Mathias Wåg – författare

Arbete är en institution. Partierna är överens om att jobben är den viktigaste politiska frågan. Samtidigt blir arbetstillfällena allt färre. De som har jobb arbetar för mycket, de som inte har det straffas och kontrolleras. Att hålla hjulen snurrande tär också på miljön. Men det finns alternativ till arbetslinjen. Författarna diskuterar idéer som arbetstidsförkortning, medborgarlön och lokala valutor. De beskriver hur synen på arbete har vuxit fram historiskt och teoretiserar begrepp som arbete och fritid på ett nyfiket och kritiskt prövande sätt. Vill vi ha jobb till varje pris? Är fler jobb enda vägen till jämlikhet och ökat välbefinnande? Är alla jobb nödvändiga? Att kritisera lönearbetet är att rucka på det moderna samhällets grundval. Det väcker frågor om kapitalismen, men också om vår existens. Vilket värde har människan i ekonomin och hur ser människans villkor efter arbetet ut? Den första svenska antologin om arbetskritik spänner över fält som idéhistoria, ekonomi, sociologi, politisk filosofi och filmvetenskap. Författarna är akademiker, aktivister och journalister som delar insikten att arbetslinjen har nått vägs ände. Boken är en lättillgänglig introduktion till arbetskritik i dag och en plattform för vidare debatt. Redaktören Kristian Borg är journalist, tidigare kulturredaktör på Fria Tidningen och förläggare på Verbal förlag.

Sverigedemokraterna bildades inför valet 1988 ur rasistiska Bevara Sverige svenskt. Vägen har varit lång från vikingarock, vitmaktmusik och nynazistisk terror till ett riksdagsparti med öppet tillträde till tv-sofforna. För att bli en stabil organisation med ett städat yttre har partiet genomgått otaliga konflikter och tvingats införa "nolltolerans mot rasism". Men Sverigedemokraterna har svårt att balansera den putsade fasaden med den aggressiva rasismen som bubblar under ytan. Skandaler och avhopp kantar vägen och sedan valet 2010 har över 60 företrädare uteslutits. Flera återfinns i nazistiska och fascistiska partier eller organisationer. Samtidigt finns en lång svans av sympatisörer som hatar och hotar på nätet, med partiets goda minne.De medverkande i Sverigedemokraternas svarta bok är forskare och journalister, samtliga experter på den högerextrema rörelsen. Skribenterna tecknar partiets historia från hakkorsen till blåsippan och en sak är säker: de bruna ränderna går aldrig ur. Redaktörerna Madelene Axelsson och Kristian Borg är journalister på mediekooperativet Fria Tidningar.

Den här våren, som bland annat har präglats av valet till EU-parlamentet, gör Ord&Bild ett temanummer om Europa med fördjupande text och bild kring Europa som funktion, idé och litterär plats. Det handlar bland annat om flyktinglägrens Grekland, att leva i skuggan av katastrofen på vulkanen Vesuvius sluttningar, hur Francotiden fortfarande märks i de spanska institutionerna och om vikten av att minnas respektive behovet att glömma tiden före 1989.

Arbete är en institution. Partierna är överens om att jobben är den viktigaste politiska frågan. Samtidigt blir arbetstillfällena allt färre. De som har jobb arbetar för mycket, de som inte har det straffas och kontrolleras. Att hålla hjulen snurrande tär också på miljön. Men det finns alternativ till arbetslinjen. Författarna diskuterar idéer som arbetstidsförkortning, medborgarlön och lokala valutor. De beskriver hur synen på arbete har vuxit fram historiskt och teoretiserar begrepp som arbete och fritid på ett nyfiket och kritiskt prövande sätt. Vill vi ha jobb till varje pris? Är fler jobb enda vägen till jämlikhet och ökat välbefinnande? Är alla jobb nödvändiga? Att kritisera lönearbetet är att rucka på det moderna samhällets grundval. Det väcker frågor om kapitalismen, men också om vår existens. Vilket värde har människan i ekonomin och hur ser människans villkor efter arbetet ut? Den första svenska antologin om arbetskritik spänner över fält som idéhistoria, ekonomi, sociologi, politisk filosofi och filmvetenskap. Författarna är akademiker, aktivister och journalister som delar insikten att arbetslinjen har nått vägs ände. Boken är en lättillgänglig introduktion till arbetskritik i dag och en plattform för vidare debatt. Redaktören Kristian Borg är kulturjournalist på Fria Tidningen och driver Verbal förlag.

Slumpen är ett mångtydigt och delvis motsägelsefullt begrepp. Å ena sidan har slumpen avfärdats som ingenting. Å andra sidan har den betraktats som en grundläggande egenskap hos naturens ordning eller oordning. Slumpen är på samma gång en epistemologisk och en ontologisk kategori. Den präglar våra föreställningar om världen, från det stora – evolutionen, historien – till det lilla – förståelsen av den egna livsbanan. Slumpen berör också flera grundläggande begrepp och frågor inom politisk teori, såsom determinism, teleologi och frihet, som ytterst gäller det politiska subjektets handlingsutrymme. I nummer 82–83 av Fronesis närmar vi oss slumpen som fenomen ur olika perspektiv. Vi har samlat texter som diskuterar statistikens framväxt, evolutionsteorin och kvantfysiken. Men det handlar också om politisk nödvändighet kontra möjlighet och om människors försök att orientera sig i livet, där vi slits mellan lagbundenhet och kontingens. I numret publiceras för första gången på svenska ett utdrag ur den marxistiske filosofen Louis Althussers sena skrifter, en text av den nyligen avlidne vetenskapshistorikern Ian Hacking samt evolutionsbiologerna Richard Lewontins och Stephen Jay Goulds inflytelserika "Markuskyrkans spandriller och doktor Pangloss paradigm". Här finns även nyskrivna texter på svenska av bland andra fysikern Julia Ravanis och journalisten Mathias Wåg.

Medborgardialog i samhällsplanering ligger i tiden. Det är bra. Men dialog mellan olika aktörer och intressen är långt ifrån något oproblematiskt som kan genomföras "bara man har de rätta verktygen". Medborgardialog- demokrati eller dekoration? är ingen handbok. Den innehåller reflektioner och synpunkter ifrån forskare, planerare, arkitekter och aktivister om den djupare innebörden av medborgardialog. Den som i grund och botten handlar om större frågor som fördjupad demokrati, relationer mellan medborgare och beslutsfattare, jämlikhet, rättvisa och om hur maktförhållanden kan brukas eller missbrukas. För: Vilket är syftet med dialogen? Vem kommer till tals och på vems villkor? Gör dialogen någon skillnad? Vilken kunskap ses som legitim? Vilket utrymme finns det idag att ifrågasätta rådande normer och planeringsideal? Och: Finns det behov av att utveckla en urban pedagogik?

Det tredje numret av Världens Ende har temat förfall. Läs bland annat om en urspårad dokusåpa, om farlig teknik, om ett översvämmat Göteborg, om en tid på dagis, om livet på ett callcenter, om existens och politik, om döda musiker och om hur man slutar ängslas och lär sig älska undergången. Medverkar gör bland annat Åsa Grennvall, Mathias Wåg, Henrik Bromander, Hanna Gustavsson, Jon Mårtensson, Pär Thörn, Lisa Ewald och Hanna Petersson. "Världens Ende sätter ett litet men välplacerat blåmärke på vår samhällskropp" Malin Lindroth, Göteborgs-Posten ”Världens Ende ger Galago en match” Elise Karlsson, Svenska Dagbladet