Dagmar Brunow – författare

Historiemedvetandet har skiftat mellan olika tider beroende på sociala, ekonomiska, politiska och teknologiska villkor. Dessa skiften har sin grund i olika historiografiska praktiker, minnestekniker och minnesfunktioner, och historiografin och minnet måste därmed själva historiseras. För att förstå historiemedvetandets förändringar blir det därför avgörande att undersöka vilka medier, tekniker och historiografiska praktiker som har använts för att göra en plats meningsfull genom att tilldela den en historia och därmed göra den minnesbärande. På så sätt kan platsen betecknas som ett monument, ett kulturarv eller en minnesinstitution och därmed skiljas från andra platser. Monumentet och dess gränsdragningar är centrala i hela den västliga estetiken, från skulpturens sockel till måleriets ram, men också i religiösa praktiker, inom institutioner som museet samt i hemmet. Dessa tekniker och praktiker för minnes- och historieproduktion är ofta omdebatterade och sociala, ekonomiska, politiska och teknologiska villkor skapar både möjligheter och sätter gränser för historiemedvetandet under en viss epok så även vår egen. I "Minne, medier och materialitet", som är den tredje fristående delen i trebandsverket "Historiens hemvist", fokuserar fjorton forskare på minnespolitiska och historiografiska implikationer och mediala praktiker. De utgår från museer, arkiv, litterära och konstnärliga gestaltningar, liksom från rymden, i sina försök att tydliggöra de historiografiska praktikernas påverkan på vårt historiemedvetande och således på vårt sätt att minnas och förstå medier, platser och föremål som minnesbärande "monument". Volymen är redigerad av Johan Hegardt, docent i arkeologi och forskare vid Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola, och Trond Lundemo, docent i filmvetenskap vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet, båda knutna till forskningsprogrammet "Tid, minne, representation".

The impact of digital global media, geopolitical changes and migration demands new theorizations within memory studies. Despite the growing field of media memory studies, the impact from film and media studies has been scarce within memory studies. This unique study offers new theorizations of three crucial concepts for media memory studies: remediation, transculturality and the archive. This book takes a closer look at the media specificity of archival footage and how it is adapted, translated and appropriated. In its original approach this work reflects upon the role of documentary film images for the construction of memory. By merging film and media studies with memory studies the work offers multiple theoretical and methodological approaches for everyone interested in the heritage of audiovisual media: film and media scholars, memory scholars, historians, art historians, social scientists, librarians or archivists, curators and festival programmers alike.

The impact of digital global media, geopolitical changes and migration demands new theorizations within memory studies. Despite the growing field of media memory studies, the impact from film and media studies has been scarce within memory studies. This unique study offers new theorizations of three crucial concepts for media memory studies: remediation, transculturality and the archive. This book takes a closer look at the media specificity of archival footage and how it is adapted, translated and appropriated. In its original approach this work reflects upon the role of documentary film images for the construction of memory. By merging film and media studies with memory studies the work offers multiple theoretical and methodological approaches for everyone interested in the heritage of audiovisual media: film and media scholars, memory scholars, historians, art historians, social scientists, librarians or archivists, curators and festival programmers alike.