Fronesis – serie

EGENDOM Utifrån en rad nyskrivna och översatta texter gör vi historiska och samtida nedslag i frågor som rör egendom, egendomsrelationer och äganderätt. Texterna diskuterar egendom i förhållande till bland annat staden, kolonialism, nyliberalism, socialism, jämlikhet, statuspolitik, motstånd, reglering och avreglering. Läsaren får följa med till platser och händelser som haft avgörande betydelse för tillkomsten av dominerande egendomsrelationer eller som visar på viktiga konsekvenser av deras införande. Texterna tar oss bland annat till den athenska demokratin under 500-talet f. Kr., till den haitiska revolutionen i slutet av 1700-talet och till kronotorpen under deras framväxt i Norrland i slutet av 1800-talet. Med inspiration från franciskanermunkarnas kamp mot privategendom i slutet av 1200-talet formulerar den tyske filosofen Daniel Loick ett försvar för rätten att slippa äga. Den amerikanske filosofen George Caffentzis och den italiensk-amerikanska forskaren i politisk teori Silvia Federici skriver om vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att allmänningar ska kunna tjäna som verktyg i kampen för ett antikapitalistiskt samhälle. Statsvetaren Ulrika Waaranperäs visar hur gruvbrytningen i Gállok utanför Jokkmokk och i skånska Hörby och Österlen skapar intressekonflikter och aktualiserar frågor om lokal bestämmanderätt och urfolks rättigheter. Sônia Guajajara beskriver i en intervju hur olika uppfattningar om egendom har krockat i samband med Jair Bolsonaros expansiva jordbrukspolitik i delar av Amazonas regnskogar, som lett till upptrappad förföljelse av folkgruppen Guajajara. Innehåll i Fronesis nr 68–69 (201 sidor): Vanja Carlsson, Maryam Fanni och Carl Wilén: Jämlikhetsbacklash och socialistisk draksådd Leila Brännström: Egendom, reglering och klassmakt, 1920–2020. En kort historia om globalister och den nyliberala marknadsmoralen Anna Kaijser och Carolina Pettersson: Från afternoon tea till koloniala tvångsförflyttningar. Introduktion till avsnittets texter Ulrika Waaranperä: Är mark egendom? Hur gruvfrågan aktualiserar andra markbegrepp Imri Sandström: Skapelsens kr. Carolina Pettersson och Anna Kaijser: Inte en blodsdroppe till. En intervju med Sônia Guajajara Maryam Fanni, Carolina Pettersson och Hannes Rolf: Urbana rörelser mot den globala finanskapitalismen. Introduktion till avsnittets texter Maryam Fanni och Klara Meijer: Skyskrapan som tecken på kris och katastrof Hannes Rolf: Hyresgäster mellan krigen. Organisering under marknadshyrornas tid Dominika V. Polanska: Vems är staden? Husockupationer som ett sätt att ifrågasätta äganderätten George Caffentzis och Silvia Federici: Allmänningar emot och bortom kapitalismen Vanja Carlsson och Tormod Otter Johansen: Inkludering, makt och social förändring. Introduktion till avsnittets texter Ernst Wigforss: Äganderätt och socialism Evelina Johansson Wilén: Statuspolitikens villkor under kapitalistiska egendomsförhållanden Jevgenij Pasjukanis: Varan och subjektet Daniel Loick: Missbruk av egendom Carl Wilén: Jämlikhet i egendomens ruiner. Tre kritiska alternativ Redaktörer: Vanja Carlsson, Maryam Fanni och Carl Wilén. Redaktion: Anna Kaijser, Tormod Otter Johansen, Carolina Pettersson och Hannes Rolf.

I Fronesis nr 1 lyfts grundläggande maktfrågor. Fokus sätts på ekonomins ständiga konfliktdimension. I stället för att se ekonomins demokratisering som en historisk nödvändighet, diskuterar vi den som en möjlighet att utmana maktförhållanden som alltför ofta tas för givna. Men det handlar inte bara om maktförhållanden inom den ekonomiska sfären, utan även om vad som konstituerar ekonomin som avskild sfär med egen logik. Det politiska handlar lika mycket om maktkamp inom en viss sfär som en kamp om denna sfärs gränser mot samhällets övriga liv. Innehåll i Fronesis nr 1 (202 sidor): Olle Sahlström: Praktiskt förnuft Svante Skoglund: I stället för cynism och uppgivenhet Magnus Wennerhag: Varför demokratisk ekonomi? Jan Lindhagen: Vid källan smakar vattnet bäst eller Varför går vi medströms? Anders Kalat: Tänkande utan grund Ernesto Laclau och Chantal Mouffe: Socialdemokratin: Från stagnation till ”plantänkande” Gunnar Hansson: Gillesocialismen och Cole G. D. H. Cole: Gilletankens uppkomst Gunnar Hansson: SAP och Wigforss Utdrag ur protokoll från SAP:s kongress 1920: Industriell demokrati Gunnar Hansson: Wigforss och industriell demokrati Klas Gustavsson: Antonio Gramsci Antonio Gramsci: Amerikanism och Fordism Rudolf Meidner: Några kommentarer till ”Det sociala ägandet av kapital” Richard Minns: Det sociala ägandet av kapital Cecilia von Otter: Inte bara en fråga om klass Aleksandra Ålund: Etniska ungdomar och den sociala krisen - Om utbildning, arbete och identitet Alice Kessler-Harris: Genusidentitet: Rätten till arbete och idén om ett ekonomiskt medborgarskap

Under 1970-talet fanns en levande svensk utgivning av böcker som anknöt till Karl Marx huvudverk »Kapitalet«. Ett kvartssekel senare ser situationen annorlunda ut, trots att nyläsningarna av Marx fått ett ordentligt uppsving internationellt. I Fronesis nr 28 riktas uppmärksamheten mot Marx ekonomikritik. Vi introducerar en spännande aktuell forskning i övertygelsen om att Marx ekonomikritik alltid kommer att vara aktuell i en diskussion om globalisering, klasspolarisering och kapitalismens exploatering. Innehåll i Fronesis nr 28 (195 sidor): Redaktionen: Läs Kapitalet igen - Karl Marx: Varans fetischkaraktär och dess hemlighet - Daniel Ankarloo: Ett kvartssekel utan Marx kritik av den politiska ekonomin - Andrew Kliman: Att återerövra Kapitalet - Alan Freeman: Jämviktsmarxismens psykopatologi - Anders Ramsay: Marx? Vilken Marx? - Michael Heinrich: Monetär värdeteori pengar och kris hos Marx - Sven-Eric Liedman: Engelsismen - Daniel Ankarloo: Tom form och total negativitet - Rolf Hecker: Enkel varuproduktion - Christopher J. Arthur: Värde, arbete och negativitet

ALGORITMER I Fronesis nr 64–65 undersöker vi med hjälp av en rad nyskrivna och översatta texter algoritmer ur olika samhällsteoretiska infallsvinklar. Genom att belysa sociala och politiska aspekter av teknikutvecklingen som ofta förbises i den dagliga debatten hoppas vi kunna bidra till en fördjupad diskussion om algoritmernas roll i vår gemensamma framtid. Begrepp som algoritmer och AI har ofta något av ett mystiskt skimmer av ogenomtränglighet kring sig. Några av numrets texter närmar sig algoritmer som kulturella objekt. Ian Bogosts text »Datavetenskapens domkyrka« belyser samtidens närmast religiösa dyrkan av algoritmer och big data. Andra texter i numret tar ett avmystifierande grepp, som fysikern Christina Gratorps essä »Molnets materialitet«, som stegvis blottlägger det digitala molnets materiella förutsättningar. Ett annat tema rör algoritmernas roll i klassificeringen av sociala data. För sociologerna Marion Fourcade och Kieran Healy är klassificering, rankning och kvantifierade poäng sociala processer som alltmer förmedlas via algoritmiska system, vilka tenderar att förstärka godtyckliga sociala kategorier. Sociologen Anton Törnberg diskuterar tron på big datas förmåga att objektivt beskriva den sociala verkligheten och argumenterar för behovet av en kritisk samhällsvetenskap. Filosofen Denise Celentano analyserar den digitala automatiseringens roll för arbetslivet ur ett filosofiskt rättviseperspektiv. Forskaren och aktivisten Lilly Iranis bidrag ger en inblick i villkoren för de digitala mikroarbetare som genom plattformen Amazon Mechanical Turk erbjuds IT-företag för utförande av repetitiva uppgifter som AI inte kan hantera. Utbildningsforskaren Lina Rahm ger i sin text ett vidgat historiskt perspektiv på automatiseringsdebatten genom en exposé över den svenska arbetarrörelsens skiftande förhållningssätt till datorn och automatiseringen sedan 1950-talet. Innehåll i Fronesis nr 64–65 (255 sidor): Kalle Eriksson och Anders Hylmö: Algoritmerna i samhället och samhället i algoritmerna Christina Gratorp, Francis Lee och Jakob Svensson: Samhällsanalys i algoritmernas tidevarv: Introduktion till avsnittets texter Tarleton Gillespie: Algoritm Christina Gratorp: Molnets materialitet: Om den mjuka digitaliseringens hårda förutsättningar Natasha Dow Schüll: Slumpens ingenjörskonst: Den enarmade banditens algoritmiska förtrollning Ian Bogost: Datavetenskapens domkyrka Anders Hylmö: Algoritmernas kunskapssociologi: Introduktion till avsnittets texter Marion Fourcade och Kieran Healy: Kategorier rakt igenom Anton Törnberg: Teorins död?: Om framväxten av en digital empirism Anne Kaun: Att automatisera orättvisor: Tre kritiska perspektiv på algoritmer i samhället Johan Söderberg: Automatiseringens politiska ekonomi: Introduktion till avsnittets texter Lina Rahm: Den svenska arbetarrörelsens datapolitik: En berättelse om folkbildning Denise Celentano: Automatisering, rättvist arbete och jämlikhet Lilly Irani: Skillnad och beroende hos digitala arbetare: Fallet Amazon Mechanical Turk Alexander Paulsson och Dalia Mukhtar-Landgren: Med algoritmen bakom ratten: Autonoma fordon och experimentell stadsplanering i Göteborg Jesper Olsson: Främmanden: Algoritmer och poesi Redaktion: Charlotte Fridolfsson, Christina Gratorp, Anne Kaun, Francis Lee, Lina Rahm, Jakob Svensson, Johan Söderberg och Anton Törnberg.

Vad är utveckling? Samhällets syn på utveckling förändras. Under senare år har bistånds- och utvecklingspolitiken alltmer kommit att präglas av marknadslösningar. Samtidigt ifrågasätts den dominerande uppfattningen om vad utveckling syftar till. I skuggan av klimatkrisen menar många att den ständiga jakten på ekonomisk tillväxt är långsiktigt ohållbar. Den postkoloniala kritiken pekar på dominansförhållanden som fortfarande präglar förhållandet mellan den rika och den fattiga världen. I Fronesis nr 38–39 undersöks utvecklingstankens idéhistoriska bakgrund, dagspolitiska bärkraft och utsikter inför framtiden. Vad skapar utveckling? Vad beror skillnader i utvecklingsnivå på? Vilka kommer utvecklingen till del? Och vem bestämmer över dess former? Några av numrets texter belyser bistånds- och utvecklingspolitikens förändringar både i Sverige och i den rika världen överlag. I en text av utvecklingsforskaren Mark Duffield diskuteras hur den rika världens säkerhet inte bara kommit att bli det övergripande målet för handels- och migrationspolitiken, utan även för biståndspolitiken. Ekonomen Omar Dahi menar i sin text att »den arabiska våren« inte bara var en protest mot regionens diktatorer, utan även mot det marknadsinriktade utvecklingsparadigm som globala institutioner pådyvlat länderna. Nationalekonomen Serge Latouche diskuterar begreppet »nedväxt« (på franska décroissance, på engelska degrowth) och menar att vi måste överge ekonomisk tillväxt som självklar och legitim politisk målsättning för att i stället finna andra måttstockar för välfärd och välbefinnande. Innehåll i Fronesis nr 38-39 (244 sidor) Redaktionen: Den ifrågasatta utvecklingen Hans Abrahamsson och Ann-Marie Ekengren: Svensk politik för global utveckling Hans Abrahamsson: Utvecklingsbegreppet inför sin pånyttfödelse Sofie Tornhill: Tid och otid Walter D. Mignolo och Madina Tlostanova: Kolonialitetens logik och postkolonialitetens gränser Manuela Boatca: De många icke-väst Sara Kalm: Liberala utvecklingspraktiker Rita Abrahamsen: Partnerskap och makt i den globala styrningen Mark Duffield: Globalt inbördeskrig Christine Keating, Claire Rasmussen och Pooja Rishi: Egenmaktens rationalitet Roger Hildingsson och Rickard Andersson: En (annan) hållbar utveckling Serge Latouche: Nedväxt Arturo Escobar: Hållbarhet Sam Carlshamre: Utveckling och islamism Omar Dahi: Den arabiska vårens politiska ekonomi

Det talas allt oftare om »demokratins kris«. Valdeltagandet sjunker och de politiska partierna tappar medlemmar. Förtroendet för de politiska institutionerna minskar alltmedan politikens former förändras: vi ser att privata aktörer får allt större inflytande samtidigt som allt fler politiska avgöranden flyttas från traditionella beslutsfattande organ till expertgrupper. Kan vi tala om en förskjutning från demokrati till expertstyre? Det är denna fråga som Fronesis nr 2930 tar avstamp i. Innehåll: Mikael Carleheden: Är demokrati möjligt i komplexa samhällen? - Erik Albæk: Expertstyre: en avgränsning - Robert W. Sharples: Platon om demokrati och expertkunskap - Johan Lindgren: Styrningsproblemet ur ett systemteoretiskt perspektiv - Helmut Willke: Upplysning genom expertis och expertsystem - Dalia Mukhtar-Landgren: Demokrati och expertis i politiskt beslutsfattande - Åsa Knaggård: Experter i klimatpolitiken - Carina Listerborn: Om erfarenhet och expertis i planeringen - Rolf Lidskog och Göran Sundqvist: Mellan teknokrati och populism - Birgitta Niklasson och Mikael Eriksson: Rätten att fatta dåliga beslut - Frank Fischer: Fackkunskaper i en deliberativ demokrati - Michael Walzer: Filosofi och demokrati - Iris Marion Young: Aktivism kontra deliberativ demokrati - Anders Bartonek: Teori som expertisens och politikens utmanare - Theodor W. Adorno: Marginalanteckningar om teori och praxis

I numret introduceras en rad centrala samtida klassteoretiker. Dessutom granskar vi de klassmässiga realiteterna bakom vår tids diskussioner om utanförskap, klassresor, medelklass och prekariat. Innehåll i Fronesis nr 40-41: Magnus Wennerhag: Inledning Mattias Bengtsson, Martin Gustavsson och Magnus Hörnqvist: Att tänka klass på nytt med hjälp av klassiker Rosemary Crompton: Klass och yrkesstruktur Erik Olin Wright: Att förstå klass Beverley Skeggs: Åter till frågan om respektabilitet Loïc J. D. Wacquant: Att göra klass Mikael Börjesson: Sociala klasser på pappret och i verkligheten Pierre Bourdieu: Vad är en social klass? Mattias Bengtsson, Mikael Börjesson, Martin Gustavsson och Magnus Hörnqvist: Klassamhället i den officiella statistiken Ann Ighe: Nya perspektiv på klass Lena Sohl och Irene Molina: Möjligheten som blivit nödvändighet Mattias Bengtsson: Utanförskapet och underklassen Guy Standing: Att definiera prekariatet Lena Martinsson: Globala klasser Per-Anders Svärd: Kast, klass, kamp Erik Bengtsson: Klasskamp uppifrån Étienne Balibar: Om betydelsen och relevansen av »klasskamp« som ett begrepp om det politiska Gáspár Miklós Tamás: Att säga sanningen om klass Redaktörer: Magnus Wennerhag, David Lindberg och Johan Lindgren. Redaktion: Erik Bengtsson, Mattias Bengtsson, Martin Gustavsson, Magnus Hörnqvist, Ann Ighe, Lena Martinsson, Lena Sohl, Per-Anders Svärd och Sofie Tornhill.

Förhållandet mellan feminismen och den socialistiska vänstern har ibland beskrivits som ett ”olyckligt äktenskap”: den återkommande frågan har varit om det är klass eller kön som ska ges politiskt företräde. I Fronesis nr 25–26 samsas historiska tillbakablickar med analyser av dagens spänningsförhållande mellan feministisk och socialistisk kritik och politik. Feminismen och vänstern Numret handlar om förra sekelskiftets impuls att ställa arbetarfrågan över kvinnofrågan, om trettiotalets abortmotstånd inom socialdemokratin, om Grupp 8 och vänstern och om vänsterfeministiska visioner efter identitetspolitikens 90-tal och intersektionalitetens 00-tal. Har dagens feminism kidnappats av vänstern eller tvärtom vänt ryggen åt frågor om kapitalism och klassmotsättningar? I vad som kan ses som ett vänsterinlägg i den aktuella debatten kring diskrimineringslagstiftningens tillämpning diskuterar statsvetaren Wendy Brown den institutionaliserade identitetspolitiken och dess komplicerade förhållande till feministiska och socialistiska befrielseprojekt. I en intervju med sociologen Beverley Skeggs kritiseras tendensen att se intersektionalitetsteorin som en universallösning för att förstå komplexa maktförhållanden. I en personligt hållen essä av Lynne Segal diskuteras det självbiografiska skrivandets betydelse för förgrundsgestalterna inom den andra vågens feminism, med utgångspunkt i bland andra Doris Lessings och Simone de Beauvoirs arbeten. Genusvetaren Robyn Wiegman kritiserar föreställningen om att feminismen har förlorat sitt politiska mål och därmed riskerar att förgöra sig själv. Hon menar att sådana domedagsprofetior enbart kan utfärdas av dem som ser feminismen som en enhetlig framåtskridande rörelse. Gayatri Spivak diskuterar Världsbankens retorik och menar att sammankopplingen mellan kapitalets globalisering och kvinnofrigörelse i ”tredje världen” bygger på att man aktivt undviker att göra en klassanalys. I en text om prostitution menar Elizabeth Bernstein att sexköp bör förstås mot bakgrund av kapitalismens utveckling för att förhindra en moralisk disciplinering som riktar sig mot arbetarklassmännens sexualitet men ignorerar medelklassmännens. I ett samtal med svenska feministiska aktivister diskuteras Feministiskt initiativ och de senaste årens politiska turbulens inom den svenska vänstern och feminismen. Innehåll: Sofie Tornhill och Helena Tolvhed: Samhällsomdaningens subjekt och horisonter Ulrika Westerlund, Johanna Gustavsson och Lisa Nyberg: Feminismen och vänstern i dag Katharina Tollin och Sofie Tornhill: Feministisk kunskapsproduktion och kapitalismens premisser Intervju med Beverley Skeggs: Om moralismens ekonomi och arbetarklassens värdighet Beverley Skeggs: Skapandet av klass och kön genom visualiseringen av moraliska subjekt Elizabeth Bernstein: Köpets betydelse Gayatri Chakravorty Spivak: Allt annat är aldrig lika Svenska Akademin & MJM Propaganda: PK-pimpen Hanna Pettersson och Helena Tolvhed: Kamp om agendan: historier om klass och kön Geoff Eley: Vänstern och kvinnofrågan: Krig och revolution 1914–1923 Andrés Brink: Likgiltighetens och motståndets emancipatoriska potential Cathrin Wasshede: ”Fotboll, falukorv och öl eller kjol och hårspännen?” Carolina Jonsson: Klasskamp eller kvinnokamp? Eva Schmitz: ”Vält grytorna!” Lynne Segal: Kvinnors politiska memoarer Sara Edenheim: Ur led är feminismens tid! Wendy Brown: En befriad feminism? Revolution, sorg, politik Robyn Wiegman: Feminismens apokalyptiska framtider Sara Ahmed: Denne andre och andra andra

Vår värld framställs ofta som alltmer gränslös och möjlig att fritt röra sig över. Men möjligheterna till mobilitet är ojämlikt fördelade. Turister och affärsresenärer från nord reser nästintill obehindrat, medan flyktingar och arbetsmigranter från syd begränsas av både ekonomiska hinder och allt hårdare bevakade nationsgränser. I Fronesis nr 27 diskuteras denna ojämlikhetens nya geografi. Innehåll: Rickard Andersson, Lisa Pelling, Olav Fumarola Unsgaard och Magnus Wennerhag: Den fria men begränsade rörligheten - Rickard Andersson och Sara Kalm: Den globala migrationen och dess regleringar -Mikael Spång: Invandringspolitikens demokratiska dilemma - Anja Weiss: Transnationaliseringen av social ojämlikhet - Sandro Mezzadra: Rätten att fly - Håkan Blomqvist: Sverige åt svenskarna eller gemensam organisering?- Olle Sahlström: Migration Hävstång för facklig förnyelse? - Intervju med Triana Silton: "Vi måste skapa ett kollektiv"- Joacim Blomqvist: När den papperslöse kom till stan - Johan Vaide: Platser och resandets politik - Bonnie Honig: Utländska fruar, familjeband och maskulinitet i den nya världen - Denis Frank: Staten och migrationen - Abdelmalek Sayad: Invandringen och "statstänkandet" - John Torpey: Att komma och gå - Aristide Zolberg: Statsangelägenheter: Att teoretisera invandringspolitik

Mer än halva mänskligheten bor nu i städer. Och det är inte i nord som den största tillväxten av stadsbefolkningar sker, utan i syd. Föreställningen om syd som ruralt och jordbruksdominerat, i motsats nord som antas vara urbant och industriellt, förefaller därmed inte längre vara giltig. I Fronesis nr 18 granskas stadens roll i en globaliserad kapitalism, och dess roll för flödena av människor och ekonomiska värden. Det handlar om framväxten av en nyliberal stadspolitik, byggd på nya klass- och könsorättvisor, nya gränser och kontroll. Innehåll i Fronesis nr 18 (223 sidor) Magnus Hörnqvist, Anders Lund Hansen, Hanna Pettersson, Olav Unsgaard och Magnus Wennerhag: En öppen stad, en ej befästad Mike Davis: Slummens planet: Urban tillbakagång och det informella proletariatet Christan Abrahamsson och Frida Andersson: Harvey, kapitalismen och staden David Harvey: Pengar, tid, rum och staden Anders Lund Hansen: Rumskrig, nyliberalism och skalpolitik Neil Smith: Ny globalism, ny urbanism:ojämn utveckling i det tjugoförsta århundradet Lars Mikael Raattamaa: Den offentliga klassen Dalia Mukhtar-Landgren: Den delade staden – Välfärd för alla i kunskapsstaden Malmö Pär Thörn: Den kommunala kroppen Mats Franzén: Mellan stigma och karisma. Stureplan, Sergels torg och platsens politik Saskia Sassen: Strategiska representationer av kön: Globala städer och överlevnadskretsar Catharina Thörn: Tecken på vad? Graffiti, nolltolerans och ytans politik Jan Wehrheim: Den sönderfallande säkerhetsstaden Massimo De Angelis: Globalt kapital, livsuppehälle och frågan om alternativ Asef Bayat: Globaliseringen och de informellas politik i Syd

Kulturpolitiken debatteras livligt, samtidigt som gränsen mellan kulturpolitik och andra politikområden luckrats upp. Sådant som förknippats med kultursektorn har alltmer blivit en del av de »nya ekonomierna«, men har det förbättrat kulturproduktionens villkor? I Fronesis nr 31 introduceras den internationella diskussionen om förhållandet mellan kultur och politik. Innehåll: Ylva Gislén: Kulturen, politiken och kulturpolitiken - Felix Stalder: Vari består kultur? - Otto von Busch: Perifer kulturproduktion - Joseph Heath och Andrew Potter: Kulturens rebeller - Rasmus Fleischer: Bönhasarnas revansch? - William J. Baumol: Scenkonst: Den permanenta krisen - Per Möller: Nödvändigheten av att inte dra förhastade slutsatser - Johan Söderberg: Hackers en klass för sig - McKenzie Wark: Klass - Angela McRobbie: »Alla är kreativa« - My Klockar Linder: Per Albin Hansson och kulturpolitiken - Tom O'Regan: Kulturpolitik: förnyelse eller förfall? - Lia Ghilardi: Kulturell planering och kulturell mångfald

Det talas i dag om politikens död. Tron på en kollektiv politisk befrielse har ersatts av individuella livsstilar och riskhantering. Det som en gång sades vara politikens förlängning, kriget, blivit det ord som i stället för politik ska uttrycka kollektiv handlingskraft. Men om politiken i dag är allt annat än politik – var kan man då finna »det politiska« i politiken? Men om samtiden kännetecknas av politik som är allt annat än politik – var kan man då finna en politik som är politisk? Vad är ”det politiska” i politiken? Det är denna grundläggande frågeställning som Fronesis nr 19-20 vill undersöka, genom att vända sig till en rad samtida internationella politisk-filosofiska debatter. Innehåll i Fronesis nr 19-20 (237 sidor): • Leila Brännström, Klas Gustavsson, Johan Lindgren och Magnus Wennerhag: Den postpolitiska eran? • Leila Brännström: På spaning efter den politik som flytt • Wendy Brown: Moralism som antipolitik • Slavoj Zizek: Carl Schmitt i den postpolitiska tidsåldern • Thomas Lemke: Immunologik – till kritiken av den politiska anatomin • Luka Arsenjuk: Introduktion till Jacques Rancière • Jacques Rancière: Tio teser om politik • Fredrika Spindler: Multitudens ontologi • Warren Montag: Spinoza – politik i en värld utan trancendens • Étienne Balibar: Spinoza, anti-Orwell • Ernesto Laclau och Roy Bhaskar: Diskursteori kontra kritisk realism • Thomas Brante: Några ord om realismen, Bhaskar och Laclau • Anders Kalat: Kommentar till diskussionen mellan Laclau och Bhaskar • Chamsy el-Ojeili: "Röra sig framåt utan auktoritet"

I Fronesis nr 34 diskuteras folkets betydelse för demokratin. Vilket är det »folk« som ständigt åberopas för att genomdriva samhällsförändringar eller upprätthålla status quo? Vi undersöker folkbegreppets historia, samtida uttryck för populism och diskuterar folkmaktens betydelse i en värld där den politiska och ekonomiska makten allt mindre sammanfaller med nationalstatens gränser. Folkviljan, populismen och demokratin Politiken präglas alltmer av en vilja att företräda »vanligt folk«. Göran Hägglund och kristdemokraterna talar om »verklighetens folk« medan Sverigedemokraterna säger sig stå upp för »folkhemmet«. Ute i Europa har den populistiska radikalhögern letat sig in i både parlament och regeringar. I Latinamerika kommer de populistiska uttrycken tvärtom vänsterifrån. Demokrati handlar alltid om folket och dess rätt att styra sig självt. Men det är ingalunda självklart vilka som utgör folket eller vad som menas med folkviljan. Folket kan avse den samlade befolkningen, exempelvis när folkets röst ska uttryckas genom ett allmänt val. Men det kan också avse bara en del av befolkningen. »Vanligt folk« kan ställas mot samhällets eliter och svenskar kan ställas mot icke-svenskar. I Fronesis nr 34 diskuteras folkets betydelse för demokratin. Vilket är det »folk« som ständigt åberopas för att genomdriva samhällsförändringar eller upprätthålla status quo? Vi undersöker folkbegreppets historia, samtida uttryck för populism och diskuterar folkmaktens betydelse i en värld där den politiska och ekonomiska makten allt mindre sammanfaller med nationalstatens gränser. Den holländske statsvetaren Cas Mudde analyserar den populistiska radikalhögern i Europa och hävdar att den främst är en patologisk variant av ett tänkande som i övrigt accepteras i våra samhällen. Sverigedemokraternas hänvisningar till »folkhemmet« undersöks av statsvetaren Anders Hellström. Den italienske sociologen Carlo Ruzza skriver om den höger som styr Berlusconis Italien. Den argentisk-engelske filosofen Ernesto Laclau diskuterar utifrån exemplet Hugo Chávez populismens betydelse i dagens Latinamerika. Huruvida »putinismen« i Ryssland går att förstå som ett slags populism behandlas av statsvetaren Mi Lennhag. Vi publicerar dessutom en rad klassiska nyckeltexter, bland annat Emmanuel Joseph Sieyès »Vad är det tredje ståndet?« från 1789 och den tidiga feministen Elizabeth Cady Stantons Seneca Falls-förklaring från 1848. Historikern C. L. R. James diskuterar de slavuppror som ledde till bildandet av den första postkoloniala staten Haiti i början av 1800-talet. De politiska filosoferna Michael Hardt och Antonio Negri gör i sitt bidrag upp med de föreställningar om »folket« som traditionellt har präglat såväl vänsterns tänkande som andra synsätt. Innehåll i Fronesis nr 34 (211 sidor) * Magnus Wennerhag: Folkets röst * Christian Fernandez och Mikael Spång: Folket som politiskt subjekt * Emmanuel Joseph Sieyès: Vad är det tredje ståndet? * Thomas Jefferson: Självständighetsförklaringen * Elizabeth Cady Stanton: Seneca Falls-förklaringen * Per Albin Hansson: Folkhemstalet * Ernest Renan: Vad är en nation? * C. L. R. James: De svarta och revolutionen * Anders Hellström och Mi Lennhag: Folkets vänner * Cas Mudde: Den populistiska radikalhögern * Ernesto Laclau: Den populistiska vågen och den latinamerikanska mittenvänstern * Anders Hellström: Det nya folkhemspartiet * Mi Lennhag: Populism, putinism och popularitet * Carlo Ruzza: Populism, antipolitik, samhällsgemenskap och modernitet hos den italienska högern * Sara Kalm: Folket efter nationalstaten * Sofia Näsström: Folket en normativ utmaning * James Bohman: Mångkultur, pluralism och demokrati * Kommittén för ett demokratiskt FN: För en parlamentarisk församling inom Förenta nationerna * Michael Hardt och Antonio Negri: Multitudens ögonblick

I Botkyrka, Stockholm, och skånska Staffanstorp säljs allmännyttiga bostäder till privata alternativ, trots de boendes intensiva protester. Ombildningarna till bostadsrätter har, i de större städerna, gått i rekordfart i takt med ökad boendesegregation och gentrifieringprocesser. Många bostadsområden från miljonprogramstiden står inför omfattande renoveringsbehov, men idag vill ingen betala notan. Lagen om allmännyttan har förändrats utan någon större offentlig debatt och idag uppger hälften av alla svenska kommuner att det fattas bostäder – i synnerhet hyresrätter. Samtidigt har hemmet för medel- och överklass kommit att bli ett pågående livsstilsprojekt, med möjligheter till subventionering för bland annat renovering och städning, läxläsning och bartenders. Fronesis nr 42-43 lyfter fram, väver samman och analyserar de bostadspolitiska processer som präglat de senaste decennierna, där både hem och bostad alltmer kommit att betraktas som varor på en marknad. Vi ställer oss frågan om vi fortfarande kan tala om rätten till en bostad och vad ett hem egentligen består av idag. Innehåll i Fronesis nr 42-43 Dalia Mukhtar-Landgren och Elin Grelsson Almestad: Det affärsmässiga hemmet Maria Bexelius och Hanna Pettersson: Rätten till bostad och rätten till fullvärdigt medborgarskap Kathleen Arnold: Hemlöshet, medborgarskap och skuld Ingrid Sahlin: Bostadslöshet som politiskt resultat Jessie Hohmann: Visioner om social förändring och kampen för rätten till bostad i Mumbai Terese Anving, Sara Eldén och Anna Gavanas: Hem, familj och arbete Arlie Russell Hochschild: Bybo eller outsourcad omsorg Carol Smart: Hemmet Anita Nyberg: RUT-avdraget Emma Strollo: De(t) städade folkhemmet Olav Fumarola Unsgaard: Äga, inte hyra Eric Clark: Boendets nyliberalisering och sociala polarisering i Sverige Ida Borg: Bostadspolitiken och hyressektorn i Europa Örjan Nyström: Byggande och samhällsbygge Erik Berg, Catharina Thörn, Clara Lindblom och Anders Törnquist: Hemmet och bostadspolitiken Håkan Forsell: Det defensiva ägandet Redaktörer: Elin Grelsson Almestad, Dalia Mukhtar-Landgren och Olav Fumarola Unsgaard. Redaktion: Maria Bexelius, Hanna Pettersson, Sara Eldén, Terese Anving, Anna Gavanas och Erik Berg.

Vår samtid påminner oss ständigt om att vi kan bli bättre versioner av oss själva. Vi kan anlita en coach, gå i terapi, läsa självhjälpslitteratur eller skriva in oss på en kurs i mindfulness. Vid sidan av arbetet på en alltmer prekär arbetsmarknad förväntas vi också arbeta med oss själva för att bli mer »attraktiva« och »anställningsbara«. Ett starkt psyke är normen medan det patologiska individualiseras. Och samtidigt som psyket står i centrum för denna strävan efter självförbättring växer den psykiska ohälsan. Psykoanalysen har varit ständigt kontroversiell, från Freuds tid till våra dagar. Dess djupdykningar till våra omedvetna regioner har avfärdats som spekulativa, ovetenskapliga och konservativa. Men psykoanalysen har också utgjort utgångspunkten för utopiska visioner och radikala frigörelseprojekt – en tendens som vår tid tycks göra sitt bästa för att tränga bort.

Den amerikanska filosofen Amy E. Wendling menar i sin text i numret att krisbegreppets många betydelser avspeglar en central erfarenhet i vårt samhälle, nämligen den sociala och politiska ovisshet som följer av ekonomins strukturerande ställning. I den globala kapitalismens alltmer komplexa nät av beroendeförhållanden är en kris i ekonomin också en kris på samhälls-, institutions- och individnivå. Statsvetaren Barry K. Gills menar att dagens kris i själva verket är tre sammanfallande kriser: för ekonomin, för politiken och för miljön. Innebörden av en sådan civilisationskris utvecklas av sociologerna Richard York och Brett Clark, centralgestalter inom den ekologiska marxismen. En expanderande kapitalism i en ändlig värld får allt svårare att lösa sina inneboende motsättningar, eftersom miljöförstöringen har blivit global. Den tyske sociologen Claus Offe introducerar begreppet »ostyrbarhet« för att förklara statens oförmåga att förebygga och hantera kriser, vilket förvärrar kriserna och gör krispolitiken tandlös. Den politiska handfallenheten blir som tydligast när kriserna urholkar livsbetingelserna för fattiga människor i det globala syd. Humanekologen Andreas Malm och skribenten Shora Esmailian visar hur småskaliga egyptiska fiskare trängs bort från sitt levebröd från två håll: centralisering och stordrift å ena sidan och höjning av havsnivån å den andra – en grotesk illustration av hur dagens kriser är sammanfallande och ömsesidigt förstärkande. Innehåll i Fronesis nr 46-47: Kajsa Borgnäs och Johan Örestig: Kris och kapitalism Amy E. Wendling: Kris Johan Örestig: … och krisen väller fram ur djupet Pavel V. Maksakovskij: Teorin om cyklisk expansion – överproduktionens mognad Rasmus Fleischer: Värdekritisk kristeori – att tänka kapitalets sammanbrott James O’Connor: Kapitalismens andra motsättning Kajsa Borgnäs: Krisens periodicitet Jonatan Svanlund: Den stora recessionen och dess historiska rötter Barry K. Gills: Dit pepparn växer Brett Clark och Richard York: Sprickor och skiften – miljökrisernas orsaker Claus Offe: Ostyrbarhet Andreas Malm och Shora Esmailian: Bestulna från två håll Jenny Andersson: Framtid i kris Redaktörer: Kajsa Borgnäs och Johan Örestig. Redaktion: Viktor Andersson och Hannah Ohlén.

I det allmänmänskligas namn I en tid då det mobiliseras kring nationalstatens, folkgemenskapens och det religiösa samfundets särart kan tanken på en universell frigörelse te sig avlägsen. Trots att vi delar levnadsvillkor i större utsträckning än någonsin tidigare tycks de partikulära identiteterna växa sig starkare. De används för att hävda den egna gruppens, nationens eller religionens rätt att förtrycka, men också för att rikta kritik mot rasism och annat förtryck: debatterna om barnlitteratur och politiska karikatyrer har inte minst handlat om dominerande gruppers rätt att beskriva och definiera traditionellt underordnade grupper. Inom vänstern tycks idéer om »det universella« förknippas med kolonialismens och imperialismens förbrytelser snarare än med frigörelse. Men hur står det till med de politiska och moraliska anspråk som framställs i namn av det allmängiltiga eller allmänmänskliga? I Fronesis nr 48–49 uppmärksammas kraften i att tala om det universella – vare sig det gäller politiska och sociala rättigheter eller vetenskapliga begrepp. Historiskt sett har socialistiska, feministiska och antirasistiska kamper alltid byggt på universalistiska föreställningar och mål. Kan idén om det universella dyrka upp dagens intellektuella låsningar och visa vägen för en (jäm)likhetens snarare än en olikhetens politiska teori och rörelse? Flera av numrets texter handlar om universalistiska ideologiers politiska tillämpning. Den indiske litteraturvetaren Aijaz Ahmad jämför hur kulturell särart respektive universella rättigheter använts som motståndsstrategier mot imperialism i Indien och Irland. Historikern Karin Zackari tecknar den motsägelsefulla historien om de universella mänskliga rättigheternas politiska tillämpning. Vi publicerar ett utdrag ur The Black Jacobins, den trinidadiske marxisten C. L. R. James klassiska skildring av den haitiska revolutionen och historiens första segerrika slavuppror. Numret uppmärksammar också frågan om hur universella kategorier och begrepp kan bidra till att forma en radikal förståelse av vår omvärld. Den libanesiske sociologen Mahdi Amil menar att Edward Saids teorier om »orientalismen« undergräver möjligheten att skapa en teori för mänsklig frigörelse, medan sociologen Vivek Chibber söker definiera de allmänmänskliga villkoren för frihet och rättvisa med utgångspunkt i våra mest basala, materiella behov.

Hur styrs familjen i dagens samhälle? En rad av numrets texter handlar om vad den politiska styrningen av familjen innebär i dag, i Sverige såväl som i andra länder. Sociologen Åsa Lundqvist och historikern Helene Brodin beskriver i sina respektive bidrag hur den svenska organiseringen av familj och omsorgsrelationer har förändrats i riktning mot en mer marknadsorienterad modell, som lett till ökad ojämlikhet mellan kvinnor med olika sociala bakgrunder. Den politiska filosofen Nancy Fraser och historikern Linda Gordon undersöker den förändrade betydelsen av begreppet »beroende«, särskilt i ett välfärds- och familjepolitiskt sammanhang. Hur migrationsprocesser påverkar relationen mellan föräldrar och barn även sedan familjen fått uppehållstillstånd diskuteras i ett samtal mellan Somar Al Naher, Ihsan Kellecioglu och Bilan Osman. Den brittiska filosofen Nina Power argumenterar för ett kapitalismkritiskt sätt att se på reproduktion, nämligen som en historisk, social och kulturspecifik företeelse där vi alla lätt hamnar i en återvändsgränd. Den amerikanska queerteoretikern Jack Halberstam visar i sin analys av samtida datoranimerade filmer hur queera och antikapitalistiska teman om familj och relationer faktiskt intar en central plats i den kommersiella barnkulturen. Numret innehåller också den amerikanska medborgarrättsaktivisten och historikern Angela Davis klassiska text om hur slaveriet i den amerikanska södern formade de kvinnliga slavarnas villkor och skapade mer jämlika familjerelationer.

Berlinmurens fall tycktes markera slutet för den kommunistiska utopin, men samtidigt bars förändringen fram av en utopisk energi och drömmar om ett pluralistiskt samhälle utan förtryck. Det nya årtusendets inträde har samtidigt setts som inledningen på en ny tid, vilket gett näring till utopiska spekulationer. Fronesis nr 2 befinner sig i skärningspunkten mellan verklighet och utopi. Det handlar om den socialistiska idétraditionens förhållande till det utopiska tänkandet, om feministiska utopier, om det tidiga 1900-talets utopiska tanke om att skapa ”en ny människa” med mera. Innehåll i Fronesis nr 2 (138 sidor): Norberto Bobbio: Den förvridna utopins fall Petra Hall och Sara Winnfors: I glappet mellan möjligt och omöjligt Per Månson: Utopiernas död: Har socialismen någon framtid? Barbara Taylor: Den socialistiska feminismen: utopi eller vetenskap? Jakob Norberg: Inledning till Walter Benjamins ”Program för en proletär barnteater” Walter Benjamin: Program för en proletär barnteater Ulrika Holgersson: Frida Stéenhoffs feministiska utopi Frida Stéenhoff: Feminismens moral Jenny Lindblad: Herland – Den litterära feministiska utopin Charlotte Perkins Gilman: Våra förhållanden och deras Sara Winnfors: Arkitektur och makt Ur Acceptera-manifestet: Staden William Morris: Om den dekorativa konstens ursprung Michel Foucault: Rum, makt och kunskap Richard Saage: Reflektioner över den politiska utopins framtid Jean Baudrillard: I skuggan av millenniet, eller Det ovissa år 2000 Blå Tåget: Nyårsafton

Vi lever i en tid då den politiska samstämmigheten har gjorts till dygd inom politiken. Under 1990- och 2000-talet lämnade många socialdemokratiska partier den polariserande vänsterpositionen till förmån för det harmoniska mittenfältet. Samtidigt är det just frånvaron av politiska konflikter och reella alternativ som har banat väg för ytterhögerns framgångar. Och med den ekonomiska globaliseringen minskar kapitalets behov av att söka samförstånd med såväl stat som fackföreningsrörelse. I Fronesis nr 3–4 uppmärksammas politikens nödvändiga konfliktdimension. Innehåll i Fronesis nr 3-4 (192 sidor): Thomas Tidholm: Den politiska situationen Anders Kalat och Cecilia von Otter: Politik är antagonism Anders Kalat och Camilla Lundberg: Politisk identitet och antagonism: klass, kön och etnicitet Chantal Mouffe: Hegemoni och nya politiska subjekt: med sikte mot ett nytt demokratibegrepp Floya Anthias och Nira Yuval-Davis: Att sätta feminismen i sin kontext – genusmässiga, etniska och klassmässiga skiljelinjer Slavoj Zizek: Mångkulturalismen eller den multinationella kapitalismens kulturella logik Klas Gustavsson: Negri, Sinisi och den politiska ekonomin John Sinisi: Hobbes skugga Antonio Negri: Keynes och den kapitalistiska teorin om staten Yvonne Hirdman: Ett småberusat middagstal Per-Albin Hansson: Kvinnokraften LO:s kongress 1936 (protokoll): Saltsjöbadsförhandlingarna och samförståndet Iris Young: Uppror i det välfärdskapitalistiska samhället Linnea Nilsson: En politik utan antagonismer? Perry Anderson: En kommentar: Makt, politik och upplysningen Helen Wilkinson: Fortfarande det Andra könet Richard Rorty: Tillbaka till klasspolitiken

Att producera sanningar i maktens tjänst Produktionen av sådana sanningar i maktens tjänst diskuteras utifrån fyra teman: idén om »civilisationernas kamp«, konsumtionsideologin, samtidens tidsuppfattning och antiziganismens återkomst. Bland de internationella medverkande märks den politiska filosofen Seyla Benhabib, som skriver om Charlie Hebdo-massakern och den »civilisatoriska förtvivlan« som fortsätter att driva fram terror i Mellanöstern. Den politiska filosofen Mark Devenney anknyter till samma tema med sitt bidrag om självmordsbombningar som ett symptom på den globala världsordningens maktskillnader. Filosofen Franco »Bifo« Berardi skriver om 1900-talets framstegsoptimism och 2000-talets förlorade framtidstro, medan historikern Peter Osborne tolkar fascismen som en form av reaktionär modernism. Numret innehåller också den första svenska översättningen av filosofen och sociologen Renata Salecl, som i sitt bidrag behandlar kopplingen mellan konsumtion och ångest i det moderna valfrihetssamhället. Bland de svenska bidragen finns retorikern Frida Buhre, som nytolkar Hannah Arendts teori om det politiska. Idéhistorikern John Björkman skriver om 1800-talets ideologiska omvälvningar och arbetarklassens framträdande på historiens scen. I numrets avslutande text, av Johan Örestig, Hanna Bäckström och Erik Persson, tolkas de samtida antiziganistiska tendenserna i Sverige mot bakgrund av välfärdsstatens moraliska ekonomi – ett ideologiskt normsystem som bygger på rättskaffens arbete samtidigt som det underförstått förnekar vissa människogrupper »rätten till rättigheter«. Sammantaget visar numrets texter att ideologin verkar som starkast när den framstår som något annat, som sunt förnuft. Men i ett samhälle där ideologin härskar, krymper också fantasin och visionerna om andra möjliga sätt att organisera samhället. Med Fronesis nr 52–53 vill vi stärka samtidens intellektuella självförsvar och möjliggöra nya diskussioner som blockeras av de dominerande ideologiska ramarna.

EKONOMISKT VETANDE Efter den globala finanskrisen 2008 har den ekonomiska vetenskapen hamnat i blickfånget. Studentrörelser och heterodoxa ekonomer har kritiserat det dominerande ekonomiska paradigmet och krävt ökad pluralism. Den senaste tidens politiska utveckling har blottat nyliberalismens brister och aktualiserat frågan om dess koppling till den ekonomiska vetenskapen. I Fronesis nr 54–55 fördjupar vi oss i det ekonomiska vetandets förutsättningar. Det ekonomiska vetandet i förändring Efter den globala finanskrisen 2008 har blickarna riktats mot den ekonomiska vetenskapen och dem som producerar den. I vilken utsträckning har den ekonomiska krisen också inneburit en kris för nationalekonomin? Ute i Europa har kritiken av den moderna nationalekonomins dominerande paradigm lett till mobilisering av nya studentrörelser som kräver ökad pluralism. Bakom dem står alternativa heterodoxa ekonomer som bygger på teoretiska insikter från bland andra Marx och Keynes, men som verkar i ett trångt akademiskt utrymme utanför den ekonomiska huvudfåran. Debatten om den nationalekonomiska vetenskapen är i dessa sammanhang också knuten till frågorna om vilket slags ekonomisk politik som är möjlig att föra och hur vi ska förstå nyliberalismen. Vänstern har länge inriktat sitt samhällsteoretiska och politiska intresse mot kulturella och symboliska aspekter av makt och dominans, men har mer eller mindre lämnat det ekonomiska fältet därhän. Med Fronesis nr 54–55 vill vi röra oss bortom en simpel kritik av nationalekonomin och fördjupa förståelsen av villkoren för det ekonomiska vetandet. Numret introducerar för en svensk publik en rad centrala samtida teoretiker som belyser frågorna ur olika perspektiv. Flera av numrets texter handlar om den neoklassiska teorins dominans inom nationalekonomin. Dimitris Milonakis beskriver dess framväxt ur 1800-talets bredare politiska ekonomi. Sociologen Marion Fourcade och hennes medförfattare försöker förstå ekonomernas överlägsenhet. Den feministiska ekonomen Julie A. Nelson visar hur nationalekonomin genomsyras av ett genuskodat symbolspråk. Frågan om vad som utmärker heterodox ekonomisk teori diskuteras av den heterodoxe ekonomen och filosofen Tony Lawson. Ekonomhistorikern Josef Taalbi menar att vi bör ta fasta på goda idéer från olika traditioner som utgår från Marx, Keynes och Schumpeter. Vi undersöker också förhållandet mellan nyliberalismen och den neoklassiska ekonomin. Den ekonomiske idéhistorikern Philip Mirowski menar att vänstern måste förstå nyliberalismen som en medveten ekonomisk-politisk idéströmning som inte är identisk med nationalekonomins huvudfåra. Filosofen Jason Read hävdar i stället att vi kan förstå nyliberalismen som subjektivitet, som förverkligandet av homo oeconomicus. Dan Hirschman och Elisabeth Popp Berman undersöker i sin text betingelserna för att ekonomiskt vetande ska omsättas i politisk praktik. Innehåll i Fronesis nr 54–55 (328 sidor): Kajsa Borgnäs och Anders Hylmö: Det ekonomiska vetandet i förändring Ladda ner som PDF Anders Hylmö: Den moderna nationalekonomin som vetenskaplig stil och disciplin Dimitris Milonakis: Lärdomar från krisen Marion Fourcade, Étienne Ollion och Yann Algan: Ekonomernas överlägsenhet Kajsa Borgnäs: Utanför boxen, eller Vad är heterodox nationalekonomi? Lars Pålsson Syll: Tony Lawson och kritiken av den nationalekonomiska vetenskapen – en introduktion Tony Lawson: Den heterodoxa ekonomins natur Josef Taalbi: Realistisk ekonomisk teori? Erik Bengtsson: Den heterodoxa nationalekonomins materiella förutsättningar Julie A. Nelson: Genusmetaforer och nationalekonomi Linda Nyberg: Nyliberalism, politik och ekonomi Philip Mirowski: Den politiska rörelsen som inte vågade säga sitt namn Jason Read: En genealogi över homo oeconomicus Kajsa Borgnäs: Den vetenskapliga ekonomins politiska makt Daniel Hirschman och Elizabeth Popp Berman: Skapar nationalekonomer politik? Peter Gerlach, Marika Lindgren Åsbrink och Ola Pettersson, intervjuade av Daniel Mathisen: Allt annat lika Redaktörer: Kajsa Borgnäs och Anders Hylmö Redaktion: Erik Bengtsson, Dany Kessel, Linda Nyberg, Lars Pålsson Syll, Josef Taalbi och Stefan de Vylder

DJURET Vid mitten av 1990-talet blev djurrättsrörelsen samhällets fiende nummer ett. Mjölkbilar brann, minkar släpptes ut, ungdomar köttvägrade och vuxenvärlden rasade. I mellanmjölkens land blev varje tallrik plötsligt ett ideologiskt slagfält. I dag är läget annorlunda. I skuggan av klimatkrisen är det inte längre veganen utan köttätaren som börjat framstå som boven kring matbordet. Var tionde svensk identifierar sig som vegetarian eller vegan, och den tidigare så fruktade »veganrörelsen« har vuxit upp till en köpstark grupp som allt fler företag vill göra sig till vän med. Men samtidigt som vegetarianismen har normaliserats tycks de radikala djurrättsidéerna ha skjutits i bakgrunden. Matfrågan, som på 1990-talet laddades med en revolutionär vrede mot alla samhällets orättvisor, har blivit till en privat hälsofråga, ett uttryck för den personliga identiteten eller ett sätt bland andra att utöva »grön konsumtion«. Det har blivit acceptabelt att kritisera animaliekonsumtionen ur miljöperspektiv, men det råder ännu en besvärande tystnad kring djurens rättigheter. Frågan behandlas som en pinsam familjehemlighet som vi alla artigt förväntas hålla tyst om: tala om vad som helst, men inte om vårt våld mot djuren. Varför består denna oförmåga att ta djuren på allvar? Är vi verkligen så förtjusta i våra biffar och pälskragar att vi inte kan tänka oss andra sätt att leva? Eller är det snarare så att frågan om hur vi behandlar djur skjuts åt sidan, förminskas och görs till ett icke-problem därför att detta tjänar starka penningintressen? Kan det till och med vara så att vi behöver vår dominans över djuren för att det tillhandahåller ett försvar för fortsatta makthierarkier mellan olika grupper av människor? I Fronesis nr 56–57 tar vi oss an frågan om människa–djur-relationen ur kritiskt djurstudieperspektiv. I en rad nyskrivna och översatta artiklar diskuteras förhållandet mellan djursyn, djurutnyttjande och samhällets maktstrukturer. I tre avdelningar diskuteras djurens ställning under kapitalismen; förhållandet mellan djurutnyttjande, rasism och sexism; samt några utopiska möjligheter för människor att leva tillsammans med – eller helt utan kontakt med – andra djur. Bland texterna märks en intervju med djurrättsteoretikern John Sanbonmatsu om djurutnyttjandet som produktionssätt. I en klassisk text av nyligen bortgångne konstkritikern John Berger diskuteras kapitalismens inflytande på dagens instrumentella djursyn. Vi översätter ett utdrag ur Carol J. Adams omtalade feministiska analys av »köttets könspolitik« samt de politiska teoretikerna Will Kymlickas och Sue Donaldsons försvar för ett medborgarskap för djur. Innehåll i Fronesis nr 56–57 (264 sidor): Per-Anders Svärd: Djur, samhälle och kritisk teori Agnes Gerner: Ur Sus Helena Pedersen: Varufetischism och strukturellt våld Marco Maurizi : Djurens frigörelse och kritisk teori. Intervju med John Sanbonmatsu Rolf Engenell och Lena Lindström: Bättre flöde i dödsfabriken Sarah Franklin: Dollys kropp Tobias Linné och Helena Pedersen: Med omsorg om kor och kärlek till mjölk Per-Anders Svärd: Speciesism och ideologiskt herravälde John Berger: Varför se på djur? Carol J. Adams: Köttets könspolitik Somar Al Naher: Köttnationalismen, rasismen och halalfrågan David Redmalm: Biopolitik och husdjurssorg Anette Kristensson: Karnofallogocentrism Amelie Björck: Efter speciesismen Patricia MacCormack: Djuriskheter Sue Donaldson och Will Kymlicka: Djuren och medborgarskapets frontlinjer Jens Holm, Camilla Björkbom, Lisa Gålmark, Mattias Kristiansson, Erik Jönsson och Martin Smedjeback, intervjuade av Somar Al Naher: Djurhållningens utfasning Redaktörer: Somar Al Naher, Amelie Björck, Helena Pedersen och Per-Anders Svärd.

SOLIDARITET I slutet av 1800-talet avsåg solidaritet främst sammanhållning i det nationella samhället i en tid av växande klassmotsättningar, men inom arbetarrörelsen även arbetarklassens inre sammanhållning och lojalitet. Det är i dag inte längre självklart att solidaritet enbart avser sammanhållningen inom en nationalstat, en klass eller någon annan avgränsad grupp. I en värld där det ömsesidiga beroendet mellan människor växer blir behovet av sammanhållning tvärsöver nationsgränser större. Samtidigt ser vi i dag hur nynationalistiska strömningar idealiserar föreställningar om den nationella sammanhållningen i det förflutna. I Fronesis nr 58–59 undersöker vi vad solidaritet betyder i dag. I en rad nyskrivna och översatta artiklar diskuteras solidaritetens samtida former och förutsättningarna för en inkluderande solidaritet i ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Vad innebär samhällssolidaritet i en tid präglad av ojämlikhet, ekonomisk globalisering och framväxande nationalism? Vilka former tar sig solidariteten inom välfärdsstaten – och vilka är vi egentligen solidariska med? Den kanadensiske politiske filosofen Will Kymlicka argumenterar i sin text för att varken nyliberal mångkulturalism eller välfärdschauvinism leder till hållbara samhällsmodeller och menar att solidariteten i välfärdssamhällen måste utgå från ideal om social rättvisa. Författaren Olle Sahlström belyser i sin essä de olika idéerna om solidaritet inom arbetarrörelsen och kyrkan utifrån egna upplevelser inom fackföreningsrörelsen och Svenska kyrkans flyktingarbete, i förhållande till solidaritetsarbete under den stora flyktinginvandringen till Sverige 2015. Den tyske sociologen Hauke Brunkhorst diskuterar utsikterna för en demokratisk solidaritet i en alltmer globaliserad värld. Den franska sociologen Nathalie Karagiannis uppmärksammar i sin text hur de politiska konflikternas nya former förändrar solidaritetens förutsättningar och uttryck. Sociologen Carl Cassegård skriver om »individualiserad solidaritet« och framväxten av den så kallade Otaku-kulturen i dagens Japan. Innehåll i Fronesis nr 58–59 (256 sidor): Magnus Wennerhag och Johan Lindgren: Från sammanhållning till solidaritet Arto Laitinen och Anne Birgitta Pessi: Solidaritet i teori och praktik Émile Durkheim: Arbetsdelningen i samhället Johan Lindgren och Magnus Wennerhag: Solidaritet under nya förutsättningar Steinar Stjernø: Solidaritetstanken i Europa Hauke Brunkhorst: Global solidaritet. Den demokratiska solidaritetens öde i en global tidsålder Nathalie Karagiannis: Mångfaldig solidaritet. Autonomi och motstånd Anton B. Andersson och Enna Gerin: Solidariteten och välfärdsstaten Will Kymlicka: Solidaritet i heterogena samhällen. Bortom nyliberal mångkulturalism och välfärdschauvinism Peter A. Hall: Den sociala solidaritetens politiska källor Carl Cassegård: Om den individualiserade solidaritetens möjligheter Majsa Allelin och Tobias Davidsson: Om klassolidaritet och gränsdragningar Olle Sahlström: Åsa Romsons tårar Redaktörer: Magnus Wennerhag och Johan Lindgren. Redaktion: Majsa Allelin, Anton B. Andersson, Tobias Davidsson, Enna Gerin, Elias Isaksson och David Lindberg.

REVOLUTION Men revolutionen är inte bara något som varit, utan kan också kasta nytt ljus över vår samtids fantasilöshet i fråga om framtiden. I en tid då revolution – tanken om ett radikalt brott med den rådande ordningen – är frånvarande, riskerar nämligen föreställningen om att det inte existerar några alternativ till det rådande över huvud taget att breda ut sig. Genom att blicka tillbaka på historiska händelser som de franska, amerikanska och ryska revolutionerna kan vi återupptäcka framtiden som någonting öppet, ovisst och hoppfullt. I detta nummer av Fronesis, frågar vi oss vad idén om revolution går ut på, hur den manifesterat sig i historiska händelser och vad den kan innebära för oss i dag. I fyra tematiska avdelningar diskuteras oktoberrevolutionens ekon utanför Ryssland, revolutionens kopplingar till det moderna samhället, frågan om vilka som ska göra revolution och med vilka medel samt revolutionen som utopi. En viktig lärdom är att vår samtid visserligen tycks vara präglad av revolutionens inaktualitet när den jämförs med händelserna som i dagarna fyller hundra respektive femtio år, men att en sådan slutsats i hög grad beror på vad vi letar efter och vilken bild av revolutionen som vägleder våra observationer. Bland numrets texter finns ett översatt utdrag ur den politiska teoretikern Hannah Arendts inflytelserika bok On Revolution från 1963. Numret presenterar en pågående internationell debatt om revolutionens möjligheter i dag genom översättningar av litteraturvetaren Michael Hardt och den politiske teoretikern Antonio Negri samt av filosofen Jodi Dean. Vidare publiceras historiska och bortglömda dokument i form av den indonesiske filosofen och aktivisten Tan Malakas tal om kommunism och panislamism, som hölls under den tredje internationalens fjärde kongress år 1922. I numrets avslutande avsnitt återfinns en ny intervju med författaren och den feministiska aktivisten Agneta Pleijel om kvinnorörelsens plats i oktoberrevolutionen och 68-revolten – och hur dessa händelser ekar hos oss än i dag i samband med den globala metoo–rörelsen. Innehåll i Fronesis nr 60–61 (277 sidor): Hannah Ohlén Järvinen, Carl Wilén och Johan Örestig: Revolutionen mellan det förflutna och framtiden Carl Wilén: Den borgerliga revolutionens poesi. Marx och historiestriden om den franska revolutionen Karin Jonsson: Revolutionens tid och plats. Oktoberrevolutionen och begreppet revolution i svensk socialistisk press Gustav Möller: Den sociala revolutionen C. N. Carleson: Också en revolutions-»teoretiker« Sam Carlshamre: Revolutionen och de underkuvade folken. Oktober som det universellas tillämpning Claude McKay: Sovjetryssland och negern Tan Malaka: Kommunism och panislamism Hannah Ohlén Järvinen och Johan Örestig: Revolution som accelererad modernitet Johan Örestig: Konsten att tänka revolutionen. En dialektisk läsning av Hannah Arendts »On Revolution« Hannah Arendt: Revolutionens mening Anselm Jappe: Är vi fria för frigörelsen? Mathias Wåg: Lenin på Twitter Michael Hardt och Antonio Negri: Kentaurens strategi och taktik Jodi Dean: Revolutionens aktualitet Carl Wilén: Till kritiken av den abstrakta utopismen Luc Boltanski: Vänstern efter maj 1968 och längtan efter den totala revolutionen Étienne Balibar: Marxismen och revolutionens idé. Det messianska momentet hos Marx Håkan Thörn: 1968: Eros och revolution Agneta Pleijel: Globala pulsslag. En intervju om revolutionsåren 1917 och 1968 med Agneta Pleijel Redaktörer: Hannah Ohlén Järvinen, Carl Wilén och Johan Örestig. Redaktion: Shabane Barot, Sam Carlshamre och Karin Jonsson.

BYRÅKRATI Flera av numrets texter framhäver att byråkrati är en organisationsform som präglar privata företag likaväl som den offentliga sektorn. Av Reinhard Bendix och Cornelius Castoriadis påminns vi om hur byråkratisering inte bara är en fråga om regelkrångel för individer och företag, utan också är ett sätt att styra arbetskraften mot ökad produktivitet. Vi introducerar också statsvetaren Béatrice Hibou för en svensk publik genom en text om »nyliberal byråkratisering«, som syftar till att organisera samhället med marknaden och det privata företaget som norm. I Hannah Arendts efterföljd har många intresserat sig för den neutrala byråkratens roll och ansvar i upprätthållandet av makt och förtryck. Temat berörs även i detta nummer, dels med texter som handlar om byråkratens ansvar och möjligheter till motstånd, dels genom analyser av hur neutrala beräkningar, mätningar och tekniker är vad som i praktiken administrerar förtrycket. Paulina de los Reyes beskriver hur »rödpennan« används i beslut kring steriliseringar av resandefolk och Christine Bylund skriver om hur processen kring LSS försätter den sökande i ett tillstånd av att »andas eld«. Vilka är möjligheterna till motstånd inom byråkratin? Och finns det potential till samhällsförändring genom byråkratiska organisationer? Jan Olsson och Erik Hysing skriver om »gröna tjänstemannaaktivister« som driver förändring inifrån byråkratiska organisationer. Förhållandet mellan byråkrati, demokrati och samhällsförändring problematiseras i texter av bland andra Antonio Gramsci och Vanna Nordling. Numret avslutas med en blick framåt. Robotar som fattar beslut om socialbidrag testas i dag i svenska kommuner. Är roboten den neutrala och samtidigt kostnadseffektiva byråkrat som vi drömt om? Innehåll i Fronesis nr 62–63 (199 sidor): Dalia Mukhtar-Landgren, Linda Nyberg och Alexander Paulsson: Byråkratins inkonsekvenser Nazem Tahvilzadeh, Linda Nyberg och Alexander Paulsson: Byråkratins frihetsproblem Reinhard Bendix: Socialismen och teorin om byråkrati Cornelius Castoriadis: Den revolutionära rörelsen under den moderna kapitalismen Marcus Lauri, Charlie Järpvall, Maryam Fanni och Alexander Paulsson: Gränser, mikropraktiker och våld Akhil Gupta: »Låt tåget drivas av papper« Paulina de los Reyes: »Jag anhåller om en förklaring.« Smadar Lavie: Protester, tillhörighet och byråkratisk smärta Christine Bylund: Att andas eld Olof Bortz: Förintelsen och det byråkratiska våldets historia Vanja Carlsson och Dalia Mukhtar-Landgren: Möjligheter till motstånd och gränser för förändring Vanna Nordling: I byråkratins gränsland Jan Olsson och Erik Hysing: Aktivism bland offentliga tjänstemän Antonio Gramsci: Om byråkratin Kathy Ferguson intervjuad av Vanja Carlsson och Dalia Mukhtar-Landgren: Ett feministiskt argument mot byråkratin Ulla Björnberg: Är byråkratin förenlig med jämställdhet? Alexander Paulsson, Linda Nyberg och Nazem Tahvilzadeh: Den nyliberala byråkratins former Béatrice Hibou: Nyliberal byråkrati som ett uttryck för hybrid styrning Loïc Wacquant: Tre steg mot en historisk antropologi över faktiskt existerande nyliberalism Rickard Ulmestig och Kettil Nordesjö: Roboten i försörjningsstödsbyråkratin Redaktion: Vanja Carlsson, Maryam Fanni, Charlie Järpvall, Marcus Lauri, Dalia Mukhtar-Landgren, Linda Nyberg, Alexander Paulsson och Nazem Tahvilzadeh.

Rapporter om krigets grymhet och fasansfulla konsekvenser når oss nästan varje minut. Det offentliga samtalet i Sverige och Europa har de senaste åren handlat mer och mer om att till varje pris förbereda sig på krig. Men när kriget är som mest närvarande är det viktigare än någonsin att hålla samtalen om fred vid liv. I Fronesis nummer 84–85 tar vi ett steg tillbaka från dagspolitiken. Vi undersöker hur den breda vänstern har förstått fredens teori och praktik för att öppna för tankar, samtal och drömmar bortom den omedelbara vapenvilan. De tyska marxisterna Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg ger sin syn på vänsterns fredsstiftande roll, och amerikanska fredsaktivisten Jane Addams beskriver känslan av att verka för fred när hela ens land rör sig i motsatt riktning. Historikern Fredrik Egefur sätter in historiska fredsrörelser i deras sammanhang och förklarar deras syn på sambandet mellan fred, antimilitarism och klasskamp. Fredsaktivisten Nela Porobić skriver om hur nyliberal ideologi format fredsbyggande och försvårat en hållbar och rättvis fred. Sociologen Måns Lundstedt pekar på hur förutsättningarna för att tala om fred i offentligheten försämrats i takt med att en alltmer statscentrerad och tillitslös politisk berättelse kommit att dominera den politiska mittfåran. Filosofen Michael Hardt och politiska teoretikern Sandro Mezzadra tecknar konturerna av en ”global krigsregim”, där ekonomiska och geopolitiska intressen samverkar för att göra kriget ständigt närvarande. Men kriget har alltid utmanats av rörelser och praktiker för fred. Historikern Jenny Gustafsson skildrar Världsmedborgarrörelsen, som under 1950-talet verkade för fred genom att vägra delta i nationalstatsprojektet. Fredsaktivisten Lina Hjärtström beskriver hur internationella kampanjer för humanitär nedrustning kan bryta ned militarismen genom att växla fokus från nationell till mänsklig säkerhet. Till slut diskuteras ickevåld i två texter. Statsvetaren Gene Sharp teoretiserar sambanden mellan makt, deltagande och motstånd. Retorikprofessorn Judith Butler nystar i begreppet ickevåld utifrån en diskussion om hur det våld som självförsvar rättfärdigar oundvikligen delar in människor i sörjbara och icke sörjbara.

Välkommen till framtiden! Men vilken framtid? Framtiden som begrepp är både mångtydigt och politiskt laddat. Å ena sidan framställs den som en naturlig förlängning av det förflutna och som något som kan planeras, styras och förutses. Å andra sidan öppnar begreppet framtider i plural för en kamp mellan olika visioner och en omförhandling av de historieskrivningar som legitimerar vissa framtider framför andra. I den bemärkelsen handlar framtiden inte bara om tiden som ligger framför oss, utan också om att omskriva förfluten tid för att göra vissa framtider tänkbara och andra otänkbara. I nummer 86–87 av Fronesis utforskas framtidsbegreppet i en tid då grundvillkoren för politiskt arbete drastiskt förändrats. Vi står inför det som kallas en metakris: klimatförändringar, växande auktoritära krafter och skenande ojämlikhet som alla är förbundna med varandra. Numret problematiserar den västerländska modernitetens linjära framstegstanke och granskar hur »smarta framtider« och accelerationspolitik riskerar att fördjupa samtidens kriser. Men här erbjuds också alternativ genom perspektiv som betonar långsamhet framför acceleration och kollektiv omsorg framför individuell överlevnad. I numret publiceras en intervju med den belgiska filosofen Isabelle Stengers om snabb och långsam vetenskap, en klassisk text av den brittiske marxisten Raymond Williams om hur överlevnadskalkyler ersatt framtidstro och den tysk-nigerianske psykologen Báyò Akómoláfés reflektion över aktivism och aktörskap. Här finns också texter av bland andra aktivisten adrienne maree brown, kollektivet Gesturing Towards Decolonial Futures (GTDF), författaren Ursula K. Le Guin, forskaren i miljöhumaniora Kati Lindström och teologen Jayne Svenungsson.