Fronesis 72-73. Landsbygder

LANDSBYGDER

Sveriges landsbygder har under det senaste seklet präglats av avfolkning. I dag bor ungefär en tredjedel av landets befolkning i områden som klassas som landsbygd. Men en minskande befolkning betyder inte att landsbygden inte längre används; tvärtom tycks den spela en väsentlig roll för hur världen så som vi känner den formas. Det handlar om dess roll i produktionen av energi och råvaror. Det handlar om dess funktion som stadens utkant, där den antingen ger staden innehållsliga konturer eller tjänar som tillflyktsort för stressade storstadsmänniskor. Det handlar om dess betydelse som hem för dem som befolkar den. Trots att landsbygden ofta beskrivs med termer som avskildhet och periferi, spelar den alltså en central roll i samhällsbygget. Det är denna flerfaldiga roll som numret belyser.
Hur landsbygdens avfolkning sammanhänger med flera sammantvinnade politiska ingrepp och intressen beskrivs i Jörgen Johanssons artikel, som tar avstamp i ett 1970-tal då krav på det småskaliga jordbrukets rationalisering samspelade med önskan om att förse exportindustrierna med arbetskraft.
Konsekvenserna av landsbygdens historiska förändring fördjupas i Wendell Berrys klassiska text. Med utgångspunkt från maskinernas och massproduktionens inträde i jordbruket frågar sig Berry vad som händer med jorden och dem som brukar den när syftet blir att tillhandahålla så mycket livsmedel som möjligt, så billigt som möjligt och med så få arbetstimmar som möjligt.
Nedvärderingen av småskaliga jordbruk diskuteras i Josefin Hägglunds text om skogsbrukets historia. Hon visar att grunden för den prioritering av skogsbruk framför andra värden som vi i dag lever med lades längre tillbaka i tiden än vad dagens återupplivade debatt om skogsbruk låter ana.
I David Väyrynens predikan står konflikten inte mellan stad och land eller skogsbruk och lantbruk, utan mellan dem som kontrollerar och dem som kontrolleras, mellan dem som kan glömma och dem för vilka minnet etsat sig fast.
Innehåll i Fronesis nr 72–73 (256 sidor):
Kalle Eriksson, Charlotte Fridolfsson och Carolina Pettersson: Landsbygder. Kvarlevor efter urbaniseringen, resursförråd eller utopiska riktmärken?
David Väyrynen: Varendaste en av dom där dom är skallmätare
Carolina Pettersson och Desirée Enlund: Landsbygdernas värdeskapande. Introduktion till avsnittets texter
Don Mitchell: Arbetets geografi och geografins arbete. Kalifornien som (anti)revolutionärt landskap
Peter van Eerbeek: En global landsbygd? Thailändsk arbetskraftsmigration till den svenska bärbranschen
Josefin Hägglund: Carl Lindhagen och skogsdebattens långa rötter
Axel Sievers: Stad och land bakom Facebooks sociala medium
Clara Bodén: Stamnätet. Inläsningsmanus
Wendell Berry: Användning av energi
Kalle Eriksson och Klara Meijer: Landsbygden som betydelsebärare. Introduktion till avsnittets texter
Marit Kapla i samtal med Hannah Ohlén Järvinen: Den som talar vill bli förstådd
Maxim Vlasov och Kristoffer Ekberg: Inre uppror och utopiskt platsskapande. Gröna vågor i 1970-talets och dagens Sverige
Anna-Lisa Fransson: Den inre striden
Klara Meijer: Att förklara sig. Platsmarknadsföring och Willows roman Inlandet
Linn Hansén och Johannes Samuelsson: Kom fira med oss
Erik Bengtsson och Charlotte Fridolfsson: Svensk landsbygdspolitik mellan EU och klassrummet. Introduktion till avsnittets texter
Jörgen Johansson: Hem till byn. Svensk landsbygdspolitik under femtio år
Marco Eimermann, Charlotta Hedberg och Mari Nuga: Hållbara livsstilar och föreställningar om landsbygd
Makda Embaie: Vi som blev vi, nu
Selma Lagerlöf i översättning av Hannah Ohlén Järvinen: På spaning etter de männischer sôm flô
Redaktörer: Kalle Eriksson, Charlotte Fridolfsson och Carolina Pettersson.
Redaktion: Erik Bengtsson, Marco Eimermann, Desirée Enlund, Anna-Lisa Fransson, Josefin Hägglund, Klara Meijer och Maxim Vlasov.