Albert Camus – författare

Meursault är en vanlig människa som slumpen gör till mördare. När han ställs inför rätta för att ha skjutit en man på stranden vänds alla hans tidigare handlingar mot honom, han betraktas som totalt känslolös och blir föremål för hat och förakt. Men han upplever allt som händer med likgiltighet, ser tillvaron som ett spel av tillfälligheter. Han är en främling både för andra och sig själv.

"Främlingen" från 1942 är en roman om sanning, rättvisa och förnuft, en av Albert Camus och 1900-talets mest inflytelserika mästerverk.

Är livet värt att leva? Detta är enligt Albert Camus filosofins grundläggande fråga. Allt annat är tidsfördriv. Myten om Sisyfos tolkar Albert Camus som en revoltens filosofi, en lidelsefull protest mot det fundamentalt förtvivlade i människans livssituation: i en värld utan gud och utan mening vinner vi vårt värde i en medveten livsduglig hållning mot hopplösheten och en paradoxal kärlek till livet.

Albert Camus essä "Myten om Sisyfos" från 1942 är en av den moderna litteraturens och idédebattens ständigt aktuella klassiker. Denna utgåva innehåller ett nyöversatt kapitel som togs bort ur den franska originalboken.

Det börjar med råttorna. Snart därefter insjuknar de första människorna. Den algeriska staden Oran hemsöks av pesten och blir en stad i belägringstillstånd. Invånarna svarar på paniken och skräcken som sprider sig på olika sätt: vissa ger upp, andra söker syndabockar. Några få, som doktor Bernard Rieux, tar upp kampen mot den dödliga sjukdomen. Camus roman från 1947 om rädsla, mod och motstånd hör till världslitteraturens klassiker.

Mersault är en vanlig människa som slumpen gör till mördare. När han ställs inför rätta vänds alla hans tidigare handlingar mot honom och han blir föremål för hat och förakt. Men han upplever allt som händer med likgiltighet, ser tillvaron som ett spel av tillfälligheter. Han är en främling för både andra och för sig själv.

Med betydelsemättad precision och säker stilkonst gestaltar Albert Camus (1913–1960) här den moderna människans livssituation.

Främlingen utkom första gången på svenska 1946.

Delfinserien har i mer än trettio år stått för kvalitativ pocketutgivning. Idag består serien av moderna klassiker av internationellt snitt.

Parisaren Jean-Baptiste Clamence, en tidigare respekterad advokat och försvarare av fattiga och utstötta, har efter sitt spektakulära fall sökt tillflykt i Amsterdam. På en sliten hamnkrog agerar Clamence sin egen domare och pläderar föraktfullt om sin meningslösa existens. ”Fallet” utkom första gången 1956 och räknas vid sidan om ”Främlingen” och ”Pesten” som en av Camus viktigaste romaner.

Albert Camus gav bara ut en novellsamling under sitt alltför korta liv. Hans romaner har blivit desto mer uppmärksammade, som Pesten och Främlingen. 1957 tilldelades han Nobelpriset i litteratur med motiveringen: För hans betydelsefulla författarskap, som med skarpsynt allvar belyser mänskliga samvetsproblem i vår tid. Tre år senare förolyckades han som 56-åring i en bilolycka på franska landsbygden.

Sin novellsamling gav han namnet Landsflykten och riket. Senast de gavs ut i Sverige var 1963. Samlingen innehåller sex noveller, olikheterna är slående. De är också skrivna vid helt olika tillfällen. De fyra första utspelar sig i Algeriet, som var en fransk koloni, där Albert Camus föddes och växte upp. Sedan förflyttas läsaren till både en konstnärslägenhet i Paris och en inbjuden ingenjör som tas emot i en liten stad vid Atlantkusten i Brasilien.

Introduktionen till novellsamlingen är skriven av Lena Kåreland, professor em. i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

Albert Camus föddes 1913 i Algeriet, en fransk koloni. När han var ett år stupade hans far i första världskriget och modern flyttade till fattiga kvarter i huvudstaden Alger. Tillsammans med sina två bröder växte han upp där med mormor. Som 17-åring fick han tuberkulos, som gav sig tillkänna även senare. På universitetet i Alger studerade han filosofi, blev journalist och debuterade som författare 1937, 24 år gammal.

Landsflykten och riket, hans enda novellsamlingen gavs ut 1957, samma år som han fick Nobelpriset i litteratur. I januari 1960 omkom han i en bilolycka.

Några av hans mest kända verk är Pesten, Främlingen, Myten om Sisyfos och Människans revolt.

Essäsamlingen Bröllop är Albert Camus andra ungdomsverk. Som 25-åring skriver han att det är Medelhavet han gifter sig med. Texterna handlar också om ungdomens gratisnöjen i Alger, om romerska ruiner i Algeriet, men även intryck från Italien och om mästarnas målningar i Florens. I den avslutande essän Öknen finns också några röster från William Shakespeares olyckliga älskande par, i skådespel som ofta utspelar sig på platser i Italien.

1953 gav Albert Camus ut samlingen Sommar, som anses vara en slags fortsättning på Bröllop, prosapoesi med landskapsskisser från europeiska städer vid Medelhavet. Det är en författare i exil, med franskan som modersmål, där Algeriet fortfarande är hans verkliga fosterland. Havet är en metafor för evigheten. Sokrates, Platon och Hegel figurerar, med tankar som spänner mellan meningslöshet och samtida förnuft. Han funderar i Gåtan över att omgivningen ger honom etiketten det absurdas skildrare.

Inledningen till dessa två essäsamlingar är skriven av Mikael Azar, författaren och professor i idéhistoria. Översättningen är ny och gjord av Joachim Forsgren. Senast essäerna översattes var 1960.

1957 tilldelades Albert Camus Nobelpriset i litteratur med motiveringen: "För hans betydelsefulla författarskap, som med skarpsynt allvar belyser mänskliga samvetsproblem i vår tid."  

Redan i denna debutbok går det att se storheten hos författaren Albert Camus, eller som en fransk filosof uttryckte det: När man är tjugotvå är man knappt skrivkunnig, om man inte är ett geni.

Debutboken Framsidan och frånsidan innehåller fem essäer. Tre utspelar sig i Albert Camus uppväxtstad Alger, i de två andra är huvudpersonen på resande fot i Prag och på Mallorca. I fattigkvarteret i Alger finns de människor och den stämning som ger näring åt hans författarskap. Flera av de tankar som sedan präglar författarskapet formas här: ensamheten, den absurda världen och sökandet efter en mening i detta enda liv. Inte förrän efter tjugo år tillät Albert Camus en återutgivning av boken, om detta berättar han i sitt eget förord: "Det finns mer äkta kärlek i de här valhänta sidorna än i alla de följande."

1957 tilldelades han Nobelpriset i litteratur med motiveringen: "För hans betydelse fulla författarskap, som med skarpsynt allvar belyser mänskliga samvetsproblem i vår tid."

Introduktionen till denna essäsamling är skriven av psykoanalytiker Peter Jansson. 

Albert Camus föddes 1913 i Algeriet som då var en fransk koloni. Hans far stupade i första världskriget och modern, som var hörselskadad och analfabet, flyttade till ett fattigt kvarter i huvudstaden Alger. Där växte Albert upp tillsammans med sin mor, storebror och hushållets starka kvinna mormodern. På universitetet i Alger studerade han filosofi, blev journalist och debuterade som författare 1937 med Framsidan och frånsidan (Lindelöws bokförlag, 2022). Samlingen med de fem essäerna började han skriva på som 22-åring. Två år senare blev det hans debutbok. Nu ges den ut i nyöversättning. Översättare: Helén Enqvist.

Ifjol gavs hans första och enda novellsamling ut, Landsflykten och riket (Lindelöws bokförlag, 2021), också den i nyöversättning. Översättare: Ulla Bruncrona.

År 1957 tilldelades Albert Camus Nobelpriset i litteratur. I januari 1960 omkom han tragiskt i en bilolycka med sin franska bokförläggare. Några av hans mest kända verk är Pesten, Främlingen, Myten om Sisyfos och Människans revolt.

Den revolterande människan skrevs i andra världskrigets efterdyningar, och 1900-talets katastrofer utgör den omedelbara bakgrunden till Albert Camus uppgörelse med de totalitära krafter som hade lett mänskligheten fram till avgrunden.

Med avstamp i 1700-talets frihetsrörelser skriver Camus i denna stort anlagda studie en revoltens idéhistoria och ontologi. Boken utgör ett passionerat försök att förstå samtidens mest brännande problem och begreppsliggöra vad det innebär att göra motstånd.

I långa tankebågar redogör Camus för hur revolt och revolution har teoretiserats av tänkare som Nietzsche, Hegel, Rousseau och Marx men också praktiserats av politiska omstörtare som Lenin och Hitler. Hans humanistiska stridsskrift omfattar inte minst hur revolten kommit till uttryck i litteraturen, hos författare som Rimbaud, de Sade, Dostojevskij och Emily Brontë.

Alla revolutioner i modern tid, konstaterar Camus, har lett till ett stärkande av statsmakten och ofta till auktoritära diktaturer, de nya makthavarna har anammat liknande förtryckarmönster som de orättfärdiga auktoriteter de en gång bekämpade. 

Denna efterlängtade nyöversättning av Nikanor Teratologen har försetts med ett initierat och personligt efterord av Jenny Maria Nilsson.

Parisaren Jean-Baptiste Clamence, en tidigare respekterad advokat och försvarare av fattiga och utstötta, har efter sitt spektakulära fall sökt tillflykt i Amsterdam. På en sliten hamnkrog agerar Clamence sin egen domare och pläderar föraktfullt om sin meningslösa existens. ”Fallet” utkom första gången 1956 och räknas vid sidan om ”Främlingen” och ”Pesten” som en av Camus viktigaste romaner.

Hela sitt vuxna liv använde Albert Camus anteckningsboken som övningsplats för tankar, känslor och litterära projekt. Hans samlade anteckningar utgörs av idéer och möten, korta anekdoter och längre utkast om vartannat, men med konstant pregnans och precision.

I Anteckningar 2 tas läsaren genom bland annat andra världskrigets slut, kalla krigets början och tillkomsten av Pesten och De rättfärdiga.

Jan Stolpe har till denna utgåva reviderat Anders Bodegårds tidigare översättning mot nya kritiska utgåvor av den franska texten samt kompletterat den med två längre resedagböcker till USA och Sydamerika. Han har även skrivit noterna.

Hela sitt vuxna liv använde Albert Camus anteckningsboken som övningsplats för tankar, känslor och litterära projekt. Hans samlade anteckningar utgörs av idéer och möten, korta anekdoter och längre utkast om vartannat, men med konstant pregnans och precision.

I Anteckningar 3 gör Camus bland annat resor till Italien och Grekland, mottar Nobelpriset och skriver Människans revolt och Fallet.

Jan Stolpe och Anna Säflund-Orstadius har tillsammans översatt detta tredje aldrig tidigare pa svenska utkomna band. Jan Stolpe har försett boken med noter.