Carl Johan De Geer – författare

Örni ligger och sover i sin säng. Då ringer hans röda telefon - det är brandkåren som behöver hjälp!

Och visst ställer Örni upp. Han kör brandbilen när han som brukar köra den är sjuk. Med skrikande däck sladdar han in på Mariatorget för att släcka elden som rasar i kiosken. Allt går bra och när brandsoldaterna och Örni är tillbaka på brandstationen, festar de på vattenskadat godis som de fått av flickan i kiosken. Men då ringer telefonen och det är bilmekanikern som behöver hjälp med att bärga krockade bilar på Hornsgatan. Han som brukar köra bärgningsbilen är sjuk, kan möjligen Örni rycka in? Visst kan han det! Örni bärgar bilar, men det är jobbigt, överallt står det krockade bilar och de som väntar är så arga!

När Örni äntligen är tillbaka i sin säng ringer hans röda telefon igen. I hamnen måste hundra sportbilar och massor med bananlådor lastas av med den stora kranen och han som brukar göra det är sjuk. Kan inte Örni komma dit och hjälpa dem? De vet inte vad de ska ta sig till! Örni funderar på saken, men man kan faktiskt inte gör flera saker på en gång och han sover nu. Men imorgon kan han kanske hjälpa till ... Sällan har en bilderbok fått så mycket uppmärksamhet och så många märkliga och uppskattande recensioner som Örnis bilar när den kom ut första gången 1994.

Helt klart var att Carl Johan De Geer (konstnär, författare, filmmakare) och Jan Lööf (unik & stilbildande författare och konstnär samt musiker) skapat en riktigt höjdare bland bilderböcker!

”Montgomery säger ofta att jag statistiskt sett bara har sex till åtta år kvar att leva. Som genomsnittlig svensk man. All right, så får det bli. Fördelen är att jag kommer att slippa allt det krångel som livet innebär.” Följ med på en resa genom vardagens små ögonblick och reflektioner, där Carl Johan De Geer – en flanör – finner ro i kaffet, böckerna och ordningen på sitt kafébord tillsammans med vännen Montgomery. Det de båda har gemensamt är jakten efter konst, litteratur och upplevelser ”bortom begreppen bra och dåligt”.

Genom samtal och fynd på loppmarknader, där människor möts och lika snabbt försvinner, upptäcker han livets djupare mening. För honom handlar livet inte om stora dramatik, utan om de små detaljerna som skapar vår verklighet och ger oss en känsla av att vara hemma, även i en föränderlig värld.

Örni ligger och sover i sin säng. Då ringer hans röda telefon - det är brandkåren som behöver hjälp!

Och visst ställer Örni upp. Han kör brandbilen när han som brukar köra den är sjuk. Med skrikande däck sladdar han in på Mariatorget för att släcka elden som rasar i kiosken. Allt går bra och när brandsoldaterna och Örni är tillbaka på brandstationen, festar de på vattenskadat godis som de fått av flickan i kiosken. Men då ringer telefonen och det är bilmekanikern som behöver hjälp med att bärga krockade bilar på Hornsgatan. Han som brukar köra bärgningsbilen är sjuk, kan möjligen Örni rycka in? Visst kan han det! Örni bärgar bilar, men det är jobbigt, överallt står det krockade bilar och de som väntar är så arga!

När Örni äntligen är tillbaka i sin säng ringer hans röda telefon igen. I hamnen måste hundra sportbilar och massor med bananlådor lastas av med den stora kranen och han som brukar göra det är sjuk. Kan inte Örni komma dit och hjälpa dem? De vet inte vad de ska ta sig till! Örni funderar på saken, men man kan faktiskt inte gör flera saker på en gång och han sover nu. Men imorgon kan han kanske hjälpa till ... Sällan har en bilderbok fått så mycket uppmärksamhet och så många märkliga och uppskattande recensioner som Örnis bilar när den kom ut första gången 1994.

Helt klart var att Carl Johan De Geer (konstnär, författare, filmmakare) och Jan Lööf (unik & stilbildande författare och konstnär samt musiker) skapat en riktigt höjdare bland bilderböcker!

Carl Johan De Geer gör egna tolkningar av verk från några av våra mest älskade skandinaviska konstnärer. ”Fritt efter” kallar han själv sitt projekt som nu samlas i konstboken “Älg”.

Carl Johan målar som Prins Eugen, Strindberg, Munch, Hill och Aguéli. Och som Göteborgskoloristerna Åke Göransson, Ragnar Sandberg, Inge Schiöler och Karin Parrow. Och så lägger han till sin signaturälg. Den som varit med i många av hans senaste egna verk. Ett tillskott som adderar en ny dimension till de gamla klassikerna.

“Älg” innehåller femtio verk som går lika bra att betrakta i sin ursprungliga bokform som att skära loss och sätta upp på väggen.

Filmarbete utgjorde under 40 års tid min försörjning. Arbetade med olika regissörer i början, och senare med egna filmer. Mest sysslade jag med scenografi; att bygga upp miljöer. Dessa kunde vara av alla upptänkliga slag, som sovrum, arbetsrum, badrum, bageri, läkarmottagning, hotellrum, laboratorium, verkstad, tvättinrättning, detektivbyrå, fängelsehåla, skjutbana, sjukhus, borgerlig trivsel, bohemlya, krypta, kollektivboende, kök, kontor, kaos.

I filmstudion stod tiden stilla, det fanns ingen kontakt med yttervärlden. Är det sommar eller vinter därute? Jag var ofta trött. Alltid smutsig. Fickorna fulla av verktyg, spik och penslar. Avskydde att stå på stegar men tvingades till detta varje dag.

Ja, ni hör vartåt det lutar. Entusiasm ersattes av desillusion. Alla dessa regissörer som var så förtjusta i sina idéer. Detta slit dag och natt. Filminspelningar, som i veckotidningarna verkar så romantiska, är ofta plågsamma… men ibland underbart absurda. Särskilt långt efteråt.

”Den perforerade epoken” är min essäsamling om ett liv som filmarbetare.

– Carl Johan De Geer

”För trött egentligen för att ha dåligt samvete över min saknade verklighetskontakt smyger jag in i det lilla rum där jag brukar ta en tupplur varje dag, omkring klockan halv fem. Drar en pläd över benen, går in i halvdvala, försöker fokusera mina tankar på barnen, varför ringer jag dem så sällan, det är som att det som händer varje dag distraherar mig, dominerar mig, för att inte tala om det som hänt tidigare. Att ha ett bra minne kan vara ett hinder för nya intryck, verklighetens fiende. Är mitt beteende en upprepning, hemska tanke, av situationen med min pappa när jag var ung?”

Under pandemins andra vår sitter en äldre äldre konstnär och brevväxlar med en sportjournalist som närmar sig medelåldern. Carl Johan De Geer befinner sig på Södermalm och blickar ut över Slussen­bygget; Johanna Frändén har utegångsförbud i Paris. Deras yviga samtal spänner över ­generationer och geografi, från samhälls­aktualiteter till det personliga. Fotboll och litteratur, feminism och Oscar Wilde.

Vad tänkte Carl Johan om Vita havet under sin tid som elev på Konstfack på 1960-talet? Och hur ser Johannas liv som Hemingway-kvinna egentligen ut?

Frändén och De Geer lärde känna varandra under inspelningen av På spåret 2011 och har sedan dess hållit kontakten. “Att segra är banalt” är en bok om fotboll, feminism och Frankrike.

Johanna Frändén är sportjournalist och bor sedan 2012 i Paris. Hon tilldelades DN:s ­kritikerpris Lagercrantzen 2021. Carl Johan De Geer är förutom författare också verksam som scenograf, konstnär, fotograf och designer.

En okonventionellt upplagd bok- som väcker frågor om samtiden. ETC - Rebecka Bohlin

En essä om bilden av ondska, och dess innebörd, i vår samtid.Varför förvånas vi fortfarande över människans förmåga till grymheter? Och vad vore godhet om inte dess motsats finns?Dessa frågor och många fler ställer Ulrika Nandra och Carl Johan de Geer i boken Ondska. De söker och finner bilder av ondska - kända och okända - i vår omgivning, i politiken, i populärkulturen, i medierna och kanske även hos oss själva.ONDSKA är lustigt nog vad jag tänker på varje dag, när jag tar hissen ner i källaren. Under några sekunder föresvävar det mig, varje dag när jag står där med soppåsen i handen, att Freddy Krueger befinner sig i mörkret. Den bittre hämnaren med klor av stål. Så - mina tankar i denna bok handlar om ondska i den fiktiva, eskapistiska världen. Som visar den verkliga världen spegelvänd. Oförklarlig ondska är troligen en myt i båda spegelvärldarna. - Carl Johan de GeerJag har bevittnat våld, även på nära håll, och länge försökt förstå de känslomässiga, sociala, politiska, eller ekonomiska orsaker som ger upphov till en förövares handlingar. Om ondska innebär en människa i renons på godhet så påstår jag att det är en myt, den människan finns inte. Ondska är blott en beskrivning och kan till och med ses som en bortförklaring, en rökridå, för inget av det onda sker utan anledning, ingen rök utan eld. - Ulrika Nandra

Författarna levererar ett potpurri av betraktelser och funderingar kring ämnet på ett sätt som gör att deras texter närmast blir ett antal fängslande essäer med en röd tråd. BTJ - Linus Björk

Det är som att titta i ett ondskans kalejdoskop, att läsa den här boken. Alla vinklar och konstellationer bildar till slut en helhet. Ja, ondska finns, som mörker finns, eller regnbågar. Den finns, men den är alltid något annat. Syre - Malin Bergendal

Örnis bilar på arabiska!

Örni ligger och sover i sin säng. Då ringer hans röda telefon - det är brandkåren som behöver hjälp! Och visst ställer Örni upp. Han kör brandbilen när han som brukar köra den är sjuk. Med skrikande däck sladdar han in på Mariatorget för att släcka elden som rasar i kiosken. Allt går bra och när brandsoldaterna och Örni är tillbaka på brandstationen, festar de på vattenskadat godis som de fått av flickan i kiosken. Men då ringer telefonen och det är bilmekanikern som behöver hjälp med att bärga krockade bilar på Hornsgatan. Han som brukar köra bärgningsbilen är sjuk, kan möjligen Örni rycka in?

Sällan har en bilderbok fått så mycket uppmärksamhet och så många märkliga och uppskattande recensioner som Örnis bilar när den kom ut första gången 1994

Efter katastrofen samlas Stockholms sista överlevare i Mosebacke republik, belägen i en grotta på Södermalm. Drabbade av svält och sjukdomar försöker invånarna upprätthålla någon slags civilisation. De drömmer om ett fungerande postverk och dyrkar Kevin ­Costner. Men läget blir alltmer hopplöst. Den före detta konstnären Carl Johan vill ingjuta hopp i folket genom kulturella upplevelser. Är det verkligen vad den döende befolkningen behöver? Och vad fungerar i så fall bäst: My Fair Lady eller Sound of Music?

Råttornas herre är en dystopisk roman om livet efter katastrofen, rikligt illustrerad av både Carl Johan De Geer och Jan Lööf. Samhällskritik blandas med humor och pop­kulturella referenser.

Carl Johan De Geer (f. 1938) har skrivit över tjugo böcker och är förutom författare även verksam som skåde­spelare, scenograf, konstnär, fotograf och designer.

Jan Lööf (f. 1940) är illustratör och serietecknare som genom sina barnböcker präglat flera generationer. Han spelade dessutom Janos i den kultförklarade tv-serien Tårtan.

Under pandemins andra vår sitter en äldre äldre konstnär och brevväxlar med en sportjournalist som närmar sig medelåldern. Carl Johan De Geer befinner sig på Södermalm och blickar ut över Slussen­bygget; Johanna Frändén har utegångsförbud i Paris. Deras yviga samtal spänner över ­generationer och geografi, från samhälls­aktualiteter till det personliga. Fotboll och litteratur, feminism och Oscar Wilde.

Vad tänkte Carl Johan om Vita havet under sin tid som elev på Konstfack på 1960-talet? Och hur ser Johannas liv som Hemingway-kvinna egentligen ut?

Frändén och De Geer lärde känna varandra under inspelningen av På spåret 2011 och har sedan dess hållit kontakten. "Att segra är banalt" är en bok om fotboll, feminism och Frankrike.

Johanna Frändén är sportjournalist och bor sedan 2012 i Paris. Hon tilldelades DN:s ­kritikerpris Lagercrantzen 2021. Carl Johan De Geer är förutom författare också verksam som scenograf, konstnär, fotograf och designer.

Det finns filmer man aldrig glömmer. När vi ser affischen kommer filmupplevelsen tillbaka.

I den här boken kan du hitta din favorit. Riv ut och sätt upp den på väggen! Tavelboken innehåller ett urval av 50 filmaffischer från Folkets Bios första 50 år. Boken gör också nedslag i historien med minnen och anekdoter från filmare, kritiker och medarbetare. Bland andra Stefan Jarl, Eva af Geijerstam, Carl Johan De Geer, Marit Kapla, Håkan Lahger, Helena Lindblad, Göran Hugo Olsson, Suzanne Osten, Johan Croneman, Mia Engberg, Stina Gardell, Ester Martin Bergsmark och Gudrun Schyman medverkar med texter.

Affischerna är tryckta på 300 g artboard-papper i formatet 21 x 28,5 cm.

Folkets Bio grundades 1973 med syftet att bredda filmrepertoaren under paroller som yttrandefrihet, antiimperialism och för en folkets kultur. Redaktion och urval: Christina Höglund och Katrina Mathsson. Formgivning: Pär Wickholm.

Nytt år och nya dagar med Carl Johan De Geer. En väggalmanacka för hela familjen med fyra kolumner.

Nytt år och nya dagar! Låt Carl Johan De Geer guida dig genom 2024 i optimismens tecken. En väggalmanacka för hela familjen med fyra kolumner.