvetandets förvandlingar" arbetat med (se även www.histcon.se). Programmet tilldelades anslag av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond år 2009. Detta är programmets slutrapport.